ELDSUNDSVIKEN, STRÄNGNÄS Del E3 Söder

(1)

WSP Samhällsbyggnad 722 13 Västerås

Besök: Kopparbergsvägen 8

PM GEOTEKNIK (PM/GEO)

ELDSUNDSVIKEN, STRÄNGNÄS Del E3 Söder

KILEN ELDSUNDSVIKEN AB

Västerås 2021-01-14 Rev 2021-09-17 WSP Sverige AB

Max Årbrink

(2)

1 Bakgrund

Revidering 2021-09-17 är föranledd av uppdaterade beräkningssektioner inom området, nu överenstämmande med plankarta.

Revidering 2021-09-17 svarar även på synpunkter erhållna av Sveriges Geotekniska Institut (SGI).

På uppdrag av Kilen Eldsundsviken AB (tidigare Vasallen Strängnäs AB) har WSP Samhällsbyggnad utfört en geoteknisk utredning inför detaljplaneläggande av Eldsundsviken, Strängnäs kommun.

Föreliggande PM behandlar området ”del E3 söder”, se nedanstående Figur 2.

Figur 1: Översiktskarta över undersökningsområdet i förhållande till Strängnäs (lantmäteriet 2019-09-10).

(3)

2 Sammanfattning av SGI’s synpunkter, [7] och besvarande

Beteckning Synpunkt SGI Svar

[A]

Motivering till hållfasthet i övre skikt, och motivering av valt värde/värdering av undersökningar.

Valda hållfastheter motiveras under kapitel 9.2 "Odränerad skjuvhållfasthet".

[B]

Korrigering av, i beräkningar, redovisade c-profiler.

C-profiler i stabilitetsberäkningar har kontrollerats

och speglar nu utvärdering i kapitel 9.2 "Odränerad skjuvhållfasthet".

[C]

Önskan om känslighetsanalys baserad på odränerad skjuvhållfasthet erhållen från vingförsök.

En känslighetsanalys har utförts utifrån lägsta uppmätta skjuvhållfasthet, dock med förändrad målsäkerhetsfaktor. Beräkningsstrategi förklaras under kapitel 11.1 "Förutsättningar och säkerhetskrav". Vald odränerad skjuvhållfasthet redovisas i kapitel 9.2 ”Odränerad skjuvhållfasthet”.

[D]

Önskan om stabilitetsberäkning för planerat erosionsskydd.

I och med att beslut tagits gällande planerad topografi/bottenlutning så har erosionsskydd utgått.

[E]

Förtydligande av val av grundvattennivå samt önskan om kompletteringar med justerad grundvattennivå.

Den bedömda kommunikationen mellan grundvattnets undre akvifär och Mälaren har utvecklats under kapitel "Hydrogeologi".

Kompletterande beräkningar har utförts med justerade

grundvattennivåer, beskrivna i kapitel 11.5 ”Modellering av grundvatten”.

[F]

Önskan om en illustration avseende planerade förändringar i marknivå.

Nya beräkningar redovisas i Geostudio SLOPE/W vilket

för hoppningsvis ger en ökad förståelse, Inga höjningar av marken planeras.

Den enda topografiska förändringen är den planerade muddringen.

Förtydligande i kapitel 5 ”Planerad bebyggelse”.

[G]

Önskan om planerat erosionsskydds utbredning i plan.

I och med att beslut tagits gällande planerad topografi/bottenlutning så har erosionsskydd utgått. Motivering till att erosionsskydd utgått

redovisas under kapitel 10 "Erosion".

[H]

Lastsituationen inom detaljplaneområdet önskas beskrivas.

Laster inom detaljplaneområdet beskrivs under kapitel 11.3 "Laster", och har införts i stabilitetsberäkningar

[I]

Önskan om beskrivning av framtida

muddringsarbeten. Infört under kapitel 5 "Planerad bebyggelse"

[J]

Önskan om föreslagen markförstärknings utbredning i plan.

Infört under kapitel 12 "Föreslaget förstärkningsbehov" och redovisas i Bilaga 4.

[K]

Önskan om att beskriva risken för ras/blocknedfall inom området.

