Geoteknik PM, Bohusgeo AB, 2020-08-28 Pdf, 8.7 MB, öppnas i nytt fönster.

(1)

BOHUSGEO AB

Bohusgeo AB Tel. vxl Webb Orgnr

Bastiongatan 26 0522-946 50 www.bohusgeo.se 556601-5243

451 50 Uddevalla

Uppdragsansvarig: Daniel Lindberg

Handläggare: Daniel Lindberg

Granskning: David Palmquist

Uppdragsnr. U11068

Datum 2020-08-28

Revision

Fossa 1:33

Lysekils kommun Detaljplan

Projekterings-PM/Geoteknik

Denna PM ersätter tidigare PM daterad 2012-05-12

(2)

Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum

2 (10) Fossa 1:33 Projekterings-

PM/Geoteknik

U11068 2020-08-28

k:\2011\u11068_fossa 1_33 - skaftö\teknik\utredning\pm\2020\pm fossa 1_33 2020-08-28.docx/dl mall: proj-pm2016-10-05.dotx

Innehåll

1 Uppdrag ... 3

2 Syfte... 3

3 Underlag ... 3

4 Styrande dokument ... 3

5 Planerad byggnation ... 3

6 Befintliga förhållanden ... 4

6.1 Mark, vegetation och topografi ... 4

6.2 Geotekniska förhållanden... 4

6.3 Geohydrologiska förhållanden ... 7

7 Släntstabilitet ... 7

7.1 Allmänt ... 7

7.2 Valda parametrar ... 8

7.3 Beräkningar... 8

7.4 Resultat/slutsats ... 9

8 Grundläggning ... 9

8.1 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass ... 9

8.2 Grundläggningsförhållanden ... 9

9 Schaktning ... 10

10 Infiltration ... 10

11 Bergras och blocknedfall ... 10

Bilagor

Bilaga 1:1-1:4 Grundvattenprognos punkt 5

Bilaga 2:1-2:3 Val av erforderliga säkerhetsfaktorer Bilaga 3:1-3:13 Släntstabilitetsberäkningar

Bilaga 4:1 Område med föreslagen belastningsbegränsning Bilaga 5:1-5:2 Översiktlig bedömning av lämplig grundläggning Bilaga 6:1-6:7 Bilder över berg i dagen

Ritningar

G501 Plan 2020-08-28

(3)

Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida

Fossa 1:33 Projekterings-

PM/Geoteknik

U11068 2020-08-28 3 (10)

1 Uppdrag

På uppdrag av Mats Ekerot har Bohusgeo AB utfört en geoteknisk

undersökning för detaljplan inom fastigheten Fossa 1:33, Lysekils kommun.

2 Syfte

Undersökningen syftar till att undersöka de geotekniska förhållandena så att ett underlag kan erhållas för att redovisa släntstabiliteten och översiktligt ange grundläggningsförutsättningar.

Efter inkomna synpunkter från SGI enligt yttrande 2020-01-13 har

kompletterande inmätningar och undersökningar i form av trycksonderingar, ostörd provtagning, portrycksmätning, CRS- och direkta skjuvförsök utförts.

PM har därefter uppdaterats utifrån den nya kännedomen om området.

3 Underlag

Underlaget för de i denna PM redovisade utvärderingarna utgörs av:

 fält- och laboratoriearbeten utförda av oss för projektet. Resultaten finns redovisade i en MUR 2020-08-28 (uppdragsnr. U11068).

 Plan med planområde

4 Styrande dokument

Utredningen har utförts i enlighet med tillämpliga delar i dokument förtecknade i Tabell 1.

Tabell 1 Styrdokument

Typ av utredning Styrande dokument

Alla utredningar

SS-EN 1997-1, SS-EN 1997-2 IEG Rapport 2:2008, rev 3 IEG Rapport 4:2008, rev 1 Släntstabilitet

Skredkommissionens rapport 3:95 IEG Rapport 4:2010

TKGeo

Slänter och bankar IEG Rapport 6:2008, rev 1

5 Planerad byggnation

Inom tomten finns ingen befintlig byggnation.

Planerad byggnation innefattar ett antal enbostadshus. Exakt läge, antal tomter, nivåsättning och utformning är ej fastställt i dagsläget men ett skissförslag över bland annat planerad bebyggelse/markanvänd redovisas på ritning G501 där gula områden avser bostäder och gröna avser naturmark.

(4)

PM/Geoteknik

U11068 2020-08-28

6 Befintliga förhållanden

6.1 Mark, vegetation och topografi

Det undersökta området är ca 50 x 150 m och utgörs av slybevuxen naturmark beläget mellan en havsvik och ett bergsparti. I norr avgränsas området av berg och en lokal väg, i öster och i söder av berg och

intilliggande fastigheter och i väster av en lokal väg som går parallellt med strandkanten. Markytans nivå varierar mellan ca +0 och ca +6 i den södra delen och mellan ca +7 och ca +10 i den norra delen. Markytans lutning varierar mellan ca 1:5 och ca 1:3. Lokalt kan brantare lutning förekomma.

Berg i dagen förekommer på flera ställen inom och i anslutning till

planområdet och inom dessa delar förekommer högre marknivåer, se bilaga 2. Havsviken, som är belägen ca 20 m från plangränsen, är långgrund och bottennivåerna varierar mellan ca -0.3 till -0.7. Bild 1 visar området samt den grunda havsviken.

Bild 1. Planområdet och den grunda viken väster om området 6.2 Geotekniska förhållanden

Det totala sonderingsdjupet varierar mellan ca 1 och ca 21 m.

Jordlagersammansättningen varierar inom det undersökta området (och i ungefär hälften av undersökningspunkterna finns lera). Området ligger i

”gränslandet” mellan ett fastmarksparti och en grund havsvik vilket förklarar varför lera ömsom påträffas och ömsom saknas.

I de punkter där lera inte påträffats (1, 2, 3, 7, 9 och 10) utgörs jordlagren under det ca 0.3 m tjocka vegetationsjordlagret av:

• fast ytlager

• friktionsjord

Det fasta ytlagret utgörs av silt, sand och/eller torrskorpelera och tjockleken varierar i huvudsak mellan ca 1 m och ca 3.5 m.

Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 15 och ca 35 %. Silten är mycket tjällyftande och starkt flytbenägen.

(5)

PM/Geoteknik

U11068 2020-08-28 5 (10)

I de punkter där lera påträffats (4, 5, 6, 6A, 8, 11, 12 och 14) utgörs jordlagren under det ca 0.3 m tjocka vegetationsjordlagret från markytan räknat i huvudsak utgöras av:

• fast ytlager

• lera

• friktionsjord vilande på berg

Det fasta ytlagret utgörs av silt och/eller torrskorpelera och tjockleken varierar i huvudsak mellan ca 1 och ca 1.5 m.

Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 15 och ca 40 %. Silten är mycket tjällyftande och starkt flytbenägen. I en enstaka punkt (punkt 6) har gyttjig silt påträffats och har en vattenkvot på 70 %.

Lera finns till mellan ca 2 och ca 21 m djup under markytan och med en mäktighet som varierar mellan ca 1 m och ca 19 m.

Mäktigheten är störst inom den södra delen av området (där en ”ficka” med lera går in mot fastmarkpartiet, se sektion B) och minst i anslutning till fastmarkpartiet samt inom den norra delen av området. Leran är i regel siltig. Vattenkvoten har i huvudsak uppmätts till mellan ca 30 och 90 %.

Konflytgränsen har uppmätts till mellan ca 35 och ca 55 %.

Lerans sensitivitet vid strandkanten har uppmätts till mellan 22 och ca 160.

Leran är i huvudsak kvick.

Skjuvhållfastheten har i fält bestämts genom vingförsök och CPT-

sonderingar och på laboratorium genom konförsök och direkta skjuvförsök.

En sammanställning av korrigerade skjuvhållfastheten redovisas i Figur 1.

Skjuvhållfastheten i det strandnära området uppgår till ca 10 kPa under fasta ytlagret och ökar med ca 1 kPa/m och för de något högre belägna delarna uppgår hållfastheten till mellan ca 18 och ca 25 kPa och ökar svagt mot djupet. Linjerna i diagrammet visar vald skjuvhållfasthet, dels för den strandnära delen och dels för de högre belägna delarna.

(6)

PM/Geoteknik

U11068 2020-08-28

Figur 1. Korrigerad skjuvhållfasthet samt vald skjuvhållfasthetfördelning För att undersöka lerans sättningsegenskaper har kompressionsförsök typ CRS utförts. Leran bedöms inte kunna påföras någon belastning utan risk för långtidssättningar. I Figur 2 redovisas konsolideringsdiagram för punkt 6A. För grundläggning mm, se rubrik Grundläggning.

Figur 2: Konsolideringsdiagram för punkt 6A

Fossa U11068

Korrigerat för WL Korrigerat för OCR Utvärderat av Daniel Lindberg 2020-08-21

0 10 20 30 40 50 60 kPa Korrigerande

Konflytgräns Korrigerande

10 OCR

5

0

-5

-10

-15

-20 Nivå

Bohusgeo AB

K:\2011\U11068_Fossa 1_33 - Skaf tö\T ekni k\Utr edni ng\Pm\Cu.T au 2020-08-27 15:25:33

VB :6 6A 6A

KV :6A 6A EJ Korr.

