• No results found

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Bukläge ínom intensivvård

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Bukläge ínom intensivvård"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Godkänd av: Peter Dahm, Verksamhetschef, Verksamhetsledning (petda5)

Denna rutin gäller för: Verksamhet Anestesi-Operation-Intensivvård Sahlgrenska; Central intensivvårdsavdelning;

Neurointensivvårdsavdelning; Thoraxintensivavdelning

Revideringar i denna version

220310 Förtydligat arbetsordningen för båda metoderna

210616 Tillägg av alternativ metod vid vändning till bukläge. Textredigering.

200612 Utförlig beskrivning av huvudets ställning i samband med buklägesvändningen samt förändrad sederingsnivå (RASS).

200406 Förtydligande om lakanplacering i samband med vändning.

Syfte

Säkerställa att buklägesvändning utförs på ett säkert sätt inom intensivvården. Rutinen beskriver två metoder att vända patienten till bukläge, ”kåldolmemetod” och ”traditionell CIVA-metod”. IVA-teamet som ska vända patienten väljer den metod de känner sig mest trygg med.

Arbetsbeskrivning Bakgrund

Patienter med svår ARDS/respirationssvikt kan ha nytta av bukläge för att uppnå bättre ventilationsfördelning i den sjuka lungan. Kroppsläget gör att samma ventilation och bättre syresättning kan uppnås med lägre tryck i ventilatorn vilket ger lägre transpulmonellt tryck med mindre risk för ventilator associerad lungskada. Bättre överlevnad utan allvarliga komplikationer till följd av bukläge har påvisats för patienter med högt syrgasbehov. Patienturvalet och bedömning av individuella riskfaktorer är viktigt när bukläge skall användas.

Beslut om bukläge

Bukläge kan aktualiseras av alla i vårdlaget men beslut skall fattas av ansvarig läkare som dokumenterar indikation och beslut i Melior. Planen skall också framgå på dygnsjournalen.

Patientkriterier

• Akut lungskada (pneumoni, sepsis mm) ska föreligga.

• Patienten skall vara sederad till RASS -4 till -5.

• Bilaterala infiltrat på röntgen som inte kan förklaras av pleuravätska eller atelektaser.

• P/F ratio på <20 (eller 0.2 som det presenteras på våra blodgaser) (P = PaO2 och F = FiO2)

• Patienten ska vårdas i ventilator med PEEP på ≥10 cm H2O. Om PEEP av andra skäl (ex cirkulatoriska eller läckage) måste vara lägre än 10 cm H2O får helheten bedömas.

• Bukläge ska helst startas inom 36 timmar efter påbörjad invasiv ventilatorbehandling. Om längre tid gått kan bukläge prövas och behållas om bättre syresättning och/eller lägre tryck i ventilatorn uppnås.

• Patienten vätskestatus och PEEP ska vara optimerat innan indikationen bedöms.

(2)

Behandlingslängd

• Bukläge behålls i minst 16 timmar efter att patienten vänts om inga komplikationer eller undersökningar gör att bukläge måste avbrytas. Åtgärder som måste göras i ryggläge (tubsidebyte, hygien, vikt osv) bör planeras in de timmar patienten ligger på rygg.

• Om indikation finns för bukläge men det är osäkert om 16 timmar kan uppnås pga. annan aktivitet skall man hellre lägga i bukläge kortare tid än att avstå.

• Paus från bukläge görs 6–8 timmar mellan eventuella upprepningar.

• Indikation värderas dagligen med blodgaser cirka 6 timmar efter senaste bukläge.

• Bukläge upprepas en gång per dygn så länge kriterierna ovan är uppfyllda.

Förberedelser för båda metoderna

Material som ska tas fram

• Gelkudde, rund till huvudet

• En thoraxkudde (vanlig kudde eller Curera multikudde 60x70 vid trach)

• En bäckenkudde (vanlig kudde eller Curera multikudde 60x70)

• En liten armkudde (att använda till uppåtböjda armen vb)

• En gelkudde att lägga under knäskålarna

• En eller flera kuddar (tex Curera multikudde 60x70 cm) att lägga under vristerna

• EKG-elektroder

• Blöjunderlägg

• Ett påslakan

Förberedelse av patient

• Optimera smärtlindring och sedering.

• Administrera ögonsalva och sätt smal tejp horisontellt över ögonen så att de hålls slutna under bukläget.

• Kontrollera trach/tub; fixering, kufftryck, tubläge, aspirera i extralumen, byt innerkanyl. Sug rent i tub och svalg.

• Koppla bort vällingen, aspirera i v-sonden.

• Kontrollera att artärnål och andra infarter är väl fixerade/inlindade.

