Examensarbete
Bachelor’s Thesis
Emelie Ericsson 880321-2409
Detta är en sekretessbelagd version, där av kommer delarna Utvecklingsprocess och Resultat vara urklippta samt tillhörande Bilagor.
Examiner: Leif Nordin Tutor: Gunnar Weber
In co-operation with: Thule Sweden AB
Utvecklingsingenjörsprogrammet. Examensarbete, (uppsats 61-90 hp), 22,5 högskolepoäng
Innovation Engineering Program. (Thesis, Bachelor level) 22,5 credits (22,5 Ects)
2011
Halmstad University, Department of Business and Technology Kristian IV:s väg 3, Box 823, S-301 18 Halmstad
T-track attachments for roof mounted accessories
Tel: +46 (0) 35-16 71 00
Sammanfattning
Projektet har genomförts i samarbete med Thule Sweden AB som är världsledande när det gäller att utveckla säkra, enkla och eleganta transportutrustningar.
Företaget har utvecklat ett nytt T-‐profilstakräcke som är teleskopiskt, deras nuvarande infästningssystem för att ansluta takboxen till takräcke passar inte till detta. Därför ansåg företaget att det var nödvändigt med en ny produkt som uppfyller kraven av det nya takräcket. De önskade att en ny, smartare lösning skulle utvecklas.
Största delen i detta examensarbete har varit att hitta ett helt nytt koncept att ansluta takboxen till takräcken. Resultatet är en saxkonstruktion som glider ner i takräckets T-‐profil och som skyddas utav ett puckliknande skyddshus.
Produkten är liten, enkel och med en elegant lösning. Examensarbetets resultat är ett steg i rätt riktning för Thule Sweden AB att var först ut på marknaden med ett helt nytt sätt att ansluta takboxen till takräcket.
Abstract
The project has been performed in collaboration with Thule Sweden AB, a global leader in developing safe, simple and elegant solutions for the transportation of various types of equipment.
The company has developed a new T-‐track which is telescopically, they stand mount system to connect the roof box to the roof rack does not fit into this.
Therefore, the company considered that it was necessary to have a new product that meets the requirements of the new roof rack. They wanted a new, smarter solution would be developed.
The bulk of this essay has been to find a new concept to connect the roof box to the roof racks. The result is a saxkonstruktion that slides down the roof rack T-‐
profile and protected out of a puck-‐like housing. The product is small, simple and elegant solution. Thesis results are a step in the right direction for Thule Sweden AB that was first to market with a whole new way to connect the roof box to the
roof rack.
Förord
Följande rapport är en sammanställning av det examensarbete i form av ett produktutvecklingsprojekt som genomförts av Emelie Ericsson under läsåret 2010/2011. Rapporten beskriver hela utvecklingsprocessen från idé till funktionsprototyp. Projektet ingår i Utvecklingsingenjörsprogrammet och omfattar total 22,5 hp.
Jag vill rikta mitt varmaste tack till min handledare, Gunnar Weber, som alltid funnits där när det som bäst behövts. Stort Tack även till min mentor i livet, Göran Ericsson, som stöttar mig i allt jag gör och som kan allt inom
tillverkningsindustrin.
Vill även rikta ett speciellt tack till Anders Lundgren som varit min
kontaktperson på Thule Sweden AB. Tack även till de andra medarbetarna på Thule som har hjälp till. Ett varmt tack till killarna i Standard Design, för all inspiration och entusiasm.
Slutligen vill jag även tacka familj, vänner och alla andra som stöttat mig under
projektets gång.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1
Bakgrund till projektet ... 1
1.2
Thule Sweden AB ... 1
1.3
Bakgrund till problemet ... 1
1.4 Problembeskrivning ... 3
1.4
Syfte och mål ... 3
1.5
Avgränsningar ... 3
2 Projektbeskrivning ... 4
2.1 Intressenter ... 4
2.2 Målgrupp ... 4
2.3 Projektorganisation ... 4
2.4 Kravspecifikation ... 4
2.5 Tidsplan ... 4
2.6 Budget& Finansiering ... 4
2.6 Risker ... 5
3 Metod ... 6
3.1 Studiebesök & Intervjuer ... 6
3.2 Faktainsamling ... 6
3.3 BAD – Brain Aided Design ... 6
3.4 PAD – Pencil Aided Design ... 6
3.5 MAD – Model Aided Design ... 6
3.6 CAD – Computer Aided Design ... 7
3.7 Benchmarking ... 7
3.8 Utvärderingsmatris ... 7
3.9 Funktionsanalys ... 7
3.10 SWOT ... 7
3.11 Prototyp ... 7
3.12 Veckorapportering ... 8
3.13 Dagboksdokumentation ... 8
4 Utvecklingsprocessen ... 9
4.1 Studier ... 9
4.2 Idégenerering – Projektet börjar ta form ... 10
4.3 Koncept från idégenereringen ... 10
4.3.1 Koncept 1. Vridratt ... 11
4.3.2 Koncept 2. Spak ... 11
4.3.3 Koncept 3. Kil ... 11
4.3.4 Valt koncept för vidareutveckling ... 11
4.4 Vidareutveckling av koncept 3 ... 11
4.4.1 Lösningsförslag på Kärnkonstruktion ... 11
4.4.2 Lösningsförslag på skydds hus ... 11
4.5 Benchmarking – vad har marknaden att erbjuda? ... 12
4.6 Utvärdering av lösningsförslagen ... 12
4.7 Materialval ... 12
4.8 Prototyp ... 12
5 Resultat ... 14
5.1 Formen ... 14
5.2 Användning ... 14
5.3 Funktion ... 14
5.4 Kärnkonstruktion ... 14
5.7 Skyddshus ... 14
5.8 Reflektion över resultat ... 15
6 Slutsats och Reflektioner ... 16
7 Referenser ... 17
7.1 Böcker ... 17
7.2 Internet ... 17
7.3 Personlig löpande kommunikation ... 18
8 BILAGOR ... 19
1 Inledning
I följande kapitel behandlas bakgrunden till projektet och problemet samt syfte, mål och avgränsningar samt en presentation av samarbetsföretaget.
1.1 Bakgrund till projektet
Efter studiebesök med givande diskussion om eventuella examensprojekt beslutades att examensarbete på 22.5hp skulle utföras i samarbete med Thule Sweden.
1.2 Thule Sweden AB
Thule grundades år 1942 i Hillerstorp av familjen Thulin. År 1979 sålde familjen företaget till börsnoterade Eldon och företaget har ständigt fortsatt att växa både storleksmässigt och produktmässigt. Genom att flera företag har anslutit sig till Thulekoncernen, så har företaget blivit världsledande i att tillhandahålla
transportlösningar för ett aktivt liv. Thules ledord är Active Life, Simplified.
Idag har verksamheten cirka 3500 anställda på över 50 produktions- och
försäljningsställen över hela världen. Detta bidrar till att Thule har anställda från många olika länder och kulturer som gemensamt kan finna lösningar till att utveckla enkla och eleganta produkter som gör det lättare för köparen att transportera en specifik utrustning, exempelvis ett par skidor. Thulekoncernen är uppdelad i fyra olika organisationer, Vehicle Solutions som har cirka 1000 anställda och vars huvudkontor ligger i Sverige, i staden Malmö. De genererar ungefär 35 procent av hela koncernens försäljning. Vehicle Solution utvecklar, tillverkar och marknadsför lastbärande system för människor som vill transportera olika former av utrustning och bagare med bil. exempel på produkter som Vehicle Solutions producerar är takräcke, takboxar, cykelställ, tillbehör till husvagnar husbilar och snökedjor. Huvudkontoret ligger i Malmö men produktion och försäljningskontor finns över hela världen. De främsta ligger i Sverige, Polen, Tyskland, Italien, Belgien och Storbritannien.
1.3 Bakgrund till problemet
Idag finns det en produkt i Thules produktserie som heter Power Grip, denne används när en takbox ska monteras på ett takräcke. Power Gipen är uppbyggd av två klor som omsluter takräcket. Se Figur 1
Figur 1 Power Grip
Man monterar Power Gripen i takboxens botten, där det finns hål att
trä i de två klorna. Därefter måste man rikta in och skjuta Power Gripen i en glidskena som finns monterad i takboxens botten till dess att den passar för aktuell bil. Sedan vrider man på ratten tills den sitter åt och då är man klar.
Power Gripen är en väl fungerande produkt i sig, dock uppstår det problem då Thules nya takräcke Slid bar kommer ut på marknaden. Denna produkt är teleskopisk med den smarta lösningen att takräcket går att dra ut i sidled. Exempelvis om en takbox är monterad uppe på en bil och det är svårt att komma åt lasten i takboxen, så kan användaren dra takboxen mer emot sig och last och avlastning blir enklare och mer ergonomisk samt lämpar sig till fler användare. Men det problem som uppstår när Slid bar dras ut är att Power Gips klorna som omsluter takräcket tar emot vid takräckesfästet.
Problemarena illustreras i fig. 2
En annan nackdel med Power Gripen är att klorna som håller om takräcket syns.
För många användare är detta ett problem då de vill att allt ska vara estetiskt snyggt, utan några störande detaljer. Thule har fått ett flertal kunder som vill ha något annat en Power Gripen just på grund av detta. För att göra kunderna nöjda togs en produkt snabbt fram, denna fungerar så att man trär in T-‐skruvar i takräckets T-‐spår, sedan lyfter man på takboxen som har fyra hål i botten där man ska få in T-‐skruvarna. Sedan skruvas ytterligare två komponenter på T-‐
skruven. Denna produkt är svårmonterad och har fått dras in på grund av den inte klarar av kraven. Figur 3. För mer information se Bilaga I – Thules produkter
Idag säljs ungefär 1 200 000 stycken Powergrips årligen, dock skulle marknaden för en ny produkt som endast passar T-‐spårs takräcke ha en årlig försäljning på 40 000 stycken.