VB :12 12 6A

CPT:4 Enl. Conrad CPT:6 Enl. Conrad SKJ:6A_Skj EJ Korr. EJ Korr.

Fossa 1:33 6A, My= 0.0

Uppdragsnummer: 16153

Porvattnets densitet är 1.000 t/m3

Porvattnets strömningshastigheten är 0.0 mm/år

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 kPa

0

2

4

6 Djup (m)

Bohusgeo AB, Dani el Li ndber g, KonsDi a, ver 4.2

K:\2011\U11068_Fossa 1_33 - Skaf tö\Tekni k\Utr edni ng\Rappor t\2020\kondi a 6A_v2.Di a 2020-08-24 13:33:19

GW 0.0

ML=254 ML=346

ML=444

(7)

PM/Geoteknik

U11068 2020-08-28 7 (10)

Friktionsjorden under leran har inte undersökts närmare. Sonderingarna har i regel trängt ned mellan ca 1 och ca 2 m.

6.3 Geohydrologiska förhållanden

Grundvattennivån i leran respektive i friktionsjorden under leran har uppmätts i 2 punkter. Dels under perioden december 2011-april 2012 med två veckors mätintervall och dels under juni till augusti 2020 med logger som registrerar ett mätvärde med 4 timmars mellanrum. De uppmätta trycknivåerna redovisas i vår MUR 2020-08-28.

Grundvattennivån i friktionsjorden under leran har i en punkt (punkt 5) uppmätts till mellan ca +2.5 och ca + 3.0 m (på ett djup av 5.6 m under markytan), d.v.s. ett artesiskt grundvattentryck med ca 1 à 1.5 m. Portrycket i leran (punkt 6A) har, på ett djup av 6.2 m, uppmätts till en trycknivå på ca + 0.8, dvs ungefärligen i markytans nivå.

Med ledning av de uppmätta grundvattennivåerna för punkt 5 har statistiska beräkningar utförts för att prognostisera högsta nivåer med en återkomsttid av 200 år respektive lägsta nivåer med 50 års återkomsttid enligt den modell som föreslås i Skredkommissionens rapport 3:95 samt i meddelande 87, Chalmers Tekniska Högskola. Beräkningarna ger högsta

prognostiserade nivåer som ligger ca 0.5 högre än de uppmätta nivåerna.

Variationsbredden är dock låg varför prognosen blir något osäker, se bilaga 1.

7 Släntstabilitet

7.1 Allmänt

Släntstabiliteten har beräknats i sektionerna B, C och E, se placering på ritning G 501.

Stabilitetsberäkningarna har utförts med datorprogrammet Geo Studio 2018.

Beräkningarna har utförts med cirkulärcylindriska glidytor med odränerad (c) och kombinerad analys (komb). Beräkningarna är utförda med

totalsäkerhetsanalys.

Den utförda undersökningen bedöms motsvara fördjupad nivå enligt IEG R4:2010.

Erforderliga säkerhetsfaktorer enligt IEG R4:2010 framgår av Tabell 2.

Tabell 2 Erforderliga säkerhetsfaktorer enligt IEG R4:2010

Utredningsnivå Fc Fkomb

Fördjupad utredning, nyexploatering

≥1.5-1.4 ≥1.4-1.3

För att välja erforderliga säkerhetsfaktorer har en värdering gjorts utifrån en sammanställning av gynnsamma och ogynnsamma förhållanden enligt tabell 4.1a-4.1i, IEG Rapport 4:2010. Sammanställningen redovisas bilaga 2.

(8)

PM/Geoteknik

U11068 2020-08-28

Följande säkerhetsfaktorer har, med anledning av förekomst av kvicklera, valts enligt Tabell 3.

Tabell 3 Valda erforderliga säkerhetsfaktorer

Fc Fkomb

Fördjupad utredning, nyexploatering

>1.45 >1.35

7.2 Valda parametrar 7.2.1 Skjuvhållfasthet

Vald skjuvhållfasthet dels för strandnära delen och dels för övriga delar redovisas i figur 1.

7.2.2 Portryck

Med ledning av portrycksprognosen har ett vattentryck motsvarande ca 0.5 m.v.p över de uppmätta värdena använts vid beräkningen för sektion B. För sektion C och E, som är ”små” sektioner med lite ”lös” lera, har en

grundvattennivå i nivå med markytan använts vid beräkningarna. Samtidigt har en torrlagd havsvik antagits, dock ej för fallet med antagen erosion.