Infört under kapitel 14 "Inventering av block inom

området och risk för ras", tillsammans med Bilaga 1 - Fotobilaga.

3 Underlag

[1] Markteknisk undersökningsrapport, ”Eldsundsviken ”, WSP Sverige AB, uppdragsnummer 10235875, daterad 2019-11-04.

[2] Sweco VBB ”P10 Strängnäs” uppdragsnummer 2173932000, daterad 2008-01-07.

[3] Jordartskarta (www.sgu.se).

[4] ”210914 Sektionsdragning.pdf”, Norconsult, erhållen WSP via mail 2021-09-15.

[5] ” 210914 Sektioner.pdf”, Norconsult, erhållen WSP via mail 2021-09-15.

[6] Ekolodning.bmp, Ekolodning utförd 2007, erhållen av Kilen Bostad AB.

[7] ”Detaljplan för Eldsund 6:16 m fl, del av, ”Etapp 3 söder”, Strängnäs kommun”, Statens Geotekniska Institut, Diarie nr: 5.1-2014-0289, daterad 2021-04-29.

[8] Höjder Eldsund.dwg, planerade nivåer inom detaljplaneområdet (modellfil).

(4)

4 Objektsbeskrivning och topografisk information

Undersökningsområdet ligger norr om Strängnäs centrum i anslutning till Eldsundsviken, som är en vik i Mälaren. Den största delen består av gräsmark och träd med en del bebyggelse i öst samt vägar i direkt anslutning till

undersökningsområdet. Nord/nordost om undersökningsområdet ligger en småbåtshamn.

Marknivåerna varierar mellan ca +1 till +10 inom området öster om Eldsundsvägen. Generellt sett så stiger marknivåerna i östlig och sydlig riktning mot Regementsvägen och flackar ut mot viken/hamnen. Väster om Eldsundsvägen varierar marknivåerna mellan ca +9 till +13 (RH2000).

Utförd ekolodning 2007 ger djup till botten enligt nedanstående figur [6]. Noterbart är att vattendjup i viken, längst mot väster är som djupast (ca) 1 m.

Figur 3: Ekolodning 2007, [6].

Aktuellt område

(5)

5 Planerad bebyggelse

Inom planområdet planeras ett flertal flerfamiljshus, samt ny infrastruktur och nya grönområden.

Planerade nivåer redovisas i modelfil, [8], och planerade sektioner samt planerat muddringsdjup redovisas i sektioner upprättade av Norconsult, [7]. Planerade nivåer redovisade i sektioner mot och i vattnet, i området där lera

förekommer i marken, redovisas i [4] och [5].

Marknivåer inom detaljplaneområdet, mellan planerade byggnader i söder och Mälaren i norr planeras inte att förändras.

Planerad GC-väg kommer vara belägen på nu befintlig vägbank.

Den planerade muddringen planeras att utföras enligt nednastående Figur 4, [5].

Figur 4: Planerad muddring, Norconsult, [5]

6 Geoteknisk kategori

Planerade arbeten förutsätts utföras i geoteknisk kategori (GK) 2.

7 Styrande dokument

o Styrande standard för denna utredning och PM är SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga BFS 2015:6 – EKS 11 och SS-EN 1997-2.

o Skredkommisionens Rapport 3:95.

8 Utförda undersökningar

Utförda undersökningar redovisas i separat handling, Markteknisk undersökningsrapport, [1].

(6)

9 Geotekniska förhållanden 9.1 Jordlager

Jorden inom E3 södra består generellt av ytlig morän ovan berg, alternativt befintlig fyllning ovan morän och berg. I områdets nordöstra del förekommer dock ett område med befintliga fyllningsmassor ovan postglacial lera, se nedanstående Figur 5.

Figur 5: Bedömda jordar och bedömt djup till underkant lera inom E3 Södra.

Undersökningar visar att lera förekommer till ett djup varierande mellan ca 0-7 m, ökande mot Mälaren.

Leran har bestämts som generellt högplastisk (wL = 41-162%).