Figur 2 Problemarea
1.4 Problembeskrivning
Den frågeställning som projektet har jobbat emot är: ”Hur ansluter man ett infästningssystem i T-‐spåret utan lösa komponenter, som är enkelt att montera med bra ergonomi för användaren? ”
1.4 Syfte och mål
Syfte var att utveckla en ett helt nytt infästningssystem för takboxen att fästats
på takräcken. Med ett enkelt moment ska användare snabbt kunna montera produkten. Infästningen ska ske i takräckets T-‐spår, vilket förhöjer det estetiska värdet för användaren.
Mål är att ta fram en prototyp till slutredovisningen, där alla viktiga funktioner
finns med.
1.5 Avgränsningar
De avgränsningar som beslutats tillsammans med företaget är följande;
• Hitta ett infästningssystem som fungerar till Thules takboxar, dock är ett extra plus är om man hittar en lösning som passar även övriga produkter.
• Beräkningar utesluts på grund av tidsbrist.
• Produkten ska passa företagets produktimage.
2 Projektbeskrivning
I följande kapitel ges en kort beskrivning av projektet och viktiga faktorer som ingår.
Detta för att ge läsaren en tydlig bild av projektet och vad som är tänkt att uppnås vid projektets slut. En utförligare projektplan finns i Bilaga A – Projektplan.
2.1 Intressenter
I projektet gjordes en intressentanalys för att identifiera vilka som berörs av projektet. Intressentanalysen upprättades enligt en vanligt förekommande modell där kärn-‐, primär-‐ och sekundärintressenter delas upp. Det finns ett antal intressenter till detta projekt men de främsta är Thule Sweden ABs
utvecklingsavdelning men även alla takboxägare som har intresse av ett enkelt infästningssystem. För vidare information se Bilaga B -‐
Intressentanalys.(Tonnquist, 2008) 2.2 Målgrupp
Projektets huvudsakliga målgrupp är personer som använder takbox i sitt
vardagliga liv. Användarna är intresserade av att snabbt och smidigt kunna sätta på sin takbox på bilen, och sedan lika snabbt växla till ett cykelställ som
monteras på takräcket Målgruppen lever efter Thules ledord Active Life, Simplified.
2.3 Projektorganisation
Här identifierades de personer som har någon form av delaktighet eller anknytning till projektet.
2.4 Kravspecifikation
Projektet har ett antal olika krav som måste uppfyllas för att produkten ska passa på Thules takräcke. Krav på hela produkten samt krav på olika delar i produkten har identifierats. Även olika önskemål på produkten har upprättats, vilka anses viktiga men ej nödvändiga att vara med. För vidare information se Bilaga C – Kravspecifikation. (Tonnquist, 2008)
2.5 Tidsplan
I ett tidigt skede i projektet upprättades en grov tidsplan utav Gant-‐ modell (Ottosson, 1999) för att få en överskådlig blick över vilka aktiviteter som ska hinnas med under projektet (Bilaga D -‐Tidsplan). Utöver denna grova tidsplan gjordes även två mer detaljerade tidsplaner, dessa är uppdelade i med en höstplanering samt en vårplanering. Bilaga E – Detaljeradtidsplan 2.6 Budget& Finansiering
Eftersom detta är ett projekt med ett samarbetsföretag kommer finansieringen
eventuella kostnader ske utav dem.
2.6 Risker
I nästan alla projekt uppkommer det hinder samt risker för att det önskade resultatet inte kommer att uppnås. I detta projekt kan en risk vara att projektgruppen endast består av en person, vilket kan vara en nackdel vid exempelvis idégenerering samt vid behov av kunskap. För mer information se Bilaga F – Riskanalys projekt
3 Metod
För att effektivisera projektet har ett flertal metoder inom produktutveckling tillämpats. Metoder inom Dynamisk produktutveckling har varit grunden för detta projekt. Dynamisk produktutveckling betyder att det är viktigt med ständig
utveckling av produktkonceptet under hela utvecklingsprocessen.
3.1 Studiebesök & Intervjuer
Första steget i ett projekt med ett samarbetsföretag är att göra ett studiebesök på företaget. Lämpligt här är att få en bra guidning genom hela tillverknings -‐
delen samt kontorsdelen. Genom att intervjua kontaktpersonerna på företaget fås en bra bild om deras önskemål, värderingar och mål för projektet. Det är nödvändigt att göra anteckningar kontinuerligt då det är lätt att glömma viktiga detaljer. Regelbundna möten mellan projektgrupp och kontaktpersoner på företaget är en bra målsättning för ett lyckat projekt.
3.2 Faktainsamling
Genom att samla in all väsentlig information om dels samarbetsföretaget och deras befintliga produkter samt vad konkurrenterna har ute på marknaden fås en bra grund till projektarbetet. Det är lämpligt att spara all information under hela projektprocessen, för att enkelt kunna gå tillbaka och kontrollera detaljer.
3.3 BAD – Brain Aided Design
I uppstarten av ett projekt är det viktigt att samla in så många olika idéer som möjligt för att undvika ett enkelspårigt tankesätt. En vanlig metod är
”Brainstorming” eller ”Work shop”, där då projektgruppen och eventuella
inbjudna utan kritisk granskning skapar så många idéer och förslag som möjligt.
