till 26 340 Mkr :t:Inder det förlängda budgetåret 1985/ 86 (18 månader). Okningen på årsbasis var knappt 11%.

l

Innehållsförteckning

Verksamhetsåret i sammandrag l Generaldirektörens kommentar 2 Koncernöversikt ... .

Resultatområde KUND . Resultatområde TRAP ..

Resultatområde RADIO

4 lO 16 18 Resultatområde KABEL-TV . . . 22 Resultatområde ADB-SERVICE ... 24 Teli . . . . 26

Västerås teleområde . 28

TELEINVESTGRUPPEN 30

ELLEMTEL . . . 33 Internationellt samarbete . 34 Forskning och utveckling .. 37 Definitioner . . . 38 Resultaträkningar . . . . 39 Balansräkningar . . . 40 Finansieringsanalyser 42 Bokslutskommentarer . 43 Revisionsberättelse . . . 49

Fem år i sammandrag 50

Televerkskoncernens ledning . 52

Utgivare:

TELEVERKETs HUVUDKONTOR Ekonomiavdelningen

Finanssektionen 123 86 Farsta Tryck:

SvensktTryck Layout och Sättning:

Televerkets Grafiska sektion Foto:

Televerkets fotokontor

Verksamhetsåret i sammandrag

Omsättningen ökade

till 26 340 Mkr :t:Inder det förlängda budgetåret 1985/ 86 (18 månader). Okningen på årsbasis var knappt 11%.

Resultatet före bokslutsdispositioner minskade med 11% på årsbasis till 2 560 Mkr.

statens avkastningskrav klarades dock

i och med att den reala avkastningen på televerkets egna kapital blev 3%.

Investeringarna var de största någonsin

de uppgick tilllll60 Mkr, en ökning på årsbasis med 40 % . Trafiken ökade tillfredsställande

ökningen 1986 var ca 7%.

Framkomligheten förbättrades i telenätet.

Antalet anställda ökade

med drygt 3 000 till 49 300 personer.

l

Generaldirektörens kommen tar

Efterfrågan på televerkskon- cernens tjänster och produk- ter fortsatte att utveckla sig positivt under det förlängda räkenskapsåret 1985-07-01 till 1986-12-31. Räknat på årsbasis ökade försäljningen med knappt 11%. V år viktigaste in- täktskälla - teletrafiken - fortsatte att öka snabbare än under första hälften av BO-ta- let. Televerket lyckades upp- nå det av statsmakterna uppställda räntabilitetskravet - 3% real avkastning på eget kapital.

Det mest glädjande underpe- rioden är dock att de stora in- vesteringssatsningarna till- sammans med andra kvali- tetshöjande åtgärder och helhjärtade insatser av perso- nalen givit resultat i nätet.

Framkomligheten vid rikstra- fik under kontorstid steg 1986 till i genomsnitt 98,2%, vilket är ett mycket bra värde.

Framkomligheten i mobiltele- fonsystemet NMT har också höjts påtagligt samtidigt som kund tillströmningen fortsätter att vara mycket snabb. stock- halm är nu världens mobilte- lefontätaste stad.

De framgångsrika ansträng- ningarna att höja kvaliteten och servicenivån inom teletra- fiken sporrar att gå vidare och förbättra ytterligare. Ock- så annan service såsom fel- avhjälpningstid och leve- ransprecision har förbättrats.

Televerket har infört en ny service - företagsservice - där varje kund kan välja ut den servicenivå, som passar just honom.

Det uppnådda ekonomiska re·

sultatet är tillfredsställande med tanke på de stora, kost- nadskrävande nysatsningar, som gjorts under perioden och som inte omedelbart le- der till motsvarande intäkts- förbättringar. Viktigast är digitaliseringen av nätet. Sve- rige kommer som första land i världen att 1987 ha ett riks- täckande digitalt telenät. Det- ta betyder åtskilligt för det svenska näringslivets konkur- rensförmåga framöver - sär- skilt för företag i de glest befolkade delarna av Sverige.

Andra stora nysatsningar är uppbyggnaden av nättjänsten Videotex, lanseringen av den mobila nättjänsten Mobitex samt utbyggnaden av kabel- TV.

Televerkskoncernens finansi- ering via den allmänna pen- ning-och kapitalmarknaden fungerar väl. Koncernen har emitterat såväl TeleCertifikat som TeleObligationer på vill- kor, som är bra för koncernen och samtidigt attraktiva på marknaden.

Televerkskoncernen arbetar på ett mycket dynamiskt om- råde och måste därför själv hela tiden förändra sitt sätt att arbeta. Detta sker inte alltid smärtfritt, vilket arbetsmark- nadskonflikten under hösten vid Teli är ett exempel på.

Inom televerkets viktigaste operativa enheter - teleom- rådena- har införts en ny or- ganisation, som är mer slag- kraftig och ökar möjligheterna att hålla en hög servicenivå.

Den andel av koncernens verksamhet, som bedrivs i konkurrens, ökar snabbt. Un- der den gångna perioden har konkurrensen om internatio- nell datakommunikation gjort sig gällande på allvar. Snart har vi en situation med full konkurrens och prispress inom all internationell tele- kommunikation. Detta kom- mer att ställa helt nya krav på koncernen. Bland åtgärder under den gångna perioden för att stärka konkurrens- kraften kan nämnas bildandet under Teleinvest av dotterbo- laget Interpak Network Servi- ces AB.

Tekniskt och effektivitetsmäs- sigt har televerkskoncernen goda möjligheter att hävda sig i den nya konkurrenssitua- tionen. Dock måste dessutom taxestrukturen någorlunda återspegla kostnadsstrukturen för att koncernen skall kunna konkurrera framgångsrikt.

Det är därför utomordentligt positivt att regeringen i allt väsentligt ställt sig bakom te- leverkets förslag till taxearn- läggning. Taxeomläggningen kommer att genomföras steg- vis och innebär bl a att riks- samtalstaxorna och utiands- taxorna sänks, att avgifterna för lokalsamtal och abonne- mangsavgifterna höjs samt att avgifterna för korta förhyrda ledningar höjs. Med denna taxeomläggning minskar möj-

- - - -GENERALDIREKTÖRENs KOMMENTAR-~---

ligheterna för konkurrenter att med priset som vapen kapa åt sig marknadsandelar på de lönsammaste delarna av televerkets verksamhet samtidigt som televerket ock- så fortsättningsvis måste svara för rutter och kundgrupper, som idag betalar mindre än de verkliga kostnaderna. Med den nya långsiktiga inrikt- ningen av taxepolitiken bör

televerkskoncernen ha goda möjligheter att också i en kon- kurrensmiljö leva upp till mål- sättningen "kommunikation alla till alla".

Tony Hagström

Generaldirektör och Koncernchef

.3

f J

\

Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt

Verksamhetsområdet för tele- verkskoncernen är telekom- munikation inkl teleanknutna informationssystem för tal, data, text och bild. Här inräk- nas också rundradiodistribu- tion (TV- och ljudradiodistri- bution).

Tjänster och produkter inom området talkommunikation ut- gör den naturliga basen för koncernens verksamhet. Den tekniska utvecklingen medför att den traditionella gränsen mellan talkommunikation och andra teleanknutna informa- tionssystem gradvis minskar i betydelse. Detta innebär att tyngdpunkten i koncernens verksamhet successivt för- skjuts i riktning mot informa- tionssystem där tal, data, text och bild integreras.

TPieverkskoncernen

Försal}nmg t fasta och löpande pnser

[=:J Fasta pnser (1985/86 års)

MKr Lopande pnser

20 000

·! 18-månadersSlffror orrnalmade ttll å<sbasrs

Televerket övergår till kalen- derår som räkenskapsperiod fr o m 1987. I och med över- gången till kalenderår har budgetåret 1985/86 förlängts till att omfatta 18 månader.

Tillfredsställande efterfrågeutveckling

Efterfrågan på televerkskon-

cern~ns tjänster har fortsatt att öka tillfredsställande. För- säljningen uppgick under 1985/86, 18 månader, till 26 340 Mkr. Detta innebär en ökning på årsbasis med ca 10,6% i löpande priser jämfört med föregående budgetår.

Samtidigt uppgick televerkets totala prishöjningar till 4,2%. I fast prisnivå blev därmed för- säljningsökningen på årsbasis 6,1%.

Den dominerande intäktskäl- lan, teletrafiken, fortsätter att öka kraftigt. Trafiken i det publika telenätet ökade med ca 7% på årsbasis varav den internationella trafiken ökade med ca 12%. Intäkterna från den internationella trafiken ut-

Televerkskoncernen

Rantabtlttet

- - • Rantabrlrtet på eget kaprtal Rantabrlrtel på totalt kaprtal l ~%~---₁₆

4

81!82 82/83 83/84 84/85 85/861)

·J 1a~månaderss11tror omra~o.nat t1l! åisbas1s

gör f n något över 20% av de totala trafikintäkterna.

Den kraftiga expansionen för datakommunikation har fort- satt. Datatrafik erbjuds dels i telefonnätet dels i de publika gatanäten Datex och Datapak.

Okningsnivån för datatrafiken totalt uppgår f n till ca 30%

per år.

Marknadsframgången med Nordisk Mobiltelefon (NMT) fortsätter. Vid slutet av 1986 fanns ca 113 000 NMT -ab on- nenter, vilket innebär en ök- ning med ca 54% på ett år.

På produktsidan har inträtt en viss avmattning i försäljningen av kontorsväxlar.

Teleinvestgruppen har expan- derat kraftigt under budget- året.

statens reala

avkastningskrav uppnåddes Televerkskoncernens resultat för budgetåret 1985/86 före bokslutsdispositioner och skatt blev 2 560 Mkr, en minskning på årsbasis med ca 11%.

Televerkskoncemen

lnvestermgar ROvngt

A bon nentanlaggmngar Teleoatet

_________________________ KONCERNÖVERSIKT ______________________ __

Televerkets direktion.

Ingemar Wåhlström (adjungerad), Björn Qvarnström, Torsten Larsson, Tony Hagström, Sven-Roland Letz{m, Stig Johansson, Ake Rangborg (adjungerad).

Efter bokslutsdispositioner, på 2 097 Mkr (i huvudsak av- skrivningar utöver plan) och skatt på 48 Mkr redovisas ett nettoresultat på 415 Mkr. Det- ta innebär att statens krav på inieverans av medel till stats- kassan kunde uppfyllas. Kra- vet motsvarar 12% på det i medeltal disponerade statska- pitalet, jämte 100 Mkr i extra inieverans av överskottsme- del som televerket enligt re- geringens beslut gör årligen under tre budgetår med bör- jan 1984/85.

statsmakterna har fastställt att televerkets långsiktiga reala avkastning på eget kapital skall uppgå till 3%. Detta av- kastningskrav klarades under 1985/86. Nominellt uppgick te- leverkets avkastning på eget kapital till 6,6% samtidigt som inflationen var 3,6%, vilket medförde att den reala av- kastningen blev 3,0%. För te- leverkskoncernen var den nominella avkastningen på

eget kapital 7,3% och den rea- la avkastningen på eget kapi- tal därmed 3,7% (se diagram).

Investeringarna ökar

Investeringarna har ök~J kraf- tigt under budgetåret. Ok- ningen var nödvändig för att tillgodose den oväntat starka tillväxt i teletrafiken som skett fr o m budgetåret 1984/85 (se diagram).

5

KONCERNÖVERsiKT - - - - -- - - --

Televerkskoncernens investe- ringar uppgick under budget- året 1985/86 till 11160 Mkr.

Detta innebär en ökning på årsbasis i löpande pris med ca 40%, vilket i fast pris mot- svarar ca 31%.

Av de totala investeringarna avsåg 62% telenätet, 19%

abonnentanläggningar och 19% övrigt.

Fler mått än räntabilitet på effektiviteten

Räntabilitet är inte ett tillräck- ligt mått för att mäta effektivi- teten i ett företag som tele- verket. Effektiviteten måste även speglas i prisnivån på de teletjänster som verket till- handahåller.

Ett sätt att mäta effektiviteten är att jämföra verkets avgifts- nivå med övriga konsument- priser i landet. Telefontaxorna har ökat betydligt långsam- mare än övriga konsumentpri- ser under den senaste lO-års- perioden (se diagram).

Ett annat sätt att mäta effekti- viteten är att jämföra telever- kets avgiftsnivå med avgifts- nivån för teletjänster i jämför- bara länder. I diagram åskåd- liggörs en genomsnittlig må- nadsteleräkning för företag respektive hushåll. Diagram- men visar en tänkt medelför- brukning per månad av olika slag av telefonsamtal, månat- lig abonnemangsavgift samt viss del av anslutningsavgif-

Kalla Log1ca

(nov 1988) Månatliga telefonkostnader for hushåll 1 o/1ka lander (SEK)

Kalla LOQIC8 (nov 198&)

Sven ge Dan mar!<

Nec4erlanderna Fmland Belg1en

114

~===;:::;::;:~142

;:::=:::::::;;:::;=~156 r--=-~=~~166

181

Sven ge Nederlanderna Danmark

Kanada

Spamen

ten. Sverige behåller tätposi- tionen vad beträffar låga kostnader för såväl hushåll som företag.

Olika produktivitetsmått ger också en avspegling av effek- tiviteten. Televerkets långsik- tiga målsättning är att öka arbetsproduktiviteten, mätt som försäljning i fast pris per anställd, med 5% per år. Ar- betsproduktiviteten ökade un- der 1985/86 med endast 3,6%.

Skälet härtill är den betydan- de ökning av antalet anställda som skett i samband med in- vesteringssatsningen. Den ge- nomsnittliga pro d ukti vitets- ökningen under den senaste femårsperioden uppgick tfll 6,3%.

MAnatliga telefonkostnader for företag t oltka lander (SEK)

