AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för humaniora
Det dominerande mediet
En kvantitativ undersökning om studenternas inhämtning av information om coronarestriktionerna.
Ida Danielsson Nellie Brander Stenberg
2021
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap
Kommunikationsprogrammet: Inriktning kommunikatör Medie- och kommunikationsprogrammet C (61 - 90) 30 hp.
Handledare: Anette Forsberg Examinator: Namn
Sammanfattning
Titel: Det dominerande mediet
Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) inom medie- och kommunikationskunskap
Författare: Ida Danielsson och Nellie Brander Stenberg Handledare: Anette Forsberg
Datum: 2021-05-27
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka var studenter inhämtar information om coronarestriktionerna samt deras förtroende gentemot olika medier och medieaktörer.
Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats.
Populationen avser studenter vid universitet och högskola mellan 18 - 40+ år. Data har samlats in via en webbaserad enkät. Enkäten resulterade i 135 godtagbara svar som har analyserats med hjälp av Google forms.
Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att studenterna huvudsakligen inhämtar information om coronarestriktionerna genom journalistiska nyhetsmedier.
Folkhälsomyndigheten är det mest trovärdiga källan i frågan, medan studenterna hade lägst förtroende för influencers. För ett mer trovärdigt resultat hade det krävts fler respondenter i undersökningen.
Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till teoretisk kunskap angående studenternas val av medier och medieaktörer i rapporteringen om coronarestriktionerna. Studien bidrar även till en generell uppfattning om studenternas förtroende för olika medier och
medieaktörer.
Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning föreslås undersöka om dessa attityder gentemot medier och medieaktörer återspeglar deras beteenden. Det hade även varit intressant att studera andra grupper samt ta hänsyn till andra variabler som kan tänkas vara bakomliggande orsaker till val av medier och medieaktörer under en samhällskris.
Nyckelord: Corona, Folkhälsomyndigeten, nyhetsmedier, sociala medier, studenter
1
Abstract
Title: The dominant medium
Level: Final assignment for Bachelor’s Degree in media and communications Authors: Ida Danielsson och Nellie Brander Stenberg
Supervisor: Anette Forsberg Date: 2021-05-27
Aim: The aim of this essay is to investigate where students obtain information about the coronarestrictions and how they rely on different media and media actors in the matter.
Method: The study applies a quantitative research method with a deductive approach.
Data were collected through a web-based survey and was answered by 135 students aged 18 - 41+. The questionnaire consisted of a total of 17 questions regarding the students' collection of information about the coronarestrictions.
Result and conclusions: Collection of information regarding the coronarestrictions takes place mainly through journalistic news media. The public health authority information about the coronarestrictions proved to be the most credible source among the students. The results also showed that influencers were the least reliable. The conclusion of the study is not completely credible. The study required more extensive answers. This contributes to a lack of factors which leads to the result of the study not being enough.
Contribution: The study contributes to theoretical knowledge about students' collection of information in the media about the coronarestrictions. The choice of media actors and attitudes towards them.
Suggestion for future research: Further research is suggested to investigate whether these attitudes towards the media and media actors reflect their behavior. It would also have been interesting to study other groups and take into account other variables that may be underlying reasons for the choice of media and media actors during a societal crisis.
Keywords: Corona, news media, public health authority, social media, students
2 Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 3
1.1 DISPOSITION ... 3
1.2 MYNDIGHETER ... 4
1.3 TRADITIONELLA NYHETSMEDIER ... 4
1.4 SOCIALA MEDIER ... 4
1.5 INFLUENCERS ... 5
2. SYFTE ... 5
2.1.FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
2.2 AVGRÄNSNINGAR ... 6
3. TIDIGARE FORSKNING ... 6
3.1 MSB - KRISKOMMUNIKATION 2.0 ... 6
3.2 OM SVININFLUENSAN I MEDIER OCH OPINION ... 7
3.3 KRISKOMMUNIKATION OCH SEGREGATION I EN PANDEMI: HUR BOENDE I UTSATTA OMRÅDEN INFORMERADE SIG OM CORONAVIRUSET VÅREN 2020 ... 8
4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 9
4.1 TVÅSTEGSHYPOTESEN ... 9
4.2 RISK- OCH KRISKOMMUNIKATION ... 10
4.3 KRISJOURNALISTIK ... 11
5. METOD ... 11
5.1 FORSKNINGSDESIGN ... 11
5.2 METODVAL ... 12
5.3 ENKÄT ... 12
5.4 DATAINSAMLING ... 12
5.5 STRATEGISKT URVAL ... 13
5.6 BORTFALLSANALYS OCH SVARSFREKVENS ... 14
5.7 ETISKT STÄLLNINGSTAGANDE ... 14
5.8 RELIABILITET ... 14
5.9 VALIDITET ... 15
5.10 VARIABLER ... 15
5.11 METODKRITIK ... 16
6. RESULTAT ... 17
6.1 ÅLDER OCH KÖN ... 17
6.2 INFORMATIONSINHÄMTNING OCH KÄLLOR ... 18
6.3 FAKTORER FÖR VAL AV KÄLLA ... 20
6.4 TROVÄRDIGHET ... 21
6.5 INFLUENCERS ROLL I SAMHÄLLET ... 25
7. DISKUSSION ... 26
7.1 SLUTSATS ... 28
7.2 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING ... 28
8. KÄLLFÖRTECKNING ... 29
9. BILAGOR ... 32
3
1. Introduktion
I detta kapitel introduceras studiens ämne samt bakgrund och essentiella begrepp med information om Myndigheter, traditionella nyhetsmedier, sociala medier, och
influencers. I slutet av avsnittet förtydligas uppsatsens struktur med en disposition.
Under det senaste året har covid-19 varit ett dominerande nyhetsämne i medierna. Detta genom traditionell journalistik som TV, radio och tidningar, men även på sociala
medier. Människor har behövt anpassa sina levnadsvanor, företag har tvingats stänga ner och sjukvården har varit överbelastad.
Viruset upptäcktes i kina och den 11 mars 2020 bekräftade World Health Organization (WHO) det som en pandemi, som än idag pågår. Viruset ger symptom som bland annat hosta, feber, nedsatt lukt-och smaksinne och andningsbesvär. De flesta drabbade får lindriga besvär som går över av sig själv, men viruset kan för en del människor vara livshotande (Folkhälsomyndigheten, 2020).
