Nya fornlämningar vid Centrumvägen i Vagnhärad

(1)

Nya fornlämningar vid Centrumvägen i Vagnhärad

Rapport 2017:162

Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Södermanlands län, Södermanland, Trosa kommun, Trosa-Vagnhärad socken, Fagerhult 2:10

Wivianne Bondesson

(2)

Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förunder- sökningar och undersökning. Processen syftar i första hand till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersökning- ar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2) där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i processen.

Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potenteial görs en arkeologisk undersökning.

De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersök- ning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför pröv- ning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av en arkeologisk undersökning.

Mer information om den uppdragsarkeologiska processen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida:

(http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/

den-uppdragsarkeologiska-processen/).

Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10–14§§ i Kulturmiljölagen (KML) och av föreskrifter.

(3)

vid Centrumvägen i Vagnhärad

Rapport 2017:162

Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Södermanlands län, Södermanland, Trosa kommun, Trosa-Vagnhärad socken, Fagerhult 2:10

Dnr 5.1.1-2017-00879 Wivianne Bondesson

(4)

Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00

info@arkeologerna.com

fornamn.efternamn@arkeologerna.com www.arkeologerna.com

Arkeologerna

Statens historiska museer Rapport 2017:162

Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY.

Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bildredigering: Lena Troedson

Layout: Lena Troedson

Omslag framsida: Vy över objekt 2, en såglämning med anor från 1600-talet.

Foto, från nordnordöst: Wivianne Bondesson.

Omslag baksida: De framtagna och kritade skålgroparna, objekt 7, Trosa-Vagnhärad 134:2. Foto: Wivianne Bondesson.

Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2018

(5)

Sammanfattning ___________________________________________________ 5 Inledning __________________________________________________________ 5 Antikvarisk bakgrund ______________________________________________ 5 Arkeologisk potential inför utredningen _____________________________ 9 Målsättning ________________________________________________________ 9 Metod ____________________________________________________________ 10 Resultat __________________________________________________________ 11 Fornlämningar ____________________________________________________ 11 Utgår ____________________________________________________________ 12

Referenser ________________________________________________________ 13 Administrativa uppgifter ___________________________________________ 14 Bilagor ___________________________________________________________ 15 Bilaga 1. Objekttabell _______________________________________________ 15 Bilaga 2. Schakttabell _______________________________________________ 17

Äldre stenålder Yngre stenålder Äldre bronsålderYngre bronsålder

Äldre järnålderYngre järnålder

VikingatidMedeltid Efterreformatorisk tid

Nyare tid

STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID

6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1000 2000 år

(6)

AU-område

Figur 1. Läget för utredningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, blad 594 Gnesta (skala 1:50 000), och GSD-Sverigekartan.

(7)

Sammanfattning

Vid utredningen registrerades två nya objekt, en härd och en sågläm- ning. De bedöms som fornlämningar då de tillkommit under förhisto- risk tid respektive före år 1850. Därtill påträffades ytterligare objekt inom eller i anslutning till den sedan tidigare kända fornlämningen Trosa-Vagnhärad 134:1–3, nu 134:1–5. Dessa är alla lagskyddade fornlämningar.

Inledning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län har Arkeologerna–

Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Fagerhult 2:10, Trosa kommun och Trosa-Vagnhärad socken, Södermanland. Utredningen ska fungera som planeringsun- derlag inför eventuell detaljplan. Uppdragsgivare var Trosa kommun.

Utredningsområdet är cirka 0,04 kvadratkilometer (4 hektar) stort och är beläget mellan 5–25 meter över havet. Berggrunden i området utgörs av glimmerrik sedimentär bergart (lerskiffer, siltsten m.m.) Jordarterna består av övervägande glacial lera med svämsediment i åkanten i söder och en urbergsknalle i norr med sandig morän invid.

Idag är stora delar av området gräsbevuxen parkmark med enstaka träd, vissa störda ytor och en del ytor med slån/sly snår. I åkanten är lövskog med rikligt med lövsly (figur 1).