Viktigt att tänka på är att alla i gruppen ska känna sig delaktiga, och inga idéer är fel. (Ottosson, 1999)
3.4 PAD – Pencil Aided Design
I samband med BAD brukar det vara vanligt att även tillämpa Pencil Aided Design, där alla idéer skissas ner på ett vanligt papper. Vid dessa skisser läggs ingen större vikt vid skala och måttsättning. Detta är ett bra och snabbt sätt att skapa förståelse för en idé. Skisserna sparas under hela projekt processen för att kunna följa produktens utveckling till en färdig produkt eller prototyp.
(Ottosson, 1999)
3.5 MAD – Model Aided Design
Efter skissarbetet med metoden PAD kommer nästa steg som kallas Model Aided Design. Detta är ett bra sätt att få en känsla av hur produkten kommer att se ut.
Det kan vara svårt att uppfatta en produkts funktion endast genom att se på en
2D pappersskiss. Modellerna görs i enkla lättarbetade material. I detta skede är
det inte viktigt att ta fram snygga modeller. Utan vad som är viktigt med en MAD
är att en tydlig bild av produkten och dess funktioner framgår. Det är viktigt att
upptäcka brister med produkten i ett tidigt stadie. (Ottosson, 1999)
3.6 CAD – Computer Aided Design
CAD är steget då en måttsatt ritning tas fram. Fördelen med CAD är att det är enkelt att ändra i dessa ritningar, exempelvis måttsättning och materialval.
Ritningen fungerar sedan som underlag för att utvärdera funktion samt
tillverkning och kontroll av prototyp, Ett vanligt program som används är Solid Works, men även Sketchbook Pro som är ett design program och används vid produktutveckling. Programmet fungerar som så att användaren ritar med en digitalispenna på en ritplatta, vilket överförs till datorn. Sedan finns det en rad olika hjälpverktyg för användaren. (Ottosson, 1999)
3.7 Benchmarking
Genom att göra en benchmarking kan man se hur produkten står sig i jämförelse med konkurrenters produkter. Här upptäcks om liknande produkter och
funktioner redan finns ute på marknaden eller om man har en helt ny produkt med särprägel. Det är också ett bra verktyg för att inspireras och få idéer från redan befintliga produkter och lösningar som kan förbättras och utvecklas ytterligare.(Bergman & Klefsjö, 2007)
3.8 Utvärderingsmatris
När ett antal lösningsförslag samt koncept har tagits fram används utvärderingsmatriser för att jämföra förslagen med varandra.
Utvärderingsmatriserna fungerar som så att man ställer upp alla förslag och poäng och bedömer dessa på en skala från till exempel ett till fem Det är krav och önskemål som jämförs mellan de olika förslagen. Det förslag med högst poäng är det förslag som är lämpligast att vidare utveckla till en färdig produkt. (Nordin,) (Ottosson, 1999)
3.9 Funktionsanalys
När ett förslag eller koncept valts ut är det fördelaktigt att göra en funktionsanalys av produkten. Det kan även vara lämpligt att lista upp funktioner som finns under exempelvis tillverkning, marknadsföring, användning och återvinning. (Ottosson, 1999)
3.10 SWOT
SWOT-‐analys har sitt namn efter de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunitets och Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). En SWOT-‐
analys görs för att på ett strukturerat sätt bedöma produktens interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot. Även en SWOT-‐ analys på företaget görs för att se dess interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot. (Kotler, 2008)
3.11 Prototyp
När ett produktförlag tagits fram och granskat med de ovanstående metoderna är nästa steg att göra en prototyp. Detta görs för att vissa hur det
uppmärksammade problemet har lösts. Prototypen ska visa och visualisera de
funktioner som produkten har samt hur produkten ska användas. Det är viktigt
att prototypen är bra gjord, så att inte bara de som arbetet i projektet förstår
funktionerna, utan även utomstående. En prototyp ska vara snarlik en slutgiltig
produkt.
3.12 Veckorapportering
Veckorapportering är ett bra verktyg för ens egenskull samt för handledaren.
Här skrivs vad som gjorts under veckan som gått samt vad som ska göras nästkommande vecka. Även eventuella frågor kan ställas här till handledaren.
Veckorapporten skickas in i slutet av varje vecka. Alla veckorapporter sparas under hela utvecklingsprocessen för att enkelt kunna gå tillbaka och kontrollerar vad som gjorts och när det utförts.
3.13 Dagboksdokumentation
I ett projekt är det viktigt att skriva ner tankar, idéer, lösningar och hur man tycker att arbetet fungerar. Dagboksdokumentationen kan ses som ett bollplank, där allt som snurrar i projektdeltagarnas huvud skrivs ner. Det är väldigt bra att direkt skriva ner en idé när man får den, eftersom det är lätt att glömma bort annars. Även vid eventuell patentering kan det vara avgörande om man har datum och idéen nedskriven.