För att minska smittspridningen har nationella allmänna råd och rekommendationer tagits fram. Råd som uppmuntrar allmänheten till att umgås i mindre kretsar, träffa personer som är i en riskgrupp på ett säkert sätt, resa säkert, undvika trängsel samt att både regional och kommunal verksamhet som inte är nödvändig bör stängas ner (Folkhälsomyndigheten, 2021).
I samband med digitaliseringen och sociala medier är informationsflödet oändligt och det är inte enbart de stora mediehusen som kan ta del av den offentliga debatten. I dagens samhälle kan alla vara avsändare och gränsen mellan privat och offentligt suddas ut allt mer (Ghersetti & Odén 2020, s.272). Vi vill därmed undersöka hur studenter vid universitet och högskola inhämtar information om coronarestriktionerna och om det finns någon dominerande nyhetskälla i vårt urval. Vidare undersöks studenternas förtroende för de olika medierna i rapporteringen om coronarestriktionerna.
1.1 Disposition
Studien introduceras med en inledning, följt av en bakgrund där begrepp som används frekvent kommer att förklaras. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar
4 vi ämnar undersöka. I nästa avsnitt redogörs det för den tidigare forskningen inom kriskommunikation i en global pandemi och den digitala kriskommunikationen. Vidare redogörs det för det teoretiska ramverket som legat till grund för studien. Det femte avsnittet förklarar den valda metoden med tillvägagångssätt och urval. Studiens
kvalitetskriterier tas upp med begrepp som validitet och reliabilitet. Därefter presenteras resultatet av enkätundersökningen i form av cirkel- och stapeldiagram. Slutligen
diskuteras studiens resultat kopplat till den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket, följt av en sammanfattande slutsats.
1.2 Myndigheter
Statskontoret (2020) redogör för myndigheter som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordningen eller lag.
Folkhälsomyndigheten (Fohm) är en myndighet i uppdrag av regeringen med syfte att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar och verka för ett effektivt smittskydd samt skydda befolkningen mot hälsohot. Folkhälsomyndigheten är en nationell
kunskapsmyndighet och informerar om de viktigaste folkhälsofrågorna (Folkhälsomyndigheten, 2016).
1.3 Traditionella nyhetsmedier
Traditionella medier avser dagspress, radio och TV i ursprunglig form och även online på olika medieplattformar. Många av de traditionella medierna har existerat sedan mycket länge och en del har varit aktiva i över hundra år. Medierna har ofta en organisation bakom sig med arbeten som nyhetsförmedling samt övrigt redaktionellt innehåll. Kommunikationen i traditionella medier är i synnerhet enkelriktad, opersonligt och når en stor del människor samtidigt (Weibull, Wadbring & Ohlsson 2018, s.18)
1.4 Sociala medier
I samband med sociala mediernas framväxt kan människor utöka sitt nätverk till oändligheten och information kan spridas mycket snabbt. Människor kan via sociala medier interagera med varandra genom att utbyta och ta del av åsikter och trender. Även företag kan på nå ut till allt fler konsumenter och dessa konsumenter kan i sin tur ge rekommendationer till varandra (Carlsson 2010, s.8). Sociala medier öppnar upp för nya
5 möjligheter och handlar inte enbart om marknadsföring genom reklam och sälj. Det kan även handla om samhällsinformation, direktkommunikation med allmänheten och internkommunikation (Carlsson 2010, s.48).
Sociala medier eller sociala nätverk innefattar flertal olika tjänster och plattformar på internet. Det kan vara applikationer på mobiltelefonen, webbplatser eller båda. Sociala medier syftar bland annat till att dela bilder, länkar, skapa inlägg, videoklipp och annat.
Användarna av tjänsten är i någon utsträckning med och skapar innehållet och tar även del av andras innehåll (Svenskarna och internet 2020).
1.5 Influencers
I dagens medierade samhälle är influencers vanligt förekommande. Ordet influencers betyder influerare och är en person som påverkar sin omgivning. Skillnaden mellan en influerare och en påverkare är diffust och istället menar Punkt PR att en influerare är en aktör med makten att påverka en publik. En influencers är kopplat till de digitala och sociala kanalerna och är en person som människor lyssnar på, litar på och bryr sig om.
En influencer har en egen kanal med en egen följarskara som troligtvis delar dennes personlighet eller intresse. Det är slutligen genom olika samarbeten med produkter och varumärken som en influencer får sin primära inkomst från. När influencers trädde fram talade man ofta om bloggare eller youtubers, men idag finns de i allt fler kanaler.
Podcasts, Instagram, Youtube, TV och böcker är några exempel på kanaler som influencers verkar genom (PunktPR 2018).
2. Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur studenter på universitet/högskola inhämtar information om restriktionerna under den rådande coronapandemin. Studien ämnar även att undersöka hur studenter förlitar sig på utvalda medierna och medieaktörer i
rapporteringen om coronarestriktionerna.
För att uppfylla studiens syfte och få en djupare förståelse för problematiseringen har följande frågeställningar tagits fram:
6 2.1.Frågeställningar
● Vilket är det mest dominerande mediet hos studenter på universitet och högskola när det kommer till inhämtning av information om coronarestriktionerna?
● Hur förlitar sig studenter på universitet och högskola till olika medier och medieaktörer i rapporteringen om coronarestriktionerna?
2.2 Avgränsningar
Undersökningen avgränsas genom att endast studenter som studerar vid universitet eller högskola fått delta i enkätundersökningen. Urvalet som gjorts är utifrån tillgänglighet och redan befintliga kontakter inom de olika universiteten samt högskolorna.
3. Tidigare forskning
Härmed berörs tidigare forskning som vi anser vara relevanta för studien. Den tidigare forskningen berör allmänhetens förtroende för medier och individers inhämtning av information under en global pandemi. Studierna har utförts på uppdrag av
Myndighetens samhällsskydd och beredskap (MSB) och Göteborgs universitet.
3.1 MSB - Kriskommunikation 2.0
Forskarna Monika Djerf-Pierre, Marina Ghersetti, Bengt Johansson och Tomas Odén vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG vid Göteborg
universitet har på uppdrag av Myndighetens samhällsskydd och beredskap (MSB) utfört en rapport om den digitaliserade kriskommunikationen.
Forskarna förklarar att det vid en samhällskris är allmänheten, organisationer och medier som utgör den centrala rollen i kriskommunikationen. Frågor om ansvar blir en viktig del under kriser och vid gränsöverskridande kriser uppstår ofta debatter och förhandlingar. Allmänheten skapar i sin tur en bild av krisen utifrån de egna
erfarenheterna och mediernas porträttering av krisen. Däremot kan uppfattningen om krisen även vara helt beroende av nyhetsmedierna och de sociala medierna om
allmänheten inte besitter någon egen erfarenhet. Medierna utgör därmed en avgörande roll i allmänhetens uppfattning om kriser (Odén, et al. 2016, s.33).
7
De traditionella nyhetsmediernas roll i kriskommunikationen har successivt förändrats i samband med digitaliseringen. Digitaliseringen har skapat konkurrens om källor, resurser, ett ökat nyhetstempo och även påverkat interaktivitet och konvergens mellan olika format. I och med de sociala mediernas framväxt menar forskarna att det inte längre behöver vara nyhetsmedierna som är det självklara valet i den offentliga kommunikationen. Det skapar i sin tur nya förutsättningar för kriskommunikationen (Odén et al. 2016, s.36).
Flertalet forskare diskuterar de sociala mediernas logik som skiljer sig gentemot
medielogiken i traditionella massmedier. Den medielogik som infinner sig på de sociala medierna beskrivs som sociala nätverk med egenskaper som användargenererat,
användardistribuerat innehåll, interaktivitet, personalisering och popularitetsdriven produktion och distribution. Hur allmänheten värderar och förlitar sig på
kriskommunikation i digitala och sociala medier i jämförelse med nyhetsmedierna och myndigheternas kriskommunikation blir därmed en viktig fråga (Odén et al 2016, s.36).
3.2 Om svininfluensan i medier och opinion
Forskarna Marina Ghersetti och Tomas A.Odén vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet, har på uppdrag av MSB
genomfört en studie i syfte att erhålla systematisk kunskap om några av de stora, ledande svenska mediernas rapportering om svininfluensan.
Under våren 2009 upptäckte man en smitta i Mexico City som sedan kom att bli en global pandemi med flertal insjuknade och avlidna. Viruset är väl känt som
svininfluensan och blev direkt ett stort samtalsämne mellan människor (Ghersetti &
Odén 2010, s.5).
Undersökningen syftade till att ta reda på vad mediekonsumenterna kunnat ta del av i nyhetsrapporteringen samt hur de förhållit sig till den informationen. De har avgränsat studien genom att analysera utvalda svenska dags- och kvällstidningar, sändningar i SVT, TV4 och Sveriges Radio när det kommer till information om epidemin och samhällets insatser för att bekämpa den. Studien syftar även till att ta reda på
8 allmänhetens synsätt på krisen utifrån mediernas rapportering samt förtroendet för dem (Ghersetti & Odén 2010, s.23).
För att undersöka detta utfördes en enkätundersökning tillsammans med SOM-institutet vid Göteborgs universitet under hösten 2009. Resultatet visade att 80 procent av
respondenterna uppgav att de inte var oroliga för den pågående krisen utifrån mediernas rapportering. Kvinnorna var mer oroade än män. De som inte tog del av mediernas rapportering om svininfluensan var däremot mer oroade (Ghersetti & Odén 2010, s.114).
Vidare redogör forskarna för allmänhetens förtroende för de olika medierna som undersöktes via en SOM-enkät 2008. Allmänheten uppgav att de i vanliga fall har ganska högt förtroende för radio, tv och morgontidningar, medan förtroendet var lägre för kvällspressen. I samband med svininfluensan sjönk däremot förtroendet för samtliga och allmänheten var skeptisk gentemot nyhetsmediernas rapportering om smittan och dess konsekvenser. Allmänhetens förtroende för myndigheter var däremot hög i samband med influensan (Ghersetti & Odén 2010, s.119)
3.3 Kriskommunikation och segregation i en pandemi: Hur boende i utsatta områden informerade sig om coronaviruset våren 2020
I en arbetsrapport av forskarna Esaiasson, Johansson, Ghersetti och Sohlberg vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet behandlas kriskommunikation och segregation i en pandemi. Syftet med studien är att undersöka hur boende i utsatta områden informerade sig om coronaviruset under våren 2020 (Esaiasson et al 2020, s.3).
I rapporten har man gjort en jämförelse mellan boende i utsatta områden i nordöstra Göteborg med boende i övriga Sverige i deras inhämtning av information om
coronaviruset. För att avgränsa studien har man fokuserat på utländska nyhetsmedier, myndigheters webbplatser, sociala medier och den personliga kommunikationen med vänner och familj. Rapporten bygger på personliga intervjuer och enkäter som slutligen jämförts med samma undersökning som gjorts för boende i övriga Sverige. Båda frågeundersökningarna har genomförts i samarbete med Opinionslaboratoriet LORE
9 som är en del av SOM-institutet vid Göteborgs universitet (Esaiasson et al 2020, ss.5 – 6).
Resultatet visade att hela 95 procent av respondenterna i Hjällbo och Bergsjön svarade att de sökt information om coronaviruset. När det kommer till val av informationskälla är de svenska nyhetsmedierna vanligast bland samtliga, men mindre dominanta bland boende i utsatta områden (54 procent mot 71 procent). Bland boende i utsatta områden var sociala medier den näst vanligaste källan för information (41 procent) och för boende i övriga Sverige var det myndigheternas webbsidor (35 procent). Även de utländska medierna var enligt rapporten mer vanligt i de utsatta områdena (36 procent mot 27 procent) (Esaiasson et al 2020, s.12).
4. Teoretiska utgångspunkter
I vår studie har vi valt att tillämpa tvåstegshypotesen, risk-och kriskommunikation samt krisjournalistik.
4.1 Tvåstegshypotesen
Gripsrud (2011, s.80) redogör för Paul Lazarsfelds forskningsprojekt 1944 i samband med presidentvalet i USA med syfte att ta reda på vilka faktorer som avgjorde hur människor slutligen röstade. Under forskningsprojektets gång var det faktum att
människor pratade med varandra om de olika inslagen i valkampanjen och även medias täckning av dessa en viktig faktor. Forskarna kom fram till att de idéer och den
information som framfördes i tryckta medier och radio gick via så kallade opinionsledare till den mindre aktiva befolkningen (Gripsrud 2011, s.80).
Enligt Gripsrud (2011, s.80) var det denna upptäckt som låg i grund för den teori som Lazarsfeld utförde tillsammans med Elihu Katz 1945. En studie som menar på att människors interaktioner utgör en stor betydelse när det kommer till beslutsfattandet.
Istället för att medierna hade en direkt effekt på mottagarna, visade deras studier att massmedierna tog en indirekt roll där budskapet förmedlas via opinionsbildare. Medias påverkan var inte enbart beroende av budskapets form och innehåll eller människors personlighet och mentala förutsättningar. Lazarsfeld och Katz menar att medias
10 påverkan enbart kunde förstås oberoende av de sociala relationerna mellan enskilda människor som fungerade som publiken (Gripsrud 2011, s.80).
Enligt Katz (2006, s.32) var den huvudsakliga orsaken till varför människor valde att ändra sin röstintention under kampanjen det personliga inflytandet. Människor tenderar att rösta som de verkar och därmed hur exempelvis deras medarbetare, fruar eller män och klubbmedlemmar röstar. Slutligen fann de enligt Katz uppgifter som bekräftade detta där en del människor utgjorde ett stort inflytande på deras kamraters
röstintentioner. Katz förklarar att dessa opinionsbildare finns i alla yrkesgrupper och på alla sociala och ekonomiska nivåer.
4.2 Risk- och kriskommunikation
Ordet kris kommer ursprungligen från grekiskan och betyder viktiga beslut. När en kris uppstår menar forskare att det rent generellt är när det råder osäkerhet i en fråga
samtidigt som frågan orsakar problem. Enligt den kanadensiske forskaren Lerbinger uppstår en kris när något inträffar plötsligt, är hotfull och bidrar till osäkerhet.
Händelsen behöver även en snabb respons och handling i och med att det råder en stor tidspress (Larsson 2014, s.299).
Det finns flertal olika kriser som beskrivs på olika vis. Först brukar man skilja på de händelser som naturen orsakar och på de som människor själva orsakar (Falkheimer, Heide & Larsson 2009, s.13). Oavsett vilket krävs det att både samhället eller enskilda organisationer behöver vara förberedda på att ställas inför olika slags krissituationer. De berörda parterna behöver agera snabbt genom att bland annat kommunicera till de som drabbas av händelsen då behovet av information blir allt större (Falkheimer, Heide &
Larsson 2009, s.24).
I dagens medierade samhälle går det att konstatera att en händelse som utvecklas till en kris inte rapporteras i media. Det är snarare journalistens rapportering som talar om för allmänheten att en kris har uppkommit eller kommer att uppkomma. Det går att ställa sig frågan huruvida krisen finns om det inte är någon som upptäcker den. Medierna har därmed en central roll när det kommer till hur allmänheten ska ta ställning till olika typer av risker eller kriser (Vigsø 2016, s.20).
11 4.3 Krisjournalistik
En samhällskris går som tidigare nämnt att definiera olika sätt och kan exempelvis vara terrorism, okontrollerade pandemier och vikande ekonomiska konjunkturer. Det går även att dela in kriser beroende på om den är förutsägbar eller inte samt om de är fysiska kriser eller förtroendekriser. Enligt svenska studier är förväntningarna och bedömningen av nyhetsjournalistik varierande beroende på typ av kris. Generellt sett anser allmänheten däremot att rapporteringen behöver vara snabb, direkt, uppdaterad samt trovärdig och korrekt. I samband med sociala mediers framväxt blir rapporteringen kring kriser ofta utmanande för journalister eftersom någon från allmänheten som dessutom varit på plats under händelsen ofta är snabb med publiceringen på sociala medier (Ghersetti & Odén 2020, s.269).
Nyhetsmediernas krisjournalistik har förändrats i samband med den digitala mediemiljö som existerar. Idag är det inte enbart de traditionella medierna som agerar
nyhetsförmedlare och med de sociala medierna kan allmänheten sprida information på sina plattformar. Utöver den konkurrens som skapas gentemot nyhetsmedierna blir även journalistprofessionens kontroll över mediernas innehåll utmanat. Författaren ger ett exempel på rapporteringen kring den tidigare svininfluensan 2009 där engagemanget bland allmänheten i medias kommentarsfält var med och påverkade nyhetsmediernas rapportering. Detta bidrar i sin tur till fler aspekter i krisrapporteringen, men ger även möjligheten för journalister att utbyta information med varandra. Det blir däremot svårt att säkerställa autenticiteten och representativiteten för det som publiceras i sociala medier (Ghersetti & Odén 2020, s.272).
5. Metod
I metodkapitlet redogörs det för hur undersökningen har genomförts. Detta genom att beskriva forskningsansatsen i arbetet samt en motivering av datainsamlingsmetoden.
Vidare presenteras analysmetoden och metodkritik diskuteras.
5.1 Forskningsdesign
Studien tillämpar en kvantitativ metod och tvärsnittsdesign, även kallad surveydesign.
En tvärsnittsdesign ger utrymme för en övergripande kartläggning av målgruppens kunskaper och attityder (Bryman 2018, s.87). I och med att vi ämnar undersöka
12 studenternas attityder gentemot olika medier och medieaktörer blir en tvärsnittsdesign lämplig som metod.
5.2 Metodval
Den kvantitativa forskningsmetoden innebär insamling av numeriska data med en deduktiv syn på relationen mellan teori och forskning (Bryman 2018, s.198).
Kvantitativ forskning utgår från den naturvetenskapliga modellens tillvägagångssätt och normer. Detta då forskningen framförallt grundar sig i positivismen. Kvantitativ
forskning ger en yttre och objektiv uppfattning av den sociala verkligheten (Bryman 2018, s.61).
Denna forskningsansats har tillämpats för att samla in data och slutligen redovisa generella slutsatser gällande studenternas inhämtning av information samt förtroende för medier och medieaktörer.
5.3 Enkät
Enkätundersökningar är effektiv vid mätning av individers erfarenheter, upplevelser och attityder (Ekström & Larsson 2010, s.20). En webbaserad enkät ger även
respondenterna möjligheten att besvara frågorna i valfri miljö med tid för att svara ärligt. Frågorna har formulerats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vidare har enkäten publicerats på olika Facebookgrupper för studenter med hjälp av våra resurser.
