Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Sjuksköterskestudenters förväntningar på och karriärmål inom sjuksköterskeyrket ur ett genusperspektiv
Författare Handledare
Charlotte Ekholm Anna Höglund
Annie Ericsson
Examinator
Mariann Hedström
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Vt 2009
SAMMANFATTNING
Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka förväntningar på och mål med sjuksköterskeyrket hos kvinnliga och manliga sjuksköterskestudenter samt undersöka vilka skäl studenterna har att söka sjuksköterskeutbildningen. En deskriptiv studie med kvalitativ design genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskestudenter, fem män och fem kvinnor. Analysen av materialet gjordes med hjälp av Kvales analysmetod. Det analyserade materialet diskuterades sedan utifrån Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet visar att i undersökningsgruppen skiljer sig de kvinnliga och manliga studenternas karriärmål. Majoriteten män i gruppen har tydliga karriärmål och en konkret plan för att uppnå dem medan majoriteten kvinnor saknar mål och har ingen specifik framtidsplan för sin karriär i sjuksköterskeyrket. Undersökningsresultatet visar att även kvinnornas och männens förväntningar på sjuksköterskeyrket skiljer sig.
Männen förväntar sig att yrket ska vara roligt och kvinnorna att det ska vara varierande. Att sjuksköterskeyrket fortfarande betraktas som ett kvinnoyrke råder ingen tvekan om.
Medvetenheten om att den synen är förlegad finns dock och en tro på att en förändring är i antågande beskrivs av studenterna. Mer forskning inom ämnet behövs om en jämnare könsfördelning inom sjuksköterskeyrket ska åstadkommas.
Nyckelord: Sjuksköterskestudenter, genus, karriär, förväntningar, mål.
ABSTRACT
The purpose of this essay was to examine female and male nursing students expectations and goals referring to the nursing profession from a gender perspective and examining the
students reasons to apply for nursing school. A descriptive study with qualitative design was implemented. Data acquisition was made through interviewing ten nurse students, five male and five female. The interview material were analysed in accordance with Kvale’s method of analyzing. The results were discussed in accordance with Yvonne Hirdmans gender theory.
The result shows that there is a difference in the group between male and female student’s expectations and career goals. The majority of the male students have explicit career goals and a concrete plan to achieve their goals while the majority of the female students do not have any specific goals or plan for their future profession career. The result of the study shows that the professional expectations differ between the male and the female students. The male student expects the profession to be stimulating and the female student expects the profession to be varying. There is no doubt that the nurse profession still is looked upon as a clearly feminine profession even though there is awareness that this is an out-of-date
interpretation and that a change is approaching in the modern society. To achieve a more equal distribution according to gender more research has to be done.
Keywords:Nursing students, gender, career, expectations, goals.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
Historisk bakgrund 5
Teoretisk bakgrund 9
Tidigare forskning 12
Problemformulering 15
SYFTE 15
Frågeställning 15
METOD 15
Design 15
Urval 15
Informanter 16
Datainsamlingsmetod 16
Tillvägagångssätt 16
Analys 17
Tabell 1. Exempel på Kvales analysmetod. 17
Etiska överväganden 17
RESULTAT 17
Tabell 2. Kategorier i resultatet. 18
Förväntningar på sjuksköterskeyrket 18
Karriärmöjligheter, karriärmål och vägen dit 19
Genusperspektiv på sjuksköterskeyrket 20
DISKUSSION 21
Resultatdiskussion 21
Metoddiskussion 25
Slutsats 26
REFERENSER 27
BILAGOR
Bilaga 1: Förfrågan om deltagande i undersökning 29
Bilaga 2: Intervjufrågor 30
INLEDNING
Den historiska bakgrunden är viktig för att förstå genustänkandet i samhället vilket i sin tur är starkt kopplat till synen på sjuksköterskeyrket. Detta examensarbete avser att ur ett
genusperspektiv studera manliga och kvinnliga sjuksköterskestudenters förväntningar och karriärmål inom sjuksköterskeyrket.
Historisk bakgrund
Historiskt sett har det alltid funnits ett vårdbehov då det i alla samhällen funnits barn, handikappade, gamla och sjuka. Eftersom vården utfördes i hemmen föll det sig naturligt att det var kvinnan som utförde den (Holmdahl, 1994). I sjuksköterskans historiska utveckling har männen haft en betydande roll. I Indien, år 800-600 f Kr, hade männen en central roll i vårdarbetet och var de som utförde den allmänna omvårdnaden av patienterna (Ekstrand, 2005). På 1000-talet fanns i Sverige en ansats till sjukhus, ”sälohusen”, pilgrimsstugor som låg längs vägarna där sjuka och uttröttade kunde övernatta och få skydd och vila. När
kristendomen slagit rot i Sverige bildades mäktiga och rika kloster. En av klostrens uppgifter var att ta hand om de sjuka. På 1200-1300-talet tillkom Helgeandshus och hospital. På 1500- talet, då pest och spetälska härjade, ändrades helgeandshusets karaktär till att vara hospital för psykiskt sjuka. Kloster, Helgeandshus och Hospital anses ha utgjort kärnan för den moderna slutenvårdens utveckling (Holmdahl, 1994).
Reformationen på 1500-talet innebar att de flesta kloster stängdes. Prästen Vincent de Paul (1577-1660) grundade en orden där de vårdande kvinnorna hade en mer sekulariserad roll än nunnorna haft. Dessa barmhärtighetssystrar skulle få yrkesmässig utbildning och skulle, istället för att lyda prästen, lyda läkaren i medicinska frågor (Holmdahl, 1994). Fortfarande var männen de som huvudsakligen utförde sjuksköterskans arbetsuppgifter runt om i Europa (Ekstrand, 2005).
Under 1800-talet arbetade män som så kallade sjukvaktare vars uppgift var att se till att maten serverades till patienterna. Först under 1900-talet försvann männen ur vården, vilket
förmodligen var en följd av industrialiseringen som gjorde att efterfrågan på arbetskraft blev stor (Ekstrand, 2005).
Ordet sjuksköterskor är tidigast belagt 1813 i ”underrättelse” om vad som bör iakttas vid smittsam sjukdom och syftar på ålderstigna kvinnor som skulle hjälpa läkarna. År 1836 öppnades ett litet sjukhus i Kaiserswerth, Tyskland, där undervisning bedrevs av makarna
Fliedner . Detta var den första sjuksköterskeutbildningen i världen. En av eleverna på utbildningen var Florence Nightingale som ville sudda bort den gamla bilden av
sjuksköterskan som för gammal, för svag, för berusad, för smutsig och för dum för att få någon annan tjänst (Holmdahl, 1994).
I april 1849 konstituerades Svenska diakonissällskapet. De ville upprätta en anstalt vars syfte var att utbilda kristligt sinnade personer med anlag och vilja att inrätta sig efter sällskapets regler. Diakonisällskapet sände 1850 Marie Cederschiöld till Tyskland för att utbildas hos pastor Fliedner i Kaiserwerth. Ett år senare återkom Marie Cederschiöld till Sverige och blev föreståndarinna för Diakonissanstalten i Stockholm. Allmänt kallades kvinnorna diakonissor och titulerades syster. Diakonissorna var accepterade och aktade i samhället då de verkade i skyddet av en religiös institution. Att en kvinna utanför denna institution skulle kunna bli sjukvårdarinna var i princip otänkbart. Artonhundratalets kvinna förutsattes vilja uppoffra sig för höga mål, naturligtvis helt ideellt. En uppfattning som för övrigt delades av många av dåtidens kvinnosakskvinnor (Bohm, 1961).
Florence Nightingale (1820-1910) var den engelska överklasskvinnan som ses som en av de stora förebilderna för såväl sjuksköterskeutbildningen som rutiner som än idag används inom sjukvården. Hon var viljestark, målmedveten och en stridbar feminist med en klar uppfattning om hur samhället fungerade och vad som måste göras för att förbättra det i fråga om folkhälsa och vård. Hon var även ekonomiskt medveten och insåg kostnaderna för att förverkliga sina mål. För att få en möjlighet att kunna förverkliga dessa mål utnyttjade sina kontakter i den brittiska överklassen för att skaffa fram resurser och för att få igenom nödvändiga politiska beslut. Hon krävde också att arbete – även kvinnligt – skulle belönas med rimlig ersättning.