349 1070

1080

1420 1580 USA

Span1en

Kar.ada

Franknke Vasttyskland Storbntann1en Norge Schwe1z

187 188 202

206

USA

Franknke Belg1en Storbntanmen F1nland

Vasttysk land

= ^{. 1 710}

²³⁰⁰

l ta hen

Japan

i iii!!!!!iiiiiiii

i

i

~~

^{2 73}

l ~~~~~li~iiii~ 2~ 300

~~~~

_________________________ KONCERNÖVERSIKT ______________________ __

Framkomligheten i telenätet bättre

Effektivitet måste också av- speglas i kvaliteten på de er- bjudna tjänsterna. Ett kvali- tetsmått är framkomligheten i nätet. De stora satsningarna i nätutbyggnad för att klara framkomlighetsproblemen (se även avsnittet om investering- ar) har gett gott resultat. Un- der 1986 uppgick framkomlig- heten vid rikstrafik, under kontorstid, till 98,2%. D v s i genomsnitt endast 1,8 upp- ringningsförsök av 100 miss- lyckades på grund av tekniskt fel eller att nätets kapacitet togs i anspråk för andra sam- tal. Detta är bättre än målet för perioden. Föregående budgetår var framkomlighe- ten 97,4%.

Andra kvalitetsmått och mått på servicenivå är driftsäker- het i nätet, felavhjälpningstid och leveranstid på olika ut- rustningar. Driftsäkerheten i telefonnätet har höjts, genom att antal anmälda fel per l 000 ledningar reducerats. Vidare har generellt sett felavhjälp- nings- och leveranstiderna förkortats.

T"Jeverket Index for teletaxor och konsumentpnsmdex

Konsumentpnstndex - - -Index for telefontaxor Index (1976/77= 100)

300

250

76!77 80/81 85/86

Höga abonnentkrediter Televerket har betydande fordringar på abonnenterna bl a för att samtalsavgifterna debiteras i efterskott. Under 1984/85 och 1985/86 skedde dessutom en märkbar ökning av abonnentkrediterna i och med att betalningstiden för te- lefonräkningar har förlängts till 30 dagar (se diagram).

Abonnentkrediterna uppgick i slutet av 1986 till 4 336 Mkr.

T~teverket

Kaprtalbtndnmg r abonnentkrediter

1 % av omsattnongen 30

25 ,...- l

~

2 ( )

-

~

~

s- ^i'

81/82 82/83 83/84 84/85 85/86 .-

Televerket (exkl Tell)

'lo Arlrg oknmg av arbetsproduktivitet (%) 10

'118-mAnad~rsSitfror o"'raknad~ till årsbasos

Kapitalbindningen i lager minskade

Kapitalbindningen för telever- ket i förråd och lager fortsatte att minska under budgetåret.

I förhållande till värdet av ut- rekvirerad materiel för drift och investering under bud- getåret var kapitalbindningen ca 26%, jämfört med ca 28%

förra budgetåret (se diagram).

Televerket

% 60

Kaprtalbmdnmg 1 förrdd och lager r ^% av utrekvtrerad mateneJ

Ledande lander avseende te/efonnatet Huvud/ednmgar/1 000 m vånare

Sveroge S~hW&IZ

Oanma11<

- • - • F•nland - - -VTyskland

•••••••• Franknke 700

200 100

1977

7

---KONCERNÖVERSIKT ______________________ __

Teleinvestgruppen expanderar

Teleinvestgruppens bolag är inordnade i televerkskoncer- nens övergripande affärsstra- tegi. Teleinvestgruppen ex- panderade snabbt under 1985/86. Omsättningen ökade på årsbasis med 34% till 4 151 Mkr. Resultatet efter avskriv- ningar och finansnetto blev 187 Mkr, en ökning på årsba- sis med 111%. Under året har beslut fattats om att helt över- föra televerkets industridivi- sion, Teli, till Teleinvest.

C?verföringen skedde l janua- n 1987. Koncernens industrifö- retag är därmed samlade i Teleinvest-gruppen.

Beslut om ny taxestruktur Den växande konkurrensen inom telekommunikationsom- rådet har gjort det nödvän- digt att bättre anpassa tele- taxorna till kostnaderna. På basis av ett förslag från tele- verket fattade regeringen i november 1986 beslut om en långsiktig förändring av taxe- strukturen. Beslutet innefattar en sänkning av långdistans- avgifterna samt en höjning av fasta avgifter och taxorna för lokalsamtaL Som ett första steg mot kostnadsanpassning har en taxeomläggning beslu- tats per den l januari 1987,

som bl.a innebär att den högs- ta av~t~ndsklassen slopas samtldrgt som taxan för lokal- samtal höjs. (Se vidare avsnit- tet KUND.)

Kostnader för forskning och utveckling uppgick ti11483 Mkr

Televerkskoncernens kostna- der för forskning och utveck- ling (FoU) uppgick under bud- getåret 1985/86 till 483 Mkr (förra budgetåret 331 Mkr).

Härav hänförde sig 121 Mkr till ELLEMTEL Utvecklings AB.

Utbildningskostnaden uppgick till 850 Mkr

I utbildning deltog under 18- månadersperioden ca 67 000 elever motsvarande ca 496 000 elevdagar. Den sam- manlagda utbildningskostna- den uppgick till ca 850 Mkr. I summan ingår kurs-och inter- natavgifter, lön och lönebi- kostnader, samt rese, och traktamentskostnader. Tele- verkets utbildning bedrivs till 95% internt.

Personalantalet ökade Antalet anställda i televerks- koncernen den 31 dec 1986 var 49 300 (varav televerket 46 800) personer, en ökning med 3 058 (varav televerket 2 453) sedan 30 juni 1985 (se diagram). Antalet årsarbeten, dvs antalet anställda omräknat till heltidstjänster, uppgick till 43190.

Procentandelen män i telever- ket den 31 dec 1986 var 58,6%

och andelen kvinnor 41,4%.

Personalstrukturen förändras

En uppdelning på olika yrkes- grupper visar en dynamisk bild med grupper som ökat kraftigt, liksom grupper som i stort är oförändrade eller minskat i antal. Ökningarna berör i princip hela teknikern- rådet, såväl stabs- som fältar- betare, samt ADB-verksamhet.

Områden som är oförändrade eller minskar något är t ex manuell teletjänst, materiel- verksamhet samt tillverkning/

renovering. En tendens som är mycket tydlig är att det

s~ett en mycket kraftig ök- mng av antalet anställda med 3-4-årigt gymnasieutbildning eller postgymnasial utbild- ning.

... .

_________________________ KONCERNÖVERSIKT ______________________ __

Personalomsättningen fortfarande låg

Personalomsättningen i tele- verket ligger på en låg nivå och uppgick under 1986 totalt till 4,1% (korttidsanställda ex- kluderade) varav 1,8% utgjor- des av pensioneringar. Stora skillnader finns dock mellan olika yrkesgrupper och geo- grafiska orter. Bland exempel- vis civilekonomer var omsätt- ningen under 1986 (exkl pen- sionsavgång) 9,9% medan den för anläggnings/underhålls- personal var 2,8%.

sjukfrånvaron sjönk

sjukfrånvaron sjön!$: från 6,8%

1984 till 6,3% 1985. Ar 1986 fortsatte den att sjunka till 6,0%. Den totala frånvaron från arbete, dvs sjukfrånvaro, vård av sjukt barn, semester m m, uppgick under 1986 till

Persona/1)

Anstalida o tt>levt>rksl<onCf7men Ant.ll

===t

50

r---

35+---~---

t•'---r---.---.---.

·J va,dena avser 3112 resp är

27,1%. Frånvaron har under de fem senaste åren legat på en i stort oförändrad nivå i intervallet 27 _:_28%.

Arbetsmiljö

Antalet arbetsskador i tele- verket var 513 under 1985. Det ger en skadefrekvens som är mycket låg jämfört med andra företag i liknande branscher.

Antalet arbetsskador per mil- jon arbetstimmar sjönk dess- utom något jämfört med 1984/

85 (se diagram).

Ett handlingsprogram för bildskärmar har lagts fast. Det innebär bl a att ett bildkvali- tetslaboratorium inrättas samt att resurser avsätts för att följa utvecklingen av bildskärmar och för att formulera kravspe-

Televerket

S1ukfrånvaro, dagar peranstålid

18. - - - -

cifikationer för arbetsmiljön vid såväl bildskärmar som kringutrustning.

Televerket har tagit ett prin- cipbeslut om asbesthantering.

En viktig del i programmet är utbildning av vissa personal- kategorier och information till övrig personal om hur man beter sig om man kommer i kon takt med asbest.

