1
Förslag till
Årsredovisning 2021
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KOMMUNENS VISION ... 3
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ... 4
ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS UTVECKLING ... 4
DEN KOMMUNALA KONCERNEN ... 5
VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING ... 8
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ... 8
HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE ... 16
STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN ... 18
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH EKONOMISK STÄLLNING ... 23
BALANSKRAVSRESULTAT ... 29
VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN ... 31
FÖRVÄNTAD UTVECKLING ... 39
FINANSIELLA RAPPORTER ... 41
RESULTATRÄKNING ... 41
BALANSRÄKNING ... 42
KASSAFLÖDESANALYS ... 43
NOTER ... 44
DRIFTREDOVISNING ... 53
INVESTERINGSREDOVISNING ... 55
MILJÖREDOVISNING ... 59
REDOVISNINGSPRINCIPER ... 60
NÅGRA FAKTA OM BRÄCKE KOMMUN ... 65
3
KOMMUNENS VISION
Kommunfullmäktige har, i oktober 2011, antagit en vision för Bräcke kommun (kf § 55/2011).
Bräcke kommuns vision;
• I Bräcke kommun lever alla ett rikt, jämställt och bra liv och är delaktiga i utformningen av en god kommunal service.
• Den starka framtidstron gör att vi tar de initiativ som krävs för att alla ska få en bra tillvaro. Samverkan är ett honnörsord.
• Läget mellan Östersund och Sundsvall med goda kommunikationer bland annat, gör våra bygder attraktiva att bosätta sig i.
• Vi hälsar alla välkomna till oss och att delta i det rika fritids- och kulturlivet.
Sammanfattning
I framtidens Bräcke kommun:
• ökar befolkningen
• ökar näringslivet
• ökar välbefinnandet
Ny vision antagen
I oktober 2021 har kommunfullmäktige antagit en ny vision, att gälla från och med 1 januari 2022 (kf § 68/2021). Den nya visionen lyder: ”Bräcke kommun - En nytänkande och hållbar kommun att leva, verka och utvecklas i!”
Bräcke kommun anknyter genom sin vision till länets regionala utvecklingsstrategi:
”Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i.”
4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av Bräcke kommuns verksamhet det gångna året.
Förvaltningsberättelsen är upprättat i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, 11 kapitlet och Rådet för kommunal redovisning (RKR) R15 Förvaltningsberättelse.
Översikt över verksamhetens utveckling
Kommunens resultat efter avstämning mot balanskravet uppgår till minus 17,3 miljoner kronor.
Jämfört med föregående år är kommunens resultat 6,4 miljoner kronor sämre i år.
Fem år i sammandrag
KONCERNEN
Ekonomi 2021 2020 2019 2018
Verksamhetens intäkter, mkr 182,6 138,8 138,0 160,9
Verksamhetens kostnader, mkr -653,0 -593,8 -578,3 -595,6
Årets resultat, mkr -17,2 -11,2 1,3 -3,2
Soliditet 11,0% 15,0% 17,5% 17,9%
Soliditet inkl totala pensionsförpliktelser -29,0% -27,0% -25,5% -29,3%
Kassalikviditet % 79,5% 86,2% 94,8% 96,4%
Nettoinvesteringar, exkl leasing mkr 17,9 21,3 30,6 14,0
Självfinansieringsgrad 48,0% 123,9% 289,0% 10,3%
Långfristig låneskuld, mkr 177,1 179,7 184,5 194,3
KOMMUNEN
Ekonomi 2021 2020 2019 2018 2017
Verksamhetens intäkter, mkr 130,7 135,7 138,4 160,9 158,7
Verksamhetens kostnader, mkr -603,1 -592,3 -581,3 -593,2 -588,7
Periodens resultat, mkr -17,3 -10,9 0,4 0,9 0,7
Soliditet, % 12,1% 15,9% 18,4% 19,0% 18,8%
Soliditet inkl totala pensionsförpliktelser, % -29,7% -27,3% -26,0% -29,2% -31,9%
Kassalikviditet % 70,1% 81,0% 90,0% 93,2% 82,2%
Nettoinvesteringar, exkl leasing mkr 15,1 20,1 13,2 13,8 24,7
Självfinansieringsgrad, % 19,2% 123,4% 328,0% 107,2% 76,1%
Långfristig låneskuld, mkr 172,2 176,1 180,9 190,7 195,5
Övriga nyckeltal 2021 2020 2019 2018 2017
Folkmängd 31/12 6 175 6 181 6 298 6 376 6 501
Kommunal skattesats inkl landstingsskatt och
begravningsavgift 35,3% 35,3% 34,8% 34,8% 34,8%
Antal anställda (månadsanställda) 656 655 679 671 704
Sjukfrånvarons andel i förhållande till ordinarie
arbetstid 7,11% 7,99% 6,10% 6,65% 7,62%
*Kassalik viditet definieras som omsättningstillgångar dividerat med k ortfristiga sk ulder. *Soliditet definieras som eget k apital dividerat med totalt k apital. *Självfinansieringsgraden definieras som k assaflöde från verk samhetsnetto dividerat med nettoinvesteringar.
5
Den kommunala koncernen
KOMMUNENS SAMLADE VERKSAMHET
Kommunkoncernen Kommunala uppdragsföretag
Nämnder Koncernföretag Samägda företag utan
betydande inflytande
Kommunala entreprenader
Kommunfullmäktige MidSweden 365 AB
(89,94 %)
Kommuninvest ekonomisk förening
Avfallshämtning - Lundstams Återvinning AB
Valnämnd Jämtlands Gymnasie-
förbund (6,48 %)
Samordningsförbundet i Jämtlands län
Slamtömning - Revsunds Transport AB
Revision Jämtlands Räddnings-
tjänstförbund (8,23 %)
Gemensam nämnd för upphandling
Yttre skötsel och vinterväghållning - Synerco AB
Kommunstyrelse
• Ekonomiutskott
• Vård- och omsorgsutskott
• Socialt utskott
• Barn- och ungdomsutskott
• Näringslivsutskott
• Samhällsbyggnad sutskott
Gemensam nämnd för drift och service, utveckling samt specialistfunktioner
Ledningsspolning - ISS Industriservice AB
Gemensamma nämnder
Bräcke och Ånge bygg och miljönämnd
Gemensam nämnd för sammanhållen upp- handling, lagerhållning och distribution av sjuk- vårdsprodukter
Standardhöjande åtgärder på gator – NCC AB
Gemensam överför- myndarnämnd i Bräcke och Berg
6
Politisk organisation
Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för kommunens verksamheter och är kommunens högst beslutande organ. Ansvar och befogenheter regleras i reglementen och i delegationsordningar. Kommunfullmäktige ansvarar bland annat för följande uppgifter:
• Tar beslut om kommunens inriktning, verksamhet och ekonomi. De beslutar till exempel om budget, skattesats och avgifter för kommunal service.
• Beslutar om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer
• Väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna
• Utser revisorer som granskar kommunens verksamhet.
Kommunfullmäktige har också ytterst det politiska och ekonomiska ansvaret för verksamheteter som bedrivs i de kommunägda bolagen och förbunden och tar bland annat beslut om
bolagsordning och ägardirektiv. Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare utses vart fjärde år av kommunens medborgare.
Kommunstyrelsen, vars ledamöter utses av kommunfullmäktige, har det strategiska ansvaret för ledning, samordning och uppsikt över all kommunal verksamhet. Det innebär bland annat ansvar för:
• lång- och kortsiktig ekonomisk planering
• uppföljning av ekonomi och verksamhet
• intern kontroll
• näringspolitiska åtgärder
I Bräcke kommun bedrivs i princip all löpande verksamhet direkt under kommunstyrelsen, vilket innebär att kommunstyrelsen har ansvaret för den löpande verksamheten inom kommunen, förbereder ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige och genomför beslut som fattats i kommunfullmäktige.
Det finns tre nämnder i kommunen, varav två är gemensamma med annan kommun:
• Valnämnd – är lokal valmyndighet och ansvarar bland annat för att genomföra allmänna val och val till europaparlamentet.
• Gemensam överförmyndarnämnd i Bräcke och Berg – har till huvuduppgift att utöva tillsyn och kontroll över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Nämnden kontrollerar hur de sköter ekonomisk förvaltning och personlig omvårdnad
• Bräcke och Ånge bygg- och miljönämnd – ansvarar för kommunens myndighets- uppgifter inom plan-och bygglagens , trafiklagens och bostadsanpassningslagens område. Nämnden ansvarar även för myndighetsuppgifter inom verksamhetsområdet för livsmedel samt för miljö- och hälsoskydd.