År 1861 grundade Florence Nightingale världens första, 1-åriga, sjuksköterskeutbildning förlagd till St Thomas´ Hospital i London. Utbildningen var gratis. Med stor medvetenhet spred hon sina kunskaper om sjuksköterskeyrket genom att ta emot elever från hela världen (Moberg, 2007).
Omkring 1860 lanserade några kvinnor i Sverige idén om att tillföra den primitiva sjukvården utbildad arbetskraft ur de bildade kvinnornas led. De hade inspirerats av såväl Fredrika Bremer, feministiska förgrundsgestalt och författarinna, som Florence Nightingale. År 1864 ingick många av de europeiska staterna den så kallade Genènevekonventionen vilken inspirerats av Florence Nightingales insatser under Krimkriget (1853-1856) och av den schweiziske filantropen Henri Dunants bok Un souvernir de Solferino. Detta ledde till
Svenska Röda korsets bildande 1865. Röda korset hade till uppgift att utbilda såväl män som kvinnor för vård av militären. Trots läkarprotester lyckades föreningen placera sina första kvinnliga elever på Serafimerlasarettet 1866. En av dessa, Emmy Rappe (1835-1896), sändes med hjälp av bidrag från svenska rödakorsföreningen till London 1866, för utbildning vid sjuksköterskeskolan vid St Thomas´ hospital. Därmed var hon Sveriges första sjuksköterska.
Efter hemkomsten 1867 anställdes hon vid Uppsala Akademiska sjukhus där hon ledde sjukvården med hjälp av fyra betalande elever åt gången. (Bohm, 1961)
På 1880-talet blev kraven allt starkare på utbildning av sjuksköterskor. Målet var att få bildade kvinnor till vården vilket var svårt då sjuksköterskans status ännu var låg. Drottning Sofia, Oscar II:s gemål, som läst Nightingales böcker var den som kom att ge det nya yrket status (Holmdahl, 1994). Den 1 oktober 1889 invigdes Sophiahemmet i Stockholm, grundat av drottning Sofia. Detta var ett sjukhus kombinerat med sjuksköterskeskola som skulle bli mönster för all kvalificerad sjuksköterskeutbildning i Sverige. Sjuksköterskeyrket hade tillkommit och därmed höjdes hela sjukvården (Bohm, 1961).
I ett riksdagsbeslut och en kungörelse år 1919 skrivs ”Sjuksköterska är var och envar som fullständigt genomgått en av staten godkänd sjuksköterskeskola”. Detta är första gången begreppet sjuksköterska klart och entydigt definierats (Holmdahl, 1994).
Sjuksköterskeutbildningen har sett olika ut under åren. På 1940-talet fanns
sjuksköterskeutbildning både i städerna och på landsbygden. Landsortens utbildningar var ofta kortare och mer praktiskt betonade än de i städerna. De ansågs inte ha samma klass som städernas utbildningar, vilket ledde till olika hög yrkesstatus. År 1931 blev
sjuksköterskeutbildningen treårig och den praktiska delen innefattade då ca 80 % av utbildningstiden. Innan man antogs som sjuksköterskestudent var man tvungen att gå som provelev för att visa att man var lämpad för yrket (Sjölander, 2005).
På 1930-talet blev det brist på sjuksköterskor i Sverige och frågan lyftes i massmedia vilket resulterade i att Allan Härsing som första svenska man började studera på
sjuksköterskeutbildningen på dispens år 1949 (Ekstrand, 2005).
Sjuksköterskelegitimationen blev verklighet först 1957 då det beslutades att de som
genomgått statlig sjuksköterskeskola eller av staten godkänd sjuksköterskeskola med godkänt betyg erhöll yrkestiteln ”legitimerad sjuksköterska”. Detta gav medicinalstyrelsen möjlighet att återkalla legitimationen vid misskötsel och blev på så sätt en trygghet för patienterna. Rent
praktiskt innebar det en avgränsning mot underställd personal i och med att sjuksköterskan blev ansvarig för deras medicinska handlande mot patienterna. En symbol för detta blev innehavet av medicinskåpsnyckeln. Först nu fick även männen tillträde till utbildningen (Holmdahl, 1994).
1966 ändrades sjuksköterskeutbildningen i och med studiereformen. Internatet upphörde som boendeform, eleverna fick själva finansiera studierna med studielån, uniformen avskaffades och sjuksköterskestudenterna avsågs att ha ett privatliv och bilda familj. Under utbildnings- tiden upptog den praktiska delen ca 65 % av tiden. År 1982 övergick sjuksköterske-
utbildningen från att vara en yrkesutbildning till att vara en högskoleutbildning. Från att vara ett kvinnoyrke underställt läkarkåren blev sjuksköterskeyrket en egen profession grundad på specifik vetenskaplig kunskap. Sedan 1993 utgör praktiken endast 16 % av utbildningstiden (Sjölander, 2005).
Skälen för att söka sig till sjuksköterskeyrket har varierat genom åren. Den traditionella bilden att sjuksköterskeyrket är ett kall och att det endast är ett kvinnogöra stämmer in när kvinnor som började arbeta som sjuksköterskor på 40- och 50-talet berättar om sitt yrkesval.
Att arbeta som sjuksköterska var något som var självklart redan från barnsben för dessa kvinnor, vilka såg en sjuksköterska som en auktoritär person. För en kvinna på 40-talet fanns inte så många yrken att välja på som ansågs passande för en kvinna. Sjuksköterska var dock då ett yrke till vilket endast kvinnor hade tillträde. I takt med att samhället förändrades ändrades även kvinnors möjligheter att arbeta utanför hemmet. Kvinnorna skulle dock hålla sig till kvinnoyrken, dvs. yrken som anses passa en kvinnas egenskaper. Vårdande yrken har alltid i samhället ansetts som kvinnoyrken (Sjölander, 2005).
Under 70-talet kom litteratur och TV-såpor att påverka samhällets syn på olika yrkes- kategorier. Sjuksköterskan var en vanligt förekommande centralfigur i litteraturen. Hon presenterades då som en entusiastisk, ödmjuk och ansvarsmedveten ung syster i en händelserik miljö med en känsloladdad relation till doktorn. Även föräldrars yrkesval påverkade kvinnornas val under 70- och 80-talet. Att följa i sin mammas fotspår var vanligt.
På 70-talet började sjuksköterskeyrket förknippas med omvårdnad och en helhetssyn på människan. Sjuksköterskeyrkets höga status som något ädelt och högtstående hade minskat i takt med att fler sjuksköterskor börjat arbeta och att vården ändrat inriktning. Sjuksköterskan ansågs dock fortfarande vara betydelsefull och nyttobetonad vilket påverkade dåtidens kvinnor att söka yrket (Sjölander, 2005).
Statistik från Socialstyrelsen för åren 2003-2007 visar att det fanns 135 064
sjuksköterskelegitimationer utfärdade bland personer under 65 år. Av dessa innehades 13 973 av män (ca 10 %). Under år 2007 utfärdades sammanlagt 4525 legitimationer varav 609 till män (ca 13 %) (Socialstyrelsen, 2009).
Teoretisk bakgrund
I Jorfeldts (2004) avhandling, med syfte att ur ett genusperspektiv beskriva och förstå lärares och studenters uppfattning av omvårdnadsämnet i sjuksköterskeutbildningen, beskrivs vårt moderna samhälles insikt om fördelarna med en jämn könsfördelning i yrkeslivet. Detta antagande bygger på att vinster finns både samhälleligt och individuellt om båda könens kunskaper och erfarenheter kan utnyttjas i yrkesutövandet. Ansträngningarna från samhällets sida att inom sjuksköterskeyrket nå en jämnare könsfördelning har dock inte varit särskilt framgångsrika. Utformningen av sjuksköterskeutbildningen påverkas också av den sneda könsfördelningen. Den medicinska vetenskapen har i sidosatts för den omvårdnadskunskap som relaterat till kvinnliga egenskaper.
En genomgång av de mest citerade omvårdnadsteorierna i sjuksköterskeutbildningen visar att könsvariabeln inte finns med i någon teori. Däremot är variabler som ålder, kulturell och ekonomisk bakgrund, fysisk och psykisk jämvikt samt andlig nivå vanligt förekommande.