(7)

9.2 Odränerad skjuvhållfasthet

Lerans odränerade skjuvhållfasthet har undersökts med 1 vingförsök (in-situ) och två CPTu-sonderingar (halvempirisk undersökningsmetod). CPTu-sonderingar har utvärderats med programmet CONRAD 3.1.1 (SGI).

Leran har bestämts vara extremt lös (cuk = 5-10 kPa), se nedanstående Figur 6.

Översta ca 1,0 m jord i anslutning till Mälaren består utifrån observationer i fält och sonderingsmotstånd av befintliga fyllningsmassor och torrskorpefast lera. Torrskorpans utbredning bedöms öka i sydlig riktning, där totala

lermäktigheten minskar och övergår till morän. Den torrskorpefasta leran har med stor sannorlikhet en mycket hög odränerad skjuvhållfasthet , men har på grund av eventuella sprickor etc. försiktigt, i beräkningar, erhållits en odränerad skjuvhållfasthet om 25 kPa.

I nedanstående sammanställning av utförda skjuvhållfasthetsförsök har det utvärderade värderade medelvärdet placerats precis i mitten av de erhållna resultaten. Ingen metod (vingförsök eller CPT-sondering) värderas således högre än den andra. Att spridningen mellan metoder är relativt stor mot djupet hanteras i utförda stabilitetsberäkningar genom att kravet på erfordlig säkerhet satts till det högsta inom valt spann.

Figur 6: Sammanställning av uppmätta värden, odränerad skjuvhållfasthet, inom E3 Södra.

Tabell 1: Lerans odränerade skjuvhållfasthet i anslutning till Mälaren.

Djup under my Odränerad skjuvhållfasthet z ≤ 0,5 25 kPa eller Fyllning (φk: 35^o) 0,5 < z ≤ 1,0 25–36*(z-0,5) kPa

1,0 < z ≤ 2,5 7–1,33*(z-1) kPa z > 2,5 5+1,11*(z-2,5) kPa

Tabell 2: Vald odränerad skjuvhållfasthet i anslutning till Mälaren vid känslighetsanalys.

Djup under my Odränerad skjuvhållfasthet z ≤ 0,5 25 kPa eller Fyllning (φk: 35^o) 0,5 < z ≤ 1,0 25–36*(z-0,5) kPa

1,0 < z ≤ 2,5 7–1,5*(z-1) kPa z > 2,5 4+0,89*(z-2,5) kPa

(8)

9.3 Hydrogeologi

Inom detaljplaneområdet förekommer endast ett grundvattenobservationsrör (16W11GW). Detta rör är installerat i lera och ger ingen information om den undre vattenförande akvifären. Detaljplaneområdets närhet till Mälaren gör dock att det är mycket troligt att grundvattnets under magasin är i direkt kontakt med Mälarens nivå (se Figur 5).

I nedanstående Tabell 3 redovisas nivåer för Mälaren.

Tabell 3: Vattenstånd Mälaren, källa: SMHI, https://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/vattenstand.

Nivå (RH2000)

HHW +1,42

MHW +1,13

MW +0,86

MLW +0,70

LLW +0,41

10 Erosion

Då mycket flack bottenlutning (ca 4-5 grader) planeras i samband med den planerade muddringen, ingen strömning förekommer och botten består av lera, så bedöms det inte finnas något behov av erosionsskydd.

(9)

11 Stabilitetsberäkningar

11.1 Förutsättningar och säkerhetskrav

Stabilitetsberäkningar har utförts med karaktärisktisk värden enligt Skredkommissionens rekommendationer¹. Beräkningar är utförda för detaljerad utredning och nyexploatering, med såväl odränerad som kombinerad analys.

Följande krav på totalsäkerhetsfaktorn gäller:

Fc ≥ 1,7 – 1,5 Fkomb ≥ 1,45 – 1,35

Då antalet undersökningar och grundvattenobservationer är begränsade så har de högre värdena i spannen valts.

Krav på erforderlig säkerhet vid beräkningar har valts till:

Fc ≥ 1,7 Fkomb ≥ 1,45

Vid odränerad och kombinerad analys har Mälarens vattennivå satts till lägsta lågvattennivå (LLW: +0,41). Valt grundvattentryck i jorden redovisas i detalj under kapitel ”Modellering av grundvatten”.