7 Under kommunstyrelsen finns sex arbetsutskott som har till uppgift att bereda ärenden till kommunstyrelsen där beredning behövs, inom sina respektive områden:
• Ekonomiutskottet
• Vård- och omsorgsutskottet
• Sociala utskottet
• Skolutskottet
• Näringslivsutskottet
• Samhällsbyggnadsutskottet.
Förvaltningsorganisation
Bräcke kommun är organiserad i sex avdelningar. Avdelningarna består av anställda
medarbetare som planerar och genomför det arbete som kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder beslutat om. Kommundirektören är kommunens högsta tjänsteperson med ansvar för styrning och ledning av förvaltningsorganisationen.
Koncernföretag
Koncernföretag definieras som en juridisk person över vars verksamhet, mål och strategier kommunen har ett varaktigt betydande inflytande. Kommunen kan utöva ett sådant inflytande själv eller tillsammans med ett eller flera kommunala koncernföretag. Om inflytandet inte är betydande, anses den juridiska personen ändå vara ett kommunalt koncernföretag, om den har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi. I koncernen Bräcke kommun ingår MidSweden 365 AB, Jämtlands Gymnasieförbund och Jämtlands Räddningstjänstförbund.
MidSweden 365 AB
Ordförande: Karin Gydemo Granlöf
Bolaget bildades under 2016. Kommunens ägande i bolaget uppgår till 89,94 procent. Övriga delägareägare är privata företag.
Bolagets syfte är att med iakttagande av kommunallagens bestämmelser främja en utveckling av turismen och besöksnäringen i kommunen och att främja en uthållig verksamhet för fritidsanläggningen för skidåkning inomhus.
8
Jämtlands Gymnasieförbund
Ordförande: Pär Löfstrand (L) Ledamot: Cathrine Blomqvist (s) Ledamot: Ingrid Kjelsson (c) Förbundschef: Mikael Cederberg
Det huvudsakliga uppdraget för Jämtlands gymnasieförbund är att ansvara för medlems- kommunernas skyldighet att erbjuda kommunernas ungdomar gymnasieutbildning i enlighet med lagar och förordningar.
Förbundet ägs av Bräcke, Krokom, Ragunda, Åre och Östersunds kommuner. Förutom gymnasieskola och gymnasiesärskola ingår förbundets verksamhet även vuxenutbildning, uppdragsutbildning, svenska för invandrare (SFI) samt kvalificerad vuxenutbildning.
Jämtlands Räddningstjänstförbund
Ordförande: Stephen Jerand (kd) Ledamot: Yngve Hamberg (s) Förbundschef: Lars Nyman
Jämtlands Räddningstjänstförbund består av ägarkommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Ragunda, Härjedalen och Bräcke.
Förbundet arbetar för att skydda människors liv, hälsa och egendom samt miljön mot olyckor.
Förutom att släcka bränder och göra räddningsinsatser arbetar man förebyggande med tillsyn, information, rådgivning och utbildning.
Uppdragsföretag
Uppdragsföretag definieras som juridiska personer där kommunen äger en mindre del (samägda) eller där verksamheten bedrivs på entreprenad av större omfattning. Kommunala entreprenader definieras som företag som helt ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilken kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Det ska finnas ett avtal mellan kommunen och entreprenören om att denna ska bedriva kommunal verksamhet av större omfattning. Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommun-
medborgarna och verksamheten skulle annars utförts i egen regi.
Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning
Ekonomiska förutsättningar
I de senaste prognoserna räknar SKR med en starkare utveckling av skatteunderlaget för åren 2021 – 2023 men svagare för 2024 - 2025. Den positiva förändringen 2021 beror på
lönesummans utveckling med en större faktisk ökning under de sista månaderna.
Enligt SKR:s senaste prognos för 2021 har BNP (Sveriges bruttonationalprodukt) ökat med 4,9 procent och arbetade timmar ökat med 1,3 procent. Arbetslösheten ligger kvar på en relativt hög nivå men beräknas sjunka under de kommande åren.
Återhämtningen i svensk ekonomi har för Bräckes del, bland annat inneburit positiva slut- avräkningar som förbättrat skatteintäkterna för 2021 med drygt sju miljoner. Totalt har årets skatte- och statsbidragsintäkterna blivit 12,8 miljoner kronor bättre än budgeterat.
På grund av pandemin har staten även under 2021 beslutat att betala ut vissa ersättningar. I januari beslutades att statsbidraget för merkostnader på grund av pandemin skulle förlängas till och med december månad 2020. Den ersättningen har utbetalats och intäktsförts under 2021
9 och har inneburit ett tillskott med 2,3 miljoner kronor för merkostnader inom omsorgen.
Regeringens beslut att ersätta arbetsgivare för sjuklönekostnader för perioden januari –
september 2021 har inneburit ersättningar till kommunen med drygt 1,7 miljoner kronor. Den så kallade skolmiljarden som syftar till att öka förutsättningen för alla barn och elever att få den utbildning de har rätt till, trots pandemin, har utbetalats till Bräcke med totalt 0,6 miljoner kronor.
Kommunen har också fått ersättning för tillsyner av tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen med drygt 0,1 miljoner kronor.
Utöver ersättningar på grund av pandemin, har kommunen också sökt och beviljats ett antal andra mer eller mindre riktade statsbidrag. Merparten av dem ska återredovisas, vilket också innebär att kommunen kan bli återbetalningsskyldig.
Kommunsektorns ekonomi är på det hela taget god och många kommuner och regioner bedöms redovisa rekordresultat. Men det finns ett antal små och medelstora kommuner som även detta år redovisar underskott och behöver vidta en rad åtgärder för att få en ekonomi i balans. Bräcke är en av de kommunerna.
Vid ingången av 2021 saknades 36,1 miljoner kronor i budgeten för att vara i balans. Trots de många extra statsbidragen, har kommunen haft stora svårigheter att komma i balans. De utredningsuppdrag som ekonomiutskottet tidigare beslutat om och som inte redovisats och slutförts, har fortsatt varit i fokus under året. Utifrån de analyser som SKR gjort för kommunen, under våren, har det också tydliggjorts inom vilka verksamheter kommunen är dyrare än vad de borde vara. Ett flertal åtgärder för att minska kommunens kostnader har påbörjats och kommer att behöva pågå under flera år. Konkreta exempel är att till exempel anpassa antalet säbo- platser till aktuellt behov och att se över organisationsstruktur inom grundskolan. Bräcke kommun är också en av 25 kommuner (och 13 regioner) som har möjlighet att under januari – mars 2022 ansöka om stöd för att finansiera omställningsåtgärder i syfte att få en ekonomi i balans1.
Befolkningsutveckling
Det befolkningstal som påverkar kommunens skatte- och statsbidragsintäkter är antalet invånare den 1 november året innan. Det innebär att kommunens ekonomi för 2021 påverkas av hur många som var skrivna i kommunen den 1 november 2020. Den 1 november 2021 var antalet invånare 6 163 personer, en minskning med 44 personer sedan den 1 november 2020. I skatter och statsbidrag innebär befolkningsförändringen drygt tre miljoner kronor lägre intäkter för 2022.
Totalt sett har kommunens befolkning de senast 20 åren minskat med drygt 1 200 personer.
Om man omsätter det till dagens siffror, så innebär det att kommunen nu har 85 miljoner kronor mindre skatte- och statsbidragsintäkter att lägga till kommunens verksamheter. Konsekvensen med långvarig befolkningsminskning är att kommunen får svårare att erbjuda kommunal service med bibehållen kvalitet.
Några andra befolkningsfaktorer som påverkar ekonomin i kommunen är till exempel hur stor andel av befolkningen som är i arbetsför ålder. Medelåldern i kommunen är 47,2 år att jämföra med medelåldern i riket som är 41,6 år. En hög medelålder innebär troligen att det är färre som är i arbetsför ålder och som då bidrar till skatteunderlaget samt att det är en högre andel äldre som är i behov av kommunens omsorger i form av särskilt boende eller hemtjänst.
1 Delegationen för kommunal ekonomi i balans i enlighet med Förordning (2021:820) om tillfälligt statsbidrag för kommunala åtgärder för en ekonomi i balans.