Antikvarisk bakgrund

Utredningsområdet förstagångsinventerades år 1958 och revidera- des år 1985. Idag återfinns en FMIS-post registrerad inom området, Trosa-Vagnhärad 134:1–3, bestående av en grav av typen hög och två ytor med skålgropar (älvkvarnar). Omedelbart nordväst om utred- ningsområdet finns ett stort gravfält, Trosa-Vagnhärad 135:1 med 35 synliga gravar av typerna högar, övertorvade runda stensättningar och en treudd. Strax nordöst om utredningsområdet påträffades år 1971 en boplats, Trosa-Vagnhärad 269:1. Därefter har en schaktkon- troll utförts år 1971 av P-O. Ringquist med anledning av förhöjda fosfatvärden inom denna boplats. Spritt i leran påträffades 8 mindre järnfragment, cirka 30 bitar bränd lera, en glaserad keramikskärva och bitar av tegel (Ringquist 1971). Senare, år 1994, har en förunder- sökning företagits inom denna boplats av Eva Fransson, Söderman- lands museum. Därtill förekommer ett flertal ensamliggande gravar belägna lite mer perifert i förhållande till utredningsområdet.

Utredningsområdet är idag beläget i fastigheten Fagerhult men har tidigare hört till Nygård, vars mangårdsbyggnader tidigare var belägna nere vid ån strax sydväst om området. Gården har inte kun- nat återfinnas i DMS men har enligt SOFI äldsta belägg från år 1450, då bebodd av Laurens senare år 1580 av Olof Pärsson. Senare åter- finns gården på kartor från åren 1678, 1690, 1691, 1821, 1873, 1874,

(8)

Objekt 10, T-V 134:5 Objekt 7, T-V 134:2

Objekt 8, T-V 134:3 Objekt 6, T-V 134:1 Objekt 9, T-V 134:4

Objekt 5

Objekt 2

T-V 134:3 T-V 134:1

T-V 134:2

T-V 266:2 T-V 137:1

T-V 136:1

T-V 135:1

T-V 269:1

642400

642500

6536300

6536500

Figur 2. Resultatkarta med fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningsområdet markerat på utsnitt ur Fastighetskartan, blad storruta 65G 3EN Vagnhärad, Ek karta 9H7j. Skala 1:1500.

FU-område Fornlämning/objekt Fornlämning/objekt Fornlämning enl. utredning Höjdkurva

Trosa-Vagnhärad

T-V

50 m

(9)

Objekt 2

Objekt 3 Objekt 1

Objekt 10 Objekt 7

Objekt 6 Objekt 9

Objekt 5

Objekt 8

Objekt 4

S31 S30 S17

S34

S19

S37 S47

S38 S16

S43 S42

S36 S18

S33

S35

S13

S39 S41 S46

S25

S40

S24 S32

S5 S45

S26

S11

S23

S29 S44

S20

S2

S28

S15 S14

S6 S4

S10 S7 S9

S12

S21

S48

S22

S3

S8

S1

S27 642400

642500

6536300

6536500

Figur 3. Objektkarta med samtliga undersökta objekt och schakt. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur Fastighetskartan, storruta 65G 3EN Vagnhärad, Ek karta 9H7j. Skala 1:1500.

FU-område Schakt Fornlämning Fornlämning

Fornlämning enl. utredning Objekt

Höjdkurva

50 m

(10)

T-V 134:3

T-V 134:1 T-V 134:2

T-V 269:1

T-V 135:1

642480

642520

6536480

6536540

Objekt 8, T-V 134:3 Objekt 1

Objekt 7, T-V 134:2

Objekt 6, T-V 134:1

Objekt 9, T-V 134:4

Objekt 10, T-V 134:5

Objekt 4

Figur 4. Detaljkarta av impedimentet med Trosa-Vagnhärad 134:1–5, med avgränsningslinje, med dels tidigare inmätning från FMIS dels nya objekt och nya geometrier. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur Fastig- hetskartan, storruta 65G 3EN Vagnhärad, Ek karta 9H7j. Skala 1:1500.