5.4 Datainsamling
Enkäten utformades i Google forms, som är ett kostnadsfritt enkätprogram skapad av Google. Detta då det med enkelhet skulle vara möjligt att dela enkäten direkt till
Facebook. Programmet möjliggjorde även en sammanställning av samtliga svar i stapel- och cirkeldiagram vilket underlättade redovisningen av resultatet. Av enkätens 17 frågor var samtliga av sluten karaktär. Med slutna frågor blir det lättare för respondenterna att besvara då respondenterna inte själva behöver skriva, utan enbart markera det
svarsalternativ som stämmer mest överens. Detta leder ofta till mindre bortfall då det även går snabbare att besvara (Bryman 2018, s.316). En del frågor är utformade för att svara på eventuella bakomliggande variabler som skulle kunna ha betydelse för en individs attityder inför en risk. Variablerna är frågor som ålder och kön. Enkäter som inte är för omfattande och berör urvalet tenderar enligt Bryman att få högre
13 svarsfrekvens. Uppsatsens undersökning beräknas ta ungefär fem minuter att besvara och består av 17 frågor, vilket troligtvis påverkar svarsfrekvensen positivt. Om ämnet i enkäten ligger långt ifrån respondenternas egna utbildningsämne och allmänna kunskap kan svarsfrekvensen påverkas negativt menar Wagner et al. (2012). I detta fall skulle det kunna påverka respondentgruppens deltagande i och med att denna består av studenter som utbildar sig inom skilda ämnesområden. Intresset för smittspridning under en pandemi kan därmed se olika ut bland respondenterna.
Undersökningen publicerades i olika studentgrupper på Facebook och även på våra egna profiler på Facebook. Varje respondent fick i enkäten fylla i om de var studenter vid universitet eller högskola. Genom detta kan man säkerställa att
undersökningspersonerna var studerande.
5.5 Strategiskt urval
För att nå ut till en stor population samtidigt var Facebook den plattform som enkäten publicerades på. På Facebook går det med enkelhet att hitta specifika grupper med människor som delar samma intressen. Då vi själva är studenter kan vi använda vårt redan befintliga sociala nätverk.
Enligt Leigert (2013, s.83) används Facebook av många åldersgrupper. Det finns därmed möjlighet att nå respondenter i varierande åldrar för att slutligen utreda eventuella skillnader.
Enkätundersökningen har skickats ut i följande Facebookgrupper:
● Kommunikationsprogrammet HIG - fd informatörsprogrammet HIG
● Malmö Student
● Nya studenter LTU
● Dom kallar oss studenter (Örebro universitet)
● Gävles mäklare HT20
14 5.6 Bortfallsanalys och svarsfrekvens
Enkätundersökningen har inga klassiska bortfall som felaktiga eller ofullständiga svar.
Samtliga respondenter har svarat på alla frågor, vilket innebär att undersökningen inte erhåller några interna bortfall. Deltagandet var däremot relativt lågt. Den kan dels bero på att deltagandet var frivilligt, men även för att ämnet ligger utanför studenternas egna ämnesval. Ett alternativ hade varit att istället besöka olika klasser, men i samband coronapandemin har de flesta studenter distansundervisning. Det kräver även en hel del tid.
5.7 Etiskt ställningstagande
För att skydda deltagarna finns det etiska principer i forskningen för att motverka obehag eller att någon tar skada av sin medverkan (Bryman 2018, s.170). Vid insamlingen av det empiriska materialet har deltagarnas medvetande om de etiska principerna varit viktigt. Enligt Bryman är det huvudsakligen etiska frågor som integritet, frivillighet, konfidentialitet och anonymitet för samtliga respondenter.
För att motverka detta har deltagarna fått information om den aktuella undersökningens syfte. Deltagarna är även informerade om att det utan någon vidare förklaring är möjligt att hoppa av undersökningen om så önskas. Utöver det får varje enskild respondent fylla i sitt samtycke innan undersökningen startar. Konfidentialiteten innebär hur forskare lagrar och hanterar den information som tagits fram i forskningen (Bryman 2018, s.173). I detta fall är all lagrad information låsta i ett dokument och enbart tillgängligt för författarna till uppsatsen. Deltagarna är i sin tur anonyma och endast kategoriserade utifrån åldersgrupp och kön.
5.8 Reliabilitet
Definitionen av reliabilitet kan beskrivas som tillförlitlighet. Det innebär i detta fall att resultatet ska bli densamma om studien genomförs på nytt oavsett vem som genomför den eller när det sker (Bryman 2018, s.207). Vår studie har fått svar från 135 studenter och inte från samtliga Facebookgrupper vilket innebär att studiens resultat kan
förändras. Detta om andra studenter skulle agera respondenter. För att stärka studiens reliabilitet hade vi därmed kunnat utföra en pilotstudie. En pilotstudie innebär enligt
15 Bryman att enkätundersökningen skickas ut till en viss grupp som slutligen får
genomföra undersökningen på nytt.
För en hög reliabilitet kan det även vara att frågorna i enkäten är av standardiserad art, vilket betyder att dessa ser densamma ut för samtliga respondenter som deltar. Frågorna bör därför vara tydligt formulerade för att undvika missförstånd (Bryman 2018, s.207). I enkätundersökningen har frågorna tydligt formulerats med ett enkelt språk och kort karaktär. Frågorna som ska besvaras är lika för alla respondenter och påverkar därmed reliabiliteten positivt.
5.9 Validitet
Validitet handlar om att undersökningen ska stämma överens med det som studien ämnar undersöka. Inom en kvantitativ forskning blir validitet ett viktigt begrepp att applicera för att konstatera att de anses giltiga (Bryman 2018, s.209). Bryman och Bell (2017, s.175) menar att validitet är det viktigaste forskningskriteriet. Begreppet
bedömer om de slutsatser som forskaren kommer fram till hänger ihop eller inte.
Esaiasson et al. (2017, s.59) delar upp begreppet i två delar, intern validitet och extern validitet. Den interna validiteten handlar om hur väl forskarna kopplat samman de använda teorierna med insamlat data. Detta för att de utförda observationerna går i linje med begreppen som används i studien. Den externa aspekten beskriver studiens
generaliserbarhet. Ett mycket viktigt kriterium inom den kvantitativa forskningen.
Deltagarantalet är i detta fall relativt lågt med 135 respondenter, vilket gör att generaliserbarheten påverkas och blir mer osäker. För en god intern validitet har
teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning noggrant valts ut för att på så vis stödja studiens resonemang. Detta genom att studera väl utförda studier som liknar vår.
Genom att smalna av urvalet för en mer lättgeneraliserad empiri ökar förhoppningsvis den externa validiteten.