10
Av kommunens befolkning bor 52,9 procent utanför tätort, att jämföra med snittet i Sverige där endast 12,4 procent bor utanför tätort. Att en stor andel bor på landsbygd och att avstånden är stora innebär bland annat att kostnader för skolskjutsar och hemtjänst blir högre jämfört med om de flesta istället skulle bo i kommunens tätorter.
De senaste befolkningsprognoserna för kommunen visar att kommunen troligen fortsätter att minska sin befolkning, att andelen äldre blir fler och att antalet barn i förskola respektive skola minskar. Det innebär fortsatt stora utmaningar när det gäller kommunens ekonomi.
Arbetsmarknad
I takt med att restriktioner har lättats har efterfrågan på arbetskraft ökat under 2021. I Arbetsförmedlingens enkätundersökning med arbetsgivare under hösten är anställnings-
planerna rekordstora inför 2022. Samtidigt har antalet nyanmälda lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen ökat i hög omfattning under slutet av året.
Arbetslösheten är tillbaka på samma nivåer som innan pandemin men långtidsarbetslösa med svag konkurrensförmåga är fortfarande kvar på en hög nivå.
Enligt Arbetsförmedlingens statistik för december 2021 har den totala arbetslösheten i riket minskat, från 8,8 procent till 7,2 procent, sen årets början. I Bräcke kommun har antalet öppet arbetslösa i åldern 18 – 64 år minskat med 2,3 procentenheter till 6,7 procent, om man jämför med samma tidpunkt föregående år.
Antalet öppna arbetslösa uppgår till 88 personer, en minskning med 49 personer från årets början. Inkluderar man även arbetslösa som är pågående i arbetsmarknadsprogram är siffran 187 personer i december jämfört med 262 vid årets början.
Antalet utrikesfödda arbetslösa uppgår i december till 68 personer, varav 39 personer i
program. Jämfört med årets början är det en minskning av antalet arbetslösa utlandsfödda med 32 personer.
Arbetslösheten bland unga (18 – 24 år) uppgår i december till 11,4 procent. Antalet öppet arbetslösa ungdomar (18-24 år) uppgick i december till åtta personer, en minskning med åtta personer sen januari. Antalet sökande ungdomar i program har under året minskat till 21 personer jämfört med 26 personer i december 2020.
Kommunen står inför stora demografiska utmaningar och har liksom flera andra kommuner, svårigheter att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens, främst inom vissa yrkeskategorier. I konkurrens med närliggande kommuner, kommer det vara allt viktigare att vara en attraktiv arbetsgivare. Några faktorer som troligen kommer påverka är att det finns goda förutsättningar till pendling samt möjligheter till distansarbete.
I tabellen nedan visas andelen arbetslösa i kommunen, länet och riket per december 2021 med jämförelsesiffror för december 2020 (källa: Arbetsförmedlingen statistik).
Dec-21 Dec-20 Dec-21 Dec-20 Dec-21 Dec-20
18 - 64 år 6,7% 9,0% 5,4% 7,2% 7,2% 8,8%
varav i program 3,5% 4,3% 2,8% 3,6% 3,7% 4,2%
Utrikesfödda 19,2% 25,5% 17,1% 22,5% 17,8% 21,1%
varav i program 11,0% 16,3% 10,1% 13,8% 9,8% 11,3%
18 - 24 år 11,4% 14,6% 8,0% 11,6% 8,7% 11,8%
varav i program 8,3% 9,0% 5,1% 7,7% 5,2% 7,0%
Bräcke Jämtland Riket
11
Finansiella risker och riskhantering
Den av fullmäktige beslutade finanspolicyn (kf § 14/2018) innehåller riktlinjer och regler för finansverksamheten inom kommunen och den kommunala koncernen.
Låneskuld och ränterisk
Enligt finanspolicyn är checkkredit och reverslån tillåtna instrument för upplåning av kortfristig och långfristig finansiering. För att begränsa ränterisken ska räntebindningstiden i låneportföljen spridas över tid. Den genomsnittliga räntebindningstiden ska enligt finanspolicyn inte understiga två år och inte överstiga fyra år.
Koncernens samlade låneskuld, hos Kommuninvest, (lång- och kortfristig) uppgår den 31 december 2021 till 181,7 miljoner kronor, varav kommunens låneskuld uppgår till 176,2 miljoner kronor och MidSweden 365 AB:s låneskuld till 5,5 miljoner kronor. Den genomsnittliga räntesatsen för koncernen har uppgått till 1,43 procent.
Kommunen har under året amorterat 4,7 miljoner kronor. Kostnaden för låneräntor har under 2021 uppgått till 2,6 miljoner kronor.
Den genomsnittliga räntebindningstiden, per den 31 december 2021, uppgår till 4,4 år. Den genomsnittliga räntesatsen har uppgått till 1,46 procent.
Enligt finanspolicyn ska kapitalbindningen i låneportföljen spridas över tid enligt nedanstående normportfölj. Utfallet per balansdagen 31 december 2021 visar att spridningen ligger i nivå eller under maximala nivåer i enlighet med finanspolicyn.
Likviditetsrisk
Enligt finanspolicyn får placering av kortfristig överlikviditet ske via räntebärande värdepapper eller via bankinlåning.
Koncernens och kommunens likvida medel är placerade via bankinlåning. Kommunen har en checkkredit hos Swedbank som uppgår till 10 miljoner kronor. Den har inte behövt utnyttjas under året. Utvecklingen av likvida medel har varierat de senaste åren. En konsekvens av att kommunen, för andra året i rad, redovisar minusresultat innebär att de likvida medlen snabbt minskar.
Pensioner och förändring av pensionsskuld
Kommunkoncernen har ett omfattande pensionsåtagande där åtagandet för kommunen vid årets slut uppgår till 239,1 miljoner kronor inklusive löneskatt, inkluderat både arbetstagare och förtroendevalda (KPA 2021-12-05).
(mkr) 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 2017-12-31 Koncern
Låneskuld 181,7 184,5 189,3 199,1 Låneräntor 2,6 3,2 3,8 4,8 Kommun
Låneskuld 176,2 180,9 185,7 195,5 200,4 Låneräntor 2,6 3,2 3,8 4,8 5,5
Kapitalbindning < 1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6-7 år 7-8 år 8-9 år 9-10 år
Maximalt 35% 20% 20% 20% 20% 20% 20% 20% 20% 20%
Utfall 31/12 2021 27% 6% 10% 4% 8% 13% 3% 8% 11% 10%
2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 2017-12-31 2016-12-31
Likvida medel (mkr) 29,4 49,1 54,2 36,9 50,1 40,4
12
Pensionsförpliktelserna redovisas sedan 1998 enligt den så kallade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som en ansvarsförbindelse.
Förpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse bedöms uppgå till 179,6 miljoner kronor inklusive löneskatt.
Kommunen har inte gjort några placeringar avseende pensionsmedel. Någon reservering av likvida medel för pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen har inte gjorts. Av den skuld som finns upptagen i balansräkningen och den reservering som gjorts under eget kapital återlånas allt i verksamheten.
Den pensionsskuld som återfinns i ansvarsförbindelsen minskar för varje år med motsvarande de pensionsutbetalningar som görs till tidigare anställda. Även räntor och basbelopps-
uppräkningar påverkar skulden.
Den förmånsbestämda pensionen avser pensionsavsättning till de arbetstagare som har en årsinkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.
Den avgiftsbestämda ålderspensionen innefattar alla anställda från det år man fyller 21 år.
Pensionsavgiften som arbetsgivaren betalar in till KPA Pension är 4,5 procent av den pensions- grundande lönen. Den betalas in i mars året efter intjänandeåret. Den anställde väljer själv försäkringsbolag, förvaltningsform eller fondförsäkring. För den som inte gör något val betalas pensionsavgiften till en traditionell pensionsförsäkring med återbetalningsskydd i KPA Pensions- försäkring AB.
Tabellen visar kommunens totala pensionsåtagande:
Pensionskostnaderna budgeteras dels i PO-pålägget2 som avgiftsbestämd ålderspension och förändring av avsättning, dels under gemensamma anslag för pensionsutbetalningar och förvaltningsavgifter. Tabellen visar totala pensionskostnader (exklusive förtroendevaldas pensionskostnader).
2 De kalkylerade personalomkostnaderna har under 2021 uppgått till 40,15 procent. Av det är 31,42 procent lagstadgade arbetsgivaravgifter, 0,13 procent av avtalsförsäkringar och 8,6 procent av kollektivavtalad pension.
Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall
(mkr) 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 2017-12-31
Intjänad pension < 1998
(ansvarsförbindelsen) 179,6 188,2 193,2 202,0 212,3
Förmånsbestämd pension
(avsättning i balansräkningen) 43,0 36,8 33,2 32,4 25,0
Avgiftsbestämd ålderspension
(kortfristig skuld i balansräkningen) 16,5 16,2 16,1 17,8 17,1
Total pensionsskuld 239,1 241,2 242,5 252,2 254,4
13 Nytt pensionsavtal
I december 2021 kom parterna överens om ett nytt pensionsavtal för kommuner och regioner.
Det nya avtalet AKAP-KR kommer börja gälla den 1 januari 2023 och innebär bland annat att kommuner och regioner går över från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbestämt pensionssystem.
Pensionsavsättningarna till de anställda höjs och samtidigt får arbetsgivarna ökade möjligheter att förutse uppkomna pensionskostnader.
Borgensåtagande
Borgensåtaganden innebär en kreditrisk för kommunen eftersom kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för gäldenärens räkning om denne inte i utsatt tid kan reglera sin skuld.
Kommunens borgensåtagande för koncernbolaget MidSweden 365 AB uppgår till 5,6 miljoner kronor, varav 0,1 miljoner kronor avser borgen för pistmaskin och 5,5 miljoner kronor avser borgen för lån hos Kommuninvest.
Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen vid behov borgar för byggkrediter till fiber- föreningar i kommunen motsvarande det stöd som föreningen beviljas från Jordbruksverket, Post- och Telestyrelsen samt Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen (kf § 81/2014, kf § 15/2016, kf § 79/2017). De borgensåtaganden som återstår bedöms upphöra under närmaste året.
Det borgensåtagande som finns för Företagarna Bräcke avser en checkkredit under pojekttiden, motsvarande det beviljade stödet från Leader Mittland Plus, för uppförande av servicebyggnad samt ställplatser för husvagnar och husbilar i hamnområdet i Bräcke samhälle (kf § 46/2018).
Av de borgensåtaganden för Folkets husföreningar som beslutades om på 90-talet återstår endast ett för Hunge Folkets husförening. Det minskar för varje år i takt med att föreningen avbetalar på sitt lån.
I juni 2020 beslutade kommunfullmäktige att bevilja borgen för en checkkredit till
Kälarnebygdens kooperativa förening för att möjliggöra anläggning av en drivmedelsstation i Kälarne (kf § 36/2020). Beslutet gällde under förutsättning att Region Jämtland Härjedalen beviljar stöd med 85 procent av den totala kostnaden på 2 064 000 kronor, att erforderliga handlingar kring markarrende och drift upprättas samt att bygglov och andra tillstånd som krävs erhålls. I oktober 2020 beslutade Region Jämtland Härjedalen att bevilja investeringsstödet (RUN/552/2020). Kommunen har därefter skrivit på för borgensåtagandet i januari 2021.
Per den 31 december 2021 uppgår kommunens totala borgensåtagande till 17,9 miljoner kronor.
Utfall Utfall Utfall
(mkr) 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31
Premie KAP-KL 1,1 1,0 1,1
Avgiftsbestämd ÅP KAP-KL 12,6 12,9 12,8
Avgiftsbestämd ÅP AKAP-KL 2,9 2,8 2,3
Skuldförändring exkl särskilda beslut 3,9 0,4 -0,7
Skuldförändring särskilda beslut 0,1 0,0 0,0
Finansiell kostnad 0,6 0,9 1,0
Utbetalningar ansvarförbindelse 12,0 13,3 13,1
Utbetalningar exkl särskilda beslut 1,8 1,9 1,8
Utbetalningar särskilda beslut 0,0 0,0 0,0
Total pensionskostnad 35,0 33,2 31,4
14
Övriga finansiella risker
Kommunens tvist med Lotus Maskin och Transport AB
Lotus Maskin och Transport AB kontrakterades att i egenskap av totalentreprenör bygga skidtunneln i Gällö. I slutet av 2017 uppstod en tvist mellan parterna varvid parterna ställde krav och motkrav. I november 2018 mottog kommunens advokater ett utkast till en första inlaga för att väcka talan. Avsikten med utkastet var enligt Lotus advokater att parterna ska träffas för att utreda om förutsättningar finns för en uppgörelse i godo. Lotus krav, enligt utkastet, uppgår till drygt 35 miljoner kronor. Bräcke kommun utarbetade ett utkast på svar och överlämnade detta till Lotus. Kommunens motkrav avseende förseningsvite uppgår till 17 miljoner kronor samt motkrav för avgående arbeten på flera miljoner kronor. Kommunen bestrider samtidigt Lotus krav.
I mars 2019 träffades parterna och under mötet enades de om att Lotus skulle återkomma med ett förlikningsbud. Kommunen konstaterade utifrån Lotus förlikningsbud att parterna står väldigt långt från varandra och förkastade budet. Den sista kontakten under 2019 inträffade i maj/juni 2019.
I juni 2021 kontaktade Lotus advokater på nytt kommunens advokater i frågan. Kontakten är en preskriptionsbrytande åtgärd vilket innebär att tvisten kvarstår minst till i mitten av 2023.
Översiktlig redovisning av väsentliga risker
Identifierad risk Beskrivning Organisatorisk enhet
Hantering av risk
Omvärldsrisk
Befolkning Befolknings- minskning.
Kommunen Översyn av servicenivåer, ta bort ej obligatorisk verksamhet,
skattehöjning.
Global och inhemsk konjunkturnedgång
Avmattning i konjunkturen vilket leder till lägre skatte- och stats- bidragsintäkter.
Kommunen Översyn av servicenivåer, ta bort ej obligatorisk verksamhet,
skattehöjning.
Statens hantering av utjämnings- system
Inget beslut om förändrad
kostnadsutjämning vilket innebär en fortsatt obalans mellan kostnads- och intäkts- ökningar.
Kommunen Översyn av servicenivåer, ta bort ej obligatorisk verksamhet, skatte- höjning.
(mkr) 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 2017-12-31
Koncernföretag 5,6 4,1 4,1 4,1 - Fiberföreningar 8,8 8,8 11,0 11,0 0,8 Folketshusföreningar 0,8 0,8 1,1 1,2 1,2 Företagarföreningen Bräcke 0,7 0,7 0,7 0,7 - Kälarnebygdens ek för 2,0 - 1,0 - - Summa
borgensåtagande: 17,9 14,4 17,9 17,0 2,0
15 Identifierad risk Beskrivning Organisatorisk
enhet
Hantering av risk
Omvärldsrisk Riksdagens och regeringens styrning med riktade statsbidrag
En fortsättning med väldigt många riktade statsbidrag.
Kommunen Fortsatt kortsiktig
planeringshorisont. Extra resurser krävs för att hantera administrationen av riktade statsbidrag.
Verksamhetsrisk
Personal Svårigheter
kompetens- försörjning.
Kommunens verksamheter
Kompetensförsörjningsprojekt, omprioriteringar.
Stora
budgetavvikelser inom
kärnverksamhet.
Svårigheter att hålla fastställd budget avseende personalresurser.
Kommunens verksamheter
Ramtillskott, översyn av servicenivåer, ta bort ej obligatorisk verksamhet, skattehöjning.
Finansiell risk
Ränterisk Hög skuldsättning - kostnadseffekter vid ökad
räntenivå.
Kommunala koncernen
Tak för skuldsättning. Extra amorteringar vid
likviditetsöverskott. Vid nyupptagna lån eller
omsättning sprida lånen över en 10-årsperiod. Forward start av lån som ska omsättas.
Likviditet Inte kunna hantera betalningar på kort och lång sikt.
Kommunala koncernen.
För bolaget - öka intäkterna genom aktiv marknadsföring och söka sponsorer, se över kostnader, begära lån från majoritetsägaren, nyupplåning med borgen från kommunen, begäran om ägartillskott. För kommunen - minska kostnader och skapa resultat.
Investeringsbehov Gamla fastigheter och anläggningar, behov bland annat av äldreboenden, simhallar och bostäder.
Kommunala koncernen.
Långsiktiga planer, smarta lösningar, investera med egna medel. Söka medfinansiering.
Borgensåtagande Inlösen av
borgensåtaganden.
Kommunala koncernen.
Undvika nya
borgensåtaganden där risken för åtagandet bedöms hög.