• Placera urinkateter och slang mellan knäna, behållaren placeras på fotgaveln. Samma gäller ev. flexisealslang.

• Kontrollera att ventilatorslangarna och övriga slangar räcker i hela vändningsmomentet.

Dessa placeras uppåt, mot huvudet.

(3)

• Ta av patientskjortan

Inför vändning

• En person håller patientens huvud och ansvarar för trach/tub. Den person som står vid huvudändan styr tempot och räknar vid själva vändningen.

• En person står vid fotändan av sängen och är behjälplig, samt vid behov läser högt från rutinen.

• Två till tre personer placerar sig på vardera sidan om patienten.

• Ta bort sänggaveln

• Planera vändning åt icke-CVK hållet (CVK:n hamnar ”upp mot taket” under själva vändningen).

• Placera ett underlägg där huvudet kommer att hamna.

Vändning METOD 1, ”kåldolme”

• Placera patientens händer med handflatorna in mot kroppen. Det är viktigt att armar och händer ligger tätt invid kroppen. Handen på den sida som patienten vänds emot skall helst ligga ända in under skinkan.

• Ta bort EKG-elektroderna på bröstkorgen. Ha fem nya elektroder förberedda.

• Lägg ett blöjunderlägg över patientens bäcken, med den absorberande sidan mot patienten.

• Lägg sedan ett påslakan ovanpå. Påslakanets övre kant skall vara i höjd med axlarna.

• Rulla in följande på båda sidor längs med patienten: det övre påslakanet,

blöjunderlägget och det påslakan/lakan patienten ligger på. Det skall INTE finnas någon lös bit lakan mot patienten utan lakanen ska rullas stramt. På CVK-sidan ska lakanen rullas utåt och på andra sidan omvänt, dvs inåt.

• Flytta ut patienten på kanten, åt samma sida som CVK:n sitter på.

Vänd upp patienten på högkant. Huvudet följer med och hålls i neutralt läge dvs näsan pekar

”rakt fram”.

• Gör en kort paus.

• Lägg ner patienten i bukläge, VAR FÖRSIKTIG- vissa patienter kan vara stela i nacken.

Patienten läggs ner (om mycket stel nacke kan axlarna behöva läggas lite högre då huvudet kommer hamna något mer nedåt i sängen) flytta in patienten till mitten av sängen med hjälp av det nya påslakanet.

• Sätt på EKG-elektroder (spegelvänt) och kontrollera POX-klämma.

• Patienten skall ligga ”plant” i bukläge, inte i ”halvt sidoläge”.

Åtgärder efter vändning, Metod 1 ”kåldolme”

• Justera/skjut in thorax- och bäckenkuddarna så att buken avlastas genom att lyfta patienten med hjälp av påslakanet. Thoraxkudden ska ligga i höjd med axlarna.

• Placera huvudet åt sidan, lägg liten huvudkudde så att patienten har stöd för panna och kinder och att inget tryck finns mot ögonen.

• Kontrollera att det inte drar i tuben och att den inte är nära att knicka.

• Placera armen på ansiktssidan uppåt, var dock noga att armbågen inte är ovanför axeln (tänk 70 grader!). Den andra armen ska placeras neråt utmed kroppen.

• Placera geldynan under knäskålarna. Vid användning av geldyna, läggs inget påslakan/dylikt

(4)

över geldynan.

• Placera en stor kudde under underbenen så att fötterna hänger fritt.

• Kontrollera att buk och bröst hänger fritt. Sära lite på benen så att pungen inte kläms, och se till att KAD-slang inte är knickad.

• Säkerställ att det är slätt under patienten.

• Hela sängen ska tippas för att minska risken för svullnad i ansiktet.

• Sondmat kan återstartas om det inte förelegat problem med ventrikelretentioner.

Vändning åter från bukläge till rygg, METOD 1 ”kåldolme”

• Förberedelser enligt ovan Förberedelse av patient och Inför vändning

• Tag fram 5 nya EKG-elektroder, ett blöjunderlägg samt ett påslakan.

• Placera patientens händer med handflatorna in mot kroppen. Det är viktigt att armar och händer ligger tätt invid kroppen.

• Lyft upp patienten i det undre påslakanet och ta bort thorax- och bäckenkudde. Ta bort huvudkudden. Vänd även huvudet åt CVK sidan.

• Lägg ett stort blöjunderlägg från höftkammen och nedåt, lägg sedan påslakanet ovanpå, över patientens rygg. Påslakanets övre kant skall vara i höjd med axlarna.