Jorfeldts slutsats är att försvårande omständigheter för jämnare könsfördelning i såväl sjuksköterskestudier som yrkesutövningen synes vara männens utsatthet för övriga
vårdyrkesgruppers och patienters uppmärksamhet på deras yrkesval. Samhället behöver arbeta för att påverka attityder till vad i samhället definieras som kvinnligt och manligt för att
utjämna sned könsfördelning. En förklaring till den interna könssegregationen kan vara samhällsstrukturen med maskulin dominans ifråga om bestämmande och inflytande. Jorfeldt ser genusblindhet som ett pedagogiskt problem i sjuksköterskeutbildningen relaterat till omvårdnadens och omsorgens länkar till den kvinnliga identiteten, vilken hon ser som ett hinder för att män ska stanna i omvårdnadsarbeten. Jorfeldt anser att studien tydligt lyfter fram innebörder som visar att genus har många anknytningspunkter i såväl sjuksköterske- utbildningen som i yrket. Att genus knyter an till olika förhållningssätt i den professionella omvårdnaden, segregation inom yrket, hierarkier inom yrket och ojämn könsfördelning inom vården som helhet. Resultatet anses dock inte generaliserbart relaterat till de små under- sökningsgrupperna samt de relativt få genusteorier mot vilka resultaten analyserats (Jorfeldt, 2004).
Arbete inom vård och omsorg är klart kvinnodominerat liksom arbete inom tillverknings- industri är klart mansdominerat. Den historiska förbindelsen mellan kvinnor och emotionellt arbete kan anses som en produkt av våra stereotypa uppfattningar av genus. Även teoretiskt finns de skillnader vi ser i praktiken. Traditionellt manliga teoretiker som resonerar om ansvaret för den andre och kvinnovetenskapliga/feministiska teoretiker som beskriver
omsorgsrelationer. Ur icke-feministiskt perspektiv betraktas de mellanmänskliga relationerna och närvaro av den andre som grundläggande. I en omsorgsrelation är det ett krav att
omsorgstagaren inte blir ett objekt eller projekt för omsorgsgivaren. Relationen får utifrån detta perspektiv inte vara styrd av tvång eller förpliktelser. Omsorgsgivarens eget fria val bör vara vägledande för de insatser som görs. De mellanmänskliga relationerna präglas av
osäkerhet och ambivalens och är en del av det moraliska ansvarets förutsättningar. Inom det feministiska perspektivet betonas kvinnors annorlunda relation till omsorg jämfört med mäns.
De anses mer uppmärksamma på behov och mer benägna att ge omsorg än män. Detta har getts olika förklaringar; tidig könssocialisation, kvinnors annorlunda position i samhället där de i högre grad är förbundna med konkret omsorgsarbete vilket skulle leda till en annorlunda mer omsorgsinriktad kultur och en annan världsuppfattning. Konsekvensen skulle vara att kvinnor tänker, handlar, uppfattar världen och bildar sig kunskap utifrån en annan position än männen. Detta leder till antagandet att kvinnor har ett annat förhållningssätt i mellan-
mänskliga relationer. Kvinnor anses omsorgsmoralistiska, resonerar utifrån kontext och situation och är upptagna av relationer medan männens utgångspunkt är abstrakta, regelstyrda resonemang. Skillnaden skulle då resultera i att män och kvinnor resonerar olika i etiska frågor och bemöter faktiska situationer olika (Nilsson Motevasel, 2002).
Den empiriska kvinnovetenskapliga forskningen skiljer sig från de feministiska teoretikerna, som knyter omsorg till kön, omsorgen antas vara en inneboende egenskap hos kvinnor.
Omständigheterna skiftar med socialpolitiska trender och förändringar i samhället. De villkor som omgärdar omsorgen kan glömmas bort när den blir associerad med specifikt kvinnlig moral eller speciell kvinnlig förmåga. Omsorg är en konflikt mellan olika värden. Önskan att få bibehålla sin autonomi samtidigt som önskan att få hjälp när man är beroende och svag (Nilsson Motevasel, 2002).
Att sjuksköterskeyrket vanligen kopplas samman med normen för femininitet istället för profession kan tyda på att historiska genusnormer är starkare än andra formella strukturer. En faktor som kan påverka att män i avsevärt mycket lägre utsträckning än kvinnor, söker sig till sjuksköterskeyrket kan vara det i dagens samhälle rådande manlighetsideal, innebärande att
vård inte kopplas samman med normer som sätts samman med maskulinitet. En annan faktor är den svaga löneutvecklingen vilken är kopplad till att svensk sjukvård, till stor del, sker inom ramen för den offentliga sektorn vilken generellt har lägre löner än den privata.
Begränsade karriärmöjligheter och, den kanske viktigaste förklaringsvariabeln, att sjuksköterskeyrket fortfarande har en mycket stark feministisk genuskod är faktorer som sannolik påverkar att färre män söker sig till yrket (Strömberg & Eriksson, 2006).
Den tekniska utvecklingen i samhället har förändrat vad som betraktas som feminint och maskulint arbete, yrkens genuskoder. Teknikanvändandet i vården påverkar arbetets innehåll och ger även arbetsuppgifter olika status. Vad som betraktas som feminint respektive
maskulint i ett arbete är föränderligt över tid. Trots detta finns en bestående oföränderlighet.
Denna består i att arbetsfördelningen mellan män och kvinnor rekonstrueras. Ett uttryck för detta är att arbeten som i huvudsak utförs av kvinnor ersätts lägre än arbeten som i huvudsak utförs av män (Strömberg & Eriksson, 2006).
Vårdarbetets kompetensbehov har förändrats i och med den tekniska utvecklingen vilket leder till att den nya genusordningen framför allt blir tydlig mellan de olika vårdområdena. Vid teknikintensiva avdelningar är andelen manliga sjuksköterskor fler än exempelvis inom geriatriken. Det är också mellan den teknikintensiva och den arbetsintensiva vården statusskillnaden är som störst. Den horisontella genusarbetsdelningen håller sakta på att förändras. Tendensen är att kvinnor arbetar som läkare inom arbetsintensiva områden och män arbetar som sjuksköterskor inom teknikintensiva områden. Detta resulterar även i att arbeten inom teknikintensiva delar av verksamheten tilldelas högre status än andra genom sin koppling till maskulinitet och teknik och männen förstärker sina redan överordnade positioner (Strömberg & Eriksson, 2006).
Jämställdhetsfrågan har sett olika ut under årtiondena. På 70-talet var det diskrimineringen av kvinnorna som var i fokus, och under 80-talet var jämställdhet mer en fråga om ett personligt val. Under 90-talet har frågan kommit att handla om den ekonomiska rättvisan. Att komma till handling i jämställdhetsfrågan var ett problem. Att föra diskussion om ämnet är viktigt men om det inte sker någon ändring i praktiken kommer det fortsätta vara som tidigare, oavsett vad som sagts (Lindgren, 1999). Genus och identitet kan sägas vara föränderliga fenomen som skapas i samspelet mellan vårdpersonal. Föreställningar om maskulinitet har nära samband med auktoritet, idrott, prestation och heterosexualitet. Underordnade
maskulinitetsideal som kopplas samman med homosexualitet tar män ofta avstånd ifrån. De
ser till att upprätthålla den genusordning som de själva tjänar på (Strömberg & Eriksson, 2006).
Yvonne Hirdman (2001) menar att man spelar sin könsroll därför att det biologiska könet regisserar fram det. Genus är någonting som häftar inte bara vid kroppar utan vid allt. Hon understryker den genusbild som formats historiskt, politiskt, religiöst och kulturellt. I historien framställs att arten människa utgår ifrån mannen medan kvinnan alltid framställts som mannens bifigur. Frågan som ställts har varit vad kvinnan är i förhållande till mannen. I och med den demokratiska grundtankens framskridande tvingas skillnaden mellan könen att minska och en rättvisa, även mellan könen, växer fram. Hirdman redovisar ett uttalande från 1972 av Olof Palme där han entusiastiskt talade om det nya samhället där såväl män som kvinnor skulle lönearbeta, vad värre var talade han dessutom om var kvinnorna skulle arbeta, vilket var i den offentliga sektorn som till exempel sjuksköterskor och undersköterskor. Vid denna tid var motståndet mot kvinnor inom det sekreta näringslivet lika stort som idag. En stötesten i jämlikhetsdebatten är kvinnans val att acceptera att bli exponerad som ett
sexobjekt. Från förra seklet har en stor utveckling skett men kulturellt sitter såväl kvinnor som män fortfarande hårt fast i sitt könstänkande (Hirdman, 2001). I diskussionen av resultatet används Yvonne Hirdmans genusteori.
