Litteraturstudie allmänkemikalier
Växtskyddsrådet 16 december 2020
Sara Furenhed, sara.furenhed@jordbruksverket.se 036-15 85 15
Rådgivningsenheten Jordbruksverket
Allmänkemikalier
• EU-godkännande med specifika användningsområden (EU Pesticides Database), Advanced search och välj Basic substances under Type.
• Enklare godkännandeprocess än aktiva substanser, krävs inte effektivitetsutvärdering
• Sammanställning:
https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/allman kemikalier.html
• 22 ämnen med olika ursprung såsom livsmedel, livsmedelstillsats, kosmetika, medicin, foder osv.
• Får inte marknadsföras som växtskyddsmedel
• Ingen fara för människors eller djurs hälsa eller risk för miljö – ingen skyddsutrustning
Villkor för användning
Litteraturstudie allmänkemikalier
Victoria Tönnberg Christina Winter HIR Skåne
Granskat 2 500 sidor vetenskapliga artiklar som underlag för ansökningar till 7 allmänkemikalier:
• Lecitin
• Natriumbikarbonat
• Nässelextrakt
• Solrosolja
• Sukros
• Vassle
• Åkerfräkenextrakt
Bakgrundsmaterialet
• ITAB – I’institut de l’agriculture et de de l’alimentation biologiques (itab.asso.fr)
• danska Miljøstyrelsen endast natriumbikarbonat
• Medinbio (privat företag) endast åkerfräkenextrakt
Bakgrund Granskning
• Fakta om ämnet
• Hur ämnet har använts tidigare
• Effektivitet
• Påverkan på human- och djurhälsa
• Miljöriskanalys
• Påverkan på icke målorganismer
• Balans mellan
referenskvalitet och bild av kunskapsläget
• Statistiskt signifikanta resultat
Kan vi lita på att
allmänkemikalier fungerar?
Lecitin
• Brett godkännande mot
mjöldagg i grönsaker och bär.
• Godkännandet bygger på tre effektivitetsstudier.
• Ingen – låg effekt
• Högre grödtillväxt – kan vara bekämpnings/bladgödslings- verkan.
• Ingen indikation på fytotoxrisk.
• För att bättre utnyttja effekten krävs kunskap om
verkningsmekanismen.
• Önskvärt med fler effektivitetsförsök.
Natriumbikarbonat
• Godkänt mot mjöldagg i grönsaker och bär, äppelskorv och levermossa.
• Kortvarig effekt, och tidsfönstret för behandling litet enligt materialet.
• Mycket underlag för användning finns.
• Risk för fytotoxskador.
• Kan kompletteras med mer utprovning av doser samt utprovning av tillsatsmedel (olja + vätmedel) som
förhöjer effekten.
Nässelextrakt
• Brett godkännande mot
svampsjukdomar och insekter i många grödor.
• Skörda och tillreda extrakt själv, ej tillgängligt på marknaden.
Nässelextrakt - effekt
På tillväxtmedium i labb har nässelextrakt minskat tillväxten av:
• Alternaria alternata
• Rhizoctonia solani
• Botrytis cinerea
• Fusarium oxysporum, F. solani
• Rhizopus stolonifer
Kan bero på kombinationseffekt av olika ämnen som finns i nässla, men ej utrett
Nässelextrakt
• Genomgående ingen – låg effekt, med undantag av en studie på spinnkvalster. Repellerande effekt.
• Svårt att hantera och idag låg kommersiell tillgång.
• Påverkan på smak/utseende?
• Risk för spridning av humanpatogener?
Solrosolja
• Endast godkänt mot mjöldagg på tomat, Oidium neolycopersici på friland.
• Effekt på bladlöss, mjöllöss och spinnkvalster
Oljefilm kväver leddjur samt skadar hud, cellmembran och andra strukturer, även på ägg.
Oljefilm på t.ex. blad gör det svårt för insekterna att äta.
• Effekt på mjöldaggssvampar
Kväver svamphyfer, och minskar tillväxt och
sporproduktion. Tillväxten hämmas även när oljan sprutas på befintligt angrepp.
Solrosolja
• Effektivt och användbart, men finns fytotoxrisk.
• Potential för utökat användningsområde
Sukros
Många försök i Frankrike, Grekland, Italien, Algeriet mot äpplevecklarens andra generation.
I de flesta försök givit signifikanta minskningar av äppelvecklarskada på frukt jämfört med obehandlad kontroll (12 till – 40 %).
I majs endast effekt i ett av fyra försök mot majsmott och andra fjärilslarver.
Sukros
• Oklart om det fungerar under svenska förhållanden till vecklarens första generation.
• Effekten endast ordentligt styrkt i äpple.
• Har sockret påverkan på t.ex. skorvutvecklingen?
• Kan användas – men ej som ensam bekämpningsåtgärd.
Vassle
• Det som blir kvar när mjölk/grädde koagulerat vid till exempel
osttillverkning.
• Sammansättning bestäms bl.a. av tillsatser vid
koaguleringen.
Vassle
• Godkänd dos är lägre än vad som testats i försök för den högre vätskemängden.
• Vasslepulver mer praktiskt än vassle.
• Begränsat underlag för användning, speciellt i gurka/zucchini.
• Intressant i strategi med andra bekämpningsåtgärder mot mjöldagg med annat verkningssätt (t.ex.
natriumbikarbonat och olja).
Åkerfräkenextrakt
Tyvärr inte möjligt att bedöma effekten av åkerfräkenextrakt som allmänkemikalie.
Godkänd dos 1/5-1/10 del av doserna i effektivitetsstudierna.
Däremot finns stöd för att ämnen som finns i åkerfräken inom ett visst dosspann kan ha effekter på växtens
försvarssystem t.ex. kisel, flavonoider, alkaloider m.m.
Kan vi lita på att
allmänkemikalier fungerar?
Granskad
allmänkemikalie Bedömning
Lecitin Behövs mer kunskap och effektivitetsstudier
Natriumbikarbonat God effekt, fytotoxrisk. Behövs strategier, info och demo.
Nässelextrakt Ingen - låg effekt. Humanpatogener?
Solrosolja God effekt, fytotoxrisk. Utökat användningsområde?
Sukros Effekt under försöksförhållanden. Fungerar i SE?
Vassle Effekt, men inte inom hela det godkända dosspannet, fytotox.
Åkerfräken Ej möjligt att bedöma effekten
Reflektioner från författarna
• Vem granskar när inte den prövande myndigheten gör det?
• Möjlighet till flerspråkiga material och europeiska samarbeten?
• Utmaning för myndigheter och rådgivare att kommunicera vilka rekommendationer som är
dokumenterat effektiva respektive vad som är tillåtet.
Vad gör vi framöver?
• Publicera litteraturstudien – Jordbruksverkets webbutik
• Utökad litteratursökning på samma 7 allmänkemikalier
• Påbörjat diskussion om att ha med allmänkemikalier i Minor Use-försök
• Bistå vid ansökningar för utökade
användningsområden (till exempel solrosolja mot insekter och svampsjukdomar) med LRF
• Internationella samarbeten?
• Behövs mer kunskap och demo om
verkningsmekanismer, doser, applicering, praktisk
användning, effektivitetsutvärderingar osv. för att kunna ta fram rekommendationer.
