Den så kallade ”integrationen” – katastrofal
I oktober upprättades en rapport som utvärderade kommunens
”integrationsstrategi”. Rapporten är skriven av kommunala tjänstemän och föredrogs nyligen i kommunstyrelsens arbetsutskott.
Resultatet är direkt obehagligt.
Rapporten behandlar vad man kallar för fem fokusområden. De väsentliga är arbete och utbildning. Vi återger här statistik för dessa.
Som nyinvandrad elev räknas den elev som anlänt Sverige under de senaste fyra åren och inte tidigare gått i svensk skola. I oktober 2019 var knappt 5% av grundskoleeleverna nyinvandrade i Öviks kommun. Samma siffra för gymnasiet var knappt 10%. Var tionde elev på gymnasiet hade alltså invandrat under de senaste fyra åren. En smått otrolig siffra med tanke på att det finns många, många kommuner som haft en våldsamt högre invandring än Övik.
Nedan digram visar utfall för de elever som erhöll slutbetyg i grundskolan läsåret 2018/19. (De som misslyckades att erhålla slutbetyg ingår alltså inte).
Samma läsår utgjordes 16% av gymnasieeleverna av elever som gick på introduktionsprogram.
Rapporten skriver även detta:
”Kvantitativt mål: Höra till den övre kvartilen i Sverige (källa Kolada)
a) Gymnasieelever med examen inom tre år, introduktionsprogram hemkommun, andel i %.
(läge 2018/19: 8,1%, gult)
b) Gymnasieelever med examen inom fyra år, introduktionsprogram hemkommun, andel i %.
(läge 2018/19: 33,3%, grönt)”
En något kryptisk formulering, kanske avsiktligt så. Vi tolkar det som att av eleverna som tog examen på introduktionsprogram läsåret 2018/19, så hade endast 8,1% klarat det på tre år och 33,3% på fyra år.
Introduktionsprogrammen domineras alltså av elever som är helt oförmögna att ta examen inom rimlig tid.
Målsättning för invandrade elever i vuxenutbildning utgjordes endast av prestation i SFI (svenska för invandrare). Andelen elever som två år tidigare var nybörjare och nu hade klarat två kurser, var 54%. Det anses av kommunen vara ett bra resultat.
För mer information om SFI, se tidigare inlägget Svenskundervisning för invandrare – kostnad och antal elever.
(Under 11 månader av år 2019 hade 661 elever varit inskrivna på SFI. Kostnaden för verksamheten var 23,1 Mkr, varav Öviks skattebetalare bekostade ungefär hälften.)
Etableringsuppdraget definieras av kommunen enligt följande:
”Arbetsförmedlingen har huvudansvar för etableringsuppdraget.
Etableringsuppdraget omfattar flyktingar i arbetsför ålder (20-64 år) samt
nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige. I det 24 månader långa uppdraget ingår delar som kommun ansvarar för, såsom SFI och samhällsorientering. Dessa kan genomföras av kommun eller upphandlad aktör.
Tanken är att individen efter etableringstidens slut ska ha börjat studera eller arbeta.”
…och här kommer skräcksiffror på allvar:
90 dagar efter lämnat etableringsuppdrag så hade endast 10% av männen och 32% av kvinnorna börjat studera eller arbeta.
Vi återkommer i ett separat inlägg till en särskild vinkel på rapporten.
Svenskundervisning för invandrare – kostnad och antal elever
Bildningsnämnden behandlade vid sitt senaste sammanträde en punkt med rubriken ”Tidssättning SFI”. För den som inte känner till vad SFI är, så är det en förkortning för ”Svenskundervisning för invandrare”. Wikipedia skriver:
”Utbildning i svenska för invandrare (SFI) är en för deltagarna kostnadsfri kurs i svenska som erbjuds de flesta kategorier av vuxna invandrare i Sverige. En person som har uppehållstillstånd och har folkbokfört sig i en kommun
och som inte kan svenska har enligt skollagen rätt till SFI och kommunen är då skyldig att erbjuda SFI. Utbildningen ska kunna påbörjas inom tre månader från att personen har folkbokförts i kommunen. Invandrare som talar danska eller norska får enligt lag inte delta i SFI.
Syftet med kursen är att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället. Under 2013 läste 113 600 personer på SFI. Fyra av tio var nybörjare.[1]
Staten finansierar utbildningen för flyktingar som är utskrivna från Migrationsverkets mottagningssystem genom en schablonersättning.[2]
Kommunerna finansierar utbildningen för övriga invandrare.”
Bortre gräns för SFI
I b e s l u t s f ö r s l a g e t f ö r d e n n a s a m m a n t r ä d e s p u n k t f r a m g å r a t t bildningsförvaltningen vill sätta en bortre tidsgräns för den enskilde SFI-eleven:
”Inom SFI finns det fyra kurser (A, B, C och D) och tre studievägar (stv.1, 2 och 3). Alla studievägar är målgruppsanpassade. Studieväg 1 riktar sig till elever som har kort eller ingen skolbakgrund (ofta analfabeter). Inom stv. 1 finns kurserna A, B, C och D. Studieväg 2 riktar sig till elever vars skolbakgrund är mindre omfattande än motsvarande svensk gymnasieskola. Inom studieväg 2 studerar eleverna i kurs B, C och D. Studieväg 3 vänder sig till de elever vars skolbakgrund motsvarar svensk gymnasieskola eller högskolestudier. Inom studieväg 3 finns kurserna C och D.
I Örnsköldsviks kommun finns det idag ingen tydlig tidsbegränsning gällande hur länge en elev kan studera på SFI. Det finns inte heller några rutiner för återvändande elever till SFI. Tidigare utskrivna elever kommer tillbaka och återupptar sina studier på samma premisser som nyinskrivna elever.
Konsekvensen av att ingen tidssättning finns är att SFI har elever som studerar under väldigt lång tid trots minimala framsteg. Genom att tidssätta utbildningen tydliggörs att SFI-utbildningen är utbildningsform och inte en åtgärd, där elever kan gå kvar i brist på annan sysselsättning.”
Det här fick oss att fundera: hur många elever finns på SFI i Örnsköldsvik? Och vad kostar det?
Så här kommer svaret, helt utan bedövning:
Perioden 1 jan – 30 nov 2019 har 661 elever varit inskrivna på SFI.
Verksamhetens kostnader uppgick 2018 till 23,1 Mkr, varav staten finansierade ungefär hälften och Örnsköldsviks skattebetalare andra hälften.
De 661 eleverna fördelades på studieväg 1, 2 och 3 med 253, 243 och 165 elever vardera. 253 elever, eller 38%, tillhörde alltså kategorin ”kort eller ingen skolbakgrund (ofta analfabeter)”.
Om Örnsköldsviks siffror är representativa för landet som helhet, så betyder det att SFI-verksamheten i i riket i stort, kostar skattebetalarna ca 4 miljarder kr årligen.
Nedan en bild från SFI i Örnsköldsviks Facebooksida.
Avslutningsvis kan vi konstatera att vissa saker är viktigare än andra att lära eleverna på SFI:
