Faktorer som bidrar till att kvinnor inte väljer att söka vård för urininkontinens
En systematisk litteraturstudie
Factors that contribute to why women choose not to seek care for urinary incontinence
A systematic literature review
Ida Dushimirimana Therese Eriksson
Fakultet Hälsa, natur- och teknikvetenskap Distriktssköterskeprogrammet
Avancerad nivå 15 hp Handledare: Ingrid Rystedt
Examinerande lärare: Karin Josefsson 2020-10-28
SAMMANFATTNING
Titel: Faktorer som bidrar till att kvinnor inte väljer att söka vård för urininkontinens
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete - omvårdnad, 15 hp Författare: Ida Dushimirimana och Therese Eriksson Handledare: Ingrid Rystedt
Examinerande
lärare: Karin Josefsson Examinator:
Sidor: 29
Datum för examination: Oktober 2020
Svenska nyckelord: Urininkontinens, vårdsökarbeteende, kvinnor, omvårdnad, litteraturöversikt
Introduktion: Risken för att drabbas av urininkontinens ökar i takt med stigande ålder och ses framför allt hos kvinnor. Det är inte enbart individen som drabbas av urininkontinens, utan påverkar samhället genom stora kostnader. Det uppskattas att 57 % av kvinnor världen över lider av urininkontinens och att enbart hälften av de drabbade söker vård för sina besvär.
Distriktssköterskans grundläggande uppdrag är bland annat hälsofrämjande arbete, återställa hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att identifiera bidragande faktorer till varför kvinnor med urininkontinens inte söker vård för sina besvär. Metod: Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie enligt Polit och Beck´s modell. Resultat: I analysen framkom ett resultat med sju kategorier: normalisering, känslomässiga aspekter, kunskapsbrist, copingstrategier, ekonomi och prioritering. Konklusion: Kvinnor saknar kunskap om både urininkontinens och de behandlingsmöjligheter som finns. Distriktssköterskan har en viktig roll i mötet med kvinnor genom att ställa direkta frågor, öppna upp till samtal om eventuella besvär samt förmedla information om urininkontinens.
ABSTRACT
Title: Factors that contribute to why women choose not to seek care for urinary incontinence
Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project - nursing, 15 ECTS.
Authors: Ida Dushimirimana and Therese Eriksson Supervisors: Ingrid Rystedt
Examiner: Karin Josefsson Examiner:
Pages: 29
Date for the examination: October 2020
Key words: Urinary incontinence, help seeking behavior, females, nursing, literature review
Introduction: The risk of being affected by urinary incontinence increases with increased age and occurs mainly in the female population. It is not only the individual who is affected by the UI, it also affects the society with great cost. It is estimated that 57 % of all women worldwide suffer from urinary incontinence and that only half of those who are affected seek care för their problems. The district nurse´s basic assignments include health promotion, restore health and alleviate suffering. Aim: The aim was to identify factors contributing to why women with urinary incontinence do not seek care for their problems. Method: The method chosen was a systematic literature review according to Polit and Beck´s model. Result: In the analysis a result with seven categories emerged: normalization, emotional aspects, lack of knowledge, coping strategies, economy and prioritization that contributed to women not seeking care for urinary incontinence. Conclusion: women lack knowledge in both urinary incontinence and the treatment opinions. The district nurse has an important role in the meeting with women by asking direct questions, opening up to conversations about possible problems and conveying information about urinary incontinence.
Innehåll
Introduktion 6
Kvinnans urinblåsa 6
Urininkontinens 6
Distriktssköterskans och sjuksköterskans omvårdnadsansvar 7
Personcentrerad vård 7
Utredning av urininkontinens i primärvården 8
Behandling av urininkontinens 8
Livskvalitet 9
Problemformulering 10
Syfte 10
Frågeställningar 10
Metod 11
Litteratursökning 11
Urval 13
Dataanalys 14
Forskningsetiska överväganden 14
Resultat 15
Normalisering 16
Ekonomi 16
Kunskapsluckor 16
Copingstrategier 17
Brister i vårdrelation 17
Prioriteringar 17
Känslomässiga aspekter 18
Diskussion 19
Resultatdiskussion 19
Metoddiskussion 21
Klinisk betydelse 23
Förslag på fortsatt forskning 23
Slutsats 24
Referenslista 25
Bilaga 1. Artikelmatris
6
Introduktion
Internationella kontinensföreningens (International Continence Society - ICS) medicinska definition av urininkontinens (UI) är ofrivilligt urinläckage som innebär ett socialt eller ett hygieniskt problem för den enskilda individen (Abrams et. al 2003). UI inträffar i alla åldrar och drabbar personer av båda könen. Kvinnor drabbas i högre grad än män, vilket beror på anatomiska och fysiologiska skillnader mellan könen (Roe et al. 2011). Risken för att drabbas av UI ökar i takt med stigande ålder. Hos kvinnor ökar förekomsten från 3 - 5 % vid 20 års ålder, upp till 12 % vid en ålder av 50 år, 25 % vid 80 års ålder samt över 50 % hos kvinnor äldre än 80 år (Dehlin & Rundgren 2018). Enligt Song et al. (2005) uppskattas det att UI drabbar 11 - 57 % av de vuxna kvinnorna över hela världen. I en artikel år 2011 förutspåddes att 423 miljoner människor över hela världen skulle besväras av UI år 2018 (Irwin et al. 2011).
UI är ett stort hälsoproblem i den svenska befolkningen. Ofrivilligt urinläckage kostar samhället mycket pengar, uppemot 2 % av den totala sjukvårdskostnaden i Sverige (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2001; Minassian et. al 2012). I USA uppskattas även den totala sjukvårdskostnaden för UI till uppemot 2 % (Milsom et al. 2002). För den enskilde är UI besvärligt och ger en negativ effekt på vardagslivet (Song et. al 2005). Det uppskattas att enbart hälften av patienterna söker vård för sina besvär (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2001).
Kvinnans urinblåsa
I de nedre urinvägarna ingår urinblåsan och urinröret som arbetar tillsammans (Nikola 2016).
Normal mängd urin i urinblåsan hos vuxna innan behov för miktion (kissa) är mellan 300–500 ml. Antal miktioner per dygn varierar mellan fem och sjugånger, som fördelas med tre till fyra timmars intervaller under den vakna tiden under ett dygn. Dygnsmängden urin för en kvinna är vanligtvis från en till två liter, beroende på vätskeintaget. Urininkontinens speglar en rubbning i de nedre urinvägarna. Bäckenbottens muskulatur har en central funktion som minimerar risken för att drabbas av UI (Hellström & Lindehall 2009).
Urininkontinens
UI hos kvinnor ökar med stigande ålder, övervikt, rökning och antalet graviditeter (Pedersen et al. 2017). Neurologiska sjukdomar som demens, MS (multipel skleros), stroke och gynekologiska operationer samt kroniska luftrörssjukdomar är andra kända riskfaktorer. Vid tendens till framfall och svag bäckenbotten med dålig knipförmåga ökar förekomsten av UI (Hunskaar et al. 2000). Ansträngningsinkontinens, även kallat stressinkontinens, är vanligaste formen hos yngre och medelålders kvinnor. Den utlöses via ansträngning samt vid hosta eller nysningar. Urinläckaget uppstår vid ett ökat buktryck och typiskt är små skvättar av urin utan urinträngningar. Orsaken är svaghet i ligament och muskler eller en försämrad funktion i urinrörets slutmuskel som i sin tur medför lågt tryck i urinröret (Abrams et al. 2010; Knarr et al. 2010). Trängningsinkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage som föregås av en plötslig känsla av att vara kissnödig. Läckaget är något större jämfört med ansträngningsinkontinens och nattligt läckage är ofta vanligt förekommande. Orsaken är okänd för det mesta, dock kan det ses hos individer med kognitiv svikt, hos äldre samt vid urinvägsinfektion. Blandinkontinens är när inslag av både ansträngnings- och trängningsinkontinens förekommer. Överfyllnadsinkontinens kan förekomma hos individer med diabetes, nervskador eller ryggmärgsskador och ger mindre urinläckage hela tiden (Läkemedelsboken 2018).