För känslighetsanalys önskad av SGI, där hållfasthet önskas modelleras efter lägsta uppmätta skjuvhållfasthet har endast odränerad analys utförts. Då det skulle vara mycket missvisande att nyttja lägsta uppmätta hållfasthet i beräkningar, men fortfarande söka en säkerhetsfaktor enligt ovan, så har målsäkerhetsfaktorn vid känslighetsanalys (odränerat) valts till Fc ≥ 1,5.

Befintliga marknivåer ska inte förändras, och är erhållna av Norconsult, [5].

Bottennivå har i beräkningar valts enligt [5], vilket illustrerar planerad muddring.

11.2 Densitet

Karakteristiska densiteten på leran har i beräkningar valts till ρ = 1,6 t/m³ (medel).

För fyllning och morän antas ρ = 1,9 t/m³.

Densitet för skumglasfyllning har valts till ρ = 0,3 t/m³.

11.3 Laster

Endast en GC-väg har planerats i området där bristande totalstabilitet bedömts förekomma, se [4] och [5]. Inga andra laster (upplag etc.) planeras inom det område där förutsättningar för skred förekommer.

Trafiklasten på GC-vägen har satts till 5 kN/m².

1 Skredkommissionen Rapport 3:95.

(10)

11.4 Materialparametrar

Friktionsvinkel och tunghet för fyllningsmaterial och morän har antagits utifrån erfarenhetsvärden.

Tabell 4: Valda materialparametrar vid stabiltietsberäkningar

Material Tunghet

ovan gvy φ’ cu

Fyllning 19 kN/m³ 35^o -

Torrskorpefast lera 18 kN/m³ - 25 kPa

Lera 16 kN/m³ - Varierande, se nedan

Morän 19 kN/m³ 40^o -

Skumglas 3 kN/m³ 45^o -

11.4.1 Odränerad skjuvhållfasthet (i anslutning till Mälaren) Se kapitel 9.2, Tabell 1 och Tabell 2, och Figur 6 ovan.

11.4.2 Dränerad skjuvhållfasthet

Den dränerade karakteristiska skjuvhållfastheten har för leran satts till: c’ = 1 kPa och φ’ = 30^o.

11.5 Modellering av grundvatten

Då det endast förekommer ett fåtal grundvattenobservationer inom området så har dränerade/kombinerade

stabilitetsberäkningar utförts med en mycket ofördelaktig grundvattenmodell, där en relativt kraftig lutning mot Mälaren modellerats.

Mälaren har i kombinerade beräkningar ehållits en lägsta lågvattennivå om +0,41 vilket ger minsta möjliga mothåll i glidytornas passivzon. På land har sedan grundvattnets trycknivå modellerats öka från ca +0,5 i anslutning till Mälaren till ca +3,1, ca 40 m längre söderut. Beräkningsmodellen är mycket försiktig då det inte är troligt att modellerade grundvattentryck skulle sammanfalla med lägsta lågvatten i Mälaren.

Grundvattnet har modellerats som hydrostaisk från trycklinjen.

(11)

11.6 Stabilitetsberäkningar

Vid planerad bebyggelse, [4] och [5], erhålles en otillfreställande stabilitet, se Bilaga 2.1, 2.2, 2.6 och Bilaga 2.7.

Stabilitetsberäkningar med skumglasfyllning redovisas i bilaga 2.3, 2.4 och 2.5 för norra byggnaden, och i bilaga 2.8, 2.9 och 2.10 för västra byggnaden.

För skumglasfyllningens utbredning och utformning, se Figur 7, Figur 8 och Bilaga 4.

Tabell 5: Utförda stabilitetsberäkningar.