5.10 Variabler
Enkätstudien utformades för att kartlägga studenternas huvudsakliga medier och medieaktörer när det kommer till inhämtning av information om coronarestriktionerna.
För att utläsa det samt studenternas förtroende för dem har vi tillämpat dessa variabler:
16 1. Datum
2. Kön 3. Ålder
4. Mediekonsumtion 5. Primär nyhetskälla 6. Socialt medium 7. Trovärdighet 8. Influencers roll
5.11 Metodkritik
En enkät öppnar inte upp för uppföljningsfrågor och ger heller ingen möjlighet för respondenterna att ge fördjupade svar (Bryman 2018, s.288). Detta leder i vårt fall till mer övergripande svar.
Vidare förklarar Bryman (2018, s.289) att en webbaserad enkät inte talar om vem som medverkar i undersökningen. Enligt Bryman kan det innebära att vissa webbanvändare kan använda flera olika identiteter och därmed besvara på frågorna mer än en gång.
Detta blir en svaghet i och med att vi valt att administrera enkäten på internet. De svar vi erhållit behöver inte nödvändigtvis vara det rätta antalet respondenter. Utöver det har vår undersökning genererat i färre antal enkäter än vi räknade med, vilket blir en
svaghet i studien.
En nackdel med en enkät är enligt Bryman (2018, s.288) svårigheterna att veta vilka respondenterna är. Det går heller inte att se några ansiktsuttryck eller tonfall som skulle kunna bidra till resultatet. Bryman förklarar att det vid en intervju är möjligt att besvara eventuella funderingar eller oklarheter bland respondenterna. De har med en webbenkät inte varit möjligt att bemötas eller förklaras. Därmed kan inga följdfrågor ställas.
Dessvärre studerades enbart faktorer som kön och ålder i vår studie. Genom att ta hänsyn till variabler som utbildningsnivå och vilket ämne studenterna studerar hade studien förstärkts. Det hade därmed varit möjligt att mer djupgående hitta mönster och samband.
17
6. Resultat
I detta avsnitt redogörs det för studiens resultat utifrån insamlat data från enkätundersökning.
Enkätundersökningen fick totalt 135 svar utan några interna bortfall. Resultatet kommer framföras genom delvis genom skrift samt cirkel- och stapeldiagram. Detta för att tydligt redovisa resultaten. Enligt Bryman (2018, s.412) är diagram den vanligaste metoden för redovisning av kvantitativ data då diagram är lätta att tolka och förstå.
6.1 Ålder och kön
Åldern delades upp i fyra olika delar där den största andelen respondenter var i åldern 18 - 25 (77,8 procent). I undersökningen var 14,1 procent i åldern 26 - 30 år och 7,4 procent var i åldern 31 - 40. Endast 0,7 procent uppgav att de var i åldern 40+ (se figur 1). Bland könen var majoriteten av respondenterna kvinnor (71,1 procent) (se figur 2).
Baserat på denna ojämna ålders- och könsfördelningen kommer vi inte att använda ålder och kön som förklarande variabler för en vidare analys av studiens resultat.
Figur 1. Ålder
18 Figur 2. Kön
6.2 Informationsinhämtning och källor
Innan undersökningen av hur respondenterna förlitar sig till olika medier och medieaktörer, utformades en fråga angående hur ofta studenterna aktivt söker efter information. Resultatet visade att 37 procent söker efter information en gång i månaden.
Totalt 17 procent söker aldrig efter någon information om coronarestriktionerna (se figur 3).
Vidare ställdes frågan om respondenternas huvudsakliga källa för information om coronarestriktionerna. Nästan hälften av respondenterna inhämtar information från traditionell journalistik mot 37,8 procent som använder Myndigheters webbsidor som primära källa. Sociala medier användes i lägst utsträckning (10,4 procent) (se figur 4).
För en fördjupande analys av vilka sociala medier som används har de största plattformarna valts i frågan. Majoriteten av sociala medieanvändare uppger att
Facebook är den primära källan för informationsinhämtning och 25,5 procent använder inte sociala medier i det syftet överhuvudtaget (se figur 5).
19 Figur 3.
Figur 4.
20 Figur 5.
6.3 Faktorer för val av källa
Majoriteten av respondenterna uppgav att trovärdigheten var den viktigaste faktorn i rapporteringen om coronarestriktionerna, följt av 32,6 procent som ansåg att
tillgängligheten var mest väsentlig (se figur 6).
Figur 6.
21 6.4 Trovärdighet
Nedan redovisas respondenternas svar gällande medieaktörer och mediers trovärdighet.
Resultatet visar att Folkhälsomyndigheten har högst förtroende bland studenterna i rapporteringen om coronarestriktionerna. Detta då 77,8 procent svarade att de anser att Folkhälsomyndigheten är mycket trovärdiga (se figur 12). SVT/TV4 var de två aktörer som studenterna ansågs som näst trovärdigast, följt av morgonpressen och
kvällspressen. Bland respondenterna var sociala mediers trovärdighet lägst och de flesta ställde sig neutrala i frågan (se figur 13).
Majoriteten respondenter litar mer på traditionell journalistik (78,5 procent) i
rapporteringen om coronarestriktionerna än sociala medier. Det var 18,5 procent som ansåg att det inte var någon skillnad på förtroendet för traditionell journalistik och sociala medier (se figur 12). Respondenterna förlitar sig mer på journalisternas
rapportering än influencers rapportering. Detta då 46,7 procent uppgav att de litade på influencers i liten grad (se figur 14), medan de flesta ställde sig neutrala i frågan om journalisters trovärdighet (se figur 13).
Figur 7. En skala där 1 representerar Inte trovärdigt och 5 representerar Mycket trovärdigt.
22 Figur 8. En skala där 1 är Inte trovärdigt och 5 är Mycket trovärdigt.
Figur 9. En skala där 1 är Inte trovärdigt och 5 är Mycket trovärdigt.
23 Figur 10. En skala där 1 är Inte trovärdigt och 5 är Mycket trovärdigt.
Figur 11. En skala där 1 är Inte trovärdigt och 5 är Mycket trovärdigt.
24 Figur 12.
Figur 13. En skala där 1 är I liten grad och 5 är I hög grad.