FU-område Schakt

Fornlämning/objekt Fornlämning/objekt Objekt

Höjdkurva Trosa-Vagnhärad

T-V

25 m

(11)

1897 och 1918. Gården finns inte kvar, den inköptes av kommunen under 1900-talet och här ligger idag ett villa- och radhusområde. Till gården hörde då även det avstyckade Ådala med fabrik, sågverk och smedja. Det fanns då ett kraftverk i Trosaån med två meters fallhöjd (Bruzell 1982). Mellan åren 1897–1901 bestod Nygård av 1 skattehem- man med en bebyggd brukningsdel, ett båtsmanstorp (kartlagt redan år 1821) och sex övriga bebyggda lägenheter. Vid denna kartläggning nämns även en kvarn och en såg på ägorna (Rikets Ekonomiska kartverk 1906).

En mindre del av utredningsområdet utgörs av små skogsområden, framför allt i kanterna. Övriga delar utgörs av tidigare åkermark, norr om vägen i träda och söder om vägen som vårdad parkmark/

festplats. Sörmlandsleden löper längs Trosaån i södra kanten av utredningsområdet.

Det finns inget fynd registrerat i SHM:s lösfyndsregister på de aktuella ägorna. Inte heller i Skog & Historias register Skogens pärlor finns några poster registrerade.

Arkeologisk potential inför utredningen

Utredningsområdets arkeologiska potential utgjordes framför allt av möjligheten att hitta boplatser från den befolkning som fanns i området under bronsåldern och framåt. Utredningsområdet och dess närområde utgörs av en rik fornlämningsmiljö med lämningar från brons och järnålder i form av fram för allt gravar och hällristningar.

Läget vid Trosaån har varit gynnsamt. De flackt sluttande leråkrarna har erbjudit bra bete, och senare goda odlingsmöjligheter. Ån, tidigare havsviken, har varit en viktig kommunikationsled mellan skärgård och inland. Den har strömmande vatten vilket gör den attraktiv för etablering av vattendrivna småindustrier som kvarnar och sågar.

Målsättning

Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa tidigare okända fornlämningar.

Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga läm- ningar samt gynnsamma lägen för boplatser eller annat av intresse dolt under mark. Status för sådana eventuella lägen fastställs genom utredningsgrävningar. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas:

• Identifiera förhistoriska boplatser, från bronsåldern och framåt.

• Identifiera förhistoriska gravar, från bronsåldern och framåt.

• Identifiera hällristningar/skålgropar, från bronsåldern.

• Inventeringen ska också redovisa övriga kulturhistoriska läm- ningar som exempelvis såsom äldre bebyggelselämningar och småindustriella lämningar.

• Avgränsa de kända fornlämningarna Trosa-Vagnhärad 134:1–3 och Trosa-Vagnhärad 135:1.

(12)

• Arbetet inleddes med en genomgång av bakgrundsmaterial som litteratur, rapporter, FMIS, SHM:s lösfyndsregister, Skogens Pärlor, excerpter, ortnamnsregistret SOFI, Riksarkivet, digitala historiska kartor och geologiska kartan.

• Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identi- fierades. Dessa har beskrivits kortfattat enligt RAÄ:s praxis och mätts in med DGPS. Närliggande lämningar besiktigades.

• Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar har utförts med hjälp av grävmaskin varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Samtliga schakt genomsöktes systematiskt med metalldetektor. Denna utfördes som en del av den skiktvisa avbaningen av schakten, i huvudsak dels efter det att det ytliga vegetationsskiktet avlägsnats dels i en till två omgångar ner till orörd mark. Vid behov finrensa- des ytan för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.

• Avgränsningen av de kända fornlämningarna Trosa-Vagnhärad 134:1–3 och Trosa-Vagnhärad 135:1 har gjorts genom en förtät- ning av schakt i området mellan och söder-sydväst om forn- lämningarna. Schakten har utförts på samma sätt som beskrivs ovan.

