Ack Värmeland, du sköna: Före detta Jehovas vittnen berättar, om deras väg fram till avhopp, och livet efter

(1)

Ack Värmeland, du sköna -‐

Före detta Jehovas vittnen berättar, om deras väg fram till avhopp, och livet efter

Linnéuniversitetet, Växjö Institutionen för socialt arbete

2SD300

C-‐uppsats 15p Författare: Erik Öst Handledare: Anders Lundberg Examinator: Zeth Ståhl

(2)

”människan är varken ängel eller odjur, men det är när hon tror sig vara en ängel som hon blir

kapabel till att vara ett odjur”

-‐ Blaise Pascal

(3)

Innehållsförteckning... 3

Sammanfattning... 5

Tack... 6

Inledning... 7

... Problemformulering 7 ... Syfte och frågeställning 7 Bakgrund ... 8

... FRI 8 ... Jehovas vittnen och dess doktrin 8 ... Bakgrund om studiens deltagare och etiska förhållningssätt 11 Metod... 12

... Kvalitativ ansats 12 ... Den fria intervjun 14 ... Urval och avgränsning 16 ... Intervjuns genomförande 17 ... FenomenograSisk metod 20 ... Utformning för presentation av resultat/analys 22 Teori och tidigare forskning... 23

... Helen Rose Fuchs Ebaugh och stadieteorin 23 Liedgren dobronravoff ... 24

Curt Dahlgren... 25

“Pull and push”... 26

... Teorier om verkligheten 26 ... ”Mannen på gatan” 26 ... Hur den subjektiva verkligheten vidmakthålls och omvandlas 28 Resultat och analys ... 29

Kapitel ett -‐ Processen ut ur Jehovas vittnen ... 29

... Teman: Ifrågasättande, hårda krav och tvivel 29 Kapitel två -‐ Inträdet i den nya verkligheten ... 36

Teman: Utgångens negativa konsekvenser, svårighet med att etablera nytt socialt ... nätverk och den nya verklighetens plötsliga frihet 36 Sammanfattning och diskussion av resultat/analys... 43

Egna tankar... 45

(4)

Anförd litteratur ... 46 ...

Internet 47

Bilaga 2: Intervjuguide... 48

(5)

Sammanfattning

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som leder till att man lämnar en verklighet, för att träda in i en annan. För att undersöka detta har fem före detta medlemmar av Jehovas vittnen intervjuats. För att belysa deras berättelser har Slertalet teorier och tidigare forskning presenterats och använts i analysen. Anledningarna till att intervjupersonerna lämnat församlingen har varit ifrågasättanden som satts igång på antingen intern-‐

eller extern nivå. På intern nivå rör det sig om värderingar i församlingen som inte stämt överrens med individens egna, eller levnadssätt efter hårda krav inom församlingen. På extern nivå har anledningarna till avhopp bestått av ett ifrågasättande som grundar sig i en jämförelse av verkligheten som vittne gentemot verkligheten i majoritetssamhället.

Nyckelord: verklighet, FRI, Hjälpkällan, Jehovas vittnen, JV, utgångsprocess, livet efter

(6)

Tack

Jag vill rikta ett varmt tack till alla de personer som ställt upp på intervju. Tack till Anders Lundberg för handledning och till Pernilla Liedgren Dobronravoff för sin avhandling som gett mig mycket inspiration. Slutligen ett tack till samtliga lärare för tre

kvalitativa terminer socialpsykologi.

Erik Öst

Maj, 2012 Växjö

(7)

Inledning

Det är förmiddagsSika och jag och mina arbetskamrater sitter samlade vid bordet. Vi samtalar och kommer in på ämnet ”sekter” och vad som egentligen deSinierar en ”sekt”.

Min ena arbetskamrat Lisa berättar kort om hur hon vid femton års ålder med hennes åtta syskon bröt sig ur Jehovas Vittnen. Detta fångar mitt intresse och jag frågar Lisa diskret om orsakerna bakom avhoppet. Hon förklarar kortfattat hur församlingens normer och värderingar inte längre stämde överens med hennes egna. Hon beskriver bland annat hur tvivel mot församlingens ideologi byggdes upp och att hon till slut bestämde sig för att lämna samfundet. Hon berättar även hur församlingen samt hennes starkt troende föräldrar slöt ut henne från sitt hem och alla hennes syskon för att klara sig på egen hand. Då Lisa berättade att hon stod där en dag, femton år gammal med en packad resväska för att klara sig själv tänkte jag för mig själv, att det måste varit som att ha gått från en verklighet till en annan och att detta måste varit problematiskt för henne.

Jag ser denna verklighetsskiftning som en konSlikt mellan individ och samhälle och utgör uppsatsens socialpsykologiska perspektiv.