Samarbetet med statshälsan inom företagshälsovårdsområ- det har utvecklats och fördju- pats. Som exempel inom den medicinska sektorn har hittills ca 15 000 televerksanställda gått igenom bashälsounder- sökning i statshälsans regi.

Tf"IE'Vr-rket

Arbetsskador per m111 arbetstimmar 10

....---. _~

8 r=-

':----

~

6

4 r-

- 2 - 1-

1961 1962 1983 1984 1985

9

Resul ta tområd e KUND

Resultatområde KUND omfattar all verksamhet avseende utrustning placerad hos kunder samt stöd- och kringtjänster (t ex telefonkataloger, personliga teletjänster och konsultation). Vidare svarar KUND för affärsplanering och marknadsföring av

n~~tjän~ter. Result~tområdet

indelas

följande fyra huvudaffärso.J;llråden:

NATrJANSTER, FORETAGSSYSTEM,TELEFONER OCH TILLBEHOR samt KATALOG OCH PERSONLIGATJANSTER.

Mkr 1985/86 Föränd-

(18 mån) ring i %L Rörelseintäkter 7 694 7%

Investeringar 816 -6%

'Jämfört på årsbasis med l9B4/B5

Stig Johansson, televerkets marknadsdirekt ör:

Koncentration till kommunika- tion. satsning på nättjänster.

Bättre samordning och an- svarsfördelning mellan tele- områdena och den centrala marknadsavdelningen.

- Dessa tre punkter är det viktigaste som hänt inom resultatområde KUND un- der budgetåret, säger marknadsdirektör Stig Johansson och fortsätter:

- Vi har fått en mer flexibel organisation och vi har mejslat ut våra roller in- ternt. Därför kan vi nu ägna alla krafter åt att tillgodose kundernas behov.

Verksamheten har stramats upp. Grenarna på televerkets produktträd har beskurits och en hel del produkter och tjänster har gallrats bort. Kon- centrationen sker nu på tele- verkets grundverksamhet - nättjänsterna och företagsin- tern kommunikation.

Resultatet har blivit fullt till- fredsställande:

- Vi har känt av en avmatt- ning under senare delen av budgetperioden. Företa- gens investeringsvilja har avtagit under 1986. Det har dock inte gått ut över vårt totala resultat. Vi har lyc- kats med kostnadsanpass- ningen, och inom områden som Telefax nått betydande framgångar.

- Under året har vi också ta- git fram ett nytt program med tjänster och produkter som vi kommer att mark- nadsintroducera under 1987.

Hur ser då den marknad ut som KUND har att verka i?

- Under året har vi haft kon- kurrens på i stort sett alla . områden. Vi har under 1986

offererat nättjänster i kon- kurrens med dataföretag som IBM, Digital, Geisco m fl. Få trodde att utveck- lingen skulle gå så snabbt när det gällde konkurren- sen, särskilt på nättjänster.

T o m på de områden där vi fortfarande har monopol, d v s på kontorsväxlar och höghastighetsmodem, har vi konkurrens - om än en illegal sådan.

Televerket håller, enligt Stig Johansson, på att förvand..las radikalt från ett telefonföretag till ett dataföretag med inrikt- ning på datakommunikation.

- Som ett led i den koncen- tration som vi gjort under året satsar vi på datakom- munikation. Och där är vår ställning inte lika stark som på talkommunikationsområ- det och vi måste arbeta hårt för att stärka kompe- tensen och kunnandet inom datakommunikation. Flera tjänster och produkter på da takomm unika tionsområ- det kommer också. Men för att televerket ska stå sig i konkurrensen krävs en hård jakt på kostnader. Marknaden hårdnar och marginalerna blir mindre.

- Dessutom blir eftermarkna- den allt viktigare. God ser- vice, underhåll och utbild- ning är centralt för våra kunder och för vår totala lönsamhet, avslutar Stig Jo- hansson.

_______________________ RESULTATOMRÅDEKUND ______________________ _

Från fyra stycken nl1tdriftcentraler övervakas och styrs teletrafiken i riksnätet.

Nättjänster

Telefoni, datakommunika- tion, telex, etc samt till- läggstjänster typ Telefax, Telebox, etc.

Affärsområdet har under året omorganiserats och förstärkts

i linje med en kraftfullare satsning på nättjänster. Full effekt av dessa förändringar väntas komma under 1987.

Bättre service

Servicenivån mäts på tre sätt inom resultatområde KUND l nämligen felavhjälpningstider l

Leveranstid Leveransprecision

(dagar) %

1985/86 84/85 1985/86 84/85

Telefon 17 17 93 86

Telex 37 50 92 81

Datex¹ 66 75 94 82

Datel fast 77 80 89 74

t Avser Datex näranslutning.

genomsnittlig leveranstid för anslutningar till olika tjänster och leveransprecisionl vilket är ett mått på televerkets för- måga att hålla avtalade leve- ranstider för anslutningar.

Förbättringen av servicen framgår av följande tabell:

Felavhjälpning

(%-andel fel avhjälpta inom 8 arbetstimmar) 1985/86 84/85

59 57

80 78

75 74

89 71

11

- - - -RESULTATOMRÅDE KUND- - - -

Dessutom visas felavhjälp- ningstider för telefon i ett längre tidsperspektiv (fem ar) i diagram nedan.

Telefontrafiken ökar snabbt

Trafiken i telefonnätet ökade med ca 7% under 1986. Se dia- gram för utvecklingen de se- naste aren.

Anslutningarna till telefoni ökade mer än beräknat. Ut- vecklingen av antalet huvud- ledningar kan ses i nedan- staende diagram uppdelat pa qlika marknadssegment Arets ökning på 12 manaders- basis var drygt 2%.

Fe/avhfa/pnmgstJder telefon

Procentandel

felavhJelpta

{r-;

1no.n 40 tJanst· ~-

gonngstommar Procentandel fel avhtalpta

% · mom 8 1Janstgonngstunmar

Traf1k 1 telefonnater lnclex (1975/76 = ¹⁰⁰⁾

170

160 Samtalsmarkerrl'!gar/

budgetår

Mycket snabb ökning av datatrafiken.

Sverige är ett av världens da- tatätaste länder, och det i särklass datatätaste i Västeu- ropa.

Datel är den volymmässigt största datakommunikations- tjänsten, och hade vid slutet av 1986 ca 110.000 anslutning- ar. Datel ökade med ca 20%

under perioden.

Antalet Datexanslutningar ökade 1986 med 32% och Datapakanslutningar med 76%.

Datex är ett av världens störs- ta datanät. Utvecklingen har gatt fran knappt 900 anslut- ningar 1981 till närmare 22 000

1000-tal anslut- ningar 140

120 100 BO

40 20

198~

Antal anslutnmgar for Date/. Datex och Datapak

Datex -:

Datapak

\

83 84 85

Utvecklmgen av antalet Mrljoner huvud/ednmgar huvud lednrngar

86

6

5 ^{l ~}

-;:::::::::t

-= :

3- 2- 1-

76/77

Permanenta bostäder

80181 85/86

vid utgången av 1986. Datex- tjänsten är byggd enbart för datatrafik. Datex är lätt att skräddarsy och förändra. Man kan fa tilläggstjänster, hög el- ler låg överföringshastighet och ha trafik med alla olika ty- per av datorer.

Datex är redan idag ett natio- nellt och internationellt data- nät för Norden, Västtyskland och Österrike. Också USA, Kanada och Japan planerar för

Datex. ~,

Datapak är televerkets nyaste tjänst för datakommunikation.

Antalet Datapakkunder var ca l 900 i slutet av 1986. Datapak ger i princip möjlighet att kontakta alla andra Datapak- användare. Utrustningarna som kommunicerar med var-

andra behöver inte ha samma hastighet eller vara av samma typ.

Många av de stora datanäten i världen är av samma typ som Datapak, t ex i Australien, Ka- nada, Frankrike, Italien, Japan och USA.

För kunder som har höga krav pa säker dataöverföring och snabb felavhjälpning erbjuder Datex och Datapak de bästa lösningarna.

Nya produkter och tjänster Marknaden för nättjänster är mycket expansiv och krävan- de varför det krävs en stän- dig utveckling av produkter- na. Under aret har flera nya produkter lanserats.

Telefoni

020-tjänsten, dvs mottagaren betalar samtalet, har introdu- cerats även för internationell trafik och avtal har träffats med USA, Holland, Danmark, Frankrike, Västtyskland och Storbritannien om användan- de av tjänsten.

______________________ RESULTATOMRÅDEKUND ____________________ __

Genom den fortsatta moderni- seringen av telefoninätet har ytterligare kunder fått till- gång till kompletterande tjänster via AXE-station. Totalt kan idag drygt en miljon kun- der använda dessa tjänster.