7
Distriktssköterskans och sjuksköterskans omvårdnadsansvar
Distriktssköterskan med sitt breda verksamhetsområde möter människor i alla åldrar med alla sorters hälso- och sjukdomstillstånd. För att möta och tillgodose patientens behov ska distriktssköterskan ha kompetens, kunskap samt engagemang (Svensk sjuksköterskeförening 2019). Med kompetens menas att tillämpa kunskap och färdigheter i relation till en viss uppgift (Socialstyrelsen 2016). Distriktssköterskan arbetar utifrån hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och har som grundläggande ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande (Forsberg 2016; Svensk sjuksköterskeförening 2019). Enligt distriktssköterskans kompetensbeskrivning, baseras distriktssköterskans arbete på ett hälsofrämjande synsätt med en evidensbaserad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Svensk sjuksköterskeförening 2019). Distriktssköterskan ska i sitt arbete följa de lagar, riktlinjer och föreskrifter som finns inom hälso- och sjukvård för att kunna medverka till att säker vård drivs. Inom primärvården har distriktssköterskan en viktig roll i att initiera och genomföra utredning samt stötta patienter med UI. Hen informerar och instruerar patienter, deras närstående och omvårdnadspersonal om utredning, behandling och hjälpmedel (Wilhelmsson & Lindberg 2009). Larsson et al. (2016) anser att det är nödvändigt att sjuksköterskan har ett holistiskt perspektiv i mötet med patienten. Sjuksköterskan ser och bedömer patienten i helhet genom att bedöma hur livskvalité och vardagsliv är påverkade.
Enligt HSLF-FS 2017:27 kap. 3 9§ ansvarar distriktssköterskan för att regelbundet prova ut, förskriva och utvärdera inkontinenshjälpmedel. Samarbete finns med andra yrkeskategorier bland annat läkare, sjukgymnast, uroterapeut för att kunna hjälpa patienten på bästa sätt.
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård är ett begrepp som används för att belysa vikten av att inkludera patientens egna upplevelser, tankar och tolkningar av vad sjukdomen betyder för dennes liv.
Inom personcentrerad vård ska varje persons individualitet, mänskliga natur, värdighet och rättigheter iakttas och respekteras (Taylor 2018). Personcentrerad vård synliggörs också i Patientlagen där lagen har som syfte att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet (SFS 2019:964). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) förklarar att alla i befolkningen ska ges god vård på lika villkor där den enskilda patientens värdighet samt värde respekteras. Genom att patientens självbestämmande och integritet respekteras upplever hen trygghet i sin vård och i behandling. Vidare framställer Edvardsson (2010) att personcentrerad omvårdnad handlar om att se patienten bakom sjukdom, åldrande, symptom eller beteende.
Willman (2010) förklarar att en personcentrerad omvårdnad kräver en god kännedom om personen och hens intresse och behov, det är en medmänsklig dygd och ett humanistiskt sätt att vara mot andra. I en studie av Salter (2006) beskrivs personcentrerad omvårdnad att bekräfta personligheten, skapa en terapeutisk relation mellan vårdgivare och patient samt respektera individualiteter (Salter 2006). Enligt kompetensbeskrivningen för distriktssköterskor (Svensk sjuksköterskeförening 2019) ska distriktssköterskan i partnerskap med patienten och/eller anhöriga lyssna och ta vara på information som ges i mötet med patienten, utifrån det som sägs ska distriktssköterskan arbeta hälsofrämjande och tillgodose patientens behov. Distriktssköterskan ska stödja patienten, anhöriga samt integrera hälsofrämjande, omvårdnads och medicinska ställningstagande. Genom att möta patienten och dennes anhöriga med respekt, ärlighet, lyhördhet samt bekräftelse kan distriktssköterskan stödja patienten till delaktighet och egenvårdsförmåga genom ett hälsofrämjande förhållningssätt.
8
Utredning av urininkontinens inom primärvården
Primärvård enligt hälso-och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 5§ ska som en del i den öppna vården svara för behovet av grundläggande medicinsk behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering utan begränsningar av vad gäller ålder, patientgrupp eller sjukdom som inte kräver medicinska och tekniska resurser via sjukhus eller annan särskild kompetens. I övrigt finns det i dagsläget inte någon lagstadgad definition av primärvårdens uppdrag (Socialstyrelsen 2016).
Utredning, rådgivning och behandling av UI sker oftast inom primärvården (Läkemedelsboken 2018). Syftet med inkontinensutredning är att utreda storlek och typ av urinläckage samt när läckage uppstår (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2014). Basal utredning startar med en anamnes, där den enskilde får beskriva sina problem och symtom. Vid kognitiv svikt är en viktig informationskälla närstående och annan vårdpersonal. Därefter kartläggs den enskildes blåstömningsmönster, där ingår bland annat läckagemätning, urinmätning, dryckesmätning, mätning av residualurin (mått på blåstömningsförmågan) samt avföringsvanor och urinprov. När den basala utredningen är gjord gör distriktssköterskan en bedömning om det är nödvändigt att konsultera läkare eller annan profession. Diagnos sätts och den enskilde blir därefter erbjuden förskrivning av inkontinenshjälpmedel, som är individuellt utprovade och eventuellt bli erbjuden behandling för sin UI (Nikola 2016).
Behandling av urininkontinens
Det finns olika typer av behandlingar och träningsmetoder som används vid UI hos kvinnliga patienter. Behandlingen skiljer sig beroende på det individuella behovet samt vilken typ av UI som kvinnan besväras av (Lönn & Carlson 2008). Bäckenbottenträning är en lämplig metod för kvinnor med ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens och blandinkontinens.
Metoden bygger på att träna bäckenbottenmuskulaturen för att den ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. På det sättet kan kvinnan öka sin styrka och uthålligheten i muskulaturen som i sin tur leder till ett mindre eller inget läckage (Hung et. al 2011; Dehlin & Rundgren 2018). Blåsträning är en metod som används främst hos kvinnor med trängningsinkontinens eller blandinkontinens. Syftet med blåsträningen är att successivt förlänga intervallen mellan blåstömningarna och sträva efter miktionsvolymer på över två deciliter. UI kan även behandlas med olika läkemedel som förbättrar blåsans förmåga till sammandragning och uttömning. Hos kvinnor med ansträngningsinkontinens som inte har uppnått tillfredsställande resultat inom fyra till sex månaders bäckenbottenträning övervägs operation. Den vanligaste operationen som genomförs är tensionfree vaginal tape (TVT), vilket utförs under lokalbedövning (Dehlin
& Rundgren 2018). TVT är en typ av slyngplastik och innebär att ett band läggs som stöd under urinröret (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2014). Efter operationen uppskattas att 90 % förbättras och komplikationer är ovanliga (Dehlin & Rundgren 2018).
9 Tabell 1. Sammanfattning av behandlingar för olika typer av urininkontinens
Typ av inkontinens
Trängning Bäckenbottenträning, blåsträning, läkemedel Ansträngning/stress Bäckenbottenträning, operation, läkemedel Bland Bäckenbottenträning, blåsträning, läkemedel Överfyllnad Kirurgi
Livskvalitet
Livskvalitet är enligt Brülde (2003) ett begrepp som förekommer i många olika sammanhang och bland annat inom hälsovård, socialvård, politik. Livskvalitet är ett svårdefinierat begrepp som förknippas med välbefinnande eller välfärd med en omfattande betydelse. Ordet livskvalitet har mycket gemensamt med hälsa, där fysisk och psykisk hälsa beskrivs som grundläggande kvalifikationer för en god livskvalitet. Förutom hälsa finns det andra delar i tillvaron som har betydelse för livskvaliteten som exempelvis familjen, sociala relationer, arbete, fritid, ekonomi, boende och utbildning (Brülde 2003). WHO definierar livskvalitet som ett multidimensionellt begrepp vilket innebär individens syn på livet utifrån kultur och de värderingar individen har samt lever efter, i förhållande till individens mål, förväntningar och normer. Vidare menar WHO att livskvalitet påverkas av individens fysiska- och psykiska hälsa, sociala umgänge, personliga värderingar och dess relation till miljön (WHO 2020). Hälso-och sjukvårdens syfte är att behandla sjukdom, främja hälsa, välbefinnande samt att öka livskvalitet (Ivarsson 2014). UI påverkar livskvaliteten negativt hos kvinnor. De flesta kvinnor med UI lider i det tysta. Lidandet kan uttryckas på olika sätt som oro, depression eller sömnbesvär (Yip
& Cardozo 2007). Kvinnor med UI uppger en rädsla inför att läcka eller lukta urin bland andra människor och har en negativ påverkan på sexualiteten (Sensoy et al. 2013).