Problemformulering

Hjälpkällan är ett forum på internet där avhoppare från Jehovas vittnen samlas för att ge varandra stöd. Efter att ha besökt och spenderat tid på Hjälpkällan inser jag det behov av stöd avhoppare från JV behöver. Behovet av stöd avhoppare behöver ihop med Lisas berättelse bildar de två problem jag vill undersöka. Dels att det uppstår problem i samband med att lämna Jehovas vittnen och dels att ett liv som ett vittne kan göra det framtida livet problematiskt. Detta leder mig till följande syfte och frågeställningar:

Syfte och frågeställning

Processen ut ur och livet efter ett medlemskap i JV kan innehålla många aspekter och detaljer som är av vikt för en bredare förståelse. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som leder till att man lämnar en verklighet, för att träda in i en annan.

Genom att intervjua avhoppare från Jehovas Vittnen söker jag ta reda på varför medlemmarna lämnar församlingen, samt om och i så fall hur ett liv som vittne påverkat deras liv i efterhand. Detta skapar följande två frågor:

(8)

Vad är det som leder till att man lämnar Jehovas vittnen?

Vilka konsekvenser kan livet som ett Jehovas vittne få, efter avhopp eller uteslutning från församlingen?

Bakgrund

FRI

Föreningen Rädda Individen (FRI) är en förening bestående av föräldrar och anhöriga till före detta eller aktiva medlemmar i exempelvis Jehovas vittnen. Föräldrarna menar att deras barn inte varit medvetna om vad de gett sig in på och att de utsatts för bland annat ”mind control”¹ och att medlemskap i dessa typer av församlingar kan ha negativa sociala och ekonomiska konsekvenser². FRI fungerar som en informationsorganisation men anordnar även ”rehabiliteringsläger”³ för avhoppare av aktuella rörelser. FRI går även ut med att verka som bekämpare av ”destruktiva sekter”⁴ och har uppmärksammats hos både Socialstyrelsen och i Riksdagen. 1996 beslutade man om att inleda utredningar i syfte till att kartlägga det behov av sjukvård avhoppare från bland annat destruktiva sekter har⁵.

Jehovas vittnen och dess doktrin

För att förstå kontexten av mina informanters utsagor presenteras här ett kort avsnitt om JVs doktrin. Jehovas vittnens tro baseras på att bibeln är Guds ord och att guds riktiga namn är Jehova. Jesus är Guds son som offrade sig för mänskligheten. I och med att Jesus offrade sig möjliggjorde denna frälsning till evigt liv för dem som tror på honom. Jesus är kung och härskar över Guds skapelse men är inte jämlik Gud. Därför tror inte JV på treenigheten⁶. Döden är resultatet av den första människans synd, Adam, som gick emot Guds vilja genom att äta av kunskapens frukt. JV tror att döda vittnen

1 Gustavsson, Göran (2000). Tro, samfund och samhälle s, 119

2 Gustavsson, Göran (2000)

3 Gustavsson, Göran (2000) s, 119

4 Gustavsson, Göran (2000) s, 119

5 Gustavsson, Göran (2000)

6 Liedgren Dobronravoff, Pernilla. Att bli, att vara och att ha varit – om ingångar och utgåpngar ur Jehovas vittnen i Sverige (2007)

(9)

kommer att återuppstå då Gud återvänder till jorden och Guds återkomst till jorden kallas för Harmageddon. Under Harmageddon kommer Guds rike att upprättas på jorden och att Jesus agerar domare över vilka som får leva där. På watchtower.org, Jehovas vittnens ofSiciella hemsida, beskrivs detta vidare: ”Harmageddon symboliserar därför en avgörande sammandrabbning, där endast en part kommer att utgå som segrare”⁷. Vad watchtower.org menar med: ”där endast en part kommer att utgå som segrare”, går att liknas vid ett storslaget krig. Det är på globalt plan och det utkämpas av Jehova. Det är endast av Jehova ett rättvist och selektivt krig kan utkämpas där rättsinniga människor får överleva, var de än må beSinna sig på jorden. Med dessa rättsinniga människor menas dem som anslutit sig till Jehovas vittnen.

Jehovas vilja är att alla slags människor skall bli räddade och komma till exakt kunskap om sanningen. Detta är också syftet med det missionerande arbetet de utför.

Genom att missionera kan JV varna så många människor som möjligt om, eller till och med erbjuda möjlighet till att överleva Harmageddon⁸. Förutom denna grund om Jehovas återkomst Sinns där andra tolkningar av bibeln som påverkar vittnena. T.ex. är vittnena förbjudna att ta emot blodtransfusioner.

Verksamheten Jehovas vittnen lägger stor vikt vid är familjelivet, hur man lever ett harmoniskt familjeliv och hur man ska uppfostra sina barn. Inom JV värnas om konservativa värderingar jämfört med det omgivande samhället. Familjelivet har en patriarkalisk syn där kvinnan är underordnad mannen, detta gäller även om kvinnan inte är ett vittne⁹. När värvning av medlemmar sker, ger ofta JV sin beskrivning av sin egen värld, och den stora världen utanför. Den stora världen beskrivs som en hemsk sådan beståendes av krig, sjukdomar svek och girighet¹⁰.