• Lämpliga hällar torvades av och borstades rena varefter de besiktigades av Sven-Gunnar Broström, Botark.

• Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport.

Figur 5. Utsnitt ur historisk karta från år 1691 med såg/kvarn utritad.

(13)

Resultat

Vid utredningen registrerades 10 objekt varav sju är klassade som lagskyddade fornlämningar. Fem av dessa objekt ligger inom eller i anslutning till den sedan tidigare kända fornlämningen Trosa-Vagn- härad 134:1–5, med tre lämningar sen tidigare vilka nu kompletterats med ytterligare två. Inga objekt klassades som övriga kulturhistoriska lämningar.

Tre av objekten utgick då de inte uppvisade några förhistoriska indikationer inom stora delar av ytan vid utredningsgrävningen.

Området runt Trosa-Vagnhärad 134:1–5 har avgränsats och det kan konstateras att Trosa-Vagnhärad 135:1 inte fortsätter in i utrednings- området (figur 2, 3 och 4).

Fornlämningar

Fornlämningarna utgörs av en såglämning (objekt 2), en ensamliggande härd (objekt 5) och en komplettering av Trosa-Vagnhärad 134:1–5 med fler skålgropar och gravar (objekt 6–10).

Såglämningen är belägen längs kanten av Trosaån och har först tillhört Nygård och senare det avstyckade Ådala för att nu tillhöra Fagerhult. Trosaån har sannolikt varit dämd mycket länge. Redan år 1363 nämns t.ex. kyrkkvarn i Mölna, en gård belägen omedelbart söder om utredningsområdet. Denna gård har emellertid haft två kvarnplatser, Övre Mölna och Nedre Mölna, där Nygårds såglämning legat mitt för Nedre Mölna på åns norra sida. Även Nygård har haft mjölkvarn på norra sidan av dämmet vid Övre Mölna och även ett brygghus finns markerat på 1820 års karta, mitt i fåran mellan sågen och Nedre Mölnas kvarn. På platsen för såglämningen (objekt 2) finns

Figur 6. Utsnitt ur historisk karta från år 1821 med såg utritad.

(14)

tydliga markeringar för såg, kvarn eller bådadera på kartor från år 1690 och framåt ända fram till år 1918. De lämningar som syns idag bär spår av olika tiders på- och ombyggnad, vissa stenar och block är mindre tillhuggna, andra har borrhål och det finns även betonggjut- ningar ställvis. Endast synliga lämningar har mätts in men enligt kartor kan fler byggnader ha funnits i anslutning därtill, så ytan kan vara större. Sannolikt har massor från vägbanken ovanför förts på (figur 5 och 6).

Härden (objekt 5) är en ensamliggande solitär härd, en s.k. herde- härd. På en drygt meterstor yta syns kol sot och knytnävsstora stenar, både brända och obrända. Härdar är relativt vanliga lämningstyper och de brukar oftast dateras till järnålder när de återfinns utan andra lämningar i anslutning (figur 7).

Den sedan tidigare kända lokalen Trosa-Vagnhärad 134:1–3, nu Trosa-Vagnhärad 134:1–5 (objekt 6–10), är belägen på ett markerat moränklätt impediment med ställvis berg i dagen. Den utgjordes av en grav av typen hög och två hällar med 22 respektive 1 skålgropar (älvkvarnar) belägna på krönet av knallen. På dess sydsluttning påträffades ytterligare två gravar av typen runda, övertorvade sten- sättningar. Här iakttogs även ytterligare två möjliga gravar, dock lite för osäkra för att registreras. Vidare var en påtagligt jämn och till synes stenfri yta omedelbart öster om gravarna. Alla lämpliga hällar borstades rena och besiktigades av expert varvid ytterligare 7 skålgro- par kunde noteras intill Trosa-Vagnhärad 134:2.