10
Problemformulering
I det kliniska arbetet har författarna träffat kvinnor som besväras av UI och som inte söker vård för sina besvär. Ofta söker kvinnorna för andra åkommor och i samband med besöket berättar om sina urinbesvär. Det framkommer i litteraturen att det finns ett stort mörkertal vad gäller antalet patienter med UI och att många lider i det tysta som i sin tur ger en negativ påverkan av livskvaliteten. UI är en åkomma som är enkel att utreda och är dessutom behandlingsbar. Det är av vikt att sammanfatta de forskningsresultat som finns för att bidra till en övergripande bild av vilka faktorer som hindrar kvinnor från att söka hälso- och sjukvård för UI. I sin tur kan detta bidra till att göra distriktssköterskan mer uppmärksam på hur hen fångar upp den här patientgruppen i ett tidigt skede och bättre kunna stötta, samt få fler kvinnor att bli hjälpta för sin UI.
Syfte
Syftet med litteraturstudien är att identifiera bidragande faktorer till att kvinnor med urininkontinens inte söker vård för sina besvär.
Frågeställningar
Av vilka anledningar söker kvinnor med urininkontinens inte vård för sina besvär?
11
Metod
Den systematiska litteraturstudien ämnade att undersöka bidragande faktorer till varför kvinnor med UI inte söker vård. Enligt Forsberg och Wengström (2017) innebär en litteraturstudie att systematiskt söka, ha ett kritiskt granskande samt sammanställa tidigare genomförda empiriska studier inom ett problemområde eller ämne. Litteraturstudien genomfördes enlig Polit och Beck´s (2020) modell i nio steg, redovisas nedan i figur 1.
Figur 1. Polit och Beck´s (2020) modell i nio steg, fri översättning från engelska till svenska.
Litteratursökning
Inledningsvis påbörjades arbetet med den systematiska litteraturstudien via diskussion om vilket ämne som var av intresse att undersöka. Olika sökningar bland facklitteratur, artiklar och Internetkällor gjordes under våren 2020 för att till slut komma fram till ämnet UI och undersöka vilka bidragande faktorer till varför kvinnor inte söker vård.
Steg ett enligt Polit och Beck (2020) formulerades frågeställning och syftet. Därefter valdes sökstrategier enligt steg två (Polit och Beck 2020). I samråd med en bibliotekarie på sjukhusbiblioteket i Karlstad och utifrån arbetets syfte och metod definierades lämpliga söktermer. Databaser som valdes var PubMed och CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), som var relevanta därför att de inriktar sig på medicin- och omvårdnadsforskning. Eftersom de olika databaserna är uppbyggda olika, fick alla sökstrategier, ämnesord anpassas och omformuleras till varje specifik databas.
Databassökningarna gjordes i Region Värmlands inloggning, via Sjukhusbiblioteket, i september 2020. Steg tre enligt Polit och Beck (2020): I CINAHL användes ämnesorden (Major Headings) ”urinary incontinence” (urininkontinens), ”help seeking behavior”
(hjälpsökarbeteende) först var för sig och därefter tillsammans med begränsningarna peer reviewed, engelska som språk, publiceringsår 2010 - 2020, artiklar med abstrakt och vuxna människor (18 år och äldre). För att inte utesluta artiklar valdes inte begränsningen kön, eftersom studier där både män och kvinnor deltar kunde ha uppdelat resultat mellan könen.
12 I PubMed användes ämnesorden (MeSh = Medical Subject Headings) ”urinary incontinence”
(urininkontinens), ”help-seeking behavior” (hjälpsökarbeteende), ”health behavior”
(hälsobeteende), ”patient acceptance of health care” (patientens acceptans av hälsovård). En sökning gjordes med varje ämnesord enskilt och därefter i kombination med OR eller AND.
Samma begränsningar valdes i sista sökningen i PubMed som i CINAHL. Databassökningarna i CINAHL redovisas i tabell 2. och databassökning i PubMed redovisas i tabell 3.
Tabell 2. Databassökning i CINAHL 2020-09-08
Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Urinary incontinence (MH) 11,427
S2 Help Seeking Behavior (MH) 6,834
S3 S1 AND S2 106
S4 S1 AND S2 + peer reviewed, engelska, publiceringsår, abstrakt, vuxna (>18 år)
23 (2#) 7 (1*) 2 (1*) 2 (1*)
MH = Major Headings (ämnesord), # Intern dubblett, *Dubblett PubMed
13 Tabell 3. Databassökning PubMed 2020-09-08
Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Urinary incontinence (MeSh) 32,934
S2 Help-Seeking Behavior (MeSh) 780
S3 Health Behavior (MeSh) 320,239
S4 Patient Acceptance of Health Care (MeSh)
152,850
S5 S2 OR S4 153,448
S6 S2 OR S4 AND S1 540
S7 S2 OR S4 AND S1 + peer reviewed, engelska,
publiceringsår, abstrakt, vuxna (>18 år)
168 14 (1*) 11 (1*) 11 (1*)
MeSh = Medical Subject Headings (medicinska ämnesrubriker) *Dubblett CINAHL
Urval
I Steg fyra enligt Polit och Beck (2020) påbörjades urvalsprocessen med urval ett, där titel och abstrakt lästes samt granskade abstrakt enskilt och valde ut de artiklar som kändes lämpliga.
Därefter jämfördes listorna med markeringar och en diskussion påbörjades om vilka artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte och var av valda inklusionskriterier och exklusionskriterier.
Inklusionskriterier var artiklar med fokus på kvinnor i vuxen ålder (>18 år) med UI. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska och vara kritiskt granskade (peer reviewed).
Artiklarna skulle vara relevanta för syftet, publicerade från året 2010 till och med 2020 när sökningen utfördes. Exklusionskriterier var artiklar med annat språk än engelska eller svenska.
Artiklar med syfte som inkluderade UI tillsammans med andra sjukdomstillstånd/åkommor exkluderades. Totalt svarade 21 artiklar på syftet. Varav sju från CINAHL (en dubblett) och 14 från PubMed (en dubblett).
I urval två lästes de artiklar som gått vidare från urval ett i fulltext, steg fem enligt Polit och Beck (2020), var och en för sig och därefter tillsammans för en relevansbedömning. De artiklar som ej var relevanta eller uppfyllde kriterierna valdes bort. Två artiklar exkluderades eftersom
14 både män och kvinnor hade deltagit i studierna, tre artiklar var dubbletter i databaserna. En artikel exkluderades på grund av otydligt resultat och artiklar som inte hade dokumenterat att de godkänts av en etisk kommitté exkluderades. Enligt steg sex Polit och Beck (2020) gjordes en sammanställning av artiklarna och totalt föll 10 artiklar bort och kom totalt att återstå 12 artiklar som gick vidare till urval tre, två artiklar från CINAHL och 11 artiklar från PubMed (varav en dubblett i CINAHL och PubMed).
I urval tre, steg sju enligt Polit och Beck (2020) genomgick artiklarna en kritisk utvärdering och kvalitetsgranskning tillsammans. Artiklarna granskades enligt Polit och Beck´s (2020) granskningsmallar för kvalitativa (”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”) och kvantitativa (”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”) och vetenskapliga artiklar. Granskningsmallarna besvarades med ja eller nej och gradering från låg till hög för att bedöma kvaliteten av artiklarna. Samtliga artiklar bedömdes ha hög kvalité med ett välformulerat syfte, dokumenterat att etiska överväganden hade gjorts och det var tydligt beskrivet hur urval hade hämtats. Datainsamling och dataanalys redovisades (Polit &
Beck 2020). Efter kvalitetsgranskningen var utförd återstod 12 artiklar, vilka utgör underlaget i denna studie, se Bilaga 1.