Sättet att undgå och överleva den hemska världen är att ingå i den lilla, att bli ett Jehovas vittne. Inom församlingen Sinns det vittnen som är extra engagerade. Dessa kallas pionjärer. En pionjär går numera i tjänsten, t.ex. missionera (knacka dörr), sjuttio timmar i månaden, minskat från nittio timmar som det var förr i tiden¹¹. Inom

7 http://www.watchtower.org/z/20051201/article_01.htm

8 http://www.watchtower.org/z/20051201/article_01.htm

9 Liedgren, Dobronravoff (2007)

(10)

församlingen Sinns det Äldstebröder. Dessa står längst upp i Hierarkin och deras uppgift är att Sinnas till hands när någon församlingsmedlem behöver stöd av någon form, eller hålla efter medlemmar som bryter mot regler. En medlem kanske har rökt, varit otrogen eller onanerat. Äldstebroderns uppgift blir alltså att reglera beteenden¹².

Skillnaden mellan att vara inaktiv och att vara utesluten är stor inom Jehovas vittnen. För att lämna samfundet Sinns det två sätt att göra detta. Antingen kan man gå inaktiv, sluta missionera, sluta gå på möten för att distansera sig bort från församlingen.

Genom att distansera sig bort från församlingen är man från församlingens sida fortfarande betraktad som ett vittne, dock ett vittne som enligt församlingen för tillfället är svag i sin tro varpå regelbundna försök att få denna person aktiv igen görs. Skulle det dock komma fram att den inaktiva bryter mot samfundets värdegrund utesluts denna omedelbart från församlingen. Ett avståndstagande från övriga medlemmar i församlingen tas även mot den uteslutne eller avhoppade. Det Sinns också ett tredje sätt att lämna församlingen på, och det är att själv be om att få bli utesluten¹³.

Det har genom åren skett en upptakt gällande hur vittnen och uteslutna/

avhoppare ska förhålla sig till varandra. 1955 förbjöds vittnen att umgås med en utesluten eller avhoppare och mellan 1950 och 1974 uppmanade man medlemmar att inte hälsa på uteslutna/avhoppare. 1981 trappades detta upp mer då medlemmarna uppmanades att helt ignorera dessa¹⁴.

(11)

Bakgrund om studiens deltagare och etiska förhållningssätt

För att ge läsaren en vidare förståelse för studien följer nedan korta bakgrunder till de olika intervjupersonerna. Med tanke på vad jag vill undersöka är det viktigt att etiskt ta ställning. Att som forskare sätta sig in i och förstå andra människors livsvärldar kan vara problematiskt på Slera sätt. Ur etiska perspektiv gäller det att vara extra varsam då det handlar om att avtäcka personers livsvärldar. Både jag själv och intervjupersonerna har därför varit måna om deras anonymitet. Med hänsyn till detta är det Siktiva namn som presenteras i resultatdelen.

Hans: Hans gick med Jehovas vittnen vid 10 års ålder. Inträdet skedde ihop med hans mor. Pappan var inte troende och inte med i JV. Hans har alltså levt ett vad han själv kallar för ”dubbelliv” där han ”spelade fotboll mer sin far” och ”trodde på domedagen med sin mor”. Hans gick ur JV vid nitton års ålder.

Lotta: Lotta började ihop med sina föräldrar studera med JV när hon var tio år.

Föräldrarna fullföljde aldrig studierna och blev aldrig vittnen. Lotta fortsatte dock självmant att studera och döptes som sjuttonåring. Utträdet skedde efter ca trettio år i samfundet.

Lisa: Lisa som vi nämnde i inledningen är uppvuxen i JV tillsammans med hennes många syskon och lämnade på eget bevåg församlingen vid femton års ålder. Lisa betraktades som avfälling av JV och även hennes föräldrar. Lisa blev därför utesluten från sitt hem och sina syskon av hennes föräldrar. På somrarna hade Lisa jobbat på en gård hos en äldre dam, detta blev hennes tillSlykt efter avhoppet.

Nils: Nils är i sin familj uppvuxen i JV. Efter trettio år beslöt sig Nils för att ta avstånd från församlingen. På grund av starka sociala skäl med hänsyn till sina barn och sin familj beslöt sig Nils därför att bli inaktiv, och betraktas av JV fortfarande som medlem.

Nils ser sig dock inte som ett vittne.

Stefan: Stefan är uppvuxen i JV och är den enda av de fem som inte lämnat samfundet frivilligt utan har blivit utesluten.

(12)

Metod

Carlsson (1991) förklarar hur kvalitativa metoder starkt avviker från rutiner som gäller för kvantitativ forskning genom att beskriva den mindre roll begreppen validitet och reliabilitet har för den kvalitativa metoden jämfört med den kvantitativa. Carlsson menar istället att validiteten i en kvalitativ studie handlar om hur en annan person, läsaren av undersökningen, ska kunna få en förståelse för det forskaren presenterar.

Således, en aspekt på att öka studiens trovärdighet blir en fråga om hur tydligt den kontext arbetet utgör har presenterats¹⁵.

Det är enligt mig av vikt, och för att öka möjligheten för andra människor att få en god bild av arbetet i sin helhet, utförligt redogöra för de metoder som använts för genomförandet av studien.

Kvalitativ ansats

”Vad betyder F?”¹⁶

Vad menar Johan Asplund? Det centrala begreppet är betydelse, närmare handlar citatet om att ange en betydelse. När vi exempelvis löser en gåta får vi svar på vad gåtan betyder. När vi istället tittar åt ett socialt fenomen (F), så är det att anta att det har en betydelse, att det är tolkningsbart. Vidare, det handlar om aspektseende, om att fånga in en aspekt av många Slera möjliga och studera denna.

När vi deSinierar vad verklighet är kan det dels röra sig om frågor som behandlar hur verkligheten ser ut samt varför den gör det. Det kan även röra sig om frågor som handlar om hur människor uppfattar eller tänker om denna verklighet¹⁷. En ytterligare beskrivning av kvalitativ metod handlar om att ”beskriva egenskaperna hos något”¹⁸, samt att karaktärisera, gestalta, beskriva sammanhang o.s.v. Kvalitativ metod handlar

15 Carlsson, Bertil. Kvalitativa forskningsmetoder (1991)

16 Asplund, Johan. Om undran inför samhället, (1970), s.11-12

17 Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson. Kvalitativ metod och vetenskapsteori (2009)

18 Carlsson, Bertil (1991)

(13)

också om systematiserad kunskap om tillvägagångssättet för ovanstående¹⁹. I denna uppsats har jag valt att belysa livet som ett vittne, som en verklighet och livet utanför som en annan.

Verkligheten är till att börja med ett svårdeSinierat begrepp. George Herbert Mead deSinierar verklighet genom att tala om världen inom människans räckhåll²⁰. Mead menar att denna värld innefattar de objekt vi både kan se och hantera till skillnad från de avlägsna objekten som jag inte kroppsligt kan uppleva men fortfarande se, alltså en avgränsad verklighet²¹. Detta är perspektiv för att förstå sig på begreppet verklighet.

För att förstå den komplexitet det kan innebära att lämna en rörelse som Jehovas vittnen måste man även förstå att det rör sig om två skilda verklighetsuppfattningar, alltså att gå från en verklighet inom JV, till exempelvis majoritetssamhället utanför, som en annan verklighet.

Dalen (2007) säger att kvalitativ forskning handlar om att få en förståelse om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet²². Vad uppsatsen ämnar belysa är mina intervjupersoners process ut ur JV och hur ett liv inom JV påverkar ett liv som ett före detta vittne. Det vi söker är av kvalitativ art och vi ska nedan börja precisera vårt tillvägagångssätt för att söka det vi önskar Sinna.

19 Larsson, Staffan. Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi (1986)

20 Shütz, Alfred. Den sociala världens fenomenologi (1999)

21 Shütz, Alfred (1999)

22 Dalen, Monica. Intervju som metod (2007)

(14)

Den fria intervjun

”Problemet för studenter bör inte vara att välja den bästa metoden i allmänhet, utan snarare att välja den lämpliga metoden för just deras uppsatsproblem.”²³

Dalen (2007) skriver att kvalitativ intervju är att få en välfunnen förståelse om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor²⁴, eller som (Kvale, 1997) uttrycker det: ”... formulera meningen i människors upplevelser, ta fram deras livsvärld.”²⁵. Som nyss nämnt ovan är det min intention att undersöka utgångsprocessen och vad som leder till att en människa lämnar Jehovas vittnen samt få en förståelse för om/hur ett levnadssätt som ett vittne har för påverkan på hos personen i det framtida livet. Med detta i åtanke har intervju som metod enligt mig varit den enda metod att tillgå för att besvara denna frågeställning. Jag har dock haft vissa svårigheter att deSiniera utformningen för de intervjuer som utförts. En möjlig första utgångspunkt till deSinition Sinner jag i Carlsson (1991). Intervjuerna som genomförts bör därför enligt Carlsson (1991) deSinieras som ”fria”²⁶ där Kahn & Canell (1957) beskriver den fria intervjun som en konversation med ett syfte. Man är ute efter att ta reda på intervjupersonens personliga uppfattningar med de frågor studien utgörs av och målet är att få intervjupersonen att tala fritt²⁷. Att intervjun förhåller sig fritt har sedan haft inverkan på min intervjuguide. Mer om den fria intervjun nedan.

Det kan vara problematiskt att förstå innehållet av berättelserna man får ta del av och i vissa fall kanske det inte räcker med bara informantens berättelse. Jag investerade personligen mycket tid innan intervjuerna med att studera samfundet JV och dess doktrin. Att ha förförståelse kan spela en viktig funktion under intervjuerna och detta är något jag på ett positivt sätt sedan lade märke till under intervjuernas förlopp. Detta

23 Larsson, Staffan (1986) s, 8

24 Dalen, Monica (2007)

25 Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) s, 11

26 Carlsson, Bertil (1991) s, 32

27 Carlsson, Bertil (1991)

(15)

skapade vid intervjutillfället en bredare intersubjektivitet mellan mig och informanten och bidrog enligt mig till ett bättre och vidare material.

Samt, i (Dalen, 2007) menar Gallagher (1992) att när man som intervjuare lyssnar och tar emot informationen som informanten ger, innebär det inte att man passivt tar emot informationen utan att detta växelspel är skapande processer²⁸. Att både jag och informanterna hade förförståelse för området möjliggjorde intressanta tolkningar under intervjuns gång.

Intervjufrågornas utformning är vad Dalen (2007) kallar för delvis strukturerad intervju²⁹ som bygger på öppna frågor och vid behov, mer speciSika frågor utifrån ett redan förbestämt ämne. Kunskapen om JV jag skaffade mig innan intervjuerna underlättade även på så vis att jag inte behövde lägga all tillit till min intervjuguide.

Med kvalitativ intervju som ansats är förhoppningen att även informanten under intervjuns gång ska få möjlighet att själv driva intervjun framåt. Detta kan göra att det under intervjun täcks av intressanta områden, som annars inte hade varit möjligt. Detta ger intervjuaren även möjlighet att på ett improviserat vis ställa följdfrågor med bakgrund mot vad informanten berättar. Detta ger en ökad Slexibilitet i intervjun och skapar även ett blickfång för de viktiga frågor, som kan tänkas dyka upp under intervjuns gång³⁰. För att kort sammanfatta utifrån ovanstående motivering blev intervjuerna en blandning mellan en delvis strukturerad intervju och en fri sådan. Den var inte helt fri då jag behövde en intervjuguide med tanke på att jag ansåg att det vore dumt att inte dra nytta av mina förkunskaper kring området. I hopp om att täcka av vissa teman med speciSika frågor, utformade jag en guide med inspiration av Fuchs Ebaughs stadieteori³¹ (se även teoriavsnittet).

28 Dalen, Monica (2007)

29 Dalen, Monica (2007) s, 30-31

30 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder (2002)

31 Fuchs Ebaugh (1988)

(16)

Urval och avgränsning

Studien består av fem intervjuer med före detta medlemmar i Jehovas vittnen varav tre är män och två kvinnor. En av dessa fem är fortfarande medlem, men som ett icke-‐aktivt vittne. Anledningen till att denna person fortfarande är medlem är för att inte förlora kontakten med barn och familj. Att personen fortfarande är medlem anser jag inte är en anledning till att utesluta denna person ur studien, snarare tvärtom. Detta på grund av de starka skäl han fortfarande är medlem, som tyder på stor problematik i samband med utgång, och att detta kunde ge ett intressant perspektiv. Därmed valde jag att inkludera denna person i studien. Tanken var från början att intervjua personer från olika religiösa rörelser, då denna studie egentligen inte handlar om religionen i sig, utan om processen ”ut ur” och om hur detta påverkar livet efter. Dock, alla de som hörde av sig till mig var före detta Jehovas vittnen.

Anledningen till att det blev en studie om endast avhoppare och uteslutna kan förklaras genom en uppfattning jag från början hade. Då jag utformade problemformulering och frågeställning och vid sidan av läste in mig på JV insåg jag att intervjuer med aktiva vittnen förmodligen hade lett till ett vinklat material då dessa inte vill beblanda sig med avhoppare eller uteslutna, samt JVs negativa inställning till utbildning i övrigt.

Således, när frågeställningen och syftet blev mer speciSikt var det första kriteriet att intervjua avhoppare eller uteslutna. En av dessa fem personer berättar jag om i mitt förord och detta sammanträffande samt även intresset för att göra studien skedde av en ren slump. Sökandet efter Sler personer att intervjua fortsatte på internet.

Pernilla Liedgren Dobronravoff utgav 2007 sin avhandling: Att bli, att vara och att ha varit – om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen i Sverige. Jag ville ha ett eget ex av den, dock var den svår att tillgå, men efter ett trevligt utbyte över mail med Pernilla Sick jag hennes avhandling mailad till mig. I hennes avhandling Sick jag information om ett par stödorganisationer för avhoppare från JV. Detta ledde till att jag kontaktade stiftelsen FRI (se bakgrundsavsnittet ovan) (Föreningen Rädda Individen) för råd om hur jag skulle Sinna personer som lämnat JV. Jag blev vänligt bemött av FRI och vidarebefordrad till forumet Hjälpkällan vilket är ett forum där avhoppare och/eller uteslutna ur Jehovas vittnen samlas för att ge stöd åt varandra. I forumet Sinns en tråd under namnet ”Efterlysningar”. Med viss eftertänksamhet gällande mitt syfte och

(17)

avgränsning startade jag en tråd med en kort beskrivning om mitt forskningsproblem.

En kort tid därefter Sick jag svar.