Utgår

Objekten 1, 3 och 4 utgår då det inte uppvisade några förhistoriska indikationer vid utredningsgrävningen. De utgjordes av boplatslägen med möjligen överplöjda gravar. Objekten utredningsgrävdes sam- manlagt med 48 maskindragna schakt, fler där sannolikheten att finna något bedömdes vara högst och färre där det verkade sämre.

Figur 7. Den frampreparerade härden, objekt 5, fotograferad från söder.

Foto: Wivianne Bondesson.

(15)

Det första objektet (objekt 1) hade valts ut då det utgjordes av en jämn yta belägen mellan två fornlämningar, Trosa-Vagnhärad 134:1–5 med skålgropar och gravar och gravfältet Trosa-Vagnhärad 135:1. Öster härom låg en boplatslämning av lite mer oklar karaktär Trosa-Vagn- härad 269:1.

Det tredje objektet (objekt 3) låg längre ner i sluttningen, på lägre nivå på en flack förhöjning närmare Trosaån. Den fina flacka förhöj- ningen här visade sig bestå av fyllnadsmassor, sannolikt för att få till en fin park/festplats.

Objekt 4 låg i en jämn, flack sydsluttning nedanför de ovan nämnda gravfältet och gravarna. Inom ytan påträffades den ensamliggande härden, objekt 5. Inga övriga förhistoriska indikationer påträffades.

De fynd som påträffades vid metalldetekteringen låg i ploglagret och var av sentida karaktär, från historisk tid. Den vanligaste fyndka- tegorin var hästskosöm.

Referenser

Bruzell, S. & Forsberg, L. 1982. Glimtar ur Wagnhärads historia.

Södertälje.

Franzén, B-M. & Schützler L., 1990. Rapport Arkeologisk utredning, Södermanland, Trosa-Vagnhärad socken, Fagerhult 2:10. Riksanti- kvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar. SHM dnr 602-1282-2003, RAÄ dnr 4907/90

Rikets Ekonomiska kartverk. Beskrivningar. Södermanlands län.

Åren 1897–1901. Stockholm 1906.

Ringquist, P-O. 1971. Rapport. Förmodad boplats. Kontroll vid schaktning. Nygård 2:1, Vagnhärads stationssamhälle, Trosa-Vagn- härads socken, Södermanland. ATA Dnr 6649/73.

Kartor

rak= Rikets allmänna kartverks arkiv lm= Lantmäterimyndigheternas arkiv lms= Lantmäteristyrelsens arkiv Ek karta, år 1958, J133-9h7j60, rak

Generalstabskartan, år 1873, J243-67-1. rak Gränsbest, år 1821, 04-trj-48. lm

Häradskartan, år 1897-1901, J112-67-17. rak Gränsbestämning, år 1874, 04-trj-78. lm Mölna laga skifte, år 1873, C82:28-2. lms Nygård ägomätning, år 1690, 04-vag-13. lm Nygård avsöndring, år 1918, 04-tva-1299. lm Nygård ägomätning, år 1691, C12:20. lms

(16)

SHMMs dnr: 5.1.1-2017-00879.

Länsstyrelsens dnr: 402-5194-2017.

SHMMs projektnr: A13760.

Intrasisprojekt: A2017:168.

Undersökningstid: 11 samt 19–23 oktober 2017.

Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedar- betare Vasiliki Tsoumari samt systemförvaltare Johan Stenvall.

Underkonsulter: Mantum AB. Botark.

Exploateringsyta: 4 hektar.

Undersökt yta: 384 kvadratmeter.

Läge: Fastighetskartan, GSD-Fastighetskartan, blad storruta 65G 3EN Vagnhärad, Ek karta 9H7j.

Koordinatsystem: Sweref 99 TM.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

E 64 22 96,77, N 65 36 242,67.

Höjdsystem: Rikets, RH 00.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasisdatabasen.

Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

(17)

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

Objektnr/

fornl.nr

Lämnings

typ Beskrivning

Antikvarisk bedömning

Aktualiserad bedömning enligt

Osäker position

Ej synlig ovan mark

1 Utrednings-

objekt

Boplatsläge/gravläge, ca 105×55 m stort (N–S), beläget i flack S-sluttning mellan gravfält och skålgropar.

Invid och SÖ om gång- och cykelväg.

Flack S-sluttning. Gräsbevuxen f.d. odlingsmark.

Utredningsgrävd med 17 schakt.

20–25 m ö.h.

Ej fornlämning x

2 Träindustri Såg/kvarn, uppskattningsvis 25×7 m stor (NÖ–SV), nu synlig som kallmurade fundament av grovt tuktad sten, upp till 1, 2m långa, lagda i upp till tre skift.

Ställvis lagd stenskoning mot vattnet. Några stenar har borrhål. Två betongfundament lagda på huggen sten.

Damm invid, i V.

Invid och N om vattendrag.

Brant S-sluttning ner mot å. Skogsmark, lövskog.

5 m ö.h.

Kartbelägg från år 1690.

Fornlämning Lämningstypslista

3 Utrednings-

objekt Boplatsläge, ca 70×30 m stort (NNÖ–SSV), beläget i flackt terrasserad S-sluttning ner mot å. Gräsbevuxen parkmark med enstaka träd. Spår av byggnader. Mar- ken är ställvis planerad.

Flack S-sluttning. Parkmark, gräsbevuxen.

10 m ö.h.

Ej fornlämning x

4 Utrednings-

objekt Boplatsläge, ca 145×45 m stort (NÖ–SV), beläget i flack SÖ-sluttning. Före detta odlingsmark.

Flack S-sluttning. Gräsbevuxen f.d. odlingsmark.

15–25 m ö.h.

Ej fornlämning x

5 Härd Härd, 1,4×1 m stor (Ö–V). Sotig svagt kolbemängd fyllning med rikligt med sten upp till 0,1 m stora, rundade, skarpkantade, skörbrända.

Ej snittad.

Flack S-sluttning. Åkermark.

15 m ö.h.

6/Tro- sa-Vagnhä- rad 134:1

Grav Ur FMIS:

1. Hög, 6 m i diam och 0,7 m h. I ytan enstaka 0,2–0,8 m st stenar. Kantkedja synlig i S, 0,1–0,2 m h av 0,2–0,4 m l stenar.

Krön av moränavsättning med berg i dagen. Impedi- ment i åkermark.

25 m ö.h.

Fornlämning Lämningstypslista Ny geo- metri

7/Trosa- Vagnhärad 134:2

Häll

ristning Ur FMIS:

2. Älvkvarnsförekomst, 1,8×1,2 m (Ö–V) bestående av 22 älvkvarnar. Dessa är 4–6 cm i diam och 0,5–2,5 cm dj. Belägna på krön och sluttningar av uppstickande bergklack synlig 5×3 m (ÖNÖ–VSV).

Belägen 7 m 338 gon om nr 1.

25 m ö.h.

Kommentar: År 2017 påträffades ytterligare 7 älvkvarnar inom ytan. Antalet uppgår nu till 29 skål- gropar, 3–7 cm stora och 0,5–2,5 cm djupa

Häll

ristning Ur FMIS:

3. Älvkvarn?, 4 cm i diam och 1 cm dj. Välhuggen utom möjligen i sin V del. Belägen på SÖ utlöpare av uppstickande berg i dagen 8×4 m (NV–SÖ) Belägen 5 m 388 gon om nr 1.

25 m ö.h.

(18)

Objektnr/

fornl.nr

Lämnings

typ Beskrivning

Antikvarisk bedömning

Aktualiserad bedömning enligt

Osäker position

ovan mark 9/Trosa-

Vagnhärad 134:4

Grav Stensättning, rund, ca 5 m i diameter och 0,2 m hög.

Övertorvad med ställvis stenar i ytan, 0,1–0,3 m stora.

Mittgrop 1,5 m i diameter och 0,3 m djup. Bevuxen med flera unga lövträd och sly.