Stabilitetsberäkning Sektion Analys Säkerhetsfaktor Krav på säkerhetsfaktor Ok/Ej Ok Bilaga 2.1

1-1 (Norra)

Odränerad analys, planerad

bebyggelse, oförsträkt Fc = 1,22 Fc ≥ 1,70 Ej ok

Bilaga 2.2

1-1 (Norra)

Kombinerad analys, planerad bebyggelse,

oförsträkt Fkomb = 1,14 Fkomb ≥ 1,45 Ej ok

Bilaga 2.3

1-1 (Norra)

Odränerad analys, planerad bebyggelse med

markförstärkning,

(skumglasfyllning) Fc = 1,84 Fc ≥ 1,70 Ok

Bilaga 2.4

1-1 (Norra)

Kobinerad analys, planerad bebyggelse med

markförstärkning,

(skumglasfyllning) Fkomb = 1,68 Fkomb ≥ 1,45 Ok

Bilaga 2.5

1-1 (Norra)

Odränerad analys, (känslighetsanalys) med markförstärkning,

(skumglasfyllning) Fc = 1,55 Fc ≥ 1,50 Ok

Bilaga 2.6

2-2 (Västra)

Kombinerad analys,

skumglasförstärkning Fkomb = 1,14 Fc ≥ 1,70 Ej ok Bilaga 2.7

2-2 (Västra)

Odränerad analys, innan

bebyggelse Fc = 1,07 Fkomb ≥ 1,45 Ej ok

Bilaga 2.8

2-2 (Västra)

Odränerad analys, planerad bebyggelse med

markförstärkning,

(skumglasfyllning) Fkomb = 1,81 Fc ≥ 1,70 Ok

Bilaga 2.9

2-2 (Västra)

Kombinerad analys, planerad bebyggelse med markförstärkning,

(skumglasfyllning) Fc = 1,70 Fkomb ≥ 1,45 Ok

Bilaga 2.10

2-2 (Västra)

Odränerad analys, (känslighetsanalys) med markförstärkning,

(skumglasfyllning) Fkomb = 1,50 Fc ≥ 1,50 Ok

(12)

12 Föreslaget förstärkningsbehov

Som förstärkningsmetod föreslås 0-0,8 m skumglasfyllning för norra byggnaden (schaktbotten +1,1 vid 0,5 m överbyggnad) och 0-1,1 m skumglasfyllning för västra byggnaden (schaktbotten +1,4 vid 0,5 m överbyggnad).

Skumglaset ansluts till planerade byggnader i söder för att spetsas ut och avslutas i planerad slänt.

Figur 7: Principiell illustration över skumglasfyllning (rött). Skumglaset ansluts till planerad byggnad i söder, för att sedan spetsas ut mot befintlig slänt i norr (röd linje mellan undersökningpunker är en direktinterpolering i datapogrammet AutoGraf och ska ignoreras, marknivåer inom området planeras ej att förändras)..

Figur 8: Illustration, det föreslagna skumglasets utbredning i plan.

(13)

13 Sättningar

Leran illustrerad i Figur 5 bedöms utifrån sonderingspunkt 19W201 (Cpt-sondering) som normalkonsliderad för rådande förhållanden.

Detta innebär att alla nya påförda laster ska förväntas resultera i sättningar. I nedanstående Figur 9 har sättningar uppskattas utifrån en belastning motsvarande 10 kPa (0,5 m fyllning) och 20 kPa (1,0 m fyllning. Lerans plastiska kompressionsmodul (ML) är okänd, men har i beräkning

antagits till 300 kPa.

Figur 9: T.v: Del av leran där långtidssättningar är att förvänta vid belastning av 10 kPa, t.h: del av leran där långtidssättningar är att förvänta vid belastning av 20 kPa.

Vid 0,5 m fyllning kan ca 0,1 m sättning förväntas med tiden, och vid 1,0 m fyllning kan ca 0,2 á 0,3 m sättning förväntas med tiden. Beräknade sättningar är utförda där leran är som mäktigast. Där avståndet ökar från Mälaren, minskar lermäktigheten, och således även sättningarnas storlek.

Då marknivånerna i områdena där lera förekommer inte planeras att höjas, [5], så ska dock inga konsolideringssättningar förväntas.

(14)

14 Inventering av block inom området och risk för ras

Ett platsbesök utfördes 2021-06-28, under ledning av Max Årbrink vid WSP. Platsbesöket dokumenterades, och redovisas i Bilaga 1 - Fotobilaga.

Det förekommer i regel mycket få ytblock i området, då detaljplaneområdet till stor del utgörs av bebyggda ytor eller parkmark.