• Rulla in följande på båda sidor längs med patienten: det övre påslakanet,

blöjunderlägget och det påslakan/lakan patienten ligger på. Det skall INTE finnas någon lös bit lakan mot patienten utan lakanen ska rullas stramt. På CVK-sidan ska lakanen rullas utåt och på andra sidan omvänt, dvs inåt.

• Flytta ut patienten på kanten, åt den sida som CVK:n sitter på.

• Vänd upp patienten på högkant (huvudet rätas långsamt ut till neutralt läge med näsan ”framåt”). Gör en kort paus.

• Lägg ner patienten på rygg och flytta in patienten i mitten av sängen.

• Sätt på EKG-elektroder samt kontrollera POX-klämma.

Vändning METOD 2, traditionell CIVA

• Flytta ut patienten på kanten, åt CVK-sidan.

• Bädda in det nya påslakanet under patienten och under det gamla lakanet på den sidan patienten ska vändas mot. Låt lakanet hänga ner till minst hälften, annars kommer det inte räcka till när patienten hamnar i bukläge.

• Placera patientens hand med handflatan in mot skinkan på den sida patienten ska rulla över.

Hela armen ska vara nära kroppen.

• Skjut in kuddarna under det nya påslakanet, bäckenkudden i höjd med höftbenskammen och thoraxkudden i höjd med nyckelbenet. Vänta med huvudkudden tills vändningen är

genomförd.

Vänd upp patienten i sidoläge, flytta EKG elektroderna till ryggen (spegelvända). Huvudet följer med och hålls i neutralt läge dvs näsan pekar ”rakt fram”.

• Lägg ner patienten i bukläge, VAR FÖRSIKTIG- vissa patienter kan vara stela i nacken.

Patienten läggs ner (om mycket stel nacke kan axlarna behöva läggas lite högre då huvudet kommer hamna något mer nedåt i sängen) flytta in patienten till mitten av sängen med hjälp av nya påslakanet, försök även att dra med kuddarna, tag bort det gamla lakanet.

• Patienten skall ligga ”plant” i bukläge, inte i ”halvt sidoläge”.

(5)

Åtgärder efter vändning, Metod 2 traditionell CIVA

• Justera/skjut in thorax- och bäckenkuddarna så att buken avlastas genom att lyfta patienten med hjälp av påslakanet. Thoraxkudden ska ligga i höjd med axlarna.

• Placera huvudet åt sidan, lägg liten huvudkudde så att patienten har stöd för panna och kinder och så att inget tryck finns mot ögonen.

• Kontrollera att det inte drar i tuben och att den inte är nära att knicka.

• Placera armen på ansiktssidan uppåt, var dock noga att armbågen inte är ovanför axeln (tänk 70 grader!). Den andra armen ska placeras neråt utmed kroppen.

• Placera geldynan under knäskålarna. Vid användning av geldyna, läggs inget påslakan/dylikt över geldynan.

• Placera en stor kudde under underbenen så att fötterna hänger fritt.

• Kontrollera att buk och bröst hänger fritt. Sära lite på benen så att pungen inte kläms, och se till att KAD-slang inte är knickad.

• Säkerställ att det är slätt under patienten.

• Hela sängen ska tippas för att minska risken för svullnad i ansiktet.

• Sondmat kan återstartas om det inte förelegat problem med ventrikelretentioner.

Vändning åter från bukläge till rygg, METOD 2 traditionell CIVA

• Förberedelser enligt ovan Förberedelse av patient och Inför vändning

• Tag fram 5 nya EKG-elektroder och ett påslakan.

• Placera patientens armar rakt utmed sidorna.

• Börja med att vända patientens huvud åt CVK-sidan.

• Lägg den arm som patienten ska rulla över på nära kroppen och placera handflatan under höften.

• Flytta ut patient och kuddar till kanten, åt CVK-sidan. Friktionen minskar om man tar tag under kuddarna och drar ut mot kanten.

• Bädda in ett nytt påslakan under det gamla påslakanet på den sidan patienten ska vändas mot. Låt påslakanet hänga ner till minst hälften annars kommer det inte räcka när patienten hamnar i ryggläge.

• Vinkla upp patienten (huvudet rätas långsamt ut till neutralt läge med näsan ”framåt”) och tag bort kuddarna.

• Flytta EKG elektroder.

• Ta bort huvudkudden.

Vänd till ryggläge, tag bort det gamla påslakanet

(6)

Förebyggande av tryck – och andra skador hos patient i bukläge, båda metoderna

Varje timma –kontrollera och gör små lägesförändringar/justeringar av kuddar/positionen.

Tänk särskilt på:

• Ögon

• Panna, kinder

• Höftbenskammar

• Knäskålar och fötter

• Brösten hos kvinnor och pungen hos män

Varannan timma - ändra läge

• Placera patientens båda armar nedåt utmed kroppen

• Lyft patientens överkropp i påslakanet och vänd huvudet åt andra hållet.

