Individual Placement and Support

Individual Placement and Support

Ulrika Bejerholm

Forskargruppen Arbete och Psykisk Hälsa Institutionen för Hälsovetenskaper

Lunds universitet

Erfarenhetsberättelse

De sa att jag hade något jag aldrig hört talas om innan, Schizofreni. Jag kommer inte ihåg mycket från när jag var inskriven, förutom att jag hörde röster och att jag kända mig borta av alla mediciner. Jag hade

jobbat som städare på ett bussföretag. När jag var på sjukhuset var jag skräckslagen för att förlora mitt

arbete. När jag blev bättre så arbetade jag och min arbetsspecialist tillsammans för att komma överens med min arbetsgivare att jag skulle komma tillbaka och arbeta. Jag började med 2 timmar om dagen och till slut var jag tillbaka på heltid.

ALLMÄNA HINDER FÖR ARBETE

• Felaktigt antagande om arbete och

förhållningssättet till långvariga sjukdomar

• Negativt tänkande

• Oflexibla stödjande resurser/myndigheter

• Oro för att avslöjas som psykisk sjuk

• Oförmåga/ovilja att anpassa sig

• Oförmåga att hantera stress och symtom

• Brist på hjälp

• Stigma och diskriminering ….MEDIA…

Låga förväntningar bland personal och anställda

Rinaldi & Perkins (2005)

Professionella säger att personer med psykiska problem

sannolikt inte kan arbeta

Arbetsgivare tror att personer Personer som har med psykiska problem inte psykiska problem tror

kan arbeta - så de anställer inte att de kan arbeta

dem inte och söker inga jobb

Väldigt få personer med psykiska problem arbetar

Stigmatisering

• Människor som har en psykisk sjukdom bemöts oftare av rädsla, fientlighet och missförstånd

hellre än stöd, medkänsla och förståelse.

– Det kan leda till isolering och depression men även till att de inte får vård och rehabilitering som andra

Nationella riktlinjer

• IPS = Prioritet 1

• Stegvis rehabilitering= Prioritet 10

Evidensbaserad Supported Employment = IPS

• En utveckling av

forskning av gruppen med långvarig

psykiskt

funktionsnedsättning, i huvudsak psykos

• Definieras av en

programtrohetsskala med 25 frågeområden

IPS PRINCIPERNA

• Vanligt arbete är målet

• Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta

• Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad

• Integrerat i det psykiatriska teamet arbete

• Klientens preferenser, intresse och val, är viktiga

• Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede

• Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat

• Systematisk etablera kontakt med arbetsgivare och rekrytera arbetstillfällen

• Fidelity skala

RELATIONEN ÄR VIKTIG

• Lämna över

”makten” till individen

– Empowerment

• Sträva mot

– Samhörighet

– Mening och mål

– Hopp och optimism – Identitet

(Leamy et al 2010)

Competitive Employment Rates in

11 Randomized Controlled Trials of Individual Placement and Support

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

96 NH 07 IL 04 CT 08 HK 08 AUST 06 SC 99 DC 08 CA 07 EUR 06 QUE 02 MD

IPS Control Control 2

Evidens av IPS i Sverige

Medarbetare

• CEPI

• Region Skåne

• Göteborgs universitet

• Umeå universitet

• Brukare som deltagit i forskningen

• Arbetsförmedlingen

• Försäkringskassan Finansiering

• Forte

• Finsam

• Medicinska fakulteten

• Vårdalinstitutet

Datainsamling

• Arbetsmått:

varaktighet av arbete, antal arbetstimmar (registreras kontinuerligt)

• Hälsomått:

arbetsroll, självkänsla och livsstil, WRI, WEIS, POES

Baslinjen, 6 månader, 18 månader - 24 (6 månader efter avslutad IPS)

• Kvalitativa, process och kontext relaterade faktorer: Tjugo urvalspersoner, arbetscoacherna, olika rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare kommer att intervjuas

• Stigma- Attityder till psykiskt sjukdom i de psykiatriska teamen, bland arbetscoacher, deltagarna, och andra

ARBETSMÅTT

(Bejerholm, Areberg, Hofgren,

Sandlund, Rinaldi

)

DELTAGARE I RCT:n

• Majoriteten

– Ensamstående

– Bodde själv i lägenehet – Inga barn

• Något fler män

• Mer än 74 procent hade schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

• 21-58 år

• 24 år var medelåldern för första kontakten med psykiatrin

• 65% kom från Sverige, och 35% från Europa, Asien och Mellanöstern eller Afrika

• 33% hade deltagit i arbetsrehabiltiering de senaste fem åren

Resultat

• Anställning: RCT 46% versus 11% i kontrollgrupp

Ca 80% av IPS-deltagarna (N=41) nådde anställning eller praktik

Ca 90% av IPS-deltagarna (N=41) nådde anställning, praktik eller studier

Ca 20% av deltagare i kontrollgruppen (N=46) nådde anställning, praktik eller studier

Skillnad vid 18 månader (RCT)

Tid till anställning

• IPS-deltagarna började arbeta

tidigare och hade ca 2000 kr mer i

månaden

Erfarenhetsberättelse

Som det var innan, skulle andra bestämma om vad jag kunde eller inte utifrån min diagnos. Det har gjort att jag aldrig sökt ett jobb. Jag skulle bli bättre först, sa de.