Ekonomiska underskott i kommunala bolag
Ägartillskott till kommunala bolag
Kommunala koncernen
Tydliggöra ägarens krav på bolag gällande ägarens uppsiktsplikt. Samverkan och dialog kring långsiktiga planer för att bolaget ska komma i balans.
16
Identifierad risk Beskrivning Organisatorisk enhet
Hantering av risk
Finansiell risk Nedskrivnings- behov av aktier
Om MidSweden 365 behöver göra en nedskrivning av sina anläggnings- tillgångar
Kommun Tydliggöra ägarens krav på bolag gällande ägarens uppsiktsplikt. Samverkan och dialog kring långsiktiga planer för att bolaget ska komma i balans.
Tvister Negativt utfall av pågående tvist med Lotus Maskin och Transport AB.
Kommunala koncernen
Avsätta resurser så att kommunens ståndpunkt och argumentation är väl
underbyggd.
Händelser av väsentlig betydelse
Covid-19
Pandemin är alltjämt en fråga som kommunen måste hantera och förhålla sig till. Under våren 2021 påbörjades vaccinationer, inledningsvis med tyngdpunkt på äldreomsorgen.
Vaccineringen innebar att skola och barnomsorg var mest påverkade av pandemin under hösten.
Under våren och sommaren var flera verksamheter stängda, vilket var i linje med Folkhälso- myndighetens rekommendationer. Skolorna i Bräcke kommun hade under vårterminen delvis distansundervisning för att begränsa smittspridningen och skapa förutsättningar för att hålla avstånd. Under våren infördes även regionala rekommendationer som gällde fram till sista maj.
Från den 1 juni hävdes de regionala rekommendationerna och ersattes då med nationella rekommendationer. Smittspridningen i såväl Sverige som i länet fick en tydlig nedåtgående trend i början på sommaren och det var under sommaren få bekräftat smittade i Bräcke kommuns geografiska område. Inför skolstart dök en ny mutation (Delta) upp i Sverige och det skedde sedan i mitten av augusti en ökad smittspridning i hela landet, dock från låga nivåer. I november - december muterade viruset återigen (till omikron) och smittspridningen tog åter fart i världen, Europa och Sverige. I Bräcke kommun ökade smittspridningen dramatiskt inför
julhelgerna och i slutet av januari 2022 var det en allmän smittspridning i hela kommunen. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att en stor del av befolkningen nu är vaccinerad, vilket är ett viktigt skydd mot svårare sjukdom och död.
I dagsläget har knappt 50 procent, i åldern över 18 år, vaccinerats med tre doser medan 80 procent, i åldern över 65 år, har vaccinerats med tre doser.
Kommunens krisledningsgrupp, som har varit aktiverad sedan i mars 2020, avvecklades formellt den 3 juni 2021. Den 7 januari 2022 återupptogs formellt krisledningsgruppen och i nuläget har gruppen veckovisa lägesuppdateringar.
Under det pandemiska förloppet, till och med 17 februari 2022, har antalet brukare i Bräcke med bekräftad covid-19 uppgått till 77 stycken, varav 20 stycken har avlidit med konstaterad smitta.
Antalet medarbetare med bekräftad smitta uppgick, den 23 februari 2022, till 368 stycken, varav 188 medarbetare arbetar inom omsorgen. I några fall har det varit personer som återinsjuknat i covid-19.
Från och med den 9 februari har regeringen tagit bort merparten av restriktionerna. Dock gäller fortfarande riskreducerande och förebyggande åtgärder inom hälso- och sjukvård och
omsorgen, så länge det finns en omfattande smittspridning i samhället.
17
Kommunens ekonomiska situation och budgetbrist
Kommunen har under många år haft en budgetmodell som i praktiken har varit ”budget på budget” med förslag på verksamhetsförändringar utifrån den demografiska utvecklingen (det vill säga anpassad till de förväntade intäkterna för kommande år). Modellen fungerade
tillfredsställande fram till år 2018 då storleken på verksamhetsförändringar inte matchade intäktsminskningarna. Det innebar att det från och med 2018 funnits ett obetingat sparbeting i budgetarna. Åren 2018 och 2019 klarade kommunen att hantera dessa budgetbrister men år 2020 var budgetbristen för stor (32,5 miljoner kronor). Resultatet för 2020 blev ett underskott med 11,4 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan budgetbristen och resultatet under 2020 berodde i huvudsak på de enormt stora ersättningarna som regeringen tillsköt med anledning av pandemin. Inför 2021 var budgetbristen 36,1 miljoner kronor med ett resultat på minus 17,3 miljoner kronor. Förbättringen jämfört med budget beror till stor del på bättre skatte- och stats- bidragsintäkter. I kommunplanen för 2022 är budgetbristen 18,5 miljoner kronor.
Kommunstyrelsen (ks § 226/2020) beslutade i november 2020 att beställa en ekonomisk analys av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Syftet med analysen var att identifiera de
verksamheter som avviker mest kopplat till jämförbara kommuner och utifrån den kompensation som kommunen får från staten. Den ekonomiska analysen (daterad 2021-02-24) identifierade framförallt tre områden där kommunen är dyrare än vad den borde vara. De tre områdena är grundskola, äldreomsorg och bostadsverksamhet. SKR beslutade därefter, i samråd med kommunen, att göra en fördjupad analys (daterad 2021-05-06) med fokus på de tre områdena i syfte att identifiera nya möjligheter som skulle kunna innebär kostnadsminskningar.
I samband med den fördjupade analysen informerade SKR att de har utarbetat en alternativ budgetmodell som tar avstamp i de intäkter kommunen får. SKR hjälper till att implementera budgetmodellen i form av ett projekt. Kommunstyrelsen beslutade (ks § 71/2021) att kommunen skulle delta i projektet med ambitionen att en ny budgetmodell, i linje med SKR:s modell, ska vara på plats inför budget 2023. Projektet startade i augusti 2021 och kommer avslutas i april 2022. Målet är att ha färdiga budgetramar för budget 2023, enligt den nya budgetmodellen, inför kommunfullmäktiges beslut i juni. Ett första steg i den nya budgetprocessen har genomförts i form av en planeringsdag som genomfördes den 1 februari 2022. Deltagare på planeringsdagen var kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens ledamöter och ersättare, alla chefer samt representanter för de lokala fackliga organisationerna. Huvudfokus under dagen var att bryta ned de politiska målen som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2021 och utifrån målen tillsammans identifiera och diskutera de utmaningar som kommunen har.
I höstbudgeten 2020 beslutade regeringen att införa ett tillfälligt statsbidrag
(kommundelegationen) till kommuner och regioner med särskilt svag ekonomi. Under våren 2021 skickade finansdepartementet ut en remiss på hur hanteringen skulle ske. Förslaget innebar i praktiken att kommunen var diskvalificerad till det tillfälliga statsbidraget. Kommunen valde därför att skicka in ett yttrande (eku § 44/2021) på remissen. Regeringen har under sommaren beslutat om slutliga direktiv för Delegationen för kommunal ekonomi i balans.
Beslutet innebär att de kommuner och regioner som år 2020 hade en negativ soliditet har rätt att ansöka om stöd. Sökande med störst behov och hög skattesats ska prioriteras.
Delegationen, som är organiserad hos Kammarkollegiet, presenterade i december 2021 hur ansökan ska gå till och vilka regler som gäller. I korthet ska ansökan vara inlämnad senast den sista mars 2022 och omfatta förslag på åtgärder med kostnadsberäkningar samt en bedömning hur stora driftsbesparingar respektive åtgärd ger. Ambitionen är att kommunstyrelsen kommer godkänna ansökan på sitt ordinarie sammanträde den 23 mars.
Kommunstyrelsens ekonomiutskott gav kommundirektören i uppdrag att genomföra ett stort antal utredningar under hösten 2019. Nedanstående redovisning är en sammanställning av de uppdrag som har behandlats politiskt under 2021.