7.2.3 Laster

En trafiklast av 20 kPa har antagits på vägen för de fall där lasten hamnar på pådrivande sidan (för c+ϕ-analys). Inom tomterna har last motsvarande en uppfyllnad på 0.5 m (ca 10 kPa) antagits när lasten verkar ogynnsamt och 0.5 m schakt när det fallet blir ogynnsamt.

7.3 Beräkningar

Beräknade säkerhetsfaktorer har utförts dels för ”befintliga” förhållanden och dels för ogynnsamma lastfall.

Sektion A utgörs i huvudsak av friktionsjord. Berg i dagen förkommer också direkt väster om sektionen och bergkonturen längst väster ut har mätts in och redovisas i sektion A på ritning G501.

För sektion B har endast dimensionerande portryck använts, samt en torrlagd havsvik. Det förekommer inga tecken på erosion men för sektion B har en känslighetsanalys gjorts för hur stabiliteten påverkas om det skulle ske en kraftig erosion. För att kontrollera detta har sänkning av markytan väster om vägen med ca 0.7 till ca 1 m antagits.

För sektion C har den havsnära leran med låg skjuvhållfasthet, 10 kPa, antagit förekomma in under vägen. Erhållna säkerhetsfaktorer redovisas i Tabell 4. Sektion C och Sektion D bedöms som likvärdiga.

(9)

PM/Geoteknik

U11068 2020-08-28 9 (10)

Tabell 4. Beräknade säkerhetsfaktorer

Sektion\Analys Fc Fkomb Fϕ

Sektion A Friktionsjord - - 3.33

Sektion B väg/strandkant 3.71 2.86 -

Sektion B Tomt med fyllning 3.11 1.87 - Sektion B Tomt med delvis fyllning och

delvis schakt

2.94 1.54 -

Sektion C väg och tomt med fyllning 2.40 2.48* - Sektion C tomt med fyllning i övre del

av slänt

-

Sektion E 4.41 2.90 -

Sektion B 10 kPa last +Erosion 2.60 2.13 -

*) annan glidyta

Beräkningssektionerna redovisas i bilaga 3.

7.4 Resultat/slutsats

Släntstabiliteten bedöms under nuvarande förhållanden vara

tillfredsställande och den planerade bebyggelse bedöms kunna utföras utan att stabiliteten blir otillfredsställande. Den långgrunda viken innebär en gynnsam geometri och säkerhetsfaktorerna invid strandkanten och vägen är höga.

För området vid sektion B finns en känslighet för hur belastningar och avschaktningar hamnar i förhållande till varandra. En

belastningsbegränsning avseende tillkommande last på 15 kPa föreslås därför införas här. Se bilaga 4 för utbredning av föreslagen

belastningsbegränsning.

8 Grundläggning

8.1 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass

Geoteknisk kategori 2 och säkerhetsklass 2 bedöms gälla för projektet.

8.2 Grundläggningsförhållanden

Med ledning av utförda kompressionsförsök och utvärderade

skjuvhållfastheter, se figur 1 och 2, samt uppmätta vattenkvoter, bedöms leran inte kunna påföras belastning eller endast små belastningar utan att långtidssättningar uppstår. Jordlagerförhållandena varierar inom området både vad det gäller mäktighet och jordlagersammansättning och därmed kommer även grundläggningsförutsättningarna att variera. Vi bedömer preliminärt att de byggnader som helt eller delvis kommer att grundläggas inom delar där lös lera påträffats lämpligen grundläggs till fast botten med

(10)

PM/Geoteknik

U11068 2020-08-28

plintar eller spetsbärande pålar. Uppfyllnader bör begränsas och planerad nivåsättning bör utformas med nivåer lägre eller så nära befintliga

marknivåer som möjligt. Även byggnader som delvis kommer att ligga på

”berg i dagen” bör grundläggas så att hela byggnaden grundläggs till fast botten. De byggnader som är planerade att ligga in de delar som utgörs av fastmark och där ingen lera har påträffats bedöms kunna grundläggas på de naturliga jordlagren med kantförstyvad platta eller med kryprumsgrund. Se bilaga 5 för en sammanställning av preliminärt bedömd grundläggning.

För att i detalj kunna ange lämplig grundläggning för de planerade byggnaderna bör undersökningar göras i respektive byggnadsläge.

9 Schaktning

Vid schaktningsarbeten bör speciellt beaktas att jorden delvis är mycket flytbenägen. Om arbetena utförs vid kall väderlek bör schaktbotten tjälskyddas.

10 Infiltration

För att ej minska grundvattenbildningen, erhålla viss rening av dagvattnet, inte påverka omkringliggande vegetation mm, bör infiltration utföras.