Belägen 3 m SSÖ om hög (objekt 6/Trosa-Vagnhärad 134:1).

S-sluttning av impediment. Skogsmark, blandskog.

25 m ö.h.

Grav Stensättning, rund, ca 4–5 m i diameter och 0,3 m hög.

Övertorvad med ett par stenar synliga i ytan, 0,3–0,4 m stora. Bevuxen med rikligt med sly och slån.

Cirka 8 m SSÖ om stensättning (objekt 9/Trosa-Vagn- härad 134:4).

S-sluttning av impediment. Skogsmark, blandskog.

25 m ö.h.

(19)

Bilaga 2. Schakttabell

Schaktnr Objektnr Beskrivning Anläggningar och fynd

1 1 8×1,2 m stort (NNV–SSÖ) och 0,3 m djupt. Djuptag 0,7 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med måttligt med småsten

2 hästskosömmar

2 1 4,2×1,2 m stort (N–S) och 0,35 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med sparsamt med småsten

Järnfragment, tegel, sentida keramik

3 1 6×1,2 m stort (VNV–ÖSÖ) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

rikligt med grus/småsten 2 hästskosömmar, märllik-

nande brodd ca 1200–1800- tal, glas, spik, klackjärn, järnfragment

4 1 4×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

sparsamt med småsten upp till 0,1 m stora, en var 0,3 m stor Tegel, 1 hästskosöm 5 1 3,5×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

enstaka småsten upp till 0,1 m stora

Tegel, hästskosöm

6 1 3,5×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

enstaka småsten <0,1 m stora 4 hästskosömmar, tegel

7 1 3,7×1,2 m stort (NV–SÖ) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

enstaka småsten <0,1 m stora Tegel, spik/nit

8 1 3,5×1,2 m stort (N–S) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med enstaka småsten upp till 0,1 m stora

Tegel, hästskosöm

9 1 3,5×1,2 m stort (Ö–V) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med enstaka småsten upp till 0,1 m stora

Tegel, 2 järnfragment

10 1 4×1,2 m stort (N–S) och 0,45 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med mått-

ligt med upp till 0,1 m stora stenar 1 hästskosöm, tegel, 2 senti-

da brodd 11 4 3,7×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,45 m djupt. Djuptag 0,6 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt

av lera, sen lera med enstaka småsten upp till 0,1 m stora

4 järnfragment, tegel

12 4 4,1×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,45 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med enstaka småsten upp till 0,1 m stora

oxsko? järnfragment

13 4 4,1×1,2 m stort (NV–SÖ) och 0,45 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

enstaka småsten upp till 0,1 m stora 2 järnfragment

14 4 7×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,45 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med sparsamt med upp till 0,1 stora stenar, en är 0,2 m stor

Järnfragment, spik

15 4 4×1,2 m stort (N–S) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med enstaka småsten upp till 0,1 m stora

1 spik eller brodd av järn

16 4 4×1,2 m stort (N–S) och 0,4 m djupt. Djuptag 0,9 m djupt av lera. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med någon småsten upp till 0,1 m stort

17 4 4×1,2 m stort (NNV–SSÖ) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

enstaka småsten upp till 0,1 m stora 2 Hästskosömmar, sen

keramik, tegel 18 4 3,5×1,2 m stort (NV–SÖ) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

enstaka småsten 0,1 m stora

Tegel, 2 spikar, hästskosöm

19 4 3,5×1,2 m stort (VNV–ÖSÖ) och 0,35–0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen

lera med någon småsten upp till 0,1 m stora 1 skedskaft i metall

20 4 3,5×1,2 m stort (NNV–SSÖ) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

någon småsten upp till 0,1 m stor 1 järnbeslag, 1 grov spik-

spets, tegel 21 4 3,3×1,2 m stort (N–S) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med någon

småsten 0,1 m stor

1 hästskosöm

22 4 3,7×1,2 m stort (N–S) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med någon småsten upp till 0,1 m stor