Dataanalys
I steg åtta enligt Polit och Beck (2020) påbörjades analysering, kategorisering samt även samordning av artiklarna. Innehållsanalys gjordes med hjälp av Graneheim och Lundman (2004). Artiklarna som ingick i den här litteraturstudien numrerades från 1 - 12. Resultatet översattes från engelska till svenska. Analys av kvantitativa artiklar samt de kvantitativa delar i de mixade artiklarna gjordes genom att läsa texterna upprepade gånger för att finna data som stack ut. Texterna markerades med olika färger utifrån data som trädde fram och svarade på syftet. Därefter fördes markeringarna över till ett separat dokument. Kvalitativ innehållsanalys innebar att de kvalitativa artiklarna och de kvalitativa delarna i de mixade artiklarna genomsöktes för att finna meningsbärande enheter. Kondensering gjordes av de meningsbärande enheterna i texterna där innehållet kortades ner. Därigenom skapades koder som överfördes till dokumentet med sammanställning av markeringar från kvantitativa artiklar och delarna av mixade artiklar. Slutliga delen i analysen var att sammanställa samtliga markeringar och koder i dokumentet, vilket kom att utforma sju kategorier i resultatet. Steg nio (Polit & Beck 2020).
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik innebär att värna om människors integritet, lika värde samt självbestämmande.
Därmed undviks det att människor inte utnyttjas, såras eller skadas. Vetenskapligt arbete har syftet att öka förståelsen inom ett ämne/fenomen för att förbättra samhällets utveckling och individens liv (Kjellström 2017). De vetenskapliga artiklarna som användes i den systematiska litteraturstudien granskades och togs med endast om de dokumenterat att de blivit godkända av en etisk kommitté. För att uppnå och redovisa ett tillförlitligt resultat gjordes en överskådlig matris (Forsberg och Wengström 2017). Hänvisningar till referenser och källor redovisas i referenslistan för att den som tar del av litteraturstudien själv ska kunna gå tillbaka och kontrollera de fakta som redovisas (Forsberg & Wengström 2017). Plagiat har undvikits genom att hänvisa till originalkällan, enligt Kjellström (2017) ska det vara tydligt angivet vem som lanserat de uppgifter som tagits med i litteraturstudien. Ordlexikon användes eftersom artiklarna var skrivna på engelska och för att undvika feltolkningar i möjligaste mån, på grund av begränsningar i vår kunskap i det engelska språket (Kjellström 2017).
15
Resultat
Resultatet i den här systematiska litteraturstudien baseras på 12 artiklar, se Bilaga 1. Resultatet identifierade bidragande faktorer till att kvinnor med urininkontinens inte söker vård för sina besvär via sju kategorier: Normalisering, Känslomässiga aspekter, Kunskapsluckor, Copingstrategier, Brister i vårdrelation, Ekonomi och Prioriteringar.
Figur 2. Identifierade bidragande faktorer till att kvinnor med urininkontinens inte söker vård för sina besvär.
Resultat
Normalisering
Känslomässiga aspekter
Kunskapsluckor
Coping strategier Brister i
vårdrelation Ekonomi
Prioriteringar
16
Normalisering
Prabhu och Shanbhag (2013) visade att ansträngningsinkontinens var den vanligast förekommande UI och att endast 13 av 90 kvinnor diskuterade sina problem med en läkare. I tre studier framkom det att normalisering var den främsta orsaken till att kvinnor inte söker vård och behandling för UI. Kvinnorna ansåg att urinläckaget inte var tillräckligt stort eller besvärande för att söka vård. (Visser et al. 2012; Waetjen et al. 2018; Elbiss et al. 2013).
”UI was not bad enough” (Waetjen et al. 2018, s. 5)
Studier påvisade även att kvinnor inte upplevde att symtomen var tillräckligt besvärliga för att söka vård och kvinnor ansåg att urinläckage var en normal del i åldrandet (Prabhu & Shanbhag 2013; Siddique et al. 2016; Wojtowicz et al. 2014). I en kvantitativ studie med 402 kvinnor varav 150 kvinnor besvärades av UI, beskrevs normalisering som enda orsaken till att kvinnorna inte söker vård. Kvinnorna ansåg att urinläckage var en naturlig del i åldrandet (Biyik et al. 2019). Kvinnor som tidigare genomgått barnafödande normaliserade UI. De besvärades av läckage i vissa situationer som inte hade inverkan på det dagliga livet, vilket gjorde att de inte söker vård (Bascur-Castillo et al. 2018; Perera et al. 2014; El-Azab & Shaaban 2010). Schreiber et al. (2017) utförde en studie i Danmark och Tyskland med 8000 deltagande kvinnor, i båda länderna framkom det att UI inte ansågs vara ett problem och därmed normaliserades UI.
Ekonomi
Ekonomiska framkom att vara en bidragande faktor till att kvinnor väljer att inte söka vård för UI. En studie med 1231 deltagande kvinnor, vars syfte var att utforska barriärer mot att söka hjälp för UI bland egyptiska kvinnor, som en modell för kvinnor i Mellanöstern. Svarade 13 % av kvinnorna att de inte sökte vård för UI eftersom de trodde att behandling mot UI skulle vara kostsamt (El-Azab & Shaaban 2010). I en annan studie utförd i Indien framkom det att 3 % av kvinnorna som deltog inte sökte vård för sin UI på grund av brist på pengar (Prabhu &
Shanbhag 2013).
Kunskapsluckor
Det framkom i flera studier att kunskapsbrist om UI var vanligt förekommande hos kvinnor. I en studie som ämnade att identifiera vilka kvinnor som lider av UI men som inte söker vård och orsaken till att de inte söker vård, visade att kvinnorna inte trodde att det fanns något bot mot UI (Visser et al. 2012). En deltagande kvinna i studien av Bascur-Castillo et al. (2018) uttryckte “We need more info” (Bascur-Castillo et al. 2018, s. 107), det framkom i studien att kvinnor saknade kunskap om UI och även i den här studien framkommer det att kvinnor inte vet om att det finns behandling mot UI. I två studier bekräftas kunskapsbrist om behandling mot UI som orsak till att kvinnor inte söker vård (Siddique et al. 2016; Perera et al. 2014). I den sistnämnda studien anges även att kvinnor trodde att operation var den enda behandling som fanns tillgänglig, vilket gjorde att de inte sökte vård (Perera et al. 2014). I en studie visade det att 15,8 % av kvinnorna hade hopp om att UI skulle gå över av sig själv, vilket bidrog till att kvinnorna inte sökte vård (El-Azab & Shaaban 2010). Okunskap om att UI var ett tillstånd med spontan övergång bekräftas i en studie där 62 % av kvinnorna uppgav det som en orsak till att inte söka vård för UI (Elbiss et al. 2013). Två grupper som deltog i en studie visade att mer än hälften av kvinnorna trodde att UI var en tillfällig åkomma som gick över av sig själv (55 % respektive 69 %). Majoriteten av kvinnor trodde även att UI inte var behandlingsbart
17 (Wojtowicz et al. 2014). En studie gjord i Turkiet med 402 deltagande kvinnor påvisade att 4
% inte hade vetskap om vart de skulle vända sig för att få hjälp för sina besvär med UI (Biyik et al. 2019).
Copingstrategier
Visser et al. (2012) påvisade med sin studie att copingstrategier var en orsak till att kvinnor (58
%) valde att inte söka vård för UI. Kvinnorna i studien var oftast äldre och hade lärt sig att leva med sin UI under en lång tid (Visser et al 2012). Deltagande kvinnor beskrev i en studie att de funnit copingstrategier som att använda inkontinensskydd eller ta med extrakläder när de går ut. Kvinnor beskrev även att de drack mer på morgonen och försökte att inte dricka någonting när de gick ut. På restauranger såg kvinnor till att de hade nära till toalett. En kvinna uttryckte
” If I go to a restaurant, I must check wheter there´s a bathroom or not, because I´ve to go there soon after a drink or a juice” (Bascur-Castillo et al. 2018, s. 106). I en studie med syftet att identifiera barriärer vid hjälpsökarbeteende bland kvinnor med urininkontinens framkom copingstrategier som en hindrande barriär. Reducering av vätskeintag och av den fysiska aktiviteten gjordes bland 90 % av de deltagande kvinnorna (Wojtowicz et al. 2014). I studien av El-Azab och Shaaban (2010) självbehandlade 39 % av kvinnorna sin UI istället för att söka vård.