De block som påträffats inom planområdet förefaller vara utlagda, och samtliga är belägna där marken endast lutar mycket svagt. Det föreligger således ingen risk för blockutkilning eller ras inom området, utan yttre påverkan.

15 Grundläggning

I lerområdet (rött) ska byggnader, eller andra känsliga konstruktioner förväntas grundläggas fribärande ovan stödpålar. Pålars längder går att uppskatta, dock med viss osäkerhet, utifrån MUR, [1].

I gränsen mot moränområdena, där lera endast förekommer i tunna lager, så föreslås det att lera skiftas ut.

Figur 10: Illustration förväntad grundläggningsmetod inom olika områden.

(15)

18 Bilagor

Bilaga 1 - Fotobilaga 5 st A4

Bilaga 2 - Stabilitetsberäkningar (Skala 1:250) 10 st A3

Bilaga 3 - Sektioner (2021-09-15), Norconsult, [4], [5]. 2 st A3 Bilaga 4 – Illustration, område där skumglasfyllning föreslås 1 st A3

WSP Civils

Västerås geoteknik

Max Årbrink Fredrik Clifford

Handläggare Teknisk granskning

(16)

Bild 1.

(17)

Bild 3.

(18)

Bild 5.

(19)

Bild 7.

(20)

Bild 9.

(21)

1,22

GC-väg: 5 kN/m2

+3,00 +3,00

+2,41 +2,35

+1,08 +0,94

-0,06 -1,06

Norra byggnaden

+0,44

N byggnad ej förstärkt Odr

Color Name Model Unit

Weight (kN/m³)

C-Datum (kPa) C-Rate of

Change ((kN/m²)/m)

C-Maximum

(kPa) Datum

(Elevation) (m)

Cohesion' (kPa) Phi'

(°) Piezometric Line

Fyllning Mohr-Coulomb 19 0 35 1

Lera 21 S=f(datum) 16 7 -1,33 0 101 1

Lera 22 S=f(datum) 16 5 1,11 0 99,5 1

Morän Mohr-Coulomb 19 0 40 1

Pålgrundläggning High Strength 0,01 1

Torrskorpa Mohr-Coulomb 18 25 0 1

(22)

1,14

GC-väg: 5 kN/m2

+3,00 +3,00

+2,41 +2,35

+1,08 +0,94

-0,06 -1,06

+0,44

(°) C-Top ofLayer (kPa)

Change ((kN/m²)/m)

Cu-Top ofLayer (kPa)

Cu-Datum (kPa) Cu-Rate of

Change ((kN/m²)/m)

C/Cu Ratio Datum

Piezometric Line

Lera 21 Komb Combined, S=f(datum) 16 30 1 0 7 -1,33 0 101 1

Lera 22 Komb Combined, S=f(datum) 16 30 1 0 5 1,1 0 99,5 1

Torrskorpa komb Combined, S=f(depth) 18 30 2,5 0 25 0 0 1

(23)

1,84

GC-väg: 5 kN/m2

+3,00 +3,00

+2,41 +2,35

+1,08 +0,94

-0,06 -1,06

Norra byggnaden

+0,44

N byggnad lättf Odr

Change ((kN/m²)/m)

C-Maximum

(kPa) Datum

Lera 21 S=f(datum) 16 7 -1,33 0 101 1

Lera 22 S=f(datum) 16 5 1,11 0 99,5 1

Skumglas Mohr-Coulomb 3 0 45 1

(24)

1,68

GC-väg: 5 kN/m2

+3,00 +3,00

+2,41 +2,35

+1,08 +0,94

-0,06 -1,06

+0,44

(°) C-Top of Layer (kPa)

Change ((kN/m²)/m)

Cu-Top of Layer (kPa)

Change ((kN/m²)/m)

Lera 22 Komb Combined, S=f(datum) 16 30 1 0 5 1,1 0 99,5 1

(25)

1,55

GC-väg: 5 kN/m2

+3,00 +3,00

+2,41 +2,35

+1,08 +0,94

-0,06 -1,06

Norra byggnaden

+0,44

N byggnad lättf Odr Känslighet

Change ((kN/m²)/m)