25 Figur 14. En skala där 1 är I liten grad och 5 är I hög grad.
6.5 Influencers roll i samhället
I frågan om vilken roll influencers bör ha i samhället är svaren skilda. Ungefär hälften av respondenterna ansåg att influencers bör förmedla underhållning, mot 48,9 procent som istället menar på att influencers bör förmedla både underhållning och
samhällsnyttig information (se figur 15).
Figur 15.
26
7. Diskussion
I detta avsnitt kommer studiens fynd och resultat att framföras. Här kommer en
förståelse för studiens syfte och forskningsfrågor presenteras. Detta genom att hänvisa till valda teorier samt genom att ställa studiens resultat i relation till tidigare fynd inom forskningsområdet. Avslutningsvis kommer studiens slutsatser att sammanfattas.
Syftet med studien var att undersöka var studenter huvudsakligen inhämtar information om coronarestriktionerna. För att få en förståelse för studenternas val av medier eller medieaktörer i frågan undersöktes även respondenternas attityder gentemot dem. Detta genom att ta reda på studenternas förtroende för utvalda medier och medieaktörer i rapporteringen om coronarestriktionerna.
Resultatet i enkätundersökningen visade att majoriteten av respondenterna inhämtar information om coronarestriktionerna via journalistiska nyhetsmedier. Myndigheters webbsidor var den näst vanligaste källan medan sociala medier var minst vanligt.
Undersökningens resultat går i linje med tidigare forskning inom området (Esaiasson et al. 2020). Detta då samtliga respondenter i deras undersökning svarade att de
huvudsakligen använder svenska nyhetsmedier för information om coronaviruset.
Trots att digitaliseringen har skapat konkurrens för journalister i kriskommunikationen (Ghersetti & Odén 2020, s.269) är det enbart 10,4 procent (se figur 4) som anger att de använder sociala medier i rapporteringen om coronarestriktionerna. Ghersetti och Odén (2020, s.269) förklarar att sociala medier utgör konkurrens för journalister i
kriskommunikationen i och med att någon från allmänheten som varit på plats under händelsen snabbt kan publicera detta. När det kommer till coronarestriktionerna och därmed hur samhället ska agera i kris skulle förutsättningarna kunna bli annorlunda.
Detta då informationen kommer från regeringen och det blir svårt för allmänheten att nå ut med sådan typ av information innan regeringen själva.
För att mäta respondenternas attityder gentemot olika medier och medieaktörer utformades frågor om trovärdigheten för dessa. Studenterna uppgav att de hade högst förtroende för Folkhälsomyndigheten i rapporteringen om coronarestriktionerna.
27 Liknande resultat går att utläsa i tidigare forskning där majoriteten uppgav att de hade mycket högt förtroende för myndigheterna under svininfluensan 2009 (Ghersetti &
Odén 2010, s.119).
Många studier syftar enligt Ghersetti och Odén 2010, s.39) till att undersöka
trovärdigheten bland olika journalistiska källor eller hos olika medier. Individens tilltro till medierna och journalistens innehåll är däremot inte särskilt vanligt att undersöka.
Begreppet tilltro relaterar till egenskaper hos medierna, medan förtroende syftar till individens egenskaper. Förtroende kan därmed mäta människors förväntningar.
Människor tenderar även att ha lägre förtroende för medier inriktade mot underhållning.
Medier med information som inriktning har istället högre förtroende bland allmänheten (Ghersetti & Odén 2010, s.39). I detta fall skulle det kunna vara applicerbart även i vår studie. Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor och är därmed informationsförmedlare. Sociala medier som respondenterna angav som den minst trovärdiga källan är i huvudsak kopplat till underhållning och kan därmed vara en anledning till respondenternas låga förtroende för dem. Om det är ett komplicerat ämne menar (Ghersetti & Odén 2010, s.39) att allmänheten uppfattar experter som mycket trovärdiga. I och med att det inte fanns några erfarenheter eller kunskaper om
coronaviruset sedan tidigare blir det svårt för allmänheten att veta hur de ska agera. Det skulle därför kunna vara en anledning till varför respondenterna uppfattar
Folkhälsomyndigheten som mest trovärdig.
I frågan om vilken roll en influencer bör ha i samhället var det ungefär hälften som ansåg att de ska förmedla underhållning. Hälften uppgav att influencers istället ska förmedla både underhållning och samhällsnyttig information (se figur 15). Däremot är studenternas förtroende för influencers i rapporteringen om coronarestriktionerna mycket låg. Detta då majoriteten av respondenterna ställde sig negativa i frågan (se figur 14). Lazarsfeld och Katz teori om tvåstegshypotesen anser vi därmed kan vara applicerbart även i detta fall. Enligt teorin har människors interaktioner stor betydelse i beslutsfattande (Gripsrud 2011, s.80). Influencers har möjlighet att interagera med många människor samtidigt och genom att diskutera olika samhällsfrågor skulle de i sin tur kunna ha en påverkan på människors attityder vid informationsinhämtningen. I detta fall skulle det kunna innebära att influencers är med i respondenternas åsiktsbildning
28 kring ämnet. Det hade därmed varit intressant om studien innefattade mer djupgående frågor gällande studenternas attityder gentemot influencers.
7.1 Slutsats
För inhämtning av information om coronarestriktionerna är det de journalistiska nyhetsmedier som är det dominerande mediet bland studenter på universitet och högskola. Studenterna uppgav att sociala medier användes i lägst utsträckning. Det högsta förtroendet har studenterna däremot för Folkhälsomyndigheten och lägst förtroende har studenterna för influencers.
Resultatet vi har fått fram var väldigt snävt och minimalt och kan skilja sig från de övriga personerna/studenterna i urvalet som inte deltagit i studien. Det innebär att den data som vi fått i resultatet inte ger ett slutgiltigt resultat på grund av svårigheterna att generalisera. Vi hoppas ändå att vår studie kan utgöra en språngbräda för fortsatt forskning eller leda till att man kan göra kopplingar med liknande undersökningar.
7.2 Förslag på framtida forskning
Under studiens gång har flertalet intressanta forskningsmöjligheter upptäckts. Utifrån studenternas attityder gentemot medier och medieaktörer hade det varit intressant att undersöka huruvida dessa attityder återspeglar beteenden i frågan. För att utreda beteenden krävs det däremot fler resurser och faller därmed inte inom ramen för en kandidatuppsats.
Förutom gruppen studenter på universitet eller högskola hade det varit intressant att undersöka hur andra målgrupper inhämtar information i en samhällskris. Dessa skulle kunna vara en specifik åldersgrupp som pensionärer eller en yrkesgrupp som
vårdpersonal.