Intervjupersonernas ålder varierar från 35-‐50 år och samtliga har mer eller mindre varit uppvuxna i JV med långt medlemskap bakom sig. För de Slesta av mina informanter har relativt lång tid passerat efter utträdet och jag är medveten om att det kan innebära svårigheter för dessa människor att retrospektivt återge vissa uppfattningar. För att underlätta detta kan två intervjuer genomföras, men på grund av tidsbrist uteblev detta. Jag hade inför insamlingen av min empiri ambitionen att helst intervjua tio personer. Inför mitt sökande anade jag dock svårigheter med att Sinna personer att intervjua. De fem intervjuer denna studie innehåller är de fem som kontaktat mig och anmält sitt intresse. Jag är med andra ord mycket tacksam för deras medverkan.

Intervjuns genomförande

”Ser undersökningspersonerna intervjuaren som en intresserad och nySiken kollega eller som en kontrollerande expert utifrån?”³²

Intervjuerna ägde rum under våren 2012 och intervjuerna varade mellan en till två timmar. Samtliga intervjupersoner har fått välja lokal för intervjuerna och de har ägt rum både på café, konferensrum och hemma i intervjupersonernas bostad samt över telefon. Som Carlsson (1991) betonar är det viktigt att skapa en intervjusituation som uppmuntrar att tala fritt och naturligt. Det är att föredra vid kvalitativa intervjuer att dessa spelas in. För forskaren underlättar det oerhört, dels blir det mindre arbetsamt då kvalitativa intervjuer oftast tar mellan en till två timmar. Även tolkandet når en högre nivå då jag ord för ord kunnat gå igenom berättelserna Slera gånger, istället för att med anteckning gång på gång behöva avbryta. Med samtycke från alla intervjupersoner spelades alla intervjuer därför in, transkriberades efteråt och skickades ut till samtliga informanter för genomläsning och godkännande.

Som nämnts ovan är målet med den fria intervjun att få den intervjuade att tala fritt. Carlsson (1991) menar även att den bästa intervjun är den då den intervjuade får scenen för sig själv med endast korta inhopp från intervjuaren. Detta var mina avsikter

32 Starrin & Svensson (2009) s, 125

(18)

inför intervjuerna. Min tanke med intervjuns genomförande var liksom det Carlsson (1991) menar, att intervjuarens roll är reducerad till ett minimum för att inte leda eller styra informantens berättelse. Carlsson sammanfattar intervjuarens roll i tre punkter:

samspela, lyssna och styra³³. Innebörden av samspel i intervjun som Carlsson (1991) belyser tycker jag är viktigt.

Till exempel kan den intervjuade få hålla monolog i över en timme, detta samspel kan dock fungera i en intervju. I en annan kan min passivitet upplevas som att jag som intervjuare är ointresserad av vad den intervjuade har att säga. Det är alltså en balansgång mellan att skapa en levande intervju, samtidigt en intervju som också håller sig till studiens syfte och problemområde. Detta samspel under intervjun kan illustreras med följande modell:

34

Intervjuerna har inte helt och hållet varit helt improviserade från mig som intervjuare, vilket ovan kanske får det att låta som. Inför intervjuerna konstruerade jag en intervjuguide som av Dalen (2007) kan ses som delvis strukturerad³⁵ där fokus fortfarande ligger på de stora öppna frågorna med en tillhörande modell, som syftar till mer speciSika frågor.

33 Carlsson (1991)

34 Carlsson (1991) Figur 3 s, 33

35 Dalen (2007) s. 30-31

Modellen till höger illustrerar hur intervjuerna gått till. Kort förklarat är området i mitten det

samtalsämne intervjun primärt ska handla om. Samtalet kan dock ibland stanna upp och ta andra vägar som punkt två, tre och fyra visar. Områdena till vänster och höger är sidospår man glider in på under intervjuns gång.

(19)

Innan intervjuerna spelades in gick vi tillsammans kort igenom stadieteorin och dess fyra steg och det visade sig vara effektivt för intervjuns utgångspunkt³⁶. Modellen är utformad efter de fyra faser i Fuchs Ebaugh ”role-‐exit-‐theory”³⁷. Dessa fyra faser utgör ett verktyg i syfte till att belysa den första fråga jag söker svar på, nämligen vad som leder till avhopp. Jag vill framhålla att jag dock inte presenterat några intervjufrågor innan intervjun. Endast en kort beskrivning av studiens syfte har förklarats för intervjupersonerna på förhand. Detta med tanke på att min målsättning inte handlade om att få genomtänka, utan spontana berättelser och reSlektioner av informanterna.

När det gäller utformningen av de stora öppna frågor intervjuguiden består av har detta gjorts med åtanke av det Dalen (2007) betonar, nämligen att det informanterna berättar blir forskarens material, det är därför viktigt att ställa frågor som uppmuntrar informanterna att öppna upp sig och berätta fritt. Frågor som handlar om att beskriva något³⁸ är bra menar Dalen.