11 Bergras och blocknedfall

Risk för bergras eller blocknedfall som kan påverka detaljplaneområdet bedöms inte föreligga. Berget utgörs av klippor utan lösa block och större sprickbildningar. I bilaga 6 redovisas bilder med exempel på hur berget ser ut i området.

Vid eventuell bergschakt eller liknande bör kompletterande besiktning utföra för det aktuella ändamålet.

(11)

Högskola. Prognosmetoden förordas i Skred- kommissionens i rapport 3:95 ”Anvisningar för släntstabilitetsutredningar”.

I figur 1, se bilaga 1:2, ges exempel på redovis- ningen av en prognos.

För att en prognos skall vara "tillförlitlig" bör föl- jande vara uppfyllt:

• minst 6 st mätningar har utförts, dvs minst 3 månaders mätperiod

• grundvattennivån i prognosrören varierar på ett likartat sätt som i referensrören

• de beräknade prognosvärdena är "stabila"

• under mätperioden för prognosrören är variationen i referensrören (SGU:s rör) minst 30 % av den totala variation som uppmätts i referensrören (under hela deras mätperiod, i regel 20 à 30 år)

För att uppfylla ovanstående "krav" erfordras i regel mätningar under minst ett halvår.

I de fall mätningen av prognosrören görs med logger, används vid prognosen det värde som erhölls på samma datum som mätningen i referensröret utfördes.

I de fall mätningen av prognosrören görs två gång- er per månad, utförs en interpolation av värdena för prognosröret till det datum när mätningen i referensröret utfördes. Normalt är tidsskillnaden mellan mätningarna högst 3 à 4 dagar. Om större skillnad uppkommer görs en bedömning om mät- värdet skall användas.

Prognosvärdena bör användas med försiktighet, eftersom det i flera fall visat sig att prognosvärde- na har överskridits respektive underskridits vid fortsatta mätningar. Mätningar med datalogger visar även att de prognostiserade värdena för de högsta nivåerna i flera fall överskrids inom mellan- liggande mätperioder, se exempel i figur1.

För att erhålla ett bättre underlag för bedömningen av prognosvärdena utförs i flera fall beräkningar mot mer än ett referensrör.

Referensrör

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har under lång tid, i regel 20 à 30 år, utfört grund- vattenmätningar i öppna rör som är placerade i friktionsjord, på utvalda platser i Sverige. Mät- ningarna utförs i regel två gånger per månad i anslutning till så kallat riktdatum, som är den 1:a och 15:e i varje månad. I en del rör utförs mät- ningar endast 1 gång per månad. Eftersom en

"jämförelse" görs mellan dessa rörs mätvärden och de mätningar vi utför benämns SGU:s rör för referensrör.

Prognosrör

Mätning av grundvattennivån utförs i öppna rör med filterspets i friktionsjord, i regel vid botten av jordprofilen. Mätning av portryck utförs med portrycksspetsar, i regel i lera, på olika djup i jordprofilen. Mätning av grundvattennivå och portryck används för att ställa prognoser (statistiska beräkningar) för det aktuella området och be- nämns därför prognosrör.

Mätningar i prognosrören utförs i regel två gånger per månad i anslutning till samma riktdatum som för referensrören. I vissa fall utförs mätningarna med logger som registrerar värden med i regel 4 timmars intervall.

Mätningarna redovisas dels i vår rapport, dels i denna bilaga.

Prognosmodell

Prognos för höga grundvattennivåer/portryck ställs för det högsta värde som enligt prognosen har en återkomsttid av 200 år. Prognosvärdet används som underlag för val av dimensionerande grundvattennivå/portryck vid släntstabilitetsberäk- ningar. Vid bedömning av en kohesionsjords kon- solideringsförhållanden görs i vissa fall en prognos för låga grundvattennivåer/portryck, i regel med en återkomsttid av 50 år.

Prognoserna ställs med ledning av rapporten "Be- räkning av dimensionerande grundvattentryck", Meddelande 87, utgiven av Chalmers Tekniska

Generell beskrivning av hur prognoser ställs för höga respektive låga grundvattennivåer och portryck

Arb.nr: U11068 Datum: 2020-08-28

(12)

Prognosvärdena bör således ses som en del av bedömningsunderlaget för val av dimensionerande grundvattennivå och portryck. Forskning pågår för att erhålla bättre prognosmodeller.

Redovisning

På de följande sidorna redovisas, för det aktuella uppdraget beräknade prognosvärden för de en- skilda rören, enligt principen i figur 1.

Figur1. Prognos för höga respektive låga grundvattennivåer och portryck.