Brister i vårdrelation
I en studie där 209 kvinnor deltog och delades upp i två grupper, varav en kontrollgrupp, framkom det att kvinnor (34 % respektive 20 %) inte trodde att vårdpersonalen skulle intressera sig för deras bekymmer angående hälsan (Mallet et al. 2018). I annan studie där 1339 kvinnor deltog, besvarades av 55 % att en av orsakerna till att inte söka vård för UI var att vårdpersonal aldrig efterfrågade eller ställde frågor om UI (Waetjen et al. 2018). Dålig vårdrelation med läkare uppgavs att vara en orsak till att inte söka vård för UI, en kvinna uppgav i studien av Siddique et al. (2016).
”I think that if your doctor asks you during a physical, Do you have any issues with this? You're more likely to say actually yes, than you having to bring it up on your own.” (Siddique et al.
2016, s. 6).
Prioriteringar
Tre studier visar att kvinnor med UI inte prioriterade att söka vård för sina besvär. En studie gjordes i både Tyskland och Danmark med 8000 deltagande kvinnor. Det framkom att 50 % av de tyska kvinnorna och 23 % av de danska kvinnorna med svår/mycket svår UI valde att inte söka vård på grund av att kvinnorna prioriterade andra sjukdomar samt att kvinnorna inte hade den energi som krävdes för att söka vård för UI (Schreiber et al. 2017).
” My other illnesses are more important” och ”I do not have the surplus energy it takes to go see my doctor regarding my UI” (Schreiber et al. 2017, s. 527).
I en studie utförd i Sri Lanka där 400 kvinnor deltog, framkom att 15 % av kvinnorna valde att inte söka vård för UI på grund av att familjens behov prioriterades och att kvinnorna hade fullt upp med sysslor (Perera et al. 2014). Prabhu & Shanbhag (2013) framkom i sin studie att tidsbrist var en bidragande faktor till att inte söka vård för UI, 3 % av 353 randomiserat utvalda kvinnor angav detta som en orsak.
18
Känslomässiga aspekter
Känslomässiga aspekter var en faktor som påverkar kvinnor till att inte söka vård för UI. I en studie vars syfte var att studera förekomst och riskfaktorer för UI hos stamkvinnor och bedöma vårdsökarbeteendet hos drabbade kvinnor med 353 deltagande kvinnor visade det sig att 25 % sökte inte vård för UI eftersom kvinnorna kände sig generade (Prabhu & Shanbhag 2013). I en annan studie framkom det att 33 % av kvinnorna kände sig generade för att konsultera läkare, vilket gjorde att kvinnorna inte sökte vård för UI (Perera et al. 2014). Elbiss et al. (2013) visade i sin studie att 36 % av kvinnor kände sig generade inför att söka vård för UI både hos manlig och kvinnlig läkare. 29 % av kvinnorna kände sig generade inför att söka vård via en manlig läkare (Elbiss et al. 2013). I studien gjord av El-Azab & Shaaban (2010) framkom det att 67
% av kvinnorna kände sig generade inför vårdsökandet, vilket hindrade kvinnor från att söka vård för UI. Rädsla för att hitta allvarlig sjukdom i samband med att söka vård för UI visade sig hos 31 % av kvinnorna som deltog i studien och ledde till att kvinnorna inte sökte vård.
“ I am afraid to find out if I have a serious problem”(Mallet et al. 2018, s. 237).
Waetjen et al. (2018) utförde en studie som pågick i 9 år med 1339 deltagande kvinnor där det framkom att kvinnor (61 %) kände avsaknad av motivation till att söka vård för UI. I en kvalitativ studie med gruppintervjuer (113 kvinnor) delade samtliga grupperna upplevelsen av skam och isolation som ett skäl till att inte söka vård för UI. (Siddique et al. 2016). Känslor som skam (5 %), ångest och rädsla (5 %) inför kontakt med läkare hindrade kvinnor från att söka vård för UI i studien av Biyik et al. (2019).
19
Diskussion
Studiens syfte var att identifiera bidragande faktorer till att kvinnor med UI inte söker vård för sina besvär.
Resultatdiskussion
Betydelsen av normalisering som framkom i resultatet bidrog till att kvinnor inte söker vård för sina besvär av UI. De flesta kvinnorna trodde att UI var en normal del i åldrandet eller sågs som en konsekvens efter barnafödande, vilket gjorde att kvinnorna valde att inte söka vård eller behandling. Det styrks med tidigare forskning att många kvinnor ifrågasätter varför de ska söka vård för ett symtom eller tillstånd som anses vara normalt (Hägglund & Wadensten 2007; Basu
& Duckett 2009). Limpawattana et al. (2014) visade att kvinnor med UI blir påverkade av deras egen tro om att UI är ett normaltillstånd som de väljer att inte söka vård för, istället hanterade kvinnorna UI på egen hand. I resultatet i denna litteraturstudie framkom att kvinnor diskuterade sina bekymmer med väninnor eller mödrar för att söka råd och uppmuntran till (Siddiqui et al.
2016). Diskussionerna ledde ofta till normalisering av besvären av UI vilket gjorde att kvinnorna inte sökte vård. Artiklarna som ingick i den här litteraturstudien kom från 11 olika länder utspritt i världen vilket visar att kvinnor världen över delar liknande uppfattning.
Normalisering av UI till följd av barnafödande har väckt tankar och funderingar. Möjligen kan det vara så att kvinnor inte blir informerade i samband med graviditet och förlossning att urinläckage kan uppstå, och att det inte är något normaltillstånd.
Det framkommer i artiklar i denna litteraturstudie att kvinnor känner sig generade eller känner känslor som skam och rädsla inför att söka vård för sina besvär av UI. Därför ska distriktssköterskan ska vara observant på skamproblematik som kan uppstå i samband med urinläckage. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2019) ska distriktssköterskan dagligen undervisa, utbilda, stödja samt utföra rådgivning i arbetet med patienter. Antonovsky (2005) beskriver att människan behöver ha en känsla av sammanhang (KASAM) för att lösa olika slags problem som hen ställs inför med hälsan i behåll. Motståndskraften beror på i vilken utsträckning människan upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull (Antonovsky 2005). Distriktssköterskans roll är att bidra till att stödja kvinnan till en ökad förståelse genom att ge kunskap om etiologi, symtom och behandling för UI (Svensk sjuksköterskeförening 2019). På det sättet kan kvinnan känna en känsla av sammanhang och göra kvinnan stärkt i att söka vård och behandling för UI.
En annan hindrande faktor som framkom i den här litteraturstudien var att kvinnor inte sökte vård på grund av kunskapsluckor om behandlingsmöjligheter, att det var en tillfällig åkomma med spontan övergång samt oklarhet i vart kvinnan skulle vända sig för att få hjälp för urinläckage. Den här faktorn styrks av andra studier gjorda i England där deltagarna inte hade kunskap om att det fanns hjälp tillgänglig att få för UI. Istället använde sig deltagarna av copingstrategier (Coosper et al. 2015; Vethanayagam et al. 2017). Enligt fyra artiklar i resultatet i denna litteraturstudie fann kvinnor olika copingstrategier för sin UI och det var vanligt förekommande. Kvinnor valde att minska vätskeintag, undvika fysisk aktivitet, ha nära till toalett eller att använda inkontinensskydd för att ha läckaget under kontroll. Sociala umgängen och fysisk aktivitet är grundläggande för en god livskvalitet och välbefinnande (Sensoy et al. 2013). Enligt Pilhammar (2019) har sjuksköterskan möjligheter att medverka till en ökad kunskap hos enskilda individer i hälsovägledande situationer och det är en professionell utmaning. En del patienter som inte söker kunskap om sin hälsosituation förtjänar särskild uppmärksamhet (Pilhammar 2019). Distriktssköterskan i sin roll har en viktig del i att
20 öka välbefinnande och främja hälsa hos kvinnor med UI genom att skapa en god vårdrelation med kvinnan. Ett sätt som författarna tror kan främja hälsa och skapa en god vårdrelation är att i slutet av ett rutinbesök ställa ett par enkla frågor och ge kvinnor möjlighet att berätta om sina besvär eller ställa en direkt fråga till kvinnan om hon lider av UI, oavsett vilken orsak som kvinnan söker vård för. Att ställa direkta frågor till kvinnor styrks via resultatartikeln gjord av Siddique et al. (2016) där kvinnor önskade att vårdpersonalen efterfrågade om besvär av UI innan kvinnan själv tagit upp ämnet. Sannolikt skulle kvinnorna känna sig sedda och uppleva att distriktssköterskan faktiskt intresserar sig för kvinnans besvär.