I linje med hur jag från början hade tänkt med min intervjuguide fungerade den väl under alla intervjuer förutom en sak. Användningen av Fuchs Ebaughs exit-‐teori har krävt att jag i mina speciSika frågor omformulerat mig. Fuchs Ebaugh använder sig av begreppet roll. Jag har valt att modiSiera modellen och använda mig av begreppet

”identitet” då jag ställt frågorna. Min tolkning av ”identitet är något man är och att roll är något man gör”. Detta tycker jag är en viktig skillnad då jag söker svar på hur intervjupersonerna känt sig, under utgången och efter utgången, inte egentligen vad de gjort, även om det kan ha relevans till hur de känt sig. Några av intervjupersonerna har vid en del tillfällen under intervjuerna ställt mig frågan om de gett mig rätt svar eller inte. Jag har förklarat för dem att, och vad som även gäller under fenomenograSiska riktlinjer, att det inte Sinns något rätt svar. Syftet har hela tiden varit att få fram hur innehållet i en företeelse uppfattas!³⁹

36 Starrin & Svensson (2009)

37 Fuchs Ebaugh, Rose. Becoming an Ex – The Process of Role Exit (1988) s, 34

38 Dalen (2007) s, 32

39 Starrin & Svensson, (2009)

(20)

FenomenograYisk metod

Som nämnts ovan är intervjuerna transkriberade och jag har valt den fenomenograSiska ansatsen för analys av materialet. Valet av just denna metod motiveras av Slera skäl.

Först och främst är det en kvalitativ metod, dessutom är intervjun det mest använda tillvägagångssättet då syftet i den fenomenograSiska ansatsen är att belysa hur en person upplever sin omvärld⁴⁰. Under min tolkning av transkriptionerna har jag även upptäckt olika perspektiv från varje intervjuperson när det gäller både processen ut ur JV samt livet efter. I den fenomenograSiska ansatsen är detta centralt, då dessa skilda uppfattningar av ett fenomen kategoriseras i syfte att beskriva olika typer av resonemang kring samma fenomen⁴¹. Jag har upptäckt synsätt i min empiri som bildar en djupare mening, och detta står i god relation till vad som också genomsyrar fenomenograSin, nämligen att gå på djupet⁴². Jag vill med ödmjukhet understryka att denna uppsats inte följer fenomenograSisk ansats till punkt och pricka. Anledningen till val av denna ansats är på grund av att jag ansåg att ansatsen passade bäst för analysen av intervjuerna.

När jag begrundade min empiri såg jag möjligheter att modiSiera ansatsen utefter empirin. Jag ställde mig frågan om hur jag på bästa möjliga sätt kunde presentera de transkriberade intervjuerna. I fenomenograSin använder man sig av uppfattningar som sedan placeras under beskrivningskategorier. Jag fann detta användbart.

Som Larsson ovan talar om begreppet uppfattning, gör även Uljens (1989) när han beskriver begreppet uppfattning⁴³ som det centrala begreppet för fenomenograSin och att det är uppfattningar av något och inte om något som är skillnaden. Uppfattningen mellan människa och världen står i relation till varandra och är dynamisk.

Uppfattningen förändras alltså över tid. Med andra ord förändrar vi efter en tid vår syn på världen⁴⁴. Detta gör det intressant då mina intervjupersoner lämnat JV för en relativt lång tid sedan. Vad jag menar är att en lång tid efter utgången förmodligen ger intressantare data än en kort tid efter utgången hade gjort. Jag antar att man efter lång

40 Larsson (1986)

41 Larsson (1986)

42 Larsson (1986)

43 Uljens, Michael. Fenomenografi – Forskning om uppfattningar (1989) s, 10

(21)

tid efter utgången hunnit fundera och rannsakat mer, och att detta ger större möjligheter att få fenomenet beskrivet mer på djupet än ytan. På senare år har man ändrat uppfattningsbegreppet till att bli erfarenhetsbegreppet, att förnimma, att få kunskap/kännedom, att inhämta⁴⁵. Den fenomenograSiska ansatsen vill ta reda på hur man erfarit något, dessutom hur dessa erfarenheter relaterar till varandra, och eventuellt bildas mönster och livsbanor.⁴⁶

I fenomenograSin använder man beskrivningskategorier för att kartlägga och sammanföra dessa erfarenheter (jag anser att erfarenheter är ett bättre ord att använda i sammanhanget) (Uljens 1989). Mina informanter har varit med om samma fenomen och enligt Uljens (1989) är enskilda individers erfarenheter endast intressanta när dessa ställs i relation till andra individers erfarenheter. Vi ska istället för att granska en individs erfarenhet, granska mångas. Det bör framhållas, som Uljens (1989) betonar, att dessa kategorier inte existerar på förhand utan detta är kategorier som eventuellt har utkristalliserats i data som samlats in i forskningsarbetet.