IPS har inte botat mig, men jag har fått

jobb och hjälp att samla mina krafter. Jag är själv den viktigaste för en förändring i mitt liv”

Amir, 42 år

HÄLSOMÅTT

Areberg & Bejerholm (2013)

Scandinavian Journal of Occupational Therapy

Livskvalitet:

(p= 0.059)

Nivå av engagemang i dagliga aktiviteter:

p=0.002 p=0.058

p=0.059

Cecilia Areberg, Lunds Universitet, 2013

Arbetsmotivation: Egenmakt:

p=0.033

p=0.047

Cecilia Areberg, Lunds Universitet, 2013

BRUKARES ERFARENHETER

Areberg, Björkman, Bejerholm (2012) Scandinavian Journal of Caring Sciences.

”Att vara centrum för

uppmärksamheten

i en process som

medför hopp och

mening”

27 Cecilia Areberg, Lunds Universitet, 2013

Having needs and whishes valued by the ES Benefiting from the skills of the ES

Being two instaed of one

Bringing own qualifications into the process Having a motive

Having others who also belive

IPS-STÖDET?

29

IPS-support and process over time:

RESULTS

(Lexén, Hofgren, Bejerholm, 2012

Stödet och processen under IPS

Vanliga anpassningar:

37% Kognitiva -att lära in arbetsuppgifter, koncentrera sig

26% Sociala –att interagera med andra, att läsa av det sociala språket 21% Emotionella –att hantera känslor och symptom, klara stress

16% Fysiska –Uthållighet

(McDonald-Wilson, 2002)

•Att interagera socialt

Hantera konflikter

Prata med arbetskollegor-raster Förstå sociala koder

•Att lära sig arbetsuppgifter

Följa och komma ihåg instruktioner, rutiner Koncentrera sig

•Att arbeta självständigt

Initiera uppgifter Lösa problem Organisera arbetet

•Att behålla sin uthållighet

Fysisk och psykisk trötthet Bibehålla motivationen

•Att hantera symtom

Hantera inre stimuli Reglera känslor

(Lexén, Hofgren, Bejerholm, 2012)

Stöd på

arbetsplatsen

• Flexibelt schema

• Ändringar i arbetsförhållandena

• Arbetsutförandet

• Socialtstöd

• Information och utbildning

• Förändningar i den fysiska miljön

Stöd utanför

arbetsplatsen

• Stödsamtal

• Coachande samtal

• KBT-behandling

• Medicinsk behandling

• Stöd att ta sig till och från arbetet

IMPLEMENTERING

(Bejerholm, Larsson, Hofgren, 2011; Hasson, Andersson, Bejerholm, 2011)

IPS principer som begränsas

• Vanligt arbete är målet

• Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta

• Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad

• Klientens preferenser, intresse och val, är viktiga

• Integrerat i det kliniska psykiatriska teamet arbete

• Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat

• Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede (Bond, 2004)

Arbetsförmåga

• IPS-

Arbetsförmåga

– Förmågan att arbeta på en specifik arbetsplats, när IPS-stödet och

arbetsmiljön/arbetsupp gifter är anpassade – Görs på den

arbetsplats där personen jobbar

• Jämför med att ställa in rullstolen och att anpassa

arbetsplatsmiljön och regelbunden

behandling för en person med fysiskt funktionshinder

• Arbetsförmåga

– Förmågan att arbeta, mot bakgrund av

diagnos, generellt sett.

Förmåga kan anges i % och generaliseras till olika arbetsmiljöer – Görs i en annan miljö

än där personen ska arbeta

• Jämför med förmågan att köra rullstolen utan inställningar i en

kontext där personen inte ska arbeta

Regelverket AF FK

• Innebär att ta ett “sätta IPS på vänt”

• Svårt att omsätta information om regelverk och ekonomi så att klienterna förstår

• Fast i ett bidragsberoende

“Regelverket och alla diskussioner om klienternas

ekonomi utgör ett hinder för all arbetsrehabilitering.

För somliga står det klart att vi har skapat mer oreda och huvudbry för att vi, myndigheterna, inte kan

förklara…klienten blir osäker på sin situation och om de har “råd” att börja arbeta”

Arbetsgivarna

Jag hade inte arbetat på väldigt länge. Fick panikångest och varit rädd för att träffa människor i hela mitt liv.

Varit med på arbetsförmedlingens olika projekt innan, och pratat med psykologer och kuratorer sedan jag var barn. Ärligt talat trodde jag inte en sekund på IPS när de frågade. Trodde allt skulle bli som vanligt. Men i IPS utgår man från det man vill och kan göra, med att söka arbete och sedan stöd på arbetet med av EN PERSON. Jag började ett jobb halvtid och har jobbar där i tre år nu. Behövde faktiskt bara stöd i början.

Jag önskar bara att IPS hade startat för 25 år sedan.

Erfarenhetsberättelse