4 Utvecklingsprocessen
I ett utvecklingsprojekt används flertalet olika metoder för att från en idé nå fram till ett slutresultat. I följande kapitel förklaras resultaten av de metoder som har ingått i projektet, dessa metoder finns mer ingående förklarade under kapitel 3, Metoder.
Detta kapitel är sekretessbelagd därför är vissa delar borttagna.
4.1 Studier
Första besöket på Thule inleddes med en rundvandring i produktionen samt på utvecklingsavdelningen. Därefter diskuterades olika alternativ på projekt. Det var först under det andra besöket som projektet fastställdes och kunde sättas igång. Eftersom kunskapen inom lasttillbehör inte var stor, var behovet av information stort. Genom en grundlig introduktion av Thules medarbetare om deras produkter samt deras visioner, fick jag en större kunskap i ämnet samt bättre förståelse för vad Thule saknar hos deras befintliga infästningssystem. För att en bild av hur användarna uppfattar produkterna gjordes en enkel
användarstudie. Den gick ut på att montera upp en takbox på en bil och sätta fast den i takräckena med hjälp av två olika infästningssystem, och därefter montera ner takboxen från bilen. Slutsatsen av användarstudien ledde fram till ett antal frågeställningar pr. Se mer i Bilaga J -‐ Användarstudie
Exempel på frågeställningar som uppkom under användarstudien var:
”Hur ansluter man ett
infästningssystem i T-‐spåret, i ett moment”, ”Hur underlättar man
monteringen för användaren”, ”Kan
man hitta ett sätt att kombinera Powergripens smarta rattreglering med T-‐skruvens funktion i T-‐spåret”,”Går det att göra monteringen mer ergonomisk för användaren” och
”Finns det en lösning som skulle kunna användas som infästningssystem till andra produkter i Thules sortiment, ett multifunktionellt infästningssystem”.
Med dess frågeställningar samt problemformuleringen från företaget fick
projektet ett tydligt mål att sträva efter. Målet kan summeras med denna mening,
”Med utgångsläge från T-‐spårets geometri är målet med projektet att hitta ett helt nytt koncept att ansluta ett infästningssystem i en takbox”. Efter studien på
företagets egna produkter gjordes en analys på vad som de konkurrerande företagen har ute på marknaden. Flertalet av de produkter som hittades liknade
Figur 4 T-‐spår
till stor del Thules Powergrip, med den likheten att två klor
greppade runt takräcket. Vad som kunde konstateras var det att det inte fanns några produkter
som utgick ifrån T-‐spårets geometri. Detta stärkte ytterligare projektets mål att skapa ett nytt koncept för infästningssystem. Vad som sätter begränsningarna på detta projekt är T-‐spårets geometri som är väldigt liten. Spåret är tjugoen
millimeter brett och har en sammanlagd höjd på sju millimeter. T-‐spåret har en öppning på elva millimeter. Denna geometri begränsar vad som kan föras ned i spåret, se figur 4 på föregående sida för en mer detaljerad bild av T-‐spårets geometri samt mått.
4.2 Idégenerering – Projektet börjar ta form
Med den information som erhållits började projektet ta form. För att kunna vara kreativ utan att påverkas av företagets synpunkter och tankar utfördes en första idégenerering utan deras medverkan. Eftersom projekt utfördes av endast en person och inte av en projektgrupp, bjöds utomstående personer in för att medverka i idégenereringsprocessen. Alla idéer var välkomna och skissades ner för att sedan diskuteras öppet under brainstormingen. Några av skisserna visas nedan i Figur 5, se mer i Bilaga M-‐ Brainstorming
4.3 Koncept från idégenereringen
Under dessa gemensamma brainstormingstillfällen diskuterades olika koncept för olika konstruktioner som skulle kunna agera som infästningssystem. I detta stycke presenteras de olika koncepten. Dessa koncept visades sedan upp för företaget som då fick ange sina synpunkter om alla koncepten.
Figur 5 Brainstorming
4.3.1 Koncept 1. Vridratt
4.3.2 Koncept 2. Spak
4.3.3 Koncept 3. Kil
4.3.4 Valt koncept för vidareutveckling
Efter diskussion med företaget om de olika konceptförslagen valdes koncept 3 för vidareutveckling. Motiveringen till detta var att både Thule och
projektmedlemmen ansåg att detta var det bästa sätter att ansluta en takbox till ett takräcke, eftersom konceptet bäst uppfyllde de fastställda kriterierna. En principiell konstruktionsidé var vald.
4.4 Vidareutveckling av koncept 3
4.4.1 Lösningsförslag på Kärnkonstruktion
Resultaten av brainstorming och olika Workshops skissades först upp på vanligt papper, men för att göra dem tydligare, så ritades de upp i 3D i programmet Solid Works.
4.4.2 Lösningsförslag på skydds hus
Resultaten av brainstorming och olika Workshops skissades först upp på vanligt papper, men för att göra dem tydligare, så ritades de upp i 3D i programmet Solid Works.