I artiklar i denna litteraturstudie framkom ekonomi som en kategori som bidrar till att kvinnor väljer att inte söka vård för UI (El-Azab & Shaaban 2010; Prabhu & Shanbhag 2013). Studierna var utförda i Indien respektive Egypten vilket kan vara en förklaring till att kvinnorna uttryckte att ekonomi är en bidragande faktor till att de inte sökte vård. I Sverige finns högkostnadsskydd och vissa besök är kostnadsfria, vilket inte är en självklarhet i andra länder utan individen kanske får stå för kostnaderna själv. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) har personer som är bosatta/folkbokförda inom respektive region/kommun rätt till förskrivning av inkontinenshjälpmedel om urinläckaget är varaktigt och har dagliga läckage (SFS 2017:30).
Om urinläckage inte överstiger 30 ml får personen själv köpa inkontinenshjälpmedel (Region Värmland). En av författarna i litteraturstudien har egen erfarenhet från inkontinensutredning där patienter inte haft vetskap om att inkontinensskydden är kostnadsfria inom Region Värmland. Okunskapen om att inkontinenshjälpmedel är kostnadsfria kan vara en bidragande faktor till att kvinnor väljer att inte söka vård för UI. Därför är det av vikt att få ut information till patienter om att inkontinensskydd är kostnadsfria.
Förutom ekonomiska aspekter skiljer sig vårdens uppbyggnad och organisation samt sjukförsäkringssystem jämfört mellan de olika länderna som resultatet i den här litteraturstudien bygger på. I fattiga områden i olika länder finns det inte samma möjlighet för kvinnor att komma i kontakt med vården på samma sätt som i Sverige. Om en begränsning i den här litteraturstudien hade varit att utesluta artiklar från länder utanför Europa hade troligtvis resultatet sett annorlunda ut. Diskussion har förts om en begränsning skulle vara att begränsa artiklar utifrån vilka länder de var utförda i. Det bestämdes att oavsett vilket land artikeln var gjord i skulle den tas med i litteraturstudien, eftersom det önskades att få en mer global inblick i vilka faktorer som hindrar kvinnor från att söka vård för UI.
Distriktssköterskan möter kvinnor med olika ursprung och kulturer dagligen, därmed är det viktigt att förstå likheter och skillnader mellan kvinnor. Om artiklar gjorda utanför Europa hade exkluderats hade Ekonomi inte varit med i resultatet eftersom de studierna är utförda i Egypten, Indien och Sri Lanka. Kategorin Prioriteringar hade sett annorlunda ut, eftersom två av tre studier i den kategorin är utförda i länder utanför Europa.
När kvinnor valde att söka hjälp för UI, framkom det att kvinnorna sökte/mötte läkare i första hand. Inom primärvården i Sverige är det oftast distriktssköterskan som har första mötet med kvinnor som besväras av urinläckage. En artikel i den här litteraturstudien gjorde en jämförelse mellan Tyskland och Danmark. Länderna visade skillnader i uppbyggnad av vårdorganisation.
I Tyskland tillät vårdsystemet fri tillgänglighet att söka alla specialister inom privat verksamhet, där kunde kvinnorna med UI välja specialister själva. I Danmark fick patienterna söka allmänläkare i första hand för utredning och behandling, om det var nödvändigt skickades patienterna vidare till privat verksamhet eller till sjukhus för vidare åtgärder. Slutsatsen blev att kvinnor i Tyskland sökte vård för UI i högre grad jämfört med kvinnor i Danmark (Schreiber et al. 2017). Detta stödjer att kvinnor i olika länder inte har samma möjlighet till att söka vård för UI. Om det är enkelt att komma i kontakt med en distriktssköterska som är vidareutbildad
21 inom UI och som har tillräcklig med kunskap, skulle bidra att fler kvinnor sökte vård. Fler kvinnor skulle bli behandlade eller få inkontinenshjälpmedel förskrivet. Om information gick ut via reklam i exempelvis väntrum eller media där det informeras om möjligheter till behandling för UI skulle resultera i att fler kvinnor söker vård. Okunskapen bland människor från andra länder angående möjligheten till behandling för urinläckage kan bero på att människorna inte har kunskap om hur den svenska sjukvården är uppbyggd eller organiserad.
Distriktssköterskan och annan vårdpersonal har en viktig funktion genom att vara öppen för kulturella skillnader och ge kvinnorna från andra länder möjlighet till att få frågan om eventuellt urinläckage. I studien av Waetjen et al. (2018) framkom ingen skillnad mellan ras/etnicitet, socioekonomisk status eller utbildning gällande att söka eller inte söka vård för UI.
Metoddiskussion
En systematisk litteraturstudie valdes för att undersöka bidragande faktorer till varför kvinnor inte söker vård för UI. En systematisk litteraturstudie bedömdes lämpligt utifrån studiens syfte.
Val av undersökningsgrupp, kvinnor, valdes för att UI drabbar fler kvinnor än män.
Politoch Beck (2020) modell i nio steg valdes för att göra en systematisk litteraturstudie. Med hjälp av modellen i nio steg blev arbetet strukturerat och det var lätt att följa stegen till att komma fram i processen. Val av databaser gjordes i samråd med bibliotekarie på Sjukhusbiblioteket på Centralsjukhuset Karlstad. Med hjälp av bibliotekarie kunde arbetet med litteraturstudien komma igång snabbt då hon instruerade hur man sökte i de olika databaserna (PubMed och CINAHL). Att söka i databaser med inriktning på omvårdnadsforskning stärker arbetets trovärdighet/validitet. En central del i ett litteraturstudie är val av ämnesord (Henricson 2017).
Diskussion angående val av ämnesord och hur ämnesorden skulle användas i sökningarna har gjorts. Ämnesordet “nurse” (sjuksköterska) användes i en kombination med de andra ämnesorden och gav litet antal resultat, därmed uteslöts ämnesordet. Ämnesorden barriär, hinder och faktorer har använts i sökningar, vilket inte gav mer resultat än ämnesorden som listats i tabell 2 och 3. Därför valdes det att inte använda just de ämnesorden. Ämnesordet distriktssköterska (district nurse) var ej relevant att använda som ämnesord av samma orsak som ämnesordet sjuksköterska (nurse) eftersom syftet var att identifiera bidragande faktorer till varför kvinnor med UI inte söker vård för sina besvär. Distriktssköterskan i Sverige har inte samma motsvarighet och arbetsuppgifter som i andra länder, därför rekommenderade bibliotekarien att inte välja distriktssköterska som ämnesord till detta syfte. En sökning gjordes ändå med ämnesordet distriktssköterska (district nurse) för att säkerställa att inte gå miste om eventuella artiklar. I sökningen gav det inte mer träffar i databaserna.
Begränsningar som valdes i sökningarna var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, eftersom majoriteten av artiklarna som publiceras i databaserna är skrivna på engelska. För att få den senaste forskningen valdes det att begränsa publiceringsår mellan 2010 och till och med den dagen som sökningarna gjordes. Val av publiceringsår gjordes medvetet eftersom forskning är en färskvara (Forsberg & Wengström 2017). Hade ingen eller en tidigare begränsning (före 2010) gjorts hade det troligtvis blivit fler antal träffar och framkommit äldre forskning, vilket kunnat ge fler eller färre kategorier och därmed ett annat resultat. Artiklarna begränsades inte med att innehålla enbart vuxna kvinnor, eftersom artiklar kunde innehålla relevant information trots att både män och kvinnor deltagit i studierna. Manuellt valdes artiklar bort där deltagarna var av båda könen och resultat inte redovisat separat mellan män och kvinnor. Det kunde ha gett felaktiga data till litteraturstudiens resultat om data tagits med från
22 dessa artiklar med både män och kvinnor inkluderade. Artiklar som valdes bort har redovisats, vilket höjer trovärdigheten enligt Forsberg och Wengström (2017). Artiklar som visade hela abstrakt valdes som begränsning för att göra en första bedömning huruvida artiklarna svarade på litteraturstudiens syfte. En begränsning som också valdes var peer review. Peer reviewed ökar trovärdigheten eftersom studierna då är bedömda som vetenskapliga (Henricson 2017).