Enligt Starrin & Svensson (2009) läggs tolknings-‐ och analysdelen i fenomenograSin upp i fyra faser. I den första fasen läser forskaren igenom intervjuerna Slertalet gånger för att fånga det holistiska i berättelserna. Detta kan röra sig om återkommande erfarenheter eller att samma erfarenheter beskrivs på ett konsekvent sätt i intervjun. De återkommande erfarenheterna som berättas kan bilda en viktig grund för hur intervjuerna kommer tolkas⁴⁷. I den andra fasen arbetar forskaren mer ingående med den helhet som lyfts ut i fas ett. Dessa erfarenheter beskrivs sedan och ställs mot varandra i försök om att Sinna skillnader och likheter, detta är ett selekterande arbete. Allt som uttrycks i intervjun är inte intressant, det är delarna i relation till helheten som söks⁴⁸. Således, för att få en god helhetsbild av processen ut ur JV och livet efter, är utsagorna ur dessa intervjuer selektivt utvalda. Mer speciSikt om hur jag gjort (med tanke på ovanstående) är att jag först och främst Slera gånger läst transkriptionerna för att hitta mönster och teman som kan ordnas så att menings-‐ och betydelser framträder och blir en tolkningsgrund. Teman jag funnit, som jag anser fånga helheten och essensen av mitt forskningsproblem, har jag lyft ut och kopplat ihop. Jag

(22)

har också analyserat dessa utsagor eller teman en efter en. Till sist har dessa enskilda analyser skrivits om till en löpande sammanhängande text.

Utformning för presentation av resultat och analys

Jag har tillåtit mig en viss metodologisk frihet, som understryker att denna analys inte traditionellt följer fenomenograSisk ansats, analysen är inspirerad av fenomenograSin, inte en slavisk tillämpning av den. Min tanke med denna analys är att försöka fånga återkommande teman som jag anser innehålla händelser av vikt i processen ut ur och livet efter JV. Eftersom jag söker få svar på följande två frågor; Vad som leder till att man lämnar Jehovas vittnen?, och, Vilken påverkan livet som ett Jehovas vittne har för livet efter utgången? Jag har valt att presentera mina intervjupersoners svar på dessa frågor som en berättelse. Att först klargöra är att vad Starrin & Svensson (2009) kallar för utfallsrum har jag istället valt att kalla för ”kapitel”. Till dessa kapitel kommer dessa teman att kopplas. Utsagorna i analysen är tagna ordagrant från transkriptionerna och jag har valt att inte ha med pauser, stakningar eller dylikt för läslighetens skull.

(23)

Teori och tidigare forskning

I mitt arbete med transkriptionerna började jag inse både vikten av och svårigheten med att presentera en analys som läsaren kan sätta sig in i och förstå. Jag skulle behöva hjälp med att göra dessa människors berättelser om utgången och livet efter JV mer begripliga. Nedan följer bland annat teorier i form av stadie-‐teorier till syfte att förklara de olika delarna i utgångsprocessen i sig, men även teorier om verkligheten ur ett kunskapssociologiskt perspektiv. Som nämnts innan ser jag utträdet ur JV och inträdet i majoritetssamhället som ett skifte mellan två olika verkligheter. Exemplet nedan om mannen på gatan beskriver verkligheten och även problematiken ett skifte verkligheterna emellan kan innebära. Curt Dahlgrens pull and push-‐teori används vidare i syfte att i analysen att förklara vad som dragit mina intervjupersoner ut ur församlingen. Låt oss följaktligen likna nedanstående avsnitt vid det objektiv jag har till min kamera. Det utvalda material ur intervjuerna resultatdelen ska representera det motiv jag vill fotografera. Ett bättre objektiv skapar en skarpare bild.

Helen Rose Fuchs Ebaugh och stadieteorin

Till skillnad från individer i tidigare kulturer, som spenderat sitt liv i ett äktenskap, en yrkeskarriär, en religion, har de Slesta människor i dagens moderna samhälle erfarenheten av att Slera gånger under sin livstid gå in i, och ut ur olika identiteter och bli ett ”ex”. Professor Helen Rose Fuchs Ebaugh är själv en före detta nunna och undersöker i sin bok en vid räckvidd av olika identitetsförändring (föredettingar), bland annat före detta dömda, före detta alkoholister, separerade par, före detta poliser, nunnor etc. Hon intresserar sig för att undersöka utgångsprocessen och dess vändpunkter och vad det innebär att lämna en stor identitet för att efter utgången etablera en ny identitet. Studien består av intervjuer med 185 personer, allt med en tidigare identitet bakom sig. Allt från ex-‐dömda, ex-‐alkoholister till ex-‐nunnor. Vad studien visar är att det förekommer en omfattande process gällande utgången ut ur en identitet. Vissa informanter hade lite aning om vad de skulle ta sig till efter att ha lämnat sin gamla identitet. Studien visar även att de som önskat lämna en identitet för att söka sig en ny haft problem med beslutsfattande och tvivel. Studiens material är sedan

Ack Värmeland, du sköna: Före detta Jehovas vittnen berättar, om deras väg fram till avhopp, och livet efter