4.5 Benchmarking – vad har marknaden att erbjuda?
Nästa steg i utvecklingsprocessen var att göra en benchmarking för att se vad marknaden har att erbjuda. Lösningsförslagen jämfördes och utvärderades mot liknande produkter på marknaden. Projektmedlemmen har inte funnit några liknande produkter. Bilaga K – Konkurrensanalys
4.6 Utvärdering av lösningsförslagen
Efter benchmarkingen var det dags att utvärdera de olika lösningsförslagen för att komma fram till vilket förslag som skulle jobbas vidare med. Detta gjordes genom en utvärderingsmatris, Bilaga O– Utvärderingsmatris. I matrisen ställdes först de önskvärda egenskaperna enligt kravspecifikationen upp, som sattes upp i början av projektet. De jämfördes mot varandra och rankades från mest viktig till minst viktig. Rankningen fungerar sedan som viktningsskala. Därefter ställdes lösningsförslagen upp och utvärderades gentemot aktuella kriterier på en skala 1-‐5. De fick en summa som sedan multiplicerades med viktningstalet som egenskapen hade. Efter summering kunde det bästa förslaget väljas ut.
4.7 Materialval
När lösningsförslaget valts ut var nästa steg i utvecklingsprocessen att välja lämpligt material till produkten. Thule arbetar mycket med aluminium och hårdplast i nästan alla sina produkter, vilket har blivit deras signum. Därför stod det klart redan ett tidigt stadie att det var dessa material som var aktuella. För att lära sig mer om materialen togs kontakt med kunniga inom de olika
materielområdena. Detta bidrog till en ökad förståelse för hur materialet skulle klara de utsatta kraven för produkten. En viktig fråga som hela tiden fanns med att hitta så miljövänliga material som möjligt till produkten. Idag är det viktigare än någonsin att bidra till ett bättre anpassat miljötänk, då det hela tiden
utvecklas allt fler nya produkter och nya material globalt. Genom att använda material som går att återanvända kan Thule skapa en ”Eco Line” som visar för kunderna att de är miljövänliga. Bilaga R-‐ Val av material
4.8 Prototyp
Den första funktionsmodellen tillverkades i papp, som enkelt klistrades och tejpades ihop. Modellen gav inga detaljerade utan bara en storleksuppfattning.
Att se om den är greppvänlig för användaren.
Den andra funktionsmodellen gjordes skalenlig och blev den slutgiltiga
produkten. Komponenten som kallas ”Kärnkonstruktionen” trådgnistades ut på Östlings Verktyg AB i Gnosjö, enligt CAD -‐ritningarna. Komponenten som kallas
”Skyddshus” gjordes även den efter CAD -‐ritningar, men tillverkas inte av en
styrd maskin utan manuellt i en svarv samt fräs. Detta var en
tidskrävande process, i synnerhet som ändringar på mått fick göras under prototyparbetet. Det var även svårt att få till alla detaljer på vridratten, på grund av att maskinerna som fanns tillhands under prototyparbetet inte klarade av att utföra den svåra geometrin. Därför är den slutgiltiga prototypen en
funktionsprototyp där alla de viktiga funktionerna finns med. Men för att få en bild av produktens slutliga utseende och design måste man titta på CAD-‐
skisserna. Inte heller materialet i funktionsprototypen är det material som bör användas till en slutgiltig produkt. Funktionsprototypen är i huvudsak gjord i aluminium, då det tilltänkta materialen polyamid och TPE-‐plast inte gick att få tag i. Kilen prototypen är gjord i plast men har dock inte samma geometri som den är tänkt att ha i slut produkt. Även de utritade fjädrarna saknas på grund av att rörelsen som man ville åt fungerade utan fjädrar. Se mer i Bilaga N-‐
Kärnkonstruktion och Bilaga P skyddshus
Figur 15 Funktionsprototyp
5 Resultat
Det slutgiltiga resultatet presenteras nedan. se Bilagor N & P & Q och R .På grund av sekretess i samråd med företaget är en stor del i detta stycke sekretessbelagt.
5.1 Formen
5.2 Användning
Målet har under hela projektet varit att dels hitta en bra och smart lösning, men även förenkla användningen av produkten. Det ska gås snabbt, enkelt och lätt att ansluta produkten för användaren. Nedan följer en monteringsanvisning för produkten.
5.3 Funktion
5.4 Kärnkonstruktion
5.6 Kil
5.7 Skyddshus
5.8 Reflektion över resultat
Om jag ska reflektera över resultatet av produkten kan jag först konstatera att jag har lyckats med de uppsatta målen, exempelvis passa T-‐spåret och att få fram en prototyp som fungerar. Detta känner jag mig otroligt nöjd över att ha
åstadkommit, och nästan allt har jag gjort själv med vägledning från företaget.
Ska jag kritiskt ska granska resultatet , så hade jag hoppats hinna göra mer grundliga tester med olika släppvinklar med mera för att se hur produkten fungerar. Men på grund av tidsbrist gick det inte att utföra.
Sedan tycker jag att produktens formspråk är helt i linje men Thules övriga produkter. Jag är mycket nöjd med att ha lyckats utveckla en funktionell, komplex och kompakt produkte med många samverkade komponenter. Jag är stolt och tycke att mitt examensarbete är väl utfört.