För att inte utesluta relevanta artiklar som inte var peer review gjordes även sökning utan begränsningen, och gav inte någon skillnad i antal träffar.
Databassökning i CINAHL gav mindre antal träffar än databassökning i PubMed. Det förekom dubbletter både internt i databaserna samt dubbletter mellan databaserna. Dubbletter ökar resultatets sensitivitet i denna litteraturstudie och därefter trovärdigheten (Henricson 2017).
Antalet träffar i databaserna bedömdes som lämplig med tanke på litteraturstudiens storlek och tid till inlämning av arbetet. Om det blivit färre antal träffar hade manuella sökningar varit nödvändiga för att få rimligt antal artiklar till litteraturstudien. Ett annat sätt hade varit att justera begränsningar eller att ändra syftet. Hade det blivit ett stort antal träffar i databassökningarna hade en alternativ varit att justera begränsningar vad gäller ålder, kön, länder och publiceringsår för att minska antalet träffar.
Processen med urval ett till tre har beskrivits noggrant i metoden, en matris över resultatartiklarna är gjord, vilket stärker validiteten i litteraturstudien (Henricson 2017). Genom att artiklarna är redovisade i matrisen är det lätt för läsaren att få en kort sammanfattning av artikelns innehåll, vilket stärker trovärdigheten i litteraturstudien.
Artiklar exkluderades som inte hade dokumenterat att de godkänts av etisk kommitté, vilket möjligen kan ha påverkat resultatet i den här litteraturstudien. Artiklarna som exkluderades kan ha varit godkända av etisk kommitté och medveten inte valt att dokumentera det i artikeln, beroende på vilka krav de olika tidskrifterna har där artiklarna publiceras.
Kvalitetsgranskningen gjordes enligt Polit och Beck (2020) kvalitetsgranskningsmallar för kvantitativa artiklar och kvalitativa artiklar. För att få en djupare förståelse översattes först de båda mallarna från engelska till svenska, vilket underlättade processen. Det ingick många frågor i mallarna och samtliga skulle besvaras, vilket tog mycket tid. De artiklarna med mixad metod granskades via en kombination mellan de båda mallarna. Vilket höjer artiklarnas tillförlitlighet. Författarna delade upp att läsa och granska samtliga resultatartiklar och därefter fördes en gemensam diskussion för att inte missa eller utesluta viktiga fakta, som stärker reliabiliteten (Henricson 2017). Diskussionen ledde till en större förståelse för innehållet.
Artiklarna bestod främst av kvantitativa artiklar och det förekom även kvalitativa och mixade metoder. Författarna tror att orsaken till att det förekom främst kvantitativa artiklar eftersom UI är ett känsligt ämne och att frågeformulär är bättre lämpat för en deltagare att svara på än via en intervju. Vilket även resultatet i denna litteraturstudie påvisat, att kvinnor känner skam och blir generade inför att prata om sitt urinläckage. Samtliga artiklar som resultatet i litteraturstudien bygger på bedömdes ha hög vetenskaplig kvalité (Polit & Beck 2020) och det fanns inga artiklar som inte uppfyllde kraven enligt granskningsmallarna.
Eftersom begränsningen peer review valdes i databassökningen och innebar att artiklarna redan är vetenskapligt granskade kan steget med kvalitetsgranskning enligt mallarna kännas överflödigt. Samtidigt är kvalitetsgranskning en viktig del eftersom artiklarna blir kontrollerade och granskade upprepade gånger, vilket ökar artiklarnas tillförlitlighet. Steget med kvalitetsgranskning är även viktigt för distriktssköterskor i lärande syfte och tänka kritiskt kring ny forskning.
23 Analysen av texterna i samtliga artiklar var en stor utmaning och var tidskrävande eftersom det ingick kvantitativa- och kvalitativa artiklar samt artiklar med mixad metod. Vid ett flertal gånger har diskussion förts med handledare om analysering av artiklar, vilket ökar tillförlitligheten och underlättade processen av analysen. Trots olikheter mellan artiklarna som ingick i litteraturstudien har uppgiften kunnat utföras på ett bra sätt. Resultatet stärks i den här litteraturstudien eftersom det ingår olika typer av artiklar. Kvinnorna svarade likartat på varför de valde att inte söka vård för UI, vare sig om det var artiklar med kvantitativ metod, som har fler deltagare och styrda frågor eller kvalitativ metod med färre deltagare och frågor på djupet alternativt mixade artiklar. Data från kvantitativa artiklar gav siffror och ett mer generaliserbart resultat medan data från kvalitativa artiklar gav en djupare förståelse med bland annat citat.
Ingen irrelevant data har inkluderats och heller ingen relevant data har medvetet utelämnats i denna litteraturstudies resultat.
Litteraturstudiens resultat stärks i trovärdighet eftersom diskussion har förts med handledaren via handledningstider genom hela arbetet gång. Regelbunden handledning har skett via Zoom där handledaren har gett synpunkter och kommenterat och tillsammans med författarna diskuterat de olika delarna i litteraturstudien. Vilket styrker arbetets trovärdighet.
Att samtliga studier är gjorda i andra länder än Sverige kan ha en negativ tillämpbarhet eftersom hälso- och sjukvårdssystemen är olika uppbyggda i respektive land. Resultaten är ändå snarlika mellan artiklarna som ingår i litteraturstudiens resultat, då kvinnor uppger liknande bakomliggande faktorer till att inte söka vård för UI. Resultatet kan ge en bred bild på hur det ser ut i den globala verkligheten och är troligtvis en förklaring till varför även svenska kvinnor inte väljer att söka vård för urinläckage. Önskvärt hade dock ändå varit att få med artiklar med fokus på svenska kvinnor och faktorer som bidrar till varför de inte väljer att söka vård för UI.
Båda författarna har tidigare erfarenheter och förförståelse inom omvårdnadsarbetet. Detta har beaktats under arbetes gång för att inte ha inverkan på resultatet i litteraturstudien. Samtliga forskningsetiska överväganden har eftersträvas att följa.
Klinisk betydelse
Kliniska betydelsen med examensarbetet är att vara ett stöd för distriktssköterskor i den kliniska verksamheten genom att de kan bli mer medvetna om vikten av kunskap till kvinnor om etiologi, symtom och behandling för UI. Distriktssköterskan ska i mötet med kvinnor skapa en god vårdrelation och fråga kvinnor om urinläckage eller ge möjlighet att berätta om eventuella besvär. Vilket kan bidra till att fler kvinnor väljer att söka vård för sina besvär i en tidig fas. Blir fler kvinnor hjälpta förbättras både hälsa och livskvalité i förlängningen.
Förslag på fortsatt forskning
Den här litteraturstudien visar att ekonomi, prioritering, normalisering, känslomässiga aspekter, copingstrategier och brister i vårdrelation hindrar kvinnor från att söka vård för urinläckage. Förslag på vidare forskning är att jämföra kvinnor och mäns vårdsökarbeteende för UI. Detta på grund av att UI ses som en folksjukdom och kvinnor drabbas i högre grad än män. Det är viktigt att även uppmärksamma män som lider av UI så de inte försummas i vården.
24
Slutsats
Kvinnor normaliserar besvären, hindras av känslomässiga aspekter, har kunskapsluckor kring UI och behandlingsmöjligheter, finner copingstrategier för att leva med besvären. Brister i vårdrelation, ekonomi och prioriteringar var faktorer som bidrog till att kvinnor avböjer att söka vård för UI. Författarna i denna litteraturstudie anser att alla faktorer hänger ihop mellan varandra på ett eller annat sätt. Kunskap om ämnet UI är väsentligt för distriktssköterskan eftersom distriktssköterskan har en viktig roll i mötet med kvinnor som besväras av urinläckage. Genom lyhördhet och respekt för kvinnan öppna upp till samtal om eventuella besvär av UI, ställa direkta frågor samt ge kunskap om UI kan bidra till att fler kvinnor söker vård och blir hjälpta. Kvinnorna med UI kan därmed få en god hälsa och en ökad livskvalité.