Prognosrör, logger

Prognosrörets referensdatum

Prognos "låg"

grundvattennivå Prognos "hög"

grundvattennivå

Referensrör

Anger hur stor variationen varit under mätperioden i förhållande till den totala variation som uppmätts under hela mät- perioden i referensröret (SGU:s rör)

Bilaga 1:2

Arb.nr: U11068 Datum: 2020-08-28

(13)

Uppdrag:Fossa 1:33Sammanställning Arbetsnr:U11068Prognos av max-min grundvattennivåer/portryck Prognosrör:5 Nivå markyta:+1.66Spetsens djup under markytan:5.62 mReferensrörets variationsbredd:6% 3.0

3.8 2.7 2.02.02.0 01234

5

6Djup under markytan [m] (+) över (‐) under

Mätvärden‐referensrör 69‐2 Mätvärden MAX (200 år återkomsttid) MIN (50 år återkomsttid) ‐5.1 ‐5.3‐5.3 ‐6‐5‐4‐3‐2‐101

2011‐12‐28 2012‐01‐12 2012‐01‐27 2012‐02‐11 2012‐02‐26 2012‐03‐12 2012‐03‐27

U11068

2012-05-18 BOHUSGEO AB 0522‐946 50 Arb.nr: U11068

Datum: 2020-08-28

(14)

Uppdrag:Fossa 1:33Sammanställning Arbetsnr:U11068Prognos av max-min grundvattennivåer/portryck Prognosrör:5 Nivå markyta:+1.66Spetsens djup under markytan:5.62 mReferensrörets variationsbredd:8% 4.4 4.2

4.9 2.12.12.1 012345

6Djup under markytan [m] (+) över (‐) under

Mätvärden‐referensrör 69‐3 Mätvärden MAX (200 år återkomsttid) MIN (50 år återkomsttid) ‐1.6‐1.7‐1.7 ‐6‐5‐4‐3‐2‐101

2011‐12‐28 2012‐01‐12 2012‐01‐27 2012‐02‐11 2012‐02‐26 2012‐03‐12 2012‐03‐27

U11068

2012-05-18 BOHUSGEO AB 0522‐946 50

Bilaga 1:4

Arb.nr: U11068 Datum: 2020-08-28

(15)

Gynnsamma förhållanden 1/0 Vikt Ogynnsamma förhållanden 1/0 Vikt

Konsekvenser av skred

Ingen risk för människoliv och skada Risk för männiksoliv eller stor ekonomisk skada

1 1

Begränsad utbredning av skred Risk för bakåtgripande skred 1 1

Ingen risk för omgivningspåverkan eller sekundär påverkan

Risk för omgivningspåverkan eller sekundär påverkan

1 1

Ej kvicklera Kvickleraområde enligt kap 4.4.3 1 2

Släntens beständighet

Inga tecken på rörelser i slänten 1 1 Observerade rörelser i slänten, sprickbildning mm

Ingen risk för ytvatten- och/eller yterosion

Risk för erosion/pågående ytvatten- och/eller yterosion

Intakt gräs-, busk-, eller trädvegetation 1 1 Vegetationsfria eller avverkade områden alt. Lutande och/eller nedfallna träd

Tidigare förändringar i slänten

Utlagda fungerande erosionsskydd Pågående erosion

Utförda stabilitetsförbättrande åtgärder Ingrepp som försämrat stabiliteten

Belastningsminskningar Belastningsökningar

Gynnsam reglering av vattendrag Ogynnsam reglering av vattendrag

Jordens egenskaper

Friktionsjordar Kohesionsjordar

Låg sensitivitet Hög sensitivitet 1 2

Liten spridning i bestämda hållfasthetsegenskaper

Stor spridning i bestämda hållfasthetsegenskaper

Homogen jord Skiktade jordar

Analys- och beräkningsarbetets tillförlitlighet

Stort antal beräknade glidytor 1 0.9 Litet antal beräknade glidytor Känslighetsanalys utförd på valda

parametrar

1 0.9 Ingen känslighetsanalys utförd på valda parametrar

Samtidigt valda ogynnsammaste extremvärden för last, portryck och vattenstånd. Ringa sannolikhet för att vald kombination inträffas samtidigt

1 0.9 Vald kombination för last, portryck och vattenstånd motsvarar normaltillståndet för slänten

Utförd känslighetsanalys av svårtolkade förutsättningar ger endast ringa

förändring på beräkningsresultatet

Utförd känslighetsanalys av svårtolkade förutsättningar ger betydelsefull

förändring av beräkningsresultat Kritiska glidytan omfattar mycket stor

jordvolym med ett stort antal

hållfasthetsbestämningar och mindre glidytor har god beräkningsmässig säkerhet.