6 Slutsats och Reflektioner
I detta kapitel diskuteras slutsats och reflektioner over hela projektet.
Under hela arbetet har jag fått stöd från Thule och de har varit en bra samarbetspartner. De var tydliga redan från projektets start att de ville ha kontinuerlig kontakt samt bistå med kunskap och feedback. Jag har haft
möjlighet att besöka deras verksamhet i Hillerstorp och även fått en arbetsplats tilldelad mig under en månads tid. Detta har varit mycket gynnsamt för
projektet, dels för att jag kunnat ställa snabba frågor till de på Thule och fått svar direkt samt kontinuerlig feedback på projektet. Det har också gett en inblick i hur det är att sitta i ett kontorslandskap och ingå i olika möten.
Det har varit ett mycket lärorikt projekt där kunskaper från ett flertal kurser på Utvecklingsingenjörsprogrammet har tillämpats. Det svåraste ur
konstruktionsteknisk synvinkel med detta projekt har varit att få plats med en eller flera komponenter i T-‐spårets mycket begränsade geometri. Men även att få så många komponenter att samspela med varandra, kan tyckas se enkelt ut på bild men det har varit en lång resa fram till resultatet. Projektet har varit väldigt komplext, med många små komponenter som ska klara stora belastningar.
Företaget har gett mig fria händer att skapa en lösning som utgår helt från T-‐
spårets geometri. De har själva funderat på löningar innan projekt startades och ville få idéer från en utomstående. Detta har varit både positivt och negativt då de redan vet vilka idéer som inte fungerar i verkligheten, och då redan har skapat sig en bild av vad de vill ha.
Funktion, design och användarvänligt har under hela projektet varit i fokus, vilket har passat mig bra, då jag alltid är intresserad av att hitta en
helhetslösning.
Om jag ska reflektera över projektet som helhet så kan jag konstatera att jag har lärt mig väldigt mycket under arbetets gång, från att lära mig nya datorprogram till att hålla i möten. Jag tycker att jag har åstadkommit mycket och kan klappa mig själv på axeln för ett lyckat och meningsfullt projekt. Dock har jag många gånger önskat att jag haft en medarbetare i projektet, då pressen på mig själv har varit väldigt hög.
7 Referenser
Under projektets gång har information från böcker, internet och personliga samtal använts.
7.1 Böcker
Ottosson Stig. 1999. Dynamisk Produktutveckling. Göteborg: Tervix AB
Ottosson Stig. 1999. Dynamisk Innovationsverksamhet. Göteborg: Tervix AB
Tonnquist Bo. 2007. Projektledning. Stockholm: Bonnier Utbildning AB
Bergman Bo, Klefjö Bengt. 2007. Kvalitet, från behov till användning. Lund:
Studentlitteratur AB
Ullman Erik. 2008. Materiallära. Stockholm: Liber AB
7.2 Internet
Thule, 2011, Thules hemsida, Hämtad 11-‐05-‐05
www.thule.comMont Blanc, 2010, Mont Blancs hemsida, Hämtad 10-‐10-‐10
www.montblanc.seAtera, 2010, Ateras hemsida, Hämtad 10-‐10-‐10
www.atera.deRhino-‐Rack, 2010, Rhino-‐Racks hemsida, Hämtad 10-‐10-‐10
www.rhinorack.com.auRola, 2010, rolas hemsida, Hämtad 10-‐10-‐10
www.rola.com.auKonstruktörlotsen, 2011, hämtad 2011-‐02-‐28
http://lotsen.ivf.se/Fjäderkatalog, 2011, Lesjöfors ABs hemsida, Hämtad 11-‐03-‐05
http://catalog.lesjoforsab.com/
Fluorcarbon, 2011, hemstida, Hämtad: 11-‐05-‐10
http://www.fluorcarbon.se/pa.htmlElastotpe, 2011,hemsida, Hämtad: 11-‐05-‐10 http://www.elastotpe.com/sv/
7.3 Personlig löpande kommunikation Lundgren, Anders. Thule Sweden AB Ericsson, Göran. EmcaDesign AB
8 BILAGOR
Projektplan Bilaga A
Intresseanalys Bilaga B
Kravspecifikation Bilaga C
Tidsplan Bilaga D
Detaljerad tidsplan Bilaga E
Riskanalys Bilaga F
Avtal och sekretess Bilaga G SWOT-‐ Analys Thule Bilaga H Thules produkter Bilaga I
Användarstudie Bilaga J
Konkurrensanalys Bilaga K
Funktionsanalys Bilaga L
Brainstorming Bilaga M
Kärnkonstruktion Bilaga N
Utvärderingsmatris Bilaga O
Skyddshus Bilaga P
Funktionsprototyp och 3D ritningar Bilaga Q Val av material Bilaga R
Kostnadskalkyl Bilaga S
Bilaga A -‐ Projektplan
(2010-‐10-‐10)
Företag:
Thule Sweden AB Borggatan 2 333 33 Hillerstorp Tel: +46 270 255 60
Kontaktperson:
Anders Lundgren
Mobil: +46 (0)705 503 427
Mail: anders.lundgren@thule.com
Projektorganisation:
Projektet utförs utav Emelie Ericsson. Handledare är Gunnar Weber och handledning kommer ske genom personliga möten men även via mail.