18
• Äldreomsorgsutredning (kf § 12/2021)
• Ekonomisk brytpunkt för hemtjänsttimmar (kf § 13/2021)
• Badhusutredning (kf § 50/2021)
• Resultat- och målstyrning, vision och politiska mål (kf § 68/2021)
• Äldrestrategi 2022-2025 (kf § 108/2021)
• Omställning till behov 2022 - särskilda boendeplatser, trygghetsboende och mötesplatser (kf § 109/2021)
Stoppaket
Beslut
Kommunstyrelsen beslutade i maj 2021 (ks § 68/2021) om en rad stoppåtgärder med anledning av det prognostiserade resultatet för 2021. I oktober förlängde kommunstyrelsen sitt beslut från maj att gälla året ut (ks § 141/2021). Utöver en allmän uppmaning till samtliga verksamheter att vara ytterst restriktiva innehöll stoppaketet sex punkter:
a) Ett generellt inköpsstopp införs under resten av året. Det innebär att alla inköp som inte är av rutinkaraktär eller helt nödvändiga för att bedriva verksamheten ska beslutas av lägst avdelningschef.
b) Ett stopp för tillsättning av vikariat och allmän visstidsanställning, där den
tidsbegränsade anställningstiden understiger två månader, införs för resten av året.
Kundnära tjänster, inom verksamheterna vård- och omsorg, LSS, skola och
barnomsorg samt matproduktion, undantas. Avsteg beslutas av lägst avdelningschef.
c) Ett generellt övertidsstopp, inom alla verksamheter som inte direkt påverkar människors liv och hälsa, införs under resten av året. Avsteg beslutas av lägst avdelningschef.
d) Ett generellt utbildningsstopp införs under resten av året. Undantag är
utbildningar/kurser som pågår, finansieras med externa medel eller är nödvändiga för att följa ny lagstiftning. Interna konferenser som medför kostnader genomförs inte.
Externa konferenser som medför kostnader beslutas av lägst avdelningschef. Alla avsteg beslutas av lägst avdelningschef.
e) Tjänsteresor utanför kommunen ska undvikas under resten av året. Avsteg beslutas av lägst avdelningschef.
f) Ett generellt investeringsstopp i egna verksamhetslokaler införs i väntan på nya utredningsuppdrag avseende verksamhetsförändringar. Akuta åtgärder för att
förebygga allvarliga följdskador på fastigheter eller allvarliga arbetsmiljörisker undantas.
Avsteg beslutas av lägst kommundirektör.
Uppföljning
Staben har genomfört en enklare uppföljning gällande efterlevnaden av stoppaketet.
Uppföljningen har omfattat en avstämning med samtliga avdelningschefer gällande
efterlevnaden samt en avstämning av utfall jämfört med budget inom några av områdena. En viktig faktor att ta hänsyn till är att parallellt med stoppaketet har det pågått en pandemi, med alternativa och nödvändiga merkostnader om följd. Nedan följer en sammanfattning av uppföljningen:
a) Samtliga avdelningschefer anger att verksamheterna har varit mycket restriktiva till alla inköp som inte har varit av rutinkaraktär eller helt nödvändiga. Inom ramen för
nödvändiga inköp är pandemin den största orsaken. I något fall har beslut fattats att skjuta fram planerade utvecklingsprojekt i tid. En enkel analys i redovisningen visar att för konton som kan kopplas till inköp, har kostnaden varit 3,5 miljoner kronor lägre än budget. I dessa siffror ingår 0,8 miljoner kronor som har en direkt koppling till pandemin (och då finns det sannolikt ett mörkertal). Före pandemin (2019) var kostnaderna 2,5 miljoner kronor högre än budget.
b) Åtgärden har efterlevts av berörda verksamheter.
19 c) Övertidsstoppet har efterlevts. Dock har det inom kundnära verksamheter samt inom
bemanningsfunktion varit ett större övertidsuttag med anledning av pandemin. Vid en jämförelse mellan åren 2019 och 2021 är övertidsuttaget nästan 0,3 miljoner kronor högre under 2021.
d) Det generella utbildningsstoppet har efterlevts. Det har i praktiken inte genomförts några utbildningsinsatser utanför kommunen. De som genomförts har istället genomförts på distans. Analysen i redovisningen visar att 0,7 miljoner kronor har använts för resor, hotell och logi samt kurser och utbildning jämfört med budget på 4,3 miljoner kronor. År 2019 uppgick kostnaden till 2,2 miljoner kronor.
e) I praktiken har näst intill inga tjänsteresor utanför kommunen genomförts - vilket beror på pandemin och stoppaketet. I redovisningen har traktamenten och bilersättningar uppgått till 0,3 miljoner kronor jämfört med 0,7 miljoner kronor år 2019. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att de interna resorna på grund av bemanningsproblematik bedöms vara väsentligt högre under 2021.
f) Det generella investeringsstoppet i egna lokaler resulterade i en genomlysning av de projekt som var planerade. Genomlysningen resulterade i att investeringsprojekt motsvarande tre miljoner kronor sköts fram i tid. Konsekvensen för 2021 blev mindre belastning på likviditeten och senarelagda avskrivningskostnader.
En slutsats gällande stoppaketet är att det har en viss betydelse i form av signalvärde, men att det finns två sidor av myntet. Å ena sidan blir det tydligt i hela organisationen att det
ekonomiska läget är synnerligen allvarligt. Å andra sidan blir den mentala pressen på organisationen än mer betungande. Den ekonomiska effekten är av begränsad betydelse, vilket i praktiken innebär att stoppaketet endast har haft en symbolisk betydelse.
Seniorboendet Sjölyckan
Statens bostadsomvandling har, i samarbete med Bräcke kommun, byggt om det före detta elevhemmet i Bräcke till 17 lägenheter anpassade för äldre. Projektet startade under 2018 och blev klart i juli i 2021. Invigningen av det nya seniorboendet skedde den 30 juni – dagen innan de första hyresgästerna flyttade in.
Ny resultat- och målstyrning
Den politiska majoriteten i Bräcke kommun har under 2020 initierat en ny målstyrningskedja där utgångspunkten är tio politiska mål. Syftet med den nya målstyrningen är att skapa en
kontinuerligt pågående process för ständig förbättring som ska leda till en positiv och hållbar utveckling av kommunen som helhet och därigenom en ökad livskvalitet för kommunens medborgare. Den nya målstyrningskedjan fastställdes av kommunfullmäktige i oktober (kf § 68/2021) och har inarbetats i kommunplanen för 2022.
MidSweden 365 AB
Under 2021 har verksamheten inom bolaget vidareutvecklats i syfte att anläggningen ska vara attraktiv året om. Under året har ett gym och en höghöjdsbana öppnats vid anläggningen.
Bolaget upptog ett lån på totalt 1,5 miljoner kronor för att genomföra byggnationen av
höghöjdsbanan. Kommunen har åtagit sig ett borgensåtagande för att möjliggöra upplåningen.
Ordförande för MidSweden 365 AB har informerat om bolagets verksamhet för kommunstyrelsen i mars, maj och oktober samt för kommunfullmäktige i november.
Bolagets ekonomiska situation är fortsatt ansträngd. Budgeten för 2021, som bolagsstyrelsen fastställt, visade ett underskott på 2,3 miljoner kronor. I bolagets budget ingick inte kommunens driftbidrag på 1,5 miljoner kronor. I prognosen, per den sista augusti, för 2021 bedömdes underskottet uppgå till 2,3 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget berodde i allt väsentligt på corona-pandemin som innebar väsentligt lägre aktivitet och intäkter under året jämfört med de
20
budgeterade intäkterna. Kostnaderna var också högre jämfört med budget vilket förklaras av uppkomna engångskostnader i form av skrotning av inventarier samt reparationer.
Bolaget begärde, under hösten, ett aktieägartillskott på 2,3 miljoner kronor, vilket kommunfullmäktige beviljade i december 2021 (kf § 115/2021).
Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
Den ekonomiska styrningen och redovisningen i kommunkoncernen regleras ytterst av:
• Kommunallagen
• Lagen om kommunal bokföring och redovisning
• Aktiebolagslagen
• Årsredovisningslagen
• Bokföringslagen
Den styrs också av rekommendationer och anvisningar från till exempel Rådet för kommunal redovisning (RKR) samt av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Dessutom styrs kommunens verksamheter av en mängd lagar och förordningar inom till exempel skola, socialtjänst samt vård och omsorg.
Utöver lagar och förordningar finns styrdokument i form av policies, program, planer, riktlinjer, regler och anvisningar med mera som reglerar kommunens verksamheter.
Styrmodell
Enligt kommunallagen ska kommunerna varje år ta beslut om en budget för det kommande året och en flerårsplan för ytterligare två år. En kommunal budget måste alltid vara i balans, det vill säga intäkterna ska täcka kostnaderna.
I april beslutar kommunfullmäktige om de planeringsförutsättningar som ska gälla inför arbetet med den kommande treåriga kommunplanen och den femåriga investeringsplanen. I
planeringsförutsättningarna görs uppräkningar utifrån då kända faktorer och en preliminär befolkningsutveckling tas fram. Beslut tas även om de finansiella målen för det kommande budgetåret.