Automatiseringen av den in- ternationella trafiken fortsät- ter, ca 98% av utiandstrafiken expedieras nu automatiskt.

Centrex, en kontorsväxellös- ning för framförallt små före- tag börjar marknadsföras under 1987.

Datakommunikation

Under 1986 togs den vidareut- vecklade Datapaktjänsten i drift. Via det nya dotterbola- get Interpak Network Servi- ces AB kan televerket erbju- da nya datakommunikations- tjänster till 70-talet länder. En vidareförädling sker succes- sivt av Dateltjänsten genom att högre överföringshastighe- ter erbiuds. I kopplad trafik under aret har prov utförts med 9600 bit/s full duplex, (d v s överföring av data i båda riktningarna sam tidigt över samma förbindelse).

Överföringshastigheterna 14400 bit/s samt 19200 bit/s erbjuds enligt internationell standard. Datextjänsten kan nu erbjuda access till Video- tex, Telebox och Datapak för kunder med höga kvalitets- krav.

Tilläggstjänster

Telebox introducerades un- der året. Det är en publik tjänst för meddelandehante- ring, en elektronisk brevlåda.

Tjänsten hade i slutet av 1986 ca 1000 kunder.

En videokonferenstjänst har öppnats till USA, vidare har provverksamhet startat med Danmark, Norge och Finland.

Vidareutvecklingen av Video- textjånsten har intensifierats under året och utbyggnaden av ett videolexnät startade.

Videotex hade i slutet av 1986 ca 10.000 kunder.

Kostnadsanpassning av nättjänsterna

Baserat på ett förslag från te- leverket fastställde regering- en hösten 1986 den lång- siktiga utvecklingen av tele taxorna:

- Rikssamtalstaxorna skall successivt sänkas. Detta skall ske genom att de högsta avståndsklasserna slopas vid lämpliga tid- punkter. Abonnemangstax- orna A och B skall därvid slås samman. Antalet sam- talstaxor inom landet skall minskas till tre: lokaltaxa, närtaxa och fjärrtaxa.

- Höjningar skall i första hand avse avgifterna för lokal- samtal samt inträdes- och kvartalsavgifter för abonne- mang på huvudledningar.

-Avgifterna för uthyrda led- ningar får höjas så att de täcker televerkets kostna- der för ledningarna.

- Taxorna för inländsk telex- trafik skall hållas oförändra- de eller sänkas och taxorna för utiandstrafiken sänkas.

Som ett första steg i taxearn- läggningen beslutades under 1986 bl a att följande taxe- förändringar skall ske den l januari 1987.

- Den högsta avståndsklassen för rikssamtal slopas.

- Taxan för lokalsamtal höjs genom att markeringsperio- den måndag-fredag 08.00- 18.00 förkortas från 6 till 4 minuter och genom att markeringsperioden under övrig tid förkortas från 12 till 8 minuter.

- En ny taxenivå införs för rikssamtal under måndaq- fredag 18.00-22.00 uppga- ende till 85% av normal- taxan,

- Abonnemangsavgiften för huvudledning höjs med 3 kr per kvartal i såväl taxa A som taxa B.

- Höjning av avgifterna för fasta ledningar.

Företagssystem

Kontorsväxlar, företags- intema nät, datorsystem

Försäljning

En stor del av de gamla elek- tromekaniska växlarna har un- der 1980-talet ersatts av nya, framförallt små och medelsto- ra elektroniska kontorsväxlar.

Under året har en marknads- mättnad iakttagits, utom på marknaden för stora kontors- växlar där en mycket positiv utveckling skett för system A-335.

Genom produktutveckling kommer nya produkter att introduceras. Målsättningen är att kontorsväxeln skall fungera som företagens kom- m unikatianscentrum.

satsning på bättre företagsservice

Speciella företagssektioner har bildats inom många tele- områden för att bättre motsva- ra servicekraven. Leverans- precisionen för företags- system är på de flesta tele-

områden 100%.

13

---~---- RESULTATOMRÅDE KUND _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Vocofax. Televerkets nya kombinerade bordslax och telefon.

Inom både affärsområde nät- tjänster och företagssystem erbjuder företagsservice ett kraftfullt komplement till grundservicen. Genom olika tilläggspaket kan kunderna anpassa sin service efter be- hov.

Produktutveckling av växlar, telefax och telex

Möjligheter till datakommuni- kation i A-335 har introduce- rats. Systemet ma!knadsförs

nu också i versioner upp till 4 000 anknytningar.

Televerkets ledande ställning på telefaxterminaler har be- hållits bl a genom introduktio- nen av Vocofax, en bordsfax kombinerad med telefon. Ge- nom denna produkt har tele- verket öppnat en ny marknad i ett lägre prissegment

En ny generation telextermi- naler presenterades under budgetåret.

Telefoner och tillbehör

Kundutrustningar, offent- lig telekommunikation Försäljning

Marknaden för telefonappara- ter har efter avvecklingen av monopolet 1985 ökat. Telever- ket har som målsättning att vara ledande leveran tör av kvalitetstelefoner.

- - - -- - - -RESULTATOMRÅDE KUND- - - -- - - -

En kontokortstelefon har på f6rstJk installerats på Arlanda.

Telefonapparaten Voco intro- ducerades i samband med av- vecklingen av monopolet och har varit en klar försäljnings- framgång. Inom affärsområdet råder en mycket hård pris- konkurrens.

Service

Garantiåtagandena för sålda produkter har förstärkts un- der perioden. Telebutikerna spelar en all t större roll för enklare felavhjäpning av tele- fonapparater med tillbehör.

Produktutveckling

Flera telefonsvarare har lan- serats bl a i de lägre prisklas- serna. De har mottagits po- sitivt av marknaden.

En telefonautomat för konto- kort har introducerats på Ar- landa flygplats. Arbetet med att modernisera beståndet av telefonautomater har fortsatt och ca 15 000 automater av den nya generationen har in- stallerats.

Kataloger och per- sonliga tjänst er

Nummerinforrnation, per- sonliga teletjänster t ex telefonväckning.

Försäljning

Affärsområdets försäljning ut- gör till stor del ett stöd och komplement till televerkets nättjänster. Utöver detta visar försäljningen av reklam i spe- cialkataloger en god utveck- ling.

Produktutveckling

Genom förvärvet av "Din Del"

kan televerkskoncernen nu erbjuda även lokala telefon- kataloger.

Under 1986 introducerades en ny katalog riktad till männi- skor på resande fot, "Vägtele"

Katalogen har utöver att den säljs utdelats till samtliga in- nehavare av NMT.

En satsning på vidareutveck- ling av de personliga tjänster- na har inletts.

15

ResultatområdeTRAP

(telenätet)

REsULTATOMRÅDETRAP (telenätet som trafikapparat) omfattar produktion av televerkets olika nättjänster. Dessa är telefoni, telex, Datex, Datapak, Videotax och uthyrda nätförbindelser. Dessutom tillhandahålls kapacitet i telenätet för andra tjänster, som mobiltelefon och mobilsökning.

Mkr 1985/86 Föränd-

(18 mån) ring i %1 Rörelseintäkter 17 063 l 0%

Investeringar 7 515 30%

1Jämfört på årsbasis med 1984/85

Torsten Larsson,

chef för nätavdelningen:

- Den ständigt ökande trafi- ken i nätet är glädjande och har varit viktigast un- der verksamhetsåret, säger Torsten Larsson, chef för te- leverkets nätavdelning.

Trafiken ökar med ca 7 pro- cent per år.

- Nätavdelningen planerar och bygger nät för denna ökande efterfrågan på tele- kommunikationer, fortsätter Torsten Larsson, som har ungefär 6 miljarder kronor om året att investera i tele- nätet.

Positivt för kunderna är den förbättrade framkomligheten som åstadkommits under året.

- Vi har en bra framkomlig- het i nätet nu. Men visst dy- ker det upp problem när efterfrågan växer så fort.