Tidigare forskning
I en svensk studie intervjuades sjuksköterskor som utbildat sig och varit yrkesverksamma under åren 1920-30. Dessa sköterskor ansåg att det är stor skillnad i sjuksköterskeyrkets status förr och nu. Att vara sjuksköterska förr innebar högre status. Yrket var ett kall och de som arbetade som sjuksköterskor ansågs ha en stark önskan att tjäna andra. Trots att lönen var låg var sköterskan respekterad för sina kunskaper och sitt val av levnadssätt av både samhället, sina medarbetare och sina överordnade. Uniformen som var strikt och prydlig var en viktig del i att bli respekterad. Sjuksköterskorna arbetade hårt och mycket, ansågs alltid stå till tjänst och var ”arbetsmyror” (Carlsson, Henrikson & Carlsson, 1988).
Dagens sjuksköterskestudenter väljer att läsa till sjuksköterska av andra anledningar än tidigare generationers sköterskor. En tydlig anledning är slumpen och tillfälligheter. Att läsa till sjuksköterska är ingenting kvinnorna velat sedan länge. Arbetsmarknaden påverkade dock och många sjuksköterskestudenter visste att det fanns goda möjligheter att få jobb efter avslutad utbildning. En trygg anställning var viktigt för deras yrkesval i tider av hög arbetslöshet och ökade sociala klyftor i landet. Även män börjar söka sig till
sjuksköterskeyrket. Majoriteten män som söker sig till yrket gör det för att bli
ambulanssjukvårdare. Värnplikten har betydelse och är ofta männens första möte med sjukvården. Att arbeta som brandman är starkt förknippat med sjukvård eftersom vissa anställningar inom brandkåren kräver en viss sjukvårdskunskap. Att arbeta inom
ambulanssjukvården kan kännas närmare ”manliga” yrken då bland annat att underhålla ambulansen är en del i yrket. Arbetet som ambulanssjukvårdare uppfattas som händelserikt och intensivt vilket anses attrahera män. Att som man arbeta som sjuksköterska anses dock fortfarande vara avvikande, feminint och homosexuellt. Trots att jämställdhetspolitiken drivs hårt är sjuksköterskeyrket fortfarande starkt kvinnodominerat (Sjölander, 2004).
I en svensk avhandling beskrivs många anledningar till att män inte söker sig till sjuksköterskeyrket. Yrkesvägledare på gymnasiet uppmuntrar inte män att söka
sjuksköterskeutbildningen. Män som arbetar som sjuksköterskor uppfattas ofta att vara läkare, vilket kan leda till missförstånd och att mannen hela tiden måste förklara sin roll. Dock bör betraktas att allt fler kvinnor är läkare. Manliga sjuksköterskor tenderar att inte berätta för omgivningen vilket yrke de har. Manliga sjuksköterskor syns mer sällan i TV-serier än deras kvinnliga kollegor. Den bild som förmedlas i media är en stereotyp, glamoriserad och
sexualiserad sjuksköterska (Ekstrand, 2005).
En faktor som påverkar män att intressera sig för sjukvård är militärtjänstgöringen. Männen i Ekstrands avhandling har erfarenhet av vårdarbete från militärtjänstgöring och någon har även en tidigare utbildning till ambulansförare. Männen vill ha ett omväxlande, spännande och oförutsägbart arbete. Statusen kring sjuksköterskeyrkets identitet kopplas samman med akutsjukvård. Många män i studien vill arbeta en period på en akutmottagning för att sedan söka sig till ambulansen. Yrkestiteln uppfattas som ett problem. En del kvinnliga sjuk- sköterskor kallar sig själva för ”syrror”. En del män väljer att skriva förkortningen
”leg. Sjuksköt.” på namnskylten (Ekstrand, 2005).
Enligt sammanställningen i Carlsson, Henrikson och Carlssons (1988) svenska studie uppskattade de äldre sjuksköterskorna de yngre sjuksköterskornas tekniska kunnande. Det tyckte dock att de yngre sköterskorna hade brister i noggrannheten i det direkta
sjukvårdsarbetet som till exempel vid hygieniska uppgifter. De äldre sköterskorna syn på dagens sjuksköterska är att hon är ung och självständig. Hon har specialistkunskaper och gör en del av läkaren arbete. Dagens sjuksköterskor har mer fritid och mer lön. Hon är dock svår
att urskilja bland annan vårdpersonal eftersom hon inte har någon auktoritet. Detta på grund av att utbildningen inte har fostrat henne till detta (Carlsson, Henrikson & Carlsson, 1988).
I en undersökning gjord 2009 i Kanada var syftet att undersöka manliga studenters och kvinnliga lärares erfarenheter av salsundervisning på sjuksköterskeutbildningen. I studien framkom att manliga studenter i större utsträckning än sina kvinnliga medstudenter utmanar lärarna, ifrågasätter, argumenterar och har en konfrontativ roll vilket är representativt för traditionell maskulinitet. Författarna föreslår att lärarna ska undvika all implementation av traditionellt könstänkande vid undervisning (Dyck, Oliffe, Phinney & Garrett, 2009).
År 2007 undersöktes förändringar i karriärambitioner och yrkesvärderingar från studietid till arbetsliv bland norska sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Den allvarligaste
upptäckten var den minskande motivationen att möta och hjälpa patienter, vilket är tydligt hot mot professionen. Examinerade manliga studenter väljer andra yrkesinriktningar.
Motivationen att ta hand om andra och arbeta med människor förefaller ha minskat under utbildningen. Den moderna sjuksköterskerollen behöver bli tydligare för att rekrytera och utbilda motiverade sjuksköterskor i framtiden (Rongstad & AAsland, 2007).
År 2008 publicerades en del av en pågående longitudinell irländsk studie där
sjuksköterskestudenter bland annat intervjuades om karriärval med avsikt att se vilka faktorer som influerat dem att välja sjuksköterskeyrket. Studien inkluderade både kvinnliga och manliga studenter. Studenterna ansåg att yrket erbjöd variation och möjlighet att resa samt goda möjligheter till anställning. Många av deltagarna hade familjemedlemmar eller vänner som jobbade inom vården. Genusfrågan upptog endast en mindre del av resultatet men den var ändå signifikant. Både de manliga och kvinnliga deltagarna ansåg att det generellt sett i samhället uppfattas positivt med manliga sjuksköterskor. För att undvika samhällets fördomar var flera manliga studenter frestade att välja en inriktning som inte betraktade som feminin som exempelvis radiologi och medicin. Författarna lämnar flera förslag på åtgärder för att höja utbildningens status och för att få fler män att söka sig till utbildningen (Mooney, Glacken & O´Brian, 2007).
I en Svensk undersökning gjord i Eskilstuna 2001 var syftet att förstå synen på
yrkesidentiteten hos sjuksköterskor när de är studenter samt efter två års yrkeserfarenhet.
Sjuksköterskans referensramar i livet i stort är det som skapar den professionella identiteten.
Under studietiden insåg studenterna vikten av kunskap för att kunna ge bra vård och att det krävs mer än kärlek och omsorg till patienterna. Efter att varit yrkesverksamma i två år
innebar sjuksköterskeyrket att skapa en atmosfär av tillit och god kommunikation samt att prioritera arbetet med respekt för patientens behov (Fagerberg & Kihlgren, 2001).
Problemformulering
Historiskt sett har egenskaper som anses kvinnliga sammankopplats med sjuksköterskeyrket vilket avspeglas än i dag. Det är därför av intresse att ur ett genusperspektiv se om, och i så fall hur, mäns och kvinnors skäl till att söka sig till yrket skiljer sig samt vilka karriärmål män respektive kvinnor har.
SYFTE
Syftet med arbetet är att ur ett genusperspektiv undersöka förväntningar på och mål med sjuksköterskeyrket hos kvinnliga och manliga sjuksköterskestudenter.
Frågeställning
Vilka skäl har män respektive kvinnor att söka sjuksköterskeutbildningen?
Vilka förväntningar har manliga respektive kvinnliga sjuksköterskestudenter på sjuksköterskeyrket?