25
Referenslista
* Artiklar som ingår i resultat i denna litteraturstudie
Abrams, P., Cardazo, L., Fall, M., Griffiths, D., Rosier, P., Ulmsten, U., Kerrebroeck, P.V., Victor, A. & Standardization Sub-Committee of the International Continence Society (2003).
The standardization of terminology of lower urinary tract function: Report from the Standardization Sub-Committee of the International Continence Society. Urology, 61(1), 37- 49. doi: 10,1016/s0090-4295(02)02243-4
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
* Bascur-Castillo, C., Araneda-Gatica, V., Castro-Arias, H., Carrasco-Portino, M. & Ruiz- Cantero, M.T. (2018). Determinants in the process of seeking help for urinary incontinence in the Chilean health system. International Federation of Gynecology and obstetrics, 144(1), 103- 111. doi: 10.1002/ijgo.12685
Basu, M. & Duckett, J.R. (2009). Barriers to seeking treatment for women with persistent or recurrent symptoms in urogynaecology. BJO, 116(5), 726-730. doi: 10.1111/j.1471- 0528.2008.02098.x.
* Biyik, I., Kucuk, B., Arpaci, H.F. & Demirci, H. (2019). Factors affecting doctor visits of posmenopausal women with urinary incontinence. Lower Urinary Tract Symptoms, 11(4), 200- 205. doi: https://doi.org/10.1111/luts.12261
Brülde, B. (2003). Teorier om livskvalitet. Lund: Studentlitteratur.
Cooper, J., Annappa, M., Quigley, A., Dracocardos, D., Bondili, A. & Mallen, C. (2015).
Prevalence of female urinary incontinence and its impact on quality of life in a cluster population in the United Kingdom (UK): a community survey. Primary Health Care Research
& Development, 16(4), 377-382. doi: 10.1017/S1463423614000371
Dehlin, O. & Rundgren, Å. (2018). Geriatrik. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad – definition, mätskalor och hälsoeffekter.
I Edvardsson, D. (red.) Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 29 - 35.
* El-Azab, A.S. & Shaaban, O.M. (2010). Measuring the barriers against seeking consultation for urinary incontinence among Middle Eastern women. BMC Women´s Health, 10(3). doi:
10.1186/1472-6874-10-3
* Elbiss, H.M., Osam, N. & Hammad, F.T. (2013). Social impact and Healthcare-seeking behavior among women with urinary incontinence in the United Arab Emirates. International Journal of Gynecology and Obstetric, 122(2), 136-139. doi:
https://doi.org/10.1016/j.ijgo.2013.03.023
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund. Att utvecklas och att ta ansvar.
Stockholm: Natur & Kultur.
26 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2017). Att göra systematiska litteraturstudier. 4. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hellström, A-L. & Lindehall, B. (2009). Uroterapi. Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 411-420.
HSLF-FS 2017:27. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Hung, H.C., Hsaio, S.M., Chih, S.Y., Lin, H.H. & Tsauo, J.Y. (2011). Effect of pelvic floor muscle strengthening on bladder neck mobility: a clinical trial. Physical Therapy, 91(7), 1030- 1038. doi: 10.2522/ptj.20100186
Hunskaar, S., Arnold, E.P., Burgio, K., Diokno, A.C., Herzog A.R. & Mallett, V.T. (2000).
Epidemiology and natural history of urinary incontinence. Int Urogynecol J, 11(5), 301-319.
doi:10.1007/s0019200700021
Hägglund, D. & Wadensten, B. (2007). Fear of humiliation inhibits women's care-seeking behaviour for long-term urinary incontinence. Scand J Caring Sci, 21(3), 305-12. doi:
10.1111/j.1471-6712.2007.00481.x
Irwin D.E., Kopp Z.S., Agatep B., Milsom I. & Abrams P. (2011). Worldwide prevalence estimates of lower urinary tract symptoms, overactive bladder, urinary incontinence and bladder outlet obstruction. British Journal of Urology International, 108(7), 1132-1138. doi:
10.1111/j.1464-410X.2010.09993.x
Ivarsson, H. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården.
Stockholm: Natur & Kultur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod.
Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 57-80.
Knarr, J., Schnatz, P.F., Whitehurst, S.K. & Long, J. (2010). Urinary incontinence in menopausal women. Journal of Clinical outcomes management, 17(11), 43-54.
Larsson, I., Palm, L. & Hasselbalch, L.R. (2016). Patientkommunikation i praktiken:
information, dialog, delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Limpawattana, P., Kongbunkiat, K., Sawanyawisuth, K. & Sribenjalux, W. (2014). Help- seeking behaviour for urinary incontinence: experience from a university community. Int Journal of Urological Nursing, 9(3), 143-148. doi: https://doi.org/10.1111/ijun.12065
Läkemedelsboken (2018). Inkontinens hos kvinnor.
https://lakemedelsboken.se/kapitel/nefrologi-urologi/urininkontinens.html#g2_5 [2020-04- 28]
27 Lönn, U. & Carlson, P. (2008). Inkontinens hos äldre kvinnor: råd till sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Stockholm: Gothia.
* Mallett, V.T., Jezari, A.M., Carrillo, T., Sanchez, S. & Mulla, Z.D. (2018). Barriers to seeking care for urinary incontinence in Mexican American women. The International Urogynecological Association, 29(2), 235-241. doi: 10.1007/s00192-017-3420-6
Milsom, I., Abrahams, P., Cardozo, I., Roberts, R.G., Thuroff, J. & Wein, A.J. (2002). How widespread are the symptoms of overactive bladder and how are they managed? A population based prevalence survey. BJU International, 87(9), 760-766. doi: 10.1046/j.1464- 410x.2001.02228.x
Minassian, V. A., Yan, X., Lichtenfeld, M.J., Sun, H. & Stewart, W.F. (2012). The iceberg of health care utilization in women with urinary incontinence. Int Urogynecol J, 23(8), 1087- 1093. doi: 10,1007/s00192-012-1743-x
Nikola (2016). Basal utredning vid blåsdysfunktion.
http://nikola.nu/sites/all/files/documents/blanketter/basal_utredning_16.pdf [2020-05-09]
Nikola (2016). Urinvägarnas anatomi och fysiologi.
http://nikola.nu/sites/all/files/documents/utbildning/bilder_ur_skola_i_inkontinensvard- kapitel2.pdf [2020-05-09]
Pedersen, L.S., Lose, G., Høybye, M.T., Elsner, S., Waldmann, A. & Rudnicki, M. (2017).
Prevalence of urinary incontinence among women and analysis of potential risk factors in Germany and Denmark. Acta Obstet Gynecol Scan, 96(8), 939-948. doi: 10.1111/aogs.13149
* Perera, J., Kirthinanda, D.S., Wijeratne, S. & Wickramarachchi, T.K. (2014). Descriptive cross sectional study on prevalence, perceptions, predisposing factors and health seeking behaviour of women with stress urinary incontinence. BMC Women's Health, 14(78) doi:
10.1186/1472-6874-14-78
Pilhammar, E. (red.) (2019). Pedagogik inom vård och handledning. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2020). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. uppl. 11. Philadelphia: Wolters Kluwer.
* Prabhu, S.A. & Shanbhag, S. (2013). Prevalence and Risk Factors of Urinary Incontinence in Women Residing in a Tribal Area in Maharashtra, India. Journal of Research Health Sciences, 13(2), 125-130.
Region Värmland (2020). Riktlinjer för inkontinenshjälpmedel.
https://www.regionvarmland.se/vardgivarwebben/vard-och-behandling/Habilitering- rehabilitering-och-hjalpmedel/Inkontinens/riktlinjer/ [2020-10-02]
Roe, B., Flanagan, L., Jack, B., Barrett, J., Chung, A., Shaw, C. & Williams, K. (2011).
Systematic review of the management of incontinence and promotion of continence in older people in care homes: descriptive studies with urinary incontinence as primary focus. Journal of Advanced Nursing, 67(2), 228-50. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05481.x