Det finns fortfarande brister, enligt Torsten Larsson, i nä- tets kvalitet. Förbättringar sker kontinuerligt bl a genom kvalitetsprogram för hela ar- betsprocesser med allt från nätdimensionering till under- håll.

-Viktigast rent tekniskt un- der året som gått har varit digitaliseringen. På fem år har vi byggt upp ett nytt di- gitalt n~H som är lika stort som det analoga, vilket tog 100 år att få fram.

- Det har varit hårt arbete, särskilt ute på teleområde- na att få fram ett rikstäck- ande digitalt nät enligt planerna. (Det s k Digitalen 87). Vi kommer att klara Di- gitalen 87 säger Torsten Larsson.

- Orsaken till att digitalisera nätet är ekonomisk. Att bygga ett analogt nät med samma kapacitet skulle kos- ta minst dubbelt så mycket påpekar Torsten Larsson och fortsätter:

- Men det finns andra förde- lar. Vårt nya telenät är vida överlägset det analoga, både kvalitets- och kapaci- tetsmässigt, när det gäller att ta hand om och intregre- ra text-, ljud-och datakom- munikation. Sverige får också ett nät som innehåller fler tjänster, t ex Telebox som nu lanserats.

Hur ser då framtiden ut för nätverksamheten?

- Att vi väljer rätt systemfilo- ~.

sofi är oerhört viktigt. Att vi '4' utvecklar tjänster som verk- ligen behövs samtidigt som kvaliteten och underhållet bemästras.

En viktig del av framtidssats- ningen består givetvis av forskning och utveckling. 3%

av omsättningen eller ca 350 Mkr per år satsas på detta inom nätsidan.

-Ett annat strategiskt områ- de för framtidens telenät där vi satsar hårt är stan- dardiseringsarbetet Detta gäller inte bara inom landet - minst lika viktigt för det exportberoende Sverige är goda internationella kom- munikationer.

Men det händer andra viktiga saker utomlands. En helt ny telemarknad är på väg att öppna sig som i högsta grad påverkar den svenska mark- naden.

- Kapaciteten ökar oerhört snabbt mellan Europa och Nordamerika. Privat fiber- optik och privata satelliter konkurrerar med världens teleförvaltningar, däribland televerket. Utvecklingen medför att taxorna på de här sträckorna sjunker. För att våra intäkter inte skall minska måste vi helt enkelt bli ännu duktigare än våra konkurrenter. Jag är dock optimistisk. Andan är fan- tastisk inom nätsidan, avslu- tar Torsten Larsson.

______________________ RESULTATOMRÅDETRAP ____________________ ___

Framkomligheten bättre Under senare år har trafiken i telenätet ökat dramatiskt, vil- ket har lett till att nätets kapa- citet i vissa fall inte räckt till.

stora ansträngningar har gjorts för att nätkapaciteten skall motsvara efterfrågan.

Under perioden förbättrades framkomligheten från 97,4%

1984/85 till 98,2% 1986, dvs i genomsnitt endast 1,8 upp- ringningsförsök av 100 mis~­

lyckades på grund av tekmskt fel eller att nätets kapacitet togs i anspråk av andra sam- tal.

Televerket Framkomlighet t rtkstraftk Procentandel som 1nte htndrats av spat r eller

tekmskt fel Genomsnitt under kontorstid

~~---

Antalet av kund anmälda nät- fel har också reducerats. Un- der 1986 registrerades i genomsnitt 160 sådana anf!läl- ningar per l 000 lokallednmg- ar, mot 165 för 1984/85.

Tjänsteintegrerat digitalt nät kommer på sikt

De nuvarande tjänsterna er- bjuds kunderna med hjälp av delvis separata nät och sepa- rata anslutningar till varje grundtjänst telefoni, Datex, telex etc. Kommunikation mel- lan tjänsterna erbjuds i lite!.!

utsträckning. Respektive nat utnyttjas dock för ett antal ex- tra tjänster. I telefonnätet kan man t ex genom val av sepa- rata terminalutrustningar framföra tal (telefon), data (Datel) eller bild (telefax).

Detta är en form av tjänstein- tegrering som görs på den äldre (analoga) teknikens be- grä:nsade villkor.

Utvecklingen inom samtliga nät går mot överföring med datorstyrda digitala system, som har en stor potential för kapacitetsutbyggnad och en gynnsam kostnadsutveckling.

Därmed öppnas möjligheterna för ett avsevärt mer avancerat och varierat tj&nsteutbud. Di- gitala abonnentledningar är under utveckling. Det innebär att kunden har tillträde till samtliga tjänster - ljud, text, bild, data- via en enda an- slutning som kan utnyt~jas för flera funktioner samtidigt.

De digitala abonnentledning- arna och den modermsenng, som beskrivs nedan, kommer att bidra till och på sikt resul- tera i skapandet av ISDW ett tjänsteintegrerat digitalt nät.

1Integrated Services Digital Net- work

Moderniseringen av telenäten fortsätter

Utbyterav de gamla elektro- mekaniska telefonstationerna mot det datorstyrda stations- systemet AXE har fortsatt un- der budgetåret. Ytterligare 26 nya AXE-stationer har öpp- nats och sammanlagt har 342 000 AXE-nummer tillkom- mitDärmed är 69 AXE-statio- ner i drift med totalt ca l 014 000 anslutna kunder (l 243 000 nr). A v de nya AXE- numren är ca 21 000 anslutna via s k koncentratorer, en nät- komponent som nu intro?uce- rats och som ökar kapaciteten i nätet och förbilligar utbygg- naden.

AXE-tekniken medger att kunder hyr kontorsväxelf_unk- tioner som har byggts m 1 den lokala telefonstationen. Denna kontorsväxelfunktion i publika stationer kallas Centrex. Prov med Centrex har påbörjats i Oskarshamns AXE-station.

Utbyggnaden av det digitala långdistansnätet f?rtsätte!.

Samtliga AXE-statwner bildar nu ett digitalt nät med hög framkomlighet. Dessutom ut- nyttjas nu OK-signalering mel- lan de flesta AXE-stationerna.

(Med OK-signalering öv~rförs,

på en gemensam kanal, mfor- mation som berör flera sam- tal). Digitaliseringen och det moderna signalsystemet med- för att trafiken mellan AXE- stationerna får bättre ljudkva- litet kopplas upp betydligt snabbare och på sikt kan kun- derna utnyttja nya tjänster t ex 56 kbitjs datasignalering (senare 64 kbit/s).

Under 1987 blir det digitala telefonnätet rikstäckande.

Provverksamhet inleds med automatisk uppkoppling av. tjänster som kräver en hastig- het på 56 kbit/s (senare 64 kbit/s).

Mobiltelefonnätet har byggts ut med en NMT-station i Sundsvall och en andra station i Stockholm.

För att tillgodose den ökande efterfrågan på Datex har nätet byggts ut. En ny koncentra-.

tortyp, som tillverkas av T.ell, har tagits fram. Framkomlig- heten i Datexnätet är nu bätt- re än 99,5%.

Datapaknätet har också byggts ut och omfattar nu 27 stationer placerade på 12 större orter.

strategisk satsning på opto- kabel

Ett viktigt inslag i ett framtida bredbandsnät är installation av optokabel i basnäten. Från att ha varit teknik på provsta- diet har optokablar utvecklats till reguljärt användbara nät- komponenter. Under I985(~6

kopplades de första langvaga optosystemen reguljärt in i riksnätet bl a på sträckorna Jönköping - Nässjö - Växjö och Helsingborg - Landskro- na - Kävlinge.

17

Resultat område Radio

Televerket Radio är en egen division inom televerkskoncernen och består av de fyra rörelsegrenarna Mobil Radio, Rundradio, Fast Radio samt Frekvensförvaltning.

Resultat i 1985/86 sammandrag (18 mån)

(Mkr) Rörelseintäkter 2 721 Resultat före

bokslutsdispo~

si tioner 395 Antal anställda

1986~12-31 2 799 Förlagskapital 150

'Jämfört på årsbasis med 1984/86

Carl-Gösta Åsdal, chef för radiodivisionen:

Föränd~

ring i %¹

+19

+40

+10

De ekonomiska framgångar- na, alla de nya intressanta satsningarna, engagemanget från personalens sida, överhu- vudtaget den höga takten och den fina andan på Televerket Radio, det är budgetårets största glädjeämne för mig.

Chefen för Televerket Radio, Carl-Gösta Åsdal, har tillsam- mans med sin personal ytterli- gare ett budgetår med en stark utveckling bakom sig.