Vilka karriärmål har manliga respektive kvinnliga sjuksköterskestudenter inom yrket?
Vad har sjuksköterskestudenterna för bild av sjuksköterskan ur ett genusperspektiv?
METOD Design
Deskriptiv studie med kvalitativ design.
Urval
Urvalskriterium för informanterna var att de skulle vara registrerade sjuksköterskestudenter vid ett universitet i Mellansverige. Urvalet gjordes då personerna ansågs relevanta för
uppsatsens syfte. Intervjuförfrågan skickades ut till 558 sjuksköterskestudenter vid ett lärosäte i Mellansverige, 19 studenter svarade, fem män och 14 kvinnor. Målmedvetet urval gjordes för att få en, med tanke på uppsatsens omfattning, hanterbar grupp och en jämn
könsfördelning. Detta resulterade i att samtliga män som svarat valdes ut. Av de 14 kvinnorna
som svarat valde fem ut, med så jämn fördelning över terminerna som möjligt. Ingen av de tio utvalda avbröt sin medverkan varför inget bortfall redovisas.
Informanter
Undersökningsgruppen bestod av tio personer, fem kvinnor och fem män, i åldern 20 och 39 år. Bland såväl manliga som kvinnliga studenter fanns personer med och utan tidigare
utbildning inom vård. Majoriteten studenter hade arbetslivserfarenhet inom vård. De män med tidigare arbetslivserfarenhet inom akutsjukvård uttrycker önskemål att fortsätta arbeta inom detta område efter avslutad utbildning.
Datainsamlingsmetod
En förfrågan om deltagande distribuerades av sjuksköterskornas studieråd, vid ett tillfälle, i början av september 2009 via universitetets internetbaserade informationssida till samtliga på utvalt universitet registrerade sjuksköterskestudenter (Bilaga 1). Studenterna gavs möjlighet att svara via e-mail alternativt telefon. Intervjuguiden bestod av sammanlagt nio öppna frågor och inleddes med tre bakgrundsfrågor därefter följde två frågor om förväntningar, en fråga om genusperspektiv och slutligen tre frågor rörande karriärmål (Bilaga 2). Intervjuerna
genomfördes under fyra veckor under höstterminen 2009 Tillvägagångssätt
Inledningsvis genomfördes en pilotintervju med en sjuksköterskestudent för att verifiera frågornas relevans för arbetet. För denna intervju utvaldes en av de kvinnliga studenter som svarat på utsänd förfrågan. Båda författarna deltog vid pilotintervjun, endast en agerad intervjuare. Pilotintervjun skedde i allmänt utrymme i universitetets lokaler. Där efter fick de utvalda studenterna för studien själva föreslå tid och plats för intervju vilket resulterade i att åtta intervjuer hölls i universitetets lokaler, en i studentens hem samt en på studentens
praktikplats. Vid intervjutillfället deltog utvald student och en av författarna. Intervjuerna tog i genomsnitt 10 minuter. Informanterna informerades om att endast ålder, kön och termin skulle komma att framgå av såväl inspelning som transkription för undvikande av
identifikation av deltagarna. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon och diktafon och sparades som en fil på ett USB-minne. Samtliga intervjuer genomlyssnades av båda
författarna. Därefter transkriberade författarna hälften av intervjuerna var. Transkriptionerna genomlästes under avlyssning av intervjun av båda författarna.
Analys
Materialet meningskoncentrerades och kategoriserades enligt Kvales analysmetod vilket innebar att informantens yttrande drogs samman till kortare formuleringar vilka sedan kategoriserades (Kvale & Brinkmann, 2009). Detta illustreras i tabell 1.
Tabell 1. Exempel på Kvales analysmetod.
Naturlig enhet Centralt tema
(meningskoncentrering)
Kategorier Å men annars har jag bara
jättemycket förväntningar för det är nått yrke man kan resa i.
Informanten har höga förväntningar på yrket för det är ett yrke att resa i.
Förväntningar på yrket.
Jag är ju målmedveten så jag har min... min väg utstakad då kan man säga. /…/ Jobba som
specialistutbildad sjuksköterska tills jag blir 30.
Informanten är målmedveten och har en utstakad väg. Informanten vill arbeta som specialistutbildad sjuksköterska inom akutsjukvård.
Karriärmöjligheter inom yrket samt personliga mål och vägar för att nå dem.
Etiska överväganden
Sjuksköterskeutbildningens studieråd godkände informationsbrevet samt att distribuera det på universitetets internetbaserade informationssida. Deltagandet i studien var frivilligt. Innan intervjun genomfördes fick samtliga studenter läsa igenom informationsbrevet och fick muntlig information om sekretess och samtycke samt att de hade möjlighet att avbryta intervjun om de önskade. Efter intervjun fick alla deltagare förfrågan om de godkände att materialet användes i studien. I resultatet presenteras materialet så att identiteten på studenterna e j går att härleda. Samtliga ljudfiler med intervjumaterial kommer att raderas efter uppsatsens godkännande.
RESULTAT
Utförda intervjuer resulterade i tre huvudkategorier samt fyra underkategorier, vilket presenteras i tabell 2.
Tabell 2. Kategorier i resultatet.
Huvudkategorier Underkategorier
Förväntningarna på sjuksköterskeyrket Skäl att söka till sjuksköterskeutbildningen Förväntningar
Karriärmöjligheter, karriärmål och vägen dit Karriärmöjligheter och mål Vägen till målet
Genusperspektiv på sjuksköterskeyrket
Förväntningarna på sjuksköterskeyrket Skäl att söka till sjuksköterskeutbildningen
Av intervjuresultatet framgår att mäns skäl att söka sig till utbildningen är att de uppfattar utbildningen som konkret, men inte för lång och med goda möjligheter till anställning. Bland kvinnorna framkommer känslomässiga och omsorgsinriktade skäl till att söka utbildningen.
Flera av kvinnorna i undersökningen har länge planerat att söka till utbildningen med avsikt att ha ett yrkesverksamt liv som sjuksköterska medan männen ser det som ett steg på vägen i karriären.
”Okej jag älskar människor /…/ men jag vill verkligen vara med människor /…/ och så ska man rädda världen /…/ på den vägen är det och det känns helt rätt och jag är helt hemma.” (Kvinnlig student)
”Kände att jag skulle göra någonting, plugga någonting som ledde någonstans. Och så blev det…
sjuksköterskeutbildningen. Det kändes som en konkret utbildning.” (Manlig student)
Det framkommer att värnpliktstjänstgöringen för några av männen varit den första kontakten med vården ur en vårdares perspektiv, vilket har inspirerat dem till yrkesvalet. Även resor framkommer som inspiration till yrkesvalet för såväl kvinnor som män. Man ser yrket som en bra möjlighet att kunna arbeta i andra länder. Männen i undersökningen är mer målmedvetna och av den uppfattningen att det är upp till dem själva att förverkliga sina förväntningar.
Kvinnorna är mindre målmedvetna och förefaller ha en syn på framtiden med ett öppnare perspektiv.
Förväntningar
I undersökningen framkom att män och kvinnor har olika förväntningarna på
sjuksköterskeyrket. Kvinnorna i undersökningen uttrycker inga specifika förväntningar på
yrket utan baserar yrkesvalet på förhoppningen om ett varierande yrke medan de dominerande förväntningarna hos männen är att yrket ska vara roligt. Männen anser att det är upp till dem själva att se till att förväntningarna förverkligas. Vissa av männen, med tidigare erfarenhet av arbete inom akutsjukvård, har förväntningen att fortsätta inom det området efter avslutad utbildning och ger exempel på en specifik avdelning att arbeta på, som ambulansen och akutmottagningen. De män i studien med tidigare utbildning har en kortare kurs i akutsjukvård som de fått under sin värnpliktstjänstgöring.
”Jag har ju förväntat mig att jobba… inom akutsjukvården i alla fall. /…/ Å sen om det är på en avdelning eller om det är på… i en ambulans eller i en helikopter eller vad fan det nu kan vara det är ju…” (Manlig student)
Ingen av kvinnorna nämner någon speciell arbetsplats eller avdelning när de tillfrågas om förväntningar på sjuksköterskeyrket och begränsar sig inte till något specifikt område. Det kvinnorna nämner är att de hoppas på att trivas på arbetsplatsen, ha möjlighet att utvecklas inom yrket och bli duktiga sjuksköterskor.