Bakgrund/Problem:
Idag har Thule ett infästningssystem som heter PowerGrip, den monteras i takboxens botten, där det finns hål att trä i de två klorna. Därefter måste man rikta in och skjuta PowerGripen i en glidskena som finns monterad i takboxens botten till dess att den passar för aktuell bil. Sedan vrider man på ratten tills den sitter åt och då är man klar. Power Gripen är en väl fungerande produkt i sig, dock uppstår det problem då Thules nya takräcke Slid bar kommer ut på marknaden. Denna produkt är teleskopisk med den smarta lösningen att takräcket går att dra ut i sidled. Exempelvis om en takbox är monterad uppe på en bil och det är svårt att komma åt lasten i takboxen, så kan användaren dra takboxen mer emot sig och last och avlastning blir enklare och mer ergonomisk samt lämpar sig till fler användare. Men det problem som uppstår när Slid bar dras ut är att PowerGipens klorna som omsluter takräcket tar emot vid
takräckesfästet. För att Thule ska fortsätta att vara världsledande inom sitt område måste de utveckla en ny generations infästningssystem.
Problemformulering:
Hur ansluter man ett infästningssystem i T-‐spåret utan lösa komponenter, som är enkelt att montera med bra ergonomi för användaren?
Syfte:
Studenten ska under sista året på Utvecklingsingenjörsprogrammet utföra ett examensprojekt med hjälp av de tidigare kunskaper och erfarenheter som programmet har delgett. Genom att använda de kunskaper studenten har fått skall hon sträva efter att gå från idé till att ta fram en funktionsprototyp.
Mål:
Målet är att till examensredovisningen ta fram en slutgiltig prototyp där alla viktiga funktioner kan redovisas.
Avgränsningar:
Studenten har valt att använda sig av dynamisk produktutveckling, då det är viktigt att produktkonceptet utvecklas under hela
produktframtagningsprocessen. Olika idéer bollas med metoder såsom BAD, PAD och MAD m.fl och produkten sätts alltid i centrum.
Tidsplan:
Projektet startar i början av september och skall pågå under höstterminen 2010 samt under vårterminen 2011. Speciella hålltider för projektet är
halvårsredovisningen den 14 december 2010 och den 18 maj 2011.
Emelie Ericsson Utvecklingsingenjör
Bilaga B – Intressentanalys
Intressentanalys gjordes för att få en tydlig bild av vilka som påverkas av projektet.
Dessa delas upp i kärn-‐, primär, och sekundärintressenter. (Följande stycke refereras till Tonnquist, 2008)
Att dela in intressenterna i olika grupper kan vara bra för att senare kunna bestämma hur man ska hantera dem. Alla intressenter har inte behov av att bli behandlade på samma sätt, de är heller inte lika viktiga för projektet dock är det lera intressenter som är viktigare än vad man tror. Av denna anledning är det bra att dela in intressenterna i olika grupper, i detta fall valdes Kärn-, Primär- och Sekundärintressenter.
Kärnintressenter är intressenter med beslutande och eller drivande roller i projektet.
Primärintressenter är intressenter som i hög grad påverkas och därför vill påverka
projektet. Och sekundärintressenter är de intressenter med ett relativt lågt intresse och
som troligen inte aktivt kommer att påverka projektet.
Kärnintressenter:
• Projektarbetaren, Emelie Ericsson
• Thule Sweden AB, Anders Lundgren
• Handledare, Gunnar Weber
Primärintressenter:
• Högskolan i Halmstad
• Thule Sweden ABs utvecklingsavdelning
• Thules Sweden ABs återförsäljare
• Thule Sweden ABs kunder
• Tillverkare
Sekundärintressenter
• Konkurrenter till Thule Sweden AB
• Takboxägare
• Takräckeägare
• Bilägare
• Materialtillverkare
Bilaga C -‐ Kravspecifikation
Kravspecifikation görs för att underlätta projektarbetet genom att ha tydliga krav på vad som måste uppfyllas med produkten. Produkten delas upp i olika komponenterna där krav och önskemål sattes upp, både för hela produkten samt de olika
komponenterna.(Tonnquist, 2008)
Bilaga D – Tidsplan
För att hinna med allt i projektet samt att ha koll på vilka aktiviteter som ska göras gjordes två tidsplaner av modell GANTT. En tidsplan för höstterminen samt en tidsplan för vårterminen.
Tidsplan för höstterminen
Vecka
38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 4849 50 51 52
Skriva rapport Hitta projekt samt företag Studiebesök Problemformulering
Tidsplan
Faktainsamling
Projektplan
BAD
PAD
Powerpoint
Halvårs redovisning
Tidsplan för Vårterminen
Vecka
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1112 13 14 15 16 17 18 19 20 21