Omsättningen på årsbasis har ökat från 1,5 till nästan 2 mil- jarder kronor.

Ett par milstolpar passerades hösten -86 då NMT 900 och den nya landmobila radiotjän- sten Mobitex invigdes.

- Starten av Mobitex är det viktigaste som hänt under året. Det ger Televerket Radio en stqrre bas, säger Carl-Gösta Asdal och fort- sätter: Nu går vi in på en ny marknad. Mobitex har en- ligt min uppfattning en mycket god framtid. Tjäns- ten fyller en stor funktion och innehåller en enorm ra- tionaliseringspotential för våra kunder.

Televerket Radio växer alltså snabbt. En 4tveckling som Carl-Gösta Asdal räknar med skall fortsätta under de när- maste åren. stora investering- ar erfordras till följd av NMT och Mobitex.

Expansionen är dock inte pro- blemlös, menar Carl-Gösta Åsdal:

- Kraftiga personalökningar och investeringarna har gjort att våra kostnader har ökat alltför kraftigt vilket märks på täckningsbidra- get. Det här är ett problem vi tagit itu med. Det gäller att jaga både intäkter och kostnader. Växtvärken gäl- ler också den mest intensi- va radioverksamheten under året - NMT. Till- strömningen har varit 3 000 abonnenter per månad.

Denna tillväxt har medfört att det på vissa platser har blivit trångt i etern på

grund av frekvensbrist och svårigheter att hinna med i utbyggnaden av nätet.

stockhalm med sina närmare 30 000 NMT-kunder är värl-

dens mobiltelefontätaste stad. f:·~ Vi söker hela tiden efter nya tekniska lösningar och förbätt- ringar för att göra framkom- ligheten i bättre i NMT 450.

Carl-Gösta Åsdal tror att NMT

l·

900 som nyligen introducera- des kommer att bli ett mycket gott alternativ till NMT 450 - framförallt för storstadskun- derna.

Nu är Televerket Radio inte bara Landmobil radio. En hel del har hänt inom andra områ- den. Rundradio t ex som har till huvuduppgift att distribue- ra TV och radio i Sverige har nu gått in på en kommersiell sektor.

Genom Direktvision överför man olika typer av evene- mang mellan skilda platser i landet. Televerket Radio har bl a för AB Trav och Galopp gjort överföringar av TV -sän- da lopp mellan olika travba- nor.

Ä ven frekvensförvaltning, som är en myndighetsfunk- tion, har börjat utnyttja sitt kunnande kommersiellt.

- Och så har vi Fast radio.

Även på det området är ak- tiviteten hög. Som ett exem- pel kan jag berätta att vi under de två senaste åren svarat för lO miljoner tele- fonkanalkilometer vid ut- byggnaden av det digitala nätet. Under 1987 ska vi nu bygga lika mycket till. En verklig kraftansträngning, avslutar Carl-Gösta Asdal.

- -- - - - -- - -- RESULTATOM.RÅDE RADIO- -- - -- - - -- -

Med Mobitex öppnas nya möjligheter för mobil kommunikation.

Snabb försäljnings- ökning

Intäkterna för radiodivisionen uppgick till 2 721 Mkr under 18-rnånadersperioden, en ök- ning på årsbasis med ca 19%

jämfört med 1984/85. Investe- ringarna uppgick till 641 Mkr, en ökning med ca 30% på års- basis.

Mobil radio

Rörelsegrenen Mobil radio . ansvarar för televerkets rnabl- la teletjänster.

Landmobila teletjänster Försäljningen uppgick till 1177Mkr under perioden vil- ket innebär en ökning på års- basis med 60% jämfört med budgetåret 1984/85. Störst in- täkter inom det landmobila området gav NMT, som vid årsskiftet hade 112.600 kunder i Sverige (i hela Norden var antalet 307.700). Det manuella mobiltelefonsystemet MTD av- vecklas under 1987.

NMT-systemet har rönt stor internationell uppmärksam- het, och har eller kommer att introduceras i bl a Spanien,

Österrike, Holland, Belgien, Tunisien, Malaysia, Saudi-Ara- bien och Oman. Arbete pågår vidare att skapa ett gemen- samt europeiskt mobiltelefon- systern för 1990-talet.

Ett nytt landstäckande mobil- radiosystem för tal, text och data, MOBITEX, startades 1986. Detta inleder en ny epok med samordnat gemensamt nät för företagsintern mobil telekomm unika tio n.

Till detta kommer ett enklare lokalt mobilradiosystem, MRG enbart för talkommunikation och med lågprisrnobilstatio-

19

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ RESULTATOMRÄDE RADIO _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

ner. Därmed har Televerket ett väl täckande utbud inom detta marknadssegment.

Inom det landsomfattande personsökningssystemet MBS, som utnyttjar radions PI-sän- dare för sökning, var antalet kunder vid budgetårsskiftet ca 71.000. Sverige är ensamt i Europa med ett landsomfat- tande personsökningssystem, i vilket den sökandes telefon- nummer presenteras på den söktas MBS-mottagare.

Det lokala personsökningssy- stemet MINIGALL är anpassat till företag som inte behöver en landsomfattande person- sökning eller telefonnummer- överföring till mottagarna.

Systemet har byggts ut ytter- ligare. 45 basstationer är nu uppförda varmed mer än 75%

av befolkningen täcks.

Fartygsradio

Fartygsradioverksamhetens omsättning uppgick under pe- rioden (18 mån) till 75 Mkr (50 Mkr 84/85).

Redovisning av rundradiofonden Fem år i sammandrag

Rörelseintäkter Rörelsekostnad

SR programproduktion m m Televerket programdistribution

Kustradio

Intäkterna för kustradioverk- samheten inklusive flygtelefo- ni och entreprenadtjänster uppgick under perioden (18 mån) till ca 69 Mkr (65 Mkr 84/85).

Ökningen av den automatiska telextrafiken i MARITEX har skett i långsammare takt än ti- digare och trenden för trafi- ken i INMARSAT är vikande.

Detta beror på dåliga radio- konditioner på kortvåg och krisen inom sjöfarten. Den manuellt expedierade kust- radiotrafiken fortsätter att minska.

Luftfartens teletjänster Televerket Radio har det landsomfattande underhålls- ansvaret bl a för luftfartsver- kets radar-, radio- och tele- hjälpmedel och motsvarande åtaganden vid flertalet kom- munala flygplatser. Telever- ket Radio har auktoriserats av

luftfartsinspektionen som god- känd televerkstad för anlägg- ning, teknisk drift och under- håll av samtliga förekom- mande typer av marktele- utrustningar för civil luftfart.

Intäkterna uppgick under pe- rioden (18 mån) till 82 Mkr (84/85 49 Mkr).

Rundradio

Televerkets rundradioverk- samhet ombesörjer utbyggnad och drift av ljudradio- och te- levisionsnäten. Vidare ingår inkassering och kontroll av avgifter för TV- mottagare, samt redovisning av rundra- diofonden (se tabell nedan) i televerkets åtaganden.

Televerket erhåller ersättning via anslag motsvarande ver- kets självkostnader. Under 18- månadersperioden var ersätt- ningen ca 578 Mkr. Av detta hänförde sig 139 Mkr till in- vesteringar, 332 Mkr till drift-

1985/86¹ 1984/85 1983/84 1982/83 1981/82 2 583,2 2 330,5 2 266,0 2 117,7 2 108,8

-2 233,9 -2 003,2 -l 842,9 -l 715,8 -l 618,6 -219,2 -191,3 -198,5 -180,0 -176,6 fakturering och inkassering

av mottagaravgifter -71,5 -75,2 -76,9 -74,2 -69,6

avskrivningar, 100 %av årets

investeringar -93,5 -93,2 -100,2 -103,2 -91,3

Byggnadsstyrelsen, radio- och TV-hus -107,9 -133, l -38,7 -38,5 -12,5

Radionämnden -1,8 -1,6 -l ,6 -l ,5 -l ,3

Finansiella intäkter och kostnader -4,6 -10,5 16,5 20,1 -33,5

N ettaresultat -149,0 -156,6 23,7 24,6 105,4

Rundradiofonden

Ingående behållning den l juli 24,5 181, l 157,4 132,8 27,4

Balanserat nettoresultat 30 jun -149,0 -156,6 23,7 24,6 105,4

Utgående behållning den 30 juni -124,5 24,5 181' l 157,4 132,8

1 Avser 12-månadersperioden 1985-07-01 - 1986-06-30.

- - - -RESULTATOMRÅDE RADIO- - - -

och underhåll och 107 Mkr till ersättning för televerkets in- kassering av mottagaravgif- ter.