”Det som känns mest lockande är väl det att… det är varierat. /…/ jobba med olika typer av människor, olika typer av sjukdomar… ehh… jobba olika tider på dygnet… träffa mycket människor.” (Kvinnlig student)
Karriärmöjligheter, karriärmål och vägen dit Karriärmöjligheter och mål
Både männen och kvinnorna i undersökningen är överens om att karriärmöjligheterna i mening att klättra är begränsade. Däremot ses möjligheterna att vidareutbilda sig och utvecklas inom vårdyrket som goda. Majoriteten av de tillfrågande har för avsikt att vidareutbilda sig. Männen tror att de har en fördel av att vara man när de söker arbete i vården. De tror sig även ha bra eller mycket bra karriärmöjligheter för att de är män.
”… för min del jättebra. Jag tror att man har ganska fördel som man i ett... eller ja… som en minoritet… i ett yrke, speciellt då om man är man.” (Manlig student)
”Jag har faktiskt ingen aning. Eh.. alltså, målet är att väl man ska försöka bli en duktig sjuksköterska, kan jag tycka. Eh… och att man inte låser sig och tycker att, eller att blir fördomsfull och tycker att inom det området vill jag absolut inte arbeta. /…/ utan att ett av målen är väl att vara öppen inför alla typer av sjuksköterskans positioner i arbetet.” (Kvinnlig student)
Bland de manliga informanterna framkommer att de har ett tydligt, konkret karriärmål medan flertalet kvinnor har för avsikt att arbeta en tid innan de gör upp planer för framtiden.Endast en av kvinnorna uttrycker ett tydligt karriärmål.
Vägen till målet
Det framkommer tydligt i undersökningen att männen har planer på att vidareutbilda sig och några av dem har en konkret plan för att nå sina karriärmål. Flera av männen beskriver i detalj sin plan för att uppnå önskat karriärmål och några av männen har klara önskemål att arbeta inom akutsjukvård.
”Jag är klar om ett år, lite mindre. Ehh... där efter så… ser jag mig själv jobba på en…
vårdavdelning, kirurgiskt eller medicinskt /…/ jobba där i nått år, två kanske, kanske byta avdelning, jobba där… halvår, år. Sen läsa en specialistutbildning… typ ambulanssjukvård /…/ och sen jobba som specialistutbildad sjuksköterska tills jag blir 30.” (Manlig student)
Hos några kvinnor framkommer önskemål om att arbeta utomlands vilket de ser det som ett steg på vägen mot sitt karriärmål. Majoriteten avser att vidareutbilda sig men är idag osäkra på inriktningen.
”Ehh jag har tänkt… jag har nog tänkt att jag ska jobba i Sverige nått år och sen har jag funderat på att åka utomlands… å jobba, med Läkare utan gränser eller nånting… Sen plugga vidare… eller plugga vidare först och sen åka ut med… Läkare utan gränser, det beror lite på… får man se hur det blir…” (Kvinnlig student)
Kvinnorna ser variationsmöjligheterna som en väg att erhålla kunskap och utveckling inom yrket.
Genusperspektiv på sjuksköterskeyrket
Samtliga studenter i studien ansåg sjuksköterskeyrket vara ett kvinnligt yrke. Även de manliga studenterna ser sjuksköterskeyrket som ett klart kvinnoyrke trots att de själva valt det. En majoritet av kvinnorna skulle vilja se en förändring av könsfördelningen inom vården och två kvinnor upplever att den förändringen är på väg. En man uttrycker att det blir bättre arbetsklimat och stämning på de arbetsplatserna där könsfördelningen är jämnare. Hälften av de tillfrågade uttrycker att de tror att de män som arbetar inom vården arbetar med ambulans- sjukvård. Ambulansen kopplas samman med maskulina egenskaper som att arbetet kräver muskelstyrka och snabba beslut.
”Ja, men det är ju man ser ju en kvinna oftast… det gör ju även jag… /…/ det är väl lite mer killar kanske på akuten också å intensivvård kanske… /…/ den klassiska e ju ambulans liksom.” (Manlig student)
”Sjuksköterskor är fortfarande kvinnor…/../ allt det här som jag tänker mig att det är mer… mycket…
jag hatar att säga det, manskraftigt liksom, som typ ambulansen eller ehh… alla dom här som kräver mycket fart… mycket… mycket snabba beslut. Där skulle jag kunna tänka mig att det finns mycket män.” (Kvinnlig student)
Studenterna uttrycker både sin egen syn och samhällets syn på sjuksköterskeyrket.
Studenterna är mycket medvetna om att deras egen syn är starkt påverkad av synen i samhället.
”Jag blir alltid lika förvånad när jag kommer till en avdelning å det är män som jobbar… /…/
egentligen borde man inte reagera så, utan det är ju… ju gamla, det är ju gammalt synsätt att… att sjuksköterskan ska vara en… vara en kvinna. Men ja… som sagt jag blir fortfarande lika
fascinerad.”(Manlig student)
Även om studenternas egna erfarenheter motsäger samhället syn är det ändå de inlärda, sociokulturella värderingarna som uttrycks.
DISKUSSION
Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka förväntningar på och mål med sjuksköterskeyrket hos kvinnliga och manliga sjuksköterskestudenter.
Resultatet visar att i undersökningsgruppen skiljer sig de kvinnliga och manliga studenternas karriärmål. Majoriteten män i gruppen har tydliga karriärmål och en konkret plan för att uppnå dem medan majoriteten kvinnor har mer vaga mål och har ingen specifik framtidsplan.
Undersökningsresultatet visar att kvinnornas och männens förväntningar på
sjuksköterskeyrket skiljer sig. Männen förväntar sig att yrket ska vara roligt och kvinnorna att det ska vara varierande. Det analyserade materialet diskuteras sedan utifrån Yvonne Hirdmans genusteori vilken utgår ifrån att genus är något man formas till via kulturen, språket och själva tänkandet och som häftar inte bara vid kroppar utan vid allt.
Resultatdiskussion
Vilka skäl har män respektive kvinnor att söka sjuksköterskeutbildningen?
I undersökningen uppger männen att de valt yrket eftersom de anser utbildningen vara lagom lång, möjligheterna till anställning god, utbildningen konkret och att det finns stora
möjligheter att vidareutveckla yrket. Enligt Sjölander (2004) påverkar möjligheten att få jobb efter avslutad utbildning dagens ungdomars yrkesval. För män influerar värnplikten valet av yrke då deras militärtjänstgöring inte sällan är deras första kontakt med sjukvård (Ekstrand, 2005). Traditionellt och sociokulturellt formas flickor från tidig ålder till att vara
omhändertagande och omsorgsgivande (Hirdman, 2001). I undersökningen uttrycker flera kvinnor att de sedan länge planerat att bli sjuksköterskor vilket kan vara en återspegling av detta. Kvinnorna beskriver känslomässiga och omsorgsinriktade skäl att söka utbildningen.
Vilka förväntningar har manliga respektive kvinnliga sjuksköterskestudenter på sjuksköterskeyrket?
Vid en återblick i den litterära historien finns förklaringar till yrkets genusindelning vilket än idag torde påverka sjuksköterskestudenters syn och förväntningar. Under mitten av 1800-talet fick Florence Nightingale efter sina erfarenheter från tjänstgöring vid Krimkriget möjlighet att starta världens första 1-åriga sjuksköterskeutbildning vilken uteslutande var tillgänglig för kvinnor (Moberg, 2007). Att sjuksköterskeyrket under en lång tid endast har varit tillgängligt för kvinnor har en stor påverkan på både synen och könsfördelningen inom yrket idag.