Under våren arbetar avdelningarna med att ta fram förändringar och eventuella nya behov och därefter tas det fram förslag till driftbudget för kommande tre år och en investeringsplan för kommande fem år. Kommunfullmäktige antar i juni en preliminär kommunplan omfattande nettoramar till nämnder och avdelningar, resultat-, balans-, och finansieringsbudget samt en femårig investeringsplan.
Under hösten arbetar avdelningarna med att ta fram personal- och detaljbudgetar och i december beslutar kommunfullmäktige om en slutlig kommunplan för de kommande tre åren, där det första är budgetåret och de därefter följande två åren utgör planeringsår samt en investeringsplan för de kommande fem åren. Ett syfte med att fatta beslut om den slutliga kommunplanen i december, är att ha tillgång till den senaste informationen om det ekonomiska läget. I den slutliga kommunplanen ingår även finansiella mål och verksamhetsmål.
Ny budgetmodell
En ny budgetmodell, den så kallade prislappsmodellen, kommer implementeras inför 2023. Det kommer bland annat att innebära förändringar i budgetprocesserna och att de ekonomiska nämndsramarna ska fastställas av kommunfullmäktige i juni.
21
Målstyrning
Ekonomi- och verksamhetsstyrning är en målmedveten och systematisk process för att påverka kommunens samlade verksamhet i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Styrningen ska präglas av ett helhetstänkande där koncernens bästa är överordnat verksamhetsmässiga särintressen.
Kommunens målstyrningsarbete tar sin utgångspunkt i en verksamhetsidé: Bräcke kommuns uppdrag är att utföra service till medborgarna med hög kvalitet, vilket uppnås genom att vara en attraktiv arbetsgivare och ha en långsiktig hållbar sund ekonomi.
Gemensamt för hela organisationen är de tre inriktningsmålen:
• Service och bemötande – ”Medborgarnas behov av kommunal service är i fokus och det är viktigt att tydliggöra vilken service som kommunen bedriver och under vilka förutsättningar. Bemötandet ska vara professionellt och personalen ska vara tillgänglig, lyhörd och ge återkoppling till medborgarna – ett gott värdskap ska genomsyra
organisationen. Antagna riktlinjer för verksamheterna ska vara styrande men nytänkande och samverkan bör också vara ledord när utmaningar ska lösas.”
• Personal och kompetens - ”Bräcke kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden.
Kommunen präglas av mångfald och delaktighet där alla medarbetare värderas lika.
Kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje.”
• Resurser - ”Kommunens verksamheter bedrivs på ett kostnadseffektivt, ändamålsenligt och miljömässigt hållbart sätt.”
Den politiska nivån kompletterar inriktningsmålen med politiska mål som anger vart kommunen ska och hur prioriteringar ska göras inom organisationen. Respektive verksamhet upprättar därefter verksamhetsmål, identifierar indikatorer som visar hur verksamheten utvecklas över tid
22
och aktiviteter som beskriver vad som ska göras under året. Verksamhetsmål, indikatorer och aktiviteter följs upp i delårsrapporten och årsredovisningen.
För 2021 har kommunfullmäktige fattat beslut om mål med betydelse för god ekonomisk hushållning: ett finansiellt mål för koncernen, två finansiella mål för kommunen samt sex verksamhetsmål som är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen beskrivs under avsnittet om God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning på sidan 23.
Ny resultat- och målstyrning
Kommunfullmäktige har beslutat om en ny modell för resultat- och målstyrning som gäller från och med den 1 januari 2022 (kf §68/2021).
Uppföljning
Det är av största vikt att alla nivåer i organisationen löpande följer upp sin verksamhet och vidtar åtgärder vid avvikelser. Såväl verksamhetsresultat som ekonomiska resultat ska följas upp. Två gånger per år (30 april och 31 augusti) görs resultatprognoser. En delårsrapport upprättas per den den 31 augusti och per den 31 december sammanställs kommunens årsredovisning.
Kommunstyrelsen kan, vid behov, besluta att det ska göras extra resultatuppföljningar.
Under 2021 har inga extra resultatprognoser genomförts.
Internkontroll
Kommunstyrelsen och nämnder ska ha en tillfredsställande intern kontroll där en viktig del är att all verksamhet bedrivs i enlighet med den vision och de mål som är antagana i
kommunfullmäktige, samt i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten.
Kommunstyrelsen beslutar inför varje år om en intern kontrollplan där olika
granskningsområden väljs ut utifrån en bedömning av väsentlighet och osäkerhet eller risk.
Minst två gånger per år redovisar avdelningscheferna skriftliga uppföljningar till kommun- styrelsen och till respektive nämnd. Eventuella avvikelser ska snarast rapporteras till ansvarig nämnd. Det är avdelningschefernas ansvar att ta initiativ till åtgärder vid konstaterade brister.
Nämnderna lämnar därefter en redovisning till kommunstyrelsen och en samlad bedömning över kommunens internkontroll görs och överlämnas till kommunfullmäktige.
Uppsiktsplikt
Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela kommunens samlade verksamheter, för såväl nämnder som kommunala bolag och förbund.
Styrdokumentet ”Riktlinjer för kommunstyrelsens uppsiktsplikt” har framförallt betydelse för uppsiktplikten av det kommunala bolaget MidSweden 365 AB eftersom det föreligger en
förstärkt uppsiktsplikt avseende kommunala bolag. Den förstärkta uppsiktsplikten ska utmynna i en årlig rapport där kommunstyrelsen ska besluta om bolagets verksamhet varit förenlig med det fastställa kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
För verksamhetsåret 2021 har kommunen bland annat tagit del av månatliga resultat- och balansrapporter samt prognos per den 30 april och per den 31 augusti. Styrelsens ordförande har informerat om verksamheten vid tre tillfällen på kommunstyrelsesammanträden och vid ett tillfälle på kommunfullmäktiges sammanträde.
Styrningen av de kommunala förbunden, Jämtlands gymnasieförbund och Jämtlands
räddningstjänstförbund sker under året genom ägarsamråd och ägardialog. Uppföljningen av förbunden omfattar delårsprognos i april, delårsrapport i augusti samt årsredovisning.
23
God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
Enligt kommunallagen (11 kap. 1 §) ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs i bolag, stiftelser och föreningar. Utifrån Lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) 11 kap. 8, 9 och 12 §§ kan det tolkas som att kommunkoncernen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Generellt innebär det att den kommunala koncernens verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringar samt att varje generation i stort bär de kostnader för den service som de konsumerar. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) R15 ska
förvaltningsberättelsen inkludera en avstämning av de mål och riktlinjer med betydelse för god ekonomisk hushållning som formulerats för den kommunala koncernen och kommunen.
Utredningen ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” överlämnade sitt
betänkande i september 2021. Betänkandet innehåller förslag som enligt utredningen syftar till att, genom ett utvecklat regelverk, ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta framtida utmaningar genom en effektiv ekonomistyrning. SKR:s styrelse har i december lämnat sitt yttrande över betänkandet där de bland annat ställer sig positiv till huvudförslaget om ett långsiktigt program för god kommunal hushållning men samtidigt betonar vikten av att staten skapar goda planeringsförutsättningar för kommuner och regioner.
Mål med betydelse för god ekonomisk hushållning
I kommunplanen för 2021 finns tre finansiella mål som är av betydelse för att uppfylla kriterierna för god ekonomisk hushållning.
1. Koncernens resultat för 2021 ska uppgå till minst noll miljoner kronor.
Utfall per 31 december: Koncernens resultat uppgår till minus 17,2 miljoner kronor. Målet är inte uppnått.
2. Kommunens resultat för 2021 ska uppgå till minst noll miljoner kronor. Vid uppföljning ska poster som hanteras utanför balanskravet exkluderas. Syftet är att uppföljningen årligen genomförs på samma sätt.
Utfall per 31 december: Kommunens resultat efter avstämning mot balanskravet uppgår till minus 17,4 miljoner kronor. Målet är inte uppnått.
3. Kommunens långfristiga låneskuld ska under 2021 inte öka.
Utfall per 31 december: Kommunens långfristiga låneskuld har minskat med 4,7 miljoner kronor. Målet är uppnått.
Utöver de tre finansiella målen finns verksamhetsmål av koncern- och kommunövergripande karaktär som har betydelse för god ekonomisk hushållning.