C-Maximum

(kPa) Datum

Lera 21 -

Känslighetsanalys S=f(datum) 16 7 -1,5 0 101 1

Lera 22 -

Känslighetsanalys S=f(datum) 16 4 0,89 0 99,5 1

(26)

1,14

GC-väg: 5 kN/m2

+0,98 +0,48 -0,02

+1,63

+2,85 +3,00 +3,20

-1,02

Change ((kN/m²)/m)

C-Maximum

(kPa) Datum

Lera 1 S=f(datum) 16 7 -1,33 0 1 1

Lera 2 S=f(datum) 16 5 1,11 0 -0,5 1

(27)

1,07

GC-väg: 5 kN/m2

Västra byggnaden

+0,98 +0,48 -0,02

+1,63

+2,85 +3,00 +3,20

-1,02

V byggnad ej förstärkt Komb

(°) C-Top ofLayer (kPa)

Change ((kN/m²)/m)

Cu-Top ofLayer (kPa)

Change ((kN/m²)/m)

Lera 2 Komb Combined, S=f(datum) 16 30 1 0 5 1,1 0 -0,5 1

(28)

1,81

GC-väg: 5 kN/m2

+0,98 +0,48 -0,02

+1,63

+2,85 +3,00 +3,20

-1,02

Change ((kN/m²)/m)

C-Maximum

(kPa) Datum

Lera 1 S=f(datum) 16 7 -1,33 0 1 1

Lera 2 S=f(datum) 16 5 1,11 0 -0,5 1

(29)

1,70

GC-väg: 5 kN/m2

Västra byggnaden

+0,98 +0,48 -0,02

+1,63

+2,85 +3,00 +3,20

-1,02

V byggnad läff Komb

(°) C-Top of Layer (kPa)

Change ((kN/m²)/m)

Cu-Top of Layer (kPa)

Change ((kN/m²)/m)

Lera 2 Komb Combined, S=f(datum) 16 30 1 0 5 1,1 0 -0,5 1

(30)

1,50

GC-väg: 5 kN/m2

+0,98 +0,48 -0,02

+1,63

+2,85 +3,00 +3,20

-1,02

Change ((kN/m²)/m)

C-Maximum

(kPa) Datum

Lera 1 -

Känslighetsanalys S=f(datum) 16 7 -1,5 0 1 1

Lera 2 -

Känslighetsanalys S=f(datum) 16 4 0,89 0 -0,5 1

(31)

(32)

(33)

ELDSUNDSVIKEN, STRÄNGNÄS Del E3 Söder

PM GEOTEKNIK (PM/GEO)

ELDSUNDSVIKEN, STRÄNGNÄS Del E3 Söder

1 Bakgrund

2 Sammanfattning av SGI’s synpunkter, [7] och besvarande

3 Underlag

4 Objektsbeskrivning och topografisk information

5 Planerad bebyggelse

6 Geoteknisk kategori

7 Styrande dokument

8 Utförda undersökningar

9 Geotekniska förhållanden 9.1 Jordlager

9.2 Odränerad skjuvhållfasthet

9.3 Hydrogeologi

10 Erosion

11 Stabilitetsberäkningar

11.1 Förutsättningar och säkerhetskrav

11.2 Densitet

11.3 Laster

11.4 Materialparametrar

11.5 Modellering av grundvatten

11.6 Stabilitetsberäkningar

12 Föreslaget förstärkningsbehov

13 Sättningar

14 Inventering av block inom området och risk för ras

15 Grundläggning

18 Bilagor

1,22

N byggnad ej förstärkt Odr

1,14

1,84

N byggnad lättf Odr

1,68

1,55

N byggnad lättf Odr Känslighet

1,14

1,07

V byggnad ej förstärkt Komb

1,81

1,70

V byggnad läff Komb

1,50

Vy sun Eld

äge dsv n

6:16 +1 ,2 +1 ,2 +1 ,5 +1 ,5 Ler a

Ler a Ler a

Mor än Ni vå ang ivelser ange r u nde rkant sk umglas

+1,4 +1,4 +1,1 +1,1