Kritiska glidytan omfattar mindre jordvolymer med ett fåtal hållfasthetsbestämningar.

Förhållandena är enkla med små variationer i yta, jordlagerföljd eller hållfasthet

Förhållandena är komplicerade med stora variationer yta, jordlagerföljd eller hållfasthet.

Glidytans läge i plan vald i farligaste delen ur stabilitetssynpunkt

1 0.9 Glidytans läge i plan representerar släntens genomsnittliga geometri 2-dimensionell analys (som regel något

på säkra sidan)

1 0.9 3-dimensionell analys (begränsad erfarenhet för stora slänter)

C:\Users\dlg\Documents\Säkerhetsfaktorer_2019-12-101 Datum: 2020-08-28

Uppdragsnr:11068

(16)

Fält- och

laboratorieundersökningens innehåll och omfattning

Tätt undersökt, dvs undersökningarna ger bra geotekniskt underlag av hela utredningsområdet

1 1 Glest undersökt vilket kräver antaganden som påverkar stabilitetsberäkningen CPT-sonderingar är utförda 1 1 Endast sonderingar typ Tr, Vim är utförda

Stort antal undersökta prover i lab Litet antal undersökta prover i lab Kompressionsförsök utförda 1 1 Kompressionsförsök saknas Direkta skjuvförsök är utförda 1 1 Direkta skjuvförsök saknas

Triaxialförsök är utförda Triaxialförsök saknas

In situ-provning är utförda med vingförsök och/eller dilatometerförsök

1 1 Ingen eller ringa provning i fält

Släntens geometri

Välkänd geometri (bra grundkarta, utförda avvägningar, lodningar, etc)

1 1 Glest avvägt och/eller lodat

Flack slänt 1 1 Brant slänt

Lokala branta partier finns ej i slänten Lokala branta slänter finns i slänten

Grundvatten- och portrycksförhållanden

Känslighetsanalys med avseende på grundvatten- och

portrycksförhållandena utförd

1 0.9 Känslighetsanalys med avseende på grundvatten- och portrycksförhållandena ej utförd

Långtidsobservationer finns 1 0.9 Långtidsobservationer saknas Begränsade förväntade

trycksvariationer

1 0.9 Risk för stora tryckvariationer

God kännedom om portrycksfördelning såväl med djupet som i slänten som helhelt

Ringa kännedom om

portrycksfördelningen i slänten

Ytvattenförhållanden

Karakteristiska vattenstånd är kända Karakteristiska vattenstånd är okända Små vattenståndsvariationer Stora vattenståndsvariationer

Långsam förändring i vattenstånd Hastiga förändringar i vattenstånd Väldränerat och dikat området Stor risk för lokala vattenansamlingar

"Poäng" 16.2 7

Fördelning 70% 30%

C:\Users\dlg\Documents\Säkerhetsfaktorer_2019-12-101

Bilaga 2:2

Datum: 2020-08-28 Uppdragsnr:11068

(17)

Odränerad analys

Intervall för säkerhetsfaktor detaljerad utredning, bef. Bebygg

1.5 1.7

Viktad säkerhetsfaktor 1.56 Intervall för säkerhetsfaktor fördjupad

utredning, bef. Bebygg

1.3 1.4

Viktad säkerhetsfaktor Viktad säkerhetsfaktor 1.33

Intervall för säkerhetsfaktor detaljerad utredning, nyexploatering

1.5 1.7

Intervall för säkerhetsfaktor fördjupad utredning, nyexploatering

1.4 1.5

Kombinerad analys

Intervall för säkerhetsfaktor detaljerad utredning, bef. Bebygg

1.3 1.5

Viktad säkerhetsfaktor 1.36

Intervall för säkerhetsfaktor fördjupad utredning, bef. Bebygg

1.2 1.3

Intervall för säkerhetsfaktor detaljerad utredning, nyexploatering

1.4 1.5

Intervall för säkerhetsfaktor fördjupad utredning, nyexploatering

1.3 1.4

C:\Users\dlg\Documents\Säkerhetsfaktorer_2019-12-101 Datum: 2020-08-28

Uppdragsnr:11068

(18)

Bilaga 3:1

Uppdrag Uppdr.nr Datum Rev.datum

Fossa 1:33 11068 2020-01-01

k:\2011\u11068_fossa 1_33 - skaftö\teknik\utredning\pm\2020\bilaga 3 - släntstabilitet.docx

Sektion A med belastning 10 kPa i släntens överkant. Sektionen utgörs av friktionsjord