Investeringsverksamheten har omfattat utbyggnad av såväl FM som TVl- och TV2-näten med ca 30 mindre stationer.

Vidare har nya TV2-reserv- sändare installerats och bl a TVI-sändare bytts ut.

Närradion permanentades 1985-07-01. Ca 30 nya FM- sän- dare har etablerats för närra- dion under perioden.

Under perioden har FM-sän- darna för P3 och lokalradio försetts med RDS (Radio Data System), som ger lyssnaren besked om stationsnamn, nät- tillhörighet och sändarfrek- venser. På sikt införs flera funktioner och RDS får då stor betydelse för ljudradions attraktivitet.

Fast radio

Rörelsegrenen marknadsför fast radiokommunikation samt närliggande teknik, närmare bestämt produktområdena Ra- diolänk, Satellitkommunika- tion, Kabel-TV, Fjärrkontroll samt Gemensam Teknik (mas- ter, elkraft, hus). Fast Radio har sin primära marknad inom televerket (resultatområde TRAP). Intäkterna uppgick till 561 Mkr under 18 månaders- perioden, en ökning med 7%

på årsbasis.

Radiolänksystem

Radiolänk används för överfö- ring av telefoni och data samt för rundradioprogram.

Utbyggnaden med digitala 140Mbit/s-radiolänkar för te- leverket var stor under 1986.

Huvudsakligen skedde den

Underhållsarbete sker ofta under besvärliga förhållanden.

på sträckorna Stockholm- Sundsvall, Stockholm-Malmö och Stockholm-Karlstad-Göte- borg.

För TV och radioprogram in- stallerades 1986 på sträckan Stockholm-Karlstad -Göteborg den första digitala 140 Mbitjs- radiolänken.

satellitsystem

Fast Radio svarar för såväl planering av framtida satellit- system som uppbyggnad och drift av jordstationer.

De jordstationer som·Telever- ket Radio idag driver är tele- satellitstationen i Tanum, som ingår i det världsomspännan- de INTELSAT-system~t, samt telesatellitstationen i Agesta, som ingår i det europeiska EUTELSAT-systemet. Tanum- stationen har ökat antalet tele- fonikanaler och antalet för- medlade TV -program åt de nordiska programbolagen.

Vid stationen har under sam- ma tid introducerats .digitali- serad telefonitrafik. Agesta- stationen har under denna tidsperiod varit i drift för eu- ropeiska rundradiounionens (EBU) TV -överföringar, samt tagits i drift för digital telefo- nitrafik inom Europa.

Gemensam teknik

Verksamheten omfattar bygg- nader, master, elkraftanlägg- ninar och installationsarbete för rundradio, mobil radio och telefonilänkverksamheterna. Ett stort antal basstationer för NMT har uppförts liksom någ- ra radiolänkstationer för tele- foni. De största stationsbygg- nadsprojekten är det nya radiolänktornet i Hammarby och den nya FM-TV-stationen i Uppsala.

För att förbilliga stationsan- läggningar har under året ut- vecklats dels en ny typ av stationshus, dels en ny mast- typ.

21

Resultatområde Kabel-TV

Kabel-TV -divisionen distribuerar i fri konkurrens med andra företag ett ökande ut- bud av TV- och ljudprogram-i första hand till hushållskunder-men även till ho- tell och institutioner. Sådana program kan tas emot via satellit eller vara gjorda särskilt för kabel-TV, lokalt eller på riksbasis. Verksamhetsåret var Kabel-TVs för- sta som egen division.

Rörelseintäkter 1985/86 (18 mån) Antal anslutna kunder 1986-12-31

Antal anställda

Per Nilsson, chef för Kabel-TV -divisionen:

52 Mkr

180 000

11

Förändringen i debattklimatet för kabel-TV är nog det vikti- gaste som hänt oss under verksamhetsåret. Ett tag på- gick en intensiv debatt i Sve- rige om kabel-TVsvara eller inte vara, men den har nu av- tagit väsentligt.

Det säger Per Nilsson, chef för televerkets yngsta divi- sion, Kabel-TV. Under verk- samhetsåret har divisionens verksamhet vuxit kraftigt. I början av 1986 fanns 80 000 kunder anslutna till telever- kets kabel- TV -nät. Ett år se- nare är siffran uppe i 180 000 plus att ytterligare 110 000 har kontrakt och väntar på anslut- ning.

Trots detta har utvecklingen gått långsammare än vad både Kabel-TV och konkur- renterna trodde:

- Jag tror att debatten om ka- bel-TV hade en dämpande effekt på marknaden. Den gjorde också att beslutspro- cessen tog längre tid för våra kunder, i de flesta fall fastighetsägare och bo- stadsbolag.

- Men vi har sett att efterfrå- gan ökat under senare de- len av året. Våra kunder ställer sig inte frågan om de ska dra in kabel-TV utan när och hur.

Den något långsammare ut- vecklingen har dock medfört att kabel-TV under året gått med kraftig förlust.

- Men det måste vi räkna med i början av en sådan här verksamhet. En tredje- del av de investeringar som vi har planerat till 1990 är gjorda vid utgången av 1986. Nu är vi inne i en ny fas av verksamheten där vi koncentrerar våra insatser.

Vi satsar i första hand på orter där vi redan är etab- lerade och vi har en strikta- re investeringsstyrning.

Ska Kabel-TV gå in på en ny ort i dagens läge måste det helt enkelt vara en god affär, med bärkraftiga kun- der. Trots att förväntningar- na visat sig för optimistiska tror Per Nilsson på en posi- tiv framtid för Kabel-TV.

Per Nilsson avslutar:

- På olika håll inom telever- ket jobbar vi med kabel- TV med stor entusiasm.

- - -- -- - - -- RESULTATOMRÅ.~E KABEL-TV- - - - -- -- - -

Kabel-TV s utbud breddas snabbt.

Bredare utbud

Kabel-TV har under året ut- ökat antalet affärsområden med ytterligare ett: tilläggs- utbud.

Med distribution av sitt till- läggsutbud vänder si9 Kabel- TV direkt till de enskilda kon- sumenterna d v s tittarna.

Kunden som är ansluten till te- leverkets kabel-TV -nät hyr en sk dekader av Kabel-TV och betalar, prenumererar, på oli- ka tilläggskanaler.

Tilläggsutbudet finns nu på .fyra orter och kabel-TV k?m-

mer att fortsätta mtroduktlO- nen successivt i resten av landet där Kabel-TV är etab- lerat. Kabel-TV kan i skrivan- de stund erbjuda 5 tilläggs- kanaler, bl a Screen Sport, Childrens Channel, Arts Channel och en filmkanaL Överhuvudtaget har program- utbudet ökat under verksam- hetsåret. Basutbudet har 1986 bestått av 8 kanaler eller mer.

Eftersom TV -satelliternas och programföretagens verksam- het är relativt ny sker många förändringar. Nya kanaler kommer till, en del upphör och andra går ihop. Klart är dock att kvalitEm blir bättre och utbudet större. Nyligen startade t ex Superchannel. en kanal i basutbudet, som be- står av program från engelska BBCs och ITV s programbiblio- tek. I kanalen ingår också Mu- sic Box som tidigare var en egen fristående musikkanaL Fler kanaler är på gång. Ka- bel-TV bevakar hela tiden ut- vecklingen på programsidan.

Det bör observeras att tele- verket inte engagerar sig i själva programverksamheten.

Med bas- och tilläggsutbudet har Kabel-TV idag ca 75% av marknaden. Konkurrenterna är i huvudsak stora bostadsfö- retag sc:im själva drar in ka- bel-TV

Ny teknik

Det har också hänt en hel del på teknikområdet för Kabel- TV. Ett filter har tagits fram under verksamhetsåret som ger enskilda ~yresgäster möj- ligheter att sllppa se hela ka- bel-TV-utbudet. De kan endast ta in TV l, TV 2 och den lokal-TV-kanal som det enligt kabel-TV-lagen skall finnas utrymme för. Detta ger ökad valfrihet. Visserligen har ytterst få hyres~äster velat ~a

ett filter -men filtret har troh- gen haft sin betydelse i de- batten.

Under verksamhetsåret har Kabel-TV omvärderat affärs- området fastighetsnät, d v s försäljning, uthyrning, service och underhåll av fastighets- nät. Många fastighetsäg:are vill, som tidigare, äga sma

centralantennsystem. strate- gin är därför _nu att i~ te sälja eller äga fastlghetsnat.

23