Inriktningsmål
Service och bemötande - ”Medborgarnas behov av kommunal service är i fokus och det är viktigt att tydliggöra vilken service som kommunen bedriver och under vilka förutsättningar.
Bemötandet ska vara professionellt och personalen ska vara tillgänglig, lyhörd och ge återkoppling till medborgarna – ett gott värdskap ska genomsyra organisationen. Antagna riktlinjer för verksamheterna ska vara styrande men nytänkande och samverkan bör också vara ledord när utmaningar ska lösas.”
24
Politiskt mål Verksamhetsmål Mätmetod Måluppföljning All verksamhet ska utgå
från varje persons behov och förutsättningar och där varje person med stigande ålder tar ett större ansvar för det egna lärandet.
Andelen elever i årskurs 9 som når kunskapskraven i alla ämnen och är behöriga till ett nationellt program ska öka.
Betyg åk 9.
(följs upp i IT- systemet InfoMentor)
Målet är inte uppnått.
Kunskapskrav: 71,4 % (2020: 68,7 %) Behörighet: 80,0 % (2020: 86,6 %).
Inriktningsmål
Personal och kompetens - ”Bräcke kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden. Kommunen präglas av mångfald och delaktighet där alla medarbetare värderas lika. Kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje.”
Politiskt mål Verksamhetsmål Mätmetod Måluppföljning Sjukfrånvaron ska
inte överstiga 6,5 % av tillgänglig ordinarie arbetstid.
Statistik från lönekontoret.
Målet är inte uppnått.
Indikatorer:
2017 2018 2019 2020 2021
Andelen svar i HME-enkäten där medarbetarna har svarat ”ganska bra/mycket bra”.
79 % 76 % 75 % 78 % 78 %
Sjukfrånvarons andel i förhållande till
ordinarie arbetstid. 7,62 % 6,65 % 6,10 % 7,99 % 7,11 %
Inriktningsmål
Resurser - ”Kommunens verksamheter bedrivs på ett kostnadseffektivt, ändamålsenligt och miljömässigt hållbart sätt.”
Politiskt mål Verksamhetsmål Mätmetod Måluppföljning Uthyrningsgraden i
bostadsbeståndet ska uppgå till minst 90 %.
Intern uppföljning.
Målet är inte uppnått.
Uthyrningsgraden har i genomsnitt uppgått till 81,6 %.
Kostnadstäckningsgr aden för
tillsynspersonal ska uppgå till minst 50 %, exklusive OH-
kostnader.
Intern uppföljning.
Målet är uppnått.
Kostnadstäckningsgraden har i genomsnitt uppgått till 58 %.
25 Politiskt mål Verksamhetsmål Mätmetod Måluppföljning
Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska över tid.
Antalet hushåll med försörjningsstöd ska vara oförändrat eller minska jämfört med föregående år.
Intern uppföljning.
Målet är uppnått.
Antalet hushåll med försörjningsstöd har uppgått till 161.
(2020:206 ).
År 2021 ska Bräcke kommun vara landets effektivaste vård och omsorg med bibehållen personal och
brukarnöjdhet.
Effektiviteten inom hemtjänst ska öka jämfört med föregående år.
Antalet beviljade timmar, inklusive res- och kringtid, delat i antalet arbetade timmar (hämtade ur lönesystemet)
Målet är uppnått.
Effektiviteten har uppgått till 87 %. (2020, 83,0 %).
Sammantagen bedömning av målen för god ekonomisk hushållning
Den samlade bedömningen är att målen för god ekonomisk hushållning inte har uppnåtts.
Endast ett av de tre finansiella målen har uppnåtts. När det gäller verksamhetsmålen har tre mål uppnåtts medan tre mål inte uppnåtts.
Andelen elever i årskurs 9 som når kunskapskraven i alla ämnen har ökat men dessvärre har andelen elever som är behöriga till ett nationellt program minskat jämfört med föregeånde läsår, vilket gör att målet inte är uppnått. Målet om minskning av sjukfrånvaron har inte uppnåts, vilket främst beror på coronapandemin. Målet om uthyrningsgraden har inte uppnåtts, vilket bland annat beror på att efterfrågan minskat de senaste åren och att det finns ett stort
renoveringsbehov.
Målet om minskning av andelen hushåll med försörjningsstöd och målet om kostnadstäcknings- graden för tillsynspersonal inom bygg- och miljö är uppnått. Trots pandemin har också målet om att effektiviteten i hemtjänsten ska öka jämfört med föregående år, uppnåtts.
Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning
Fullmäktige beslutade under 2015 om finansiella riktlinjer och verksamhetsspecifika riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Bräcke kommun (kf § 16/2015). De finansiella riktlinjerna anger att kommunens ekonomiska resultat i genomsnitt ska uppgå till minst en procent av skatter och statsbidrag under perioden 2015 – 2024 samt att kommunens långfristiga låneskuld årligen ska minska.
Kommunens resultat har i genomsnitt under perioden 2017 – 2021 uppgått till minus 1,19 procent av skatter och statsbidrag. Det har inte, i alla fall inte på väldigt många år, varit så dåligt resultat som årets resultat.
(mkr) Genomsnitt 2021 2020 2019 2018 2017
Årets resultat enligt resultaträkningen- 5,2 - 17,3 - 10,9 0,4 0,9 0,7 Realisationsvinster - 0,3 - 0,1 - 0,5 - 0,1 - 0,6 - 0,3 Balanskravsresultat - 5,6 - 17,4 - 11,4 0,3 0,3 0,4 Skatter och statsbidrag 467,6 482,5 472,4 468,7 457,1 457,2 Resultatets andel av skatter och
statsbidrag -1,19% -3,61% -2,41% 0,06% 0,07% 0,09%
26
Låneskuld och stora investeringsbehov
Under de senaste tio åren har kommunens långfristiga låneskuld årligen kunnat minskas med i genomsnitt drygt sex miljoner kronor per år . Under en lång tid har kommunen kunnat finansiera investeringarna med egna medel men med tanke på de stora eftersatta investeringsbehoven och de negativa resultaten för 2020 – 2021 och budgetbrist även för 2022, är risken uppenbar att det kommer krävas nyupplåning.
Likviditet
Kommunen ska ha en god betalningsberedskap, vilket innebär att det minst bör finnas tillgängliga likvida medel motsvarande cirka en månads löpande utgifter för innevarande budgetår.
Av kommunens likvida medel är 26,3 miljoner kronor placerade på bankkonto i Swedbank och resterande på virkeslikvidkonto i Norrskog. Minskningen av likvida medel under året beror främst på att kostnaderna varit och är betydligt högre än intäkterna. Att investeringar inte utförts i den omfattning som planerats, har inneburit att likviditeten inte minskat lika mycket som befarat. Kommunen planerar att uppta nya lån på maximalt 20 miljoner kronor under 2022, för att kunna genomföra budgeterade investeringar.
Soliditet
Soliditeten anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap. De faktorer som påverkar soliditeten är
resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En låg soliditet ökar risken för finansiella problem. Risken att behöva göra nyupplåning ökar och i och med att kommunens
kreditvärdighet försämras kan det innebära sämre lånevillkor med högre låneräntor.
Investeringar och avskrivningar
Generellt kan man säga att för att avskrivningskostnaderna inte ska öka, bör de årliga netto- investeringarna under lång tid ligga på samma nivå eller lägre än avskrivningskostnaderna.
Under de senaste åren har kommunen hållt nere investeringsnivåerna för att möta framtida investeringsbehov. I maj beslutade kommunstyrelsen om ett ett generellt investeringsstopp i egna verksamhetslokaler i väntan på nya utredningsuppdrag avseende verksamhets- förändringar (ks § 68/2021).
Från och med år 2020, ingår även avskrivningar för finansiella anläggningstillgångar (leasingavtal).
2021-12-31 2020-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Likvida medel 29,4 mkr 49,1 mkr 38,1 53,5 mkr
Likviditet 70,1% 81,0% 79,5% 86,3%
Kommun Koncern
2021-12-31 2020-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Soliditet 12,1% 15,9% 11,0% 14,8%
Soliditet inklusive pensionsförpliktelser -29,7% -27,3% -29,0% -27,0%
Kommun Koncern
(mkr) 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 2017-12-31 Nettoinvesteringar 15,1 20,1 13,2 11,8 24,7 Avskrivningar 24,2 24,6 20,9 19,2 19,6