Si/Sa

siLet Le_3

Fr

3.33

Distance

0 10 20 30 40 50 60

E le v a ti o n

-10 -5 0 5 10 15

Color Name Model Unit W eight (kN/m³)

C-Top of Layer (kPa)

C-Datum (kPa)

C-Rate of Change ((kN/m²)/m)

C-Maximum (kPa)

Datum (Elevation) (m)

Cohesion' (kPa)

Phi' (°)

Phi-B (°)

Piezometric Line

Fr Mohr-Coulomb 18 0 35 0 1

Le_3 S=f(datum) 16.5 10 0 0 -2 1

Si/Sa Mohr-Coulomb 20 0 32 0 1

siLet S=f(depth) 18 30 0 0 1

Ungefärlig plangräns ^{Sektion A}

Fϕ-analys

3

2

1

(19)

Fossa 1:33 11068 2020-01-01

Sektion B, c+phi-analys, med glidyta vid väg.

Väg

siLet

gySi

Le_4

Fr

siLe_1

siLe_2 Le_3

3.71

Distance

25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115

Elevation

-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15

Color Name Model Unit

Weight (kN/m³)

Phi' (°)

Phi-B (°)

Fr Mohr-Coulomb 18 0 35 0

gySi Mohr-Coulomb 17 0 32 0

Le_3 S=f(datum) 16.5 10 0 0 -2

Le_4 S=f(datum) 16.5 10 1 0 -4.5

siLe_1 S=f(datum) 17 22 0 0 7

siLe_2 S=f(depth) 17 14 0.3 0

siLet S=f(depth) 18 30 0 0

Väg Mohr-Coulomb 18 0 35 0

Ungefärlig plangräns

6 6A 5 14 13 4

Sektion B

c+phi-analys med dimensionerande portryck

10 KPa

20 kPa 10 kPa

(20)

Bilaga 3:3

Fossa 1:33 11068 2020-01-01

Sektion B, kombinerad analys, med glidyta vid väg.

Väg

siLet

gySi

Le_4

Fr

siLe_1

siLe_2 Le_3

2.86

Distance

25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115

Elevation

-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15

Phi' (°)

Cu-Top of Layer (kPa)

Cu-Datum (kPa)

Cu-Rate of Change ((kN/m²)/m)

C/Cu Ratio

Phi-B (°)

Le_3 Combined, S=f(datum) 16.5 30 1 0 10 0 0.1 -2

Le_4 Combined, S=f(datum) 16.5 30 1 0.1 10 1 0.1 -4.5

siLe_1 Combined, S=f(datum) 17 30 2.2 0 22 0 0 7

siLe_2 Combined, S=f(depth) 17 30 1.4 0.03 14 0.3 0.1

siLet Combined, S=f(depth) 18 30 3.5 0 35 0 0.1

6 6A 5 14 13 4

Sektion B

Kombinerad analys med dimensionerande portryck

10 KPa

(21)

Fossa 1:33 11068 2020-01-01

Sektion B, c+phi-analys och last i släntens övre del

Väg

siLet

gySi

Le_4

Fr

siLe_1

siLe_2 Le_3

3.11

Distance

25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115

Elevation

-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15

Phi' (°)

Phi-B (°)

Le_3 S=f(datum) 16.5 10 0 0 -2

Le_4 S=f(datum) 16.5 10 1 0 -4.5

siLe_1 S=f(datum) 17 22 0 0 7

siLe_2 S=f(depth) 17 14 0.3 0

siLet S=f(depth) 18 30 0 0

6 6A 5 14 13 4

Sektion B

c+phi-analys med dimensionerande portryck

10 KPa

(22)

Bilaga 3:5

Fossa 1:33 11068 2020-01-01

Sektion B, kombinerad analys och last i släntens övre del

Väg

siLet

gySi

Le_4

Fr

siLe_1

siLe_2 Le_3

1.87

Distance

25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115

Elevation

-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15

Phi' (°)

Cu-Top of Layer (kPa)

Cu-Datum (kPa)

Cu-Rate of Change ((kN/m²)/m)

C/Cu Ratio

Phi-B (°)

Le_3 Combined, S=f(datum) 16.5 30 1 0 10 0 0.1 -2

Le_4 Combined, S=f(datum) 16.5 30 1 0.1 10 1 0.1 -4.5

siLe_1 Combined, S=f(datum) 17 30 2.2 0 22 0 0 7

siLe_2 Combined, S=f(depth) 17 30 1.4 0.03 14 0.3 0.1

siLet Combined, S=f(depth) 18 30 3.5 0 35 0 0.1

6 6A 5 14 13 4

Sektion B

Kombinerad analys med dimensionerande portryck

10 KPa