I denna studie har vi valt att ta hänsyn till variabler som ålder och kön. Dessa var dessvärre omätbara variabler och andra variabler som exempelvis studienivå och studieämne varit intressant att utforska. Det blir då möjligt att mer djupgående undersöka eventuella skillnader.
29
8. Källförteckning
Bryman, A & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm:
Liber
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber
Carlsson, L. (2010). Marknadsföring och kommunikation i sociala medier – Givande dialoger, starkare varumärke, ökad försäljning. Göteborg: Kreafon AB
Ekström, M & Larsson, L. (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Esaiasson.P, Johansson.B, Ghersetti.M, Sohlberg.J. (2020). Kriskommunikation och segregation i en pandemi. https://www.gu.se/sites/default/files/2020-
09/84.Kriskommunikation_och_segregation_i_en_pandemi_0.pdf. (Hämtad 2021-04- 12)
Folkhälsomyndigheten. (2019). Pandemisk influensa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/. (Hämtad 2021-04- 06)
Folkhälsomyndigheten. (2020). sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers och covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/. (Hämtad 2021-04-06)
Folkhälsomyndigheten. (2021). nationella och allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer- for-att-minska-spridningen-av-covid-19/(Hämtad 2021-04-06)
Folkhälsomyndigheten (2016). Om Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/ (Hämtad 2021-05- 03).
30 Ghersetti, M & Odén, T. (2020). Krisjournalistik. I Karlsson, M & Strömbäck, J.
(2020). Handbok i journalistikforskning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ghersetti. M & Odén, T. (2010). Pandemin som kom av sig.
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25720.pdf. (Hämtad 2021-04-12).
Gripsrud, Jostein. (2011). Mediekultur, mediesamhälle. 3. uppl. Göteborg: Daidalos.
Katz, E & Lazarsfeld, P. (2006). Personal influence: the part played by people in the flow of mass communication. 2. uppl. New Brunswick: Transaction publishers.
Leigert, L. (2013) Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. 2. uppl.
Göteborg: Kreafon.
Odén, T, Djerf-Pierre, M, Ghersetti, M, Johansson, B. 2016. Kriskommunikation 2.0.
https://rib.msb.se/filer/pdf/28206.pdf. (Hämtad 2021-04-12).
PunktPR. (2018). En influencer är en påverkare - eller vad gäller egentligen.
https://punktpr.se/vad-ar-en-influencer-en-paverkare-eller/ (Hämtad 2021-05-03)
Regeringskansliet. (2017). Myndigheter. https://www.regeringen.se/lattlast-information- om-regeringen-och-regeringskansliet/myndigheter/ (Hämtad 2021-05-03)
Sohlberg, P & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. 4. uppl. Stockholm: Liber
Statskontoret. (2020). Myndigheter under regeringen. https://www.statskontoret.se/var- verksamhet/forvaltningspolitikens-utveckling/arliga-uppfoljningar/myndigheter-under- regeringen/. (Hämtad 2021-05-04)
31 Strömbäck, J. (2008). På nyhetsmediernas agendor: en studie av hot och risker i det svenska nyhetsurvalet i morgonpress, kvällspress och TV. Sundsvall:
Demokratiinstitutet
Svenskarna och internet. (2020). Sociala medier har ökat under pandemin.
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/sociala- medier/. (Hämtad 2021-05-04).
SVT. (2021). Om oss - vår roll. https://omoss.svt.se/var-roll.html. (Hämtad 2021-05- 04).
Wagner, C., Kawulich, B. & Garner, M. (2012). Doing social research: A global context. Berkshire: McGraw-Hill Education
Weibull, L, Wadbring, I & Ohlsson, J. (2018). Det svenska medielandskapet:
traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens. Johanneshov: MTM.
32
9. Bilagor
Bilaga 1
Enkätundersökning
1. Studerar du vid ett universitet/högskola? (Annars delta inte i studien) *
● Ja
2.Jag samtycker att materialet används i forskningssyfte. *
● Ja
3. Vänligen ange det kön du identifierar dig som: *
o Kvinna o Man o Annat
4. Vänligen ange din ålder: *
o 18-25 o 26-30 o 31-40 o 40+
5. Hur ofta söker du information om coronarestriktionerna? *
o Söker information dagligen
o Söker information en gång i veckan o Söker information en gång i månaden o Aldrig
6. Var hämtar du huvudsakligen din information om coronarestriktionerna? *
33
o Myndigheters hemsidor o Journalistiska nyhetsmedier o Sociala medier
o Annat
7. Vilket socialt medium använder du i huvudsak för information om coronarestriktioner? *
o Facebook o Instagram o Youtube o Twitter
o Använder inte sociala medier
8. På vad baserar du huvudsakligen ditt val av medium i rapporteringen om coronarestriktionerna? *
o Lättillgänglighet o Trovärdighet
o Andra människors agerande på sociala medier o Annat
9. Rangordna SVT/TV4 trovärdighet angående coronarestriktionerna *
Inte trovärdigt 1 2 3 4 5 Mycket trovärdigt
10. Rangordna morgonpressens trovärdighet angående coronarestriktionerna
*
Inte trovärdigt 1 2 3 4 5 Mycket trovärdigt
11. Rangordna kvällspressens trovärdighet angående coronarestriktionerna *
Inte trovärdigt 1 2 3 4 5 Mycket trovärdigt
12. Rangordna Folkhälsomyndighetens trovärdighet angående coronarestriktionerna *
Inte trovärdigt 1 2 3 4 5 Mycket trovärdigt
34 13. Rangordna sociala mediers trovärdighet angående coronarestriktionerna *
Inte trovärdigt 1 2 3 4 5 Mycket trovärdigt
14. Hur ser du på information angående sociala medier i jämförelse med traditionell journalistik angående coronarestriktionerna? *
o Litar mer på sociala medier
o Litar mer på traditionell journalistik o Ingen skillnad
15. Litar du på det en journalist förmedlar om coronarestriktionerna? *
I liten grad 1 2 3 4 5 I hög grad
16. Litar du på det influencers förmedlar om coronarestriktionerna? *
I liten grad 1 2 3 4 5 I hög grad
17. Vilken roll anser du att influencers bör ha i samhället? *
o Förmedling av underhållning
o Förmedling av samhällsnyttig information o Båda