• Byt armarnas position med armen på ansiktssidan uppåt.

• Kontrollera ventrikelretentioner var fjärde timma, alltså vid varannan lägesförändring.

Övriga kontroller

Det är viktigt att inte översträcka lederna. Observera särskilt följande kroppsdelar:

• Nacke

• Armhåla

• Armbågar

• Ljumskar

Dokumentera utförda kontroller på dygnsjournalen. Notera att kontrollerna är utförda enligt RUTIN, skriv ”Bukläge” på raden för läge.

Ansvar

Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för utförandet av rutinen samt för att rutinen är känd och följs.

Vårdenhetschef och/eller vårdenhetsöverläkare har ansvaret för utförandet av rutinen samt för att rutinen är känd och följs på respektive enhet.

Uppföljning, utvärdering och revision

Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att rutinen följs upp och utvärderas.

Vårdenhetschef och/eller vårdenhetsöverläkare har ansvar för att rutinen följs upp och utvärderas på respektive enhet. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPRO.

(7)

Relaterad information

Rutin 49260 Buklägesbehandling-bukläge https://aniva.se/wp-

content/uploads/2021/03/Omvårdnadsrekommendationer_Bukläge_RfAnIva_2021-02.pdf

Ashley i., Simpson., Kalpesh R., Vaghela, Hazel Brown et al. (2020) Reducing the Risk and Impact of Brachial Plexus Injury Sustained From Prone Positioning – a Clinical Commentary. Journal of

Intensive Care Medicine. DOI:https://doi.org/10.1177%2F0885066620954787

Guérin C, Reignier J, Richard JC, Beuret P, Gacouin A, Boulain T, Mercier E, Badet M, Mercat A, Bau din O, et al.; PROSEVA Study Group. (2013) Prone positioning in severe acute respiratory distress syndrome. N Engl J Med 2013;368:2159–2168.

Priyanka, S., Mohsan M., Ibtesham HT. & Manzouti B. (2021) Ocular Complications in the Prone Position in the Critical Care Setting: The COVID-19 Pandemic. Intensive Care Medicine. DOI:

10.1177/0885066620959031

Granskare/arbetsgrupp

Carl-Johan Cederwall Sjuksköterska CIVA An/Op/IVA Område 5 SU Roman Desta Lindgren Sjuksköterska CIVA An/Op/IVA Område 5 SU Lotta Börjesson Avdelningslärare CIVA, AnOpIVA Område 5 SU Linda Lejon Avdelningslärare NIVA, AnOpIVA Område 5 SU Carl Demirtras Sjödin Sjuksköterska CIVA An/Op/IVA Område 5 SU Thalia Ferguson Sjuksköterska NIVA An/Op/IVA Område 5 SU Mikaela Falk Undersköterska NIVA An/Op/IVA Område 5 SU

Eva Jägheden medicinsk teknikansvarig Sjuksköterska NIVA An/Op/IVA Område 5 SU Jeannette Rost medicinsk teknikansvarig Sjuksköterska CIVA An/Op/IVA Område 5 SU Pia Löwhagen Hendén Överläkare AnOpIVA Område 5 SU

References

Related documents

Att tänka på: ej ge till patienter som har sömnapné eller etylmissbruk utan läkarordination, tillvänjningsrisker, äldre patienter, OBS.. ej till patienter med Myastenia gravis,

Gäller för all personal inom Verksamhet Medicin barn på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Område 1/SU. Ansvar för spridning och implementering har verksamhetschefen som

 Återbesök med DT till läkare för klinisk kontroll och gipsbyte efter 6 veckor..  Återbesök med DT till läkare efter

KALIUM sjunker ALLTID när insulin ges vid högt p-glukos Trots normalt eller högt s-Kalium har patienten kaliumbrist.. Om patienten har njursvikt: kontrollera urinproduktion,

Närhet till föräldrarna är mycket viktigt för det prematura barnet, man har kunnat visa på att prematura barn som får vara nära sina föräldrar växer bättre.. Så snart barnet

 Vid nydiagnostik täta kontroller för att säkerställa att behandlingen fungerar, för medicinjusteringar och för utbildning av patient och föräldrar..  Var

Idag finns erfarenhet som visar att det är chorioniciteten snarare än zygociteten som har betydelse för prognosen för en tvillinggraviditet, dvs en MZ DCDA tvillinggraviditet

• Prematura och sjuka barn kan behöva suga på tröstnapp i samband med måltid om de inte har tillgång till bröstet eller då barnet av medicinska skäl inte orkar.Tröstnapp ges i