Kvinnorna i genomförd undersökning uttrycker att de inte har några specifika förväntningar på yrket. Eftersom sjuksköterskeyrket är ett traditionellt kvinnoyrke ifrågasätts inte
kvinnornas yrkesval. Omvårdnad är något som traditionellt betraktas som kvinnligt och en egenskap som kvinnor anses mer eller mindre födda med. En egenskap starkt kopplad till moderskapet. Att arbeta i hemmet kunde aldrig bli liktställt med riktigt, produktivt lönearbete, att bli socialt nyttigt och utgöra drivkraft i formandet av samhället (Hirdman, 2001). Att arbeta som sjuksköterska var en förlängning av hushållsarbetet och ett kall vilket gjorde att det inte uppnådde någon status. Män kan riskera att betraktas som feminina eller bejakande av sina feminina sidor. De kan bli ifrågasatta i relation till sitt yrkesval och en fördom, vilken förhoppningsvis är på utdöende, är att de skulle vara homosexuella. Män som trots allt valt yrket har förväntningar och mål vilka ofta riktar sig mot mer mansdominerade vårdområden som akutsjukvård och tekniktäta vårdområden (Sjölander, 2005). Männen i undersökningen anser att det är upp till dem själva att förverkliga sina förväntningar. Detta kan ha att göra med att männen har funnits en så kort tidsperiod i det moderna sjuksköterskeyrket att det inte finns någon stereotyp manlig sjuksköterskeroll och inte heller en bestämd väg att gå. Hirdman (2001) skriver att manlighet ska förstås konkret och män är sin egen lyckas smeder, i princip är allting möjligt,( i varje fall för vita män i Europa och USA) vilket bekräftas i
informanternas uttalanden i förevarande undersökning. Männen är i minoritet och varit verksamma kortare tid i yrket varför det inte finns lika entydiga förväntningar på deras karriär. Först 1957 fick männen tillträde till sjuksköterskeutbildningen (Holmdal, 1994).
Sjuksköterskeyrket var fram till 1982 ingen egen profession utan underställd läkarkåren (Sjölander, 2005). Att vara underställd någon annan förknippas inte med de föreställningar som finns om maskulinitet som auktoritet och prestation (Strömberg et al., 2006). Att som man söka ett yrke där förväntningarna varit att man ska vara underställd läkaren strider mot samhällets syn. Detta kan bidra till att det finns så få manliga sjuksköterskor idag. I
föreliggande undersökning uttrycker några män att de har förväntningar på att få arbeta inom akutsjukvård. Detta förefaller vara den enda, ur samhällets synvinkel, acceptabla möjligheten för en manlig sjuksköterska eftersom akutsjukvården starkt kopplas samman med manliga egenskaper ur ett samhällsperspektiv. Olof Palme uttalade sig 1972 om det nya samhället där både kvinnor och män skulle lönearbeta. Han uttryckte då att kvinnor skulle arbeta inom den offentliga sektorn som till exempel sjuksköterskor (Hirdman, 2001). I och med detta gavs en klar fingervisning om vad som från samhällets sida ansåg acceptabelt och lämpligt för en kvinna i yrkeslivet. Detta är förmodligen ytterligare en sak som avhållit män från att söka till yrket.
Värnplikten har påverkat två av männen i undersökningen att söka sjuksköterskeutbildningen och även väckt förväntningarna på yrket. Militärtjänstgöringen kan tänkas vara motsatsen till sjuksköterskeutbildningen vad det gäller könsfördelning. Även där finns starka historiska, politiska och kulturella åsikter som de flesta i samhället delar. Att träffa på sjukvård under så mansdominerande förutsättningar förefaller ha inspirerat männen att söka sig till
sjuksköterskeutbildningen. Inom det militära är det dock akutsjukvården som dominerar vilket ytterligare motiverar männen att söka sig till just den.
Vilka karriärmål har manliga respektive kvinnliga sjuksköterskestudenter inom yrket?
Beträffande karriärmöjligheter visar gjord undersökning en överensstämmelse mellan män och kvinnor beträffande synen på karriärmöjlighet då samtliga ser små möjligheter att göra karriär. Där emot anses möjligheten att bredda sig inom yrket som mycket goda, utbudet av vidareutbildning anses stort.
Intervjuresultaten visar att de intervjuade männen i högre utsträckning än kvinnorna gjort ett målmedvetet val då de valt sjuksköterskeutbildningen. De har mer specifika förväntningar och en mer konkret plan för att nå sina mål. Enligt Sjölander (2004) vill majoriteten av männen som söker sig till sjuksköterskeutbildningen arbeta inom ambulanssjukvården.
Undersökningen visar på samma resultat som litteraturen vilket är i överensstämmelse med den i samhället förhärskande synen och författarnas antagande gällande manliga
sjuksköterskestudenter. Männen har ett tydligt karriärmål trots att de anser att det finns begränsade möjligheter att göra karriär i meningen att ”klättra” och att löneutvecklingen är svag. En majoritet av männen i undersökningen tror även att de har stor fördel att vara man i ett kvinnodominerat yrke såväl ifråga om att få en anställning som att göra karriär. Enligt
historiskt sett varit normen för all forskning. Denna norm handlar om en djup kulturellt
nedärvd självklarhet. Den återkommer överallt i vardagen, som uppfattningen att en brandman är en man och en kvinna som brandman blir en anomalinitet vilket är något negativt. En man som sjuksköterska är också en anomali men för mannen, som alltid är den naturliga ledaren, blir hans ställning högre som minoritet istället för att vara i underläge. I det stereotypa genuskontraktet har han ansvaret, beskyddet och försörjningen och hon har födandet, uppfödandet, omhändertagandet och beroendet. I och med detta markeras tydligt könens skilda positioner och förutsättningar (Hirdman, 2001).
I och med att kvinnan föder barn har detta används som ett argument för att kvinnan inte ska arbeta utan blir försörjd av mannen (Hirdman, 2001). Det har också varit ett hinder för kvinnan i yrkeskarriären och gett henne sämre möjligheter att konkurrera om högre tjänster och ett sämre utgångsläge i löneförhandlingar. Så sent som på 1940-talet fanns inte så många yrken tillgängliga för kvinnorna, än mindre karriärmöjligheter (Sjölander, 2005). Den dåliga löneutvecklingen i kvinnodominerande yrken samt ovanstående faktorer kan ha inverkat på studenternas svar i undersökningen.
Vad har sjuksköterskestudenterna för bild av sjuksköterskan ur ett genusperspektiv?
Samtliga studenter i undersökningen såg sjuksköterskeyrket som ett kvinnligt yrke, men att könsfördelningen är på väg att utjämnas, vilket de välkomnar. Hälften av de intervjuade hade den uppfattningen att män främst förekommer inom akutsjukvård. Enligt Strömberg och Eriksson (2006) kopplas sjuksköterskeyrket vanligen samman med normen för femininitet istället för profession vilket motsägs av dagens rådande manlighetsideal. Även sjuksköterske- utbildningen har traditionellt haft en stark feminin prägel eftersom lärarna varit sjuksköterskor och därmed kvinnor. Även i dagens sjuksköterskeutbildning är lärarkåren starkt
kvinnodominerad, vilket är en följd av att vårdlärarna i botten är sjuksköterskor.
Sjuksköterskeyrket var bland det första yrket som var tillåtna för kvinnor. Detta genom att en rad starka kvinnor marknadsförde och startade sjuksköterskeutbildningar på 1800-talet.
Kvinnan har setts som den vårdande genom alla tider och det föll sig då naturligt att det var kvinnorna som skulle vara sjuksköterskor (Hirdman, 2001). I dagens sjuksköterskeutbildning är den medicinska vetenskapen åsidosatt för den omvårdnadskunskap som relaterar till de kvinnliga egenskaperna. I omvårdnadsteorierna nämns inte könsvariabeln vilket tillsammans med omvårdnadsinriktningen på utbildningen kan bidra till den ojämna könsfördelningen.
Samhället behöver arbeta för att påverka attityder för vad som definieras som kvinnligt och manligt (Jorfeldt, 2004).
I undersökningen uttrycker en av studenterna att hon ser manliga sjuksköterskor i mer
”mankraftiga” delar av vården. Hon tycker själv att det är fel att säga så, men ändå är det den bilden hon har och uttrycker. En manlig student blir själv förvånad när han ser manliga sjuksköterskor arbeta på en avdelning. Detta trots att det, som han själv beskriver, är ett gammalt synsätt. Vårt sociala och kulturella arv har i alla tider inpräntat i oss det manliga och kvinnliga beteendet vilket naturligt ger kvinnan den omvårdande rollen (Hirdman, 2001).