Tegel, 2 spikar

23 4 3,5×1,2 m stort (N–S) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med någon

småsten upp till 0,1 m stor Tegel, 1 spik

24 4 4×1,2 m stort (N–S) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera med rikligt med grus/

småsten, sen lera med enstaka småsten

Tegel, 4 spik

25 4 4×1,2 m stort (NNV–SSÖ) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med enstaka småsten upp till 0,1 m stora

Tegel, 1 stort järnfragment

26 4 4,2×1,2 m stort (NNV–SSÖ) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

enstaka småsten upp till 0,1 m stora Tegel

27 4 7,5×1,2–5,5 m stort (NÖ–SV) och 0,3–0,5 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen

lera med måttligt med småsten. Stenfyllt dike (N–S), i V delen Objekt 5. Härd, 1,4×1 m stor (Ö–V). Sotig svagt kolbemängd fyllning med rikligt med rund, skarpkan- tad och skörbränd sten. Ej undersökt.

Tegel, spik

(20)

28 3 6×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,25 m djupt. Djuptag 0,7 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen fyllnadsmassor med tegel, asfalt m.m.

29 3 4×1,2 m stort (NNÖ–SSV) och 0,1–0,6 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen fyllnadsmassor med bl.a. tegel

30 3 2×1,2 m stort (NV–SÖ) och 0,6 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen fyllnadsmassor 31 3 2,3×1,2 m stort (N–S) och 0,6 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen fyllnadsmassor

32 4 4×1,2 m stort (NV–SÖ) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med enstaka småsten, upp till 0,1 m stora

Tegel

33 4 4×1,2 m stort (Ö–V) och 0,45 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med enstaka småsten, upp till 0,1 m stora

Tegel, 3 hästskosöm, 2 spikar

34 4 3,2×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

enstaka småsten, upp till 0,1 m stora Tegel, 2 hästskosöm, 1 spik

35 4 4×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med enstaka småsten, upp till 0,1 m stora samt 2 stenar, 0,15 m stora

Tegel,1 spik, 2 hästskosöm

36 4 4×1,2 m stort (NÖ–SV) och 0,35 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med enstaka småsten, upp till 0,1 m stora

Tegel

enstaka småsten, upp till 0,1 m stora Tegel, 1 spik

enstaka småsten, en 0,2 m stor Tegel, 1 hästskosöm

Tegel, 1 hästskosöm

måttligt med småsten, upp till 0,1 m stora Tegel, Klackjärn

41 4 3,5×1,2 m stort (N–S) och 0,3–0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

måttligt med småsten, upp till 0,1 m stora, Berg i V delen Tegel, järnfragment, butelj- glas, spik

42 1 4×1,2 m stort (N–S) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med någon småsten, upp till 0,1 m stor

hästskosöm

43 1 4×1,2 m stort (N–S) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med måttligt

med småsten, upp till 0,15 m stora Tegel, 2 järnfragment,

hästskosöm 44 1 4×1,2 m stort (Ö–V) och 0,35 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med ensta-

ka småsten, upp till 0,1 m stora Tegel

Tegel, rost

Tegelrör, tegel, järnfragment

47 1 4×1,2 m stort (VSV–ÖNÖ) och 0,4 m djupt. Torv/Ploglager 0,3 m tjockt av lera, sen lera med

enstaka småsten, upp till 0,1 m stora Tegel, järnfragment

48 1 3,7×1,2 m stort (VSV–ÖNÖ) och 0,5–0,7 m djupt. Angränsar till terraskant i S. Torv/Ploglager 0,5–0,6 m tjockt av lera, sen lera med måttligt med småsten, upp till 0,1 m stora

Kol, tegel

(21)

(22)

(23)

(24)

mit under förhistorisk tid respektive före år 1850. Därtill påträffades ytterligare fornlämningar, skålgropar och gravar, inom eller i anslutning till Trosa-Vagnhärad 134:1–3, nu 134:1–5.