Undersökningen visar att studenterna fortfarande har det gamla, stereotypa synsättet beträffande sjuksköterskeyrket ur ett genusperspektiv. Samtliga studenterna uppgav att det första de tänkte på vid frågan om genussynen på sjuksköterskeyrket vara att sjuksköterskan är en kvinna. Detta trots en stor medvetenhet om att detta är ett förlegat synsätt. Detta visar att synsätt som är så etablerade i historien, kulturen och samhället tar många generationer att förändra.
I det demokratiska samhället har vi sett hur ”alla-tanken” är den som vunnit mest framgång.
Idén om allas jämlikhet har varit den dominanta utan att ta hänsyn till att män och kvinnor kan ha olika behov. Den ständigt pågående politiskt korrekta samhällsdebatten återspeglar kanske inte alltid majoritetens önskningar och behov utan blir istället en ordmängd utan större
substans då förutsättningar, kulturella, ekonomiska och politiska, inte ges för att möjliggöra uppsatta mål. Det får dock ej förglömmas att åtskilligt hänt i jämförelse med förra seklet.
Metoddiskussion
Med tanke på den begränsade tidsrymden för uppsatsen gjordes intervjuerna på ett litet material, 10 studenter vid ett lärosäte, vilket resulterat i att inga generella slutsatser kan dras.
Sökning av vetenskapliga studier i ämnet gav få resultat för just den specifika inriktningen på uppsatsen, varför annan litteratur använts i stor utsträckning. Geografiska och kulturella skillnader, beroende på var studier utförts, måste också tas i beaktande. Möjligen kan undersökningen ses som hypotesgenererande för undersökningar i en större population. En större undersökning skulle kunna vara av intresse för att utveckla sjuksköterskeutbildningen i en riktning som leder till fler manliga sökanden och en bättre könsfördelning i yrket.
Förfrågan att delta i studien skickades till 558 sjuksköterskestudenter varav 19 svarade. Av de tio personer som tillfrågades att bli intervjuade var det ingen som tackade nej eller avbröt
intervjun. Alla godkände också att intervjuerna användes i undersökningen vilket gjorde att inget bortfall uppkom.
Alla studenterna som deltog i studien fick information både muntligt och skriftligt om intervjun och i vilket syfte materialet skulle komma att användas. Samtliga studenter
accepterade villkoren. Eftersom inga namn uppgavs och frågorna var av en sådan karaktär att identiteten inte gick att spåra upplevdes intervjuerna som etiskt riktiga.
Intervjulängden uppskattades i projektplanen till 10-20 minuter vilket inte visade sig stämma med verkligheten. De faktiska intervjuerna tog ungefär 10 minuter. Svaren var trots den korta intervjutiden uttömmande och tillfredställande för undersökningens syfte.
Vidare undersökningar i ämnet är viktiga för att hitta sätt att locka fler män till sjukvården.
Att intervjua fler studenter med samma frågor som i denna studie skulle kunna ge en
indikation på vad det är som får män att söka och vad som skulle kunna få fler män att söka sig till sjuksköterskeutbildningen. Detta skulle i sin tur kunna vara en grund för att hitta sätt att rekrytera fler män till utbildningen. För att utbildningen ska vara attraktiv även för män bör läroverken ta del av liknande undersökningar och justera programmet för att attrahera män. Enligt Dyck et al. tar män del av kunskap på ett annat sätt än kvinnor, genom att ifrågasätta och argumentera gentemot lärarna (Dyck et al., 2009). För att marknadsföra sjuksköterskeprogrammet som något attraktivt för både män och kvinnor måste utbildningen marknadsföras och yrkets olika möjligheter, såväl kliniska som akademiska, lyftas fram.
Slutsats
Intentionen med undersökningen var att utforska manliga och kvinnliga sjuksköterskestudenternas mål och förväntningar på sjuksköterskeyrket ur ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen gav vid handen att männen är mer
målinriktade och har en mer konkret väg mot sitt mål. Kvinnorna ser utbildningen mer som en ingång till varierande yrkeskarriär och beskriver inga specifika mål. Att sjuksköterskeyrket fortfarande betraktas som ett kvinnoyrke råder ingen tvekan om även om medvetenheten om att den synen är förlegad finns och samtliga informanter tror på en relativt snar
könsutjämning. Antalet studenter i undersökningen var litet och några generella slutsatser går ej att dra av resultatet. Mer forskning inom ämnet behövs för att hitta sätt att åstadkomma en jämnare könsfördelning inom sjuksköterskeyrket.
REFERENSER
Bohm, E. (1961). Okänd, godkänd, legitimerad: Svensk sjuksköterskeförenings första 50 år.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförenings förlag.
Carlsson, C., Henriksson, B., Carlsson, M.(1988.) Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter från sin utbildning och sina tidiga yrkesverksamma år: 1920-1930.Uppsala:
Vårdhögskolan
Dyck, JM., Oliffe, J., Phinney, A.,Garrett, B. (2009) Nursing instructors’ and male nursing students’ perceptions of undergraduate, classroom nursing education. Nurse education today, 29, 649-653.
Fagerberg, I., Kihlgren, M. (2001) Experiencing a nurse identity: the meaning of identity to Swedish registered nurses 2 years after graduation. Journal of Advanced Nursing 34(1), 137- 145.
Hirdman, Y. (2001) Genus - Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Holmdahl, B. (1994). Sjuksköterskans historia: Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor.
Falköping: Gummessons Tryckeri AB.
Kvale, S., Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun.(2:1 uppl.) Lund:
Studentlitteratur AB.
Jofeldt, I. (2004). Att utbilda sig till sjuksköterska: Ett genusperspektiv på lärares och studenters beskrivningar av utbildningen. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm, Instuitionen för samhälle, kultur och lärande.
Lindgren, G. (1999). Kön, klass och kirurgi. Malmö: Liber.
Moberg, Å. (2007) Hon var ingen Florence Nightingale. Stockholm: Natur och Kultur.
Mooney, M., Glacken, M., O´Brian, F. (2007) Choosing nursing as a career: A qualitative study. Nurse Education Today, 28, 385-392.
Nilsson Motevasel, I. (2002). Genusperspektiv på yrkesmässiga relationer: Omsorg i mans- och kvinnodominerande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Rongstad, M-K., AAsland, O. (2007) Change in career aspirations and job values from study time to working life. Journal of Nursing Management, 15, 424-432.
Sjölander, A. (2005)Sjuksköterskor - yrke, identitet: tre generationer berättar.Borås: Södra Älvsborgs sjukhus, Museet.då.nu.
Socialstyrelsen, (2007) Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal officiell statistik om antal legitimerade (2007) och arbetsmarknadsstatus (2006) Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.scb.se/Pages/Product____132459.aspx
Strömberg, H. & Eriksson, H (2006). Genusperspektiv på vård och omvårdnad. Danmark:
Narayana Press. Studentlitteratur.
Bilaga 1
Förfrågan om att delta i en studie om könsskillnader inom sjuksköterskeyrket.
Vi är två sjuksköterskestudenter, termin 5, som för att genomföra vårt examensarbete, vill ha kontakt med sjuksköterskestudenter.
Vi vill undersöka om manliga och kvinnliga sjuksköterskestudenter har olika
förväntningar och mål med sitt yrkesval. För att få ett svar på detta vill vi intervjua ett antal manliga och kvinnliga studenter vid Uppsala Universitet.
Undersökningsmaterialet kommer att avidentifieras och behandlas konfidentiellt.
Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst.
Intervjun kommer att ta 10-20 minuter och utföras under september-oktober 2009.
Intervjuerna kommer att spelas in på band för att möjliggöra en bra dataanalys av innehållet.
Med förhoppningar om att du vill delta!
Har du frågor hör gärna av dig!
Annie Eriksson Charlott Ekholm
annie@djurby.se charlott.ekholm@swipnet.se
073-9325767 070-4416003
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Bilaga 2 Intervjufrågor
Faktafrågor:
1. Hur gammal är du?
2. Har du någon tidigare utbildning/utbildningar inom vård?
3. Har du varit verksam inom vården tidigare?
Frågor om förväntningar:
1. Vad var det som fick dig att söka till sjuksköterskeutbildningen?
2. Vilka förväntningar har du på yrket?
3. Hur upplever du att sjuksköterskeyrket uppfattas ur ett genusperspektiv?
Frågor om karriärmål:
1. Hur tror du att karriärmöjligheterna ser ut inom yrket?
2. Vad har du för mål med din sjuksköterskekarriär?
3. Hur har du tänkt uppnå målet?
