Vad påverkar marknadsvärdet på en elitidrottsklubb?: en fallstudie av Manchester United

C-UPPSATS

JESPER HANNU JOAKIM WENNLO

Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning

FÖRETAGSEKONOMI C Vetenskaplig handledare: Mats Westerberg

2004:079

Vad påverkar marknadsvärdet på en elitidrottsklubb?

En fallstudie av Manchester United

Förord

Under de tio veckor vi arbetet med denna uppsats har vi fördjupat vår kunskap i vad som egentligen skapar aktieägarvärde för en elitidrottsklubb. Arbetet har varit både stimulerande och intressant, men har även stundvis pendlat mellan hopp och förtvivlan.

Det Du nu håller framför Dig är det färdiga resultatet. Vår förhoppning är att Du som läsare ska finna detta arbete intressant.

Vi vill tacka vår handledare Mats Westerberg vid avdelningen för ekonomistyrning vid Luleå tekniska universitet som bidragit med goda råd, stöd och värdefulla synpunkter under arbetets gång, samt även Svenska Spel som hjälpt oss att ta fram värdefulla indata.

Vi vill även passa på att tacka alla andra som på ett eller annat sätt hjälpt oss under arbetets gång.

Luleå den 24 maj 2004

Jesper Hannu Joakim Wennlo

Sammanfattning

En börsnoterad elitidrottsklubb utför både sportsliga och finansiella prestationer. Men vad är det egentligen som påverkar marknadsvärdet för den börsnoterade elitidrottsklubben? Har de enskilda sportsliga prestationerna någon betydelse för klubbens marknadsvärde eller är det andra faktorer som styr, som till exempel informationsflödet av större viktiga händelser, eller är marknadsvärdet helt baserat på de finansiella prestationerna? Denna studie syftar till att bringa klarhet i dessa frågeställningar och analysera sambandet mellan:

• De finansiella prestationerna och marknadsvärdet på klubben.

• De sportsliga resultaten och marknadsvärdet på klubben.

• Större informationshändelser (både sportsliga och finansiella) och marknadsvärdet på klubben.

• Förväntade sportsliga resultat och marknadsvärdet på klubben.

Kortfattat bygger analysen av sambandet mellan de sportsliga prestationerna och marknadsvärdet på att bedöma de sportsliga prestationerna och korrelera dessa mot klubbens marknadsvärde. På liknande sätt analyseras de finansiella prestationerna i förhållande till marknadsvärdet. Analysen av de större informationshändelsernas påverkan på marknadsvärdet bygger mer på en analys av specifika händelsers påverkan på marknadsvärdet.

Studien visar på att det finns en tydlig koppling mellan de sportsliga resultaten och marknadsvärdet. Det framkom även att det verkar som om förväntade sportsliga resultat redan är inräknade i marknadsvärdet, dock endast under den tidiga delen av säsongen. Att förväntade resultat avspeglas i marknadsvärdet stämmer väl överens med teorier om att marknaden är effektiv på halvstark form, det vill säga marknadsvärdet speglar all publikt tillgänglig information. Studien hittade endast relativt osäkra samband mellan de finansiella prestationerna och marknadsvärdet. Vidare antyder studien att kopplingen mellan de sportsliga resultaten och marknadsvärdet är både säkrare och starkare än kopplingen mellan finansiella prestationerna och marknadsvärdet. När det gäller de större informationshändelsernas påverkan på marknadsvärdet är sambandet inte helt uppenbart, men det mesta talar för att det finns ett visst samband. Det är däremot väldigt svårt att utifrån denna studie dra några generella slutsatser om detta samband.

Abstract

An elite-level athletic club listed on the stock-exchange produces both sports and financial results. But what is it that actually has an influence on the market value of the elite level athletic club listed on the stock-exchange? Do separate sports achievements have any importance for the market value of the club or are there other factors that govern, for example the flow of information of major important events, or is the market value entirely based upon the financial results? The aim of this study is to shed light on these questions and to analyze the relation between:

• The financial performance and the market value of the club.

• The sports results and the market value of the club.

• Major information events (both sports and financial) and the market value of the club.

• Expected sports results and the market value of the club.

In short, the analysis of the relation between the sports achievements and the market value is based upon estimating the sports achievements and correlate these with the market value of the club. The financial performances are analyzed in a similar way in relation to the market value. The analysis of the influences of major important events is based upon an analysis of the influence of specific events on the market value. The study shows that there is a distinct connection between the sports results and the market value.

It also became clear that it seems as though expected sports results already are included in the market value, however, only during the early part of the season. That expected results are included in the market value is reflected in the fact that the market value corresponds well with theories regarding the fact that the market is effective in semi- strong form, which means that the market value reflects all publicly available information. The study found only relatively uncertain relations between the financial achievements and the market value. Moreover, the study indicates that the connection between sports achievements and the market value is both more certain and stronger than the connection between the financial results and the market value. When it comes to the influence of major information events on the market value, the relation is not entirely obvious. However, the study indicates some degree of connection. It is quite difficult to draw any general conclusions from this study, concerning this relation.

Innehållsförteckning

1. Inledning____________________________________________________________1 1.1. Problemdiskussion ______________________________________________________ 1 1.2. Syfte __________________________________________________________________ 3 1.3. Definitioner ____________________________________________________________ 3 2. Teoretisk referensram__________________________________________________4

2.1. Värdering av företag_____________________________________________________ 4 2.2. Intellektuellt kapital _____________________________________________________ 6 2.3. Den effektiva marknaden _________________________________________________ 9 2.3.1. Respons på ny information ____________________________________________________ 10 2.3.2. Olika grader av marknadseffektivitet ____________________________________________ 12

3. Metod______________________________________________________________15 3.1. Forskningsansats_______________________________________________________ 15 3.2. Undersökningsansats ___________________________________________________ 15 3.3. Val av analysobjekt och avgränsningar ____________________________________ 15 3.4. Litteraturstudie ________________________________________________________ 16 3.5. Datainsamlingsmetod ___________________________________________________ 16 3.6. Skapande av variabler __________________________________________________ 16 3.6.1. Kvantifiering av finansiella prestationer__________________________________________ 17 3.6.2. Kvantifiering av sportsliga prestationer __________________________________________ 17 3.6.3. Kvantifiering av förväntningarnas betydelse ______________________________________ 20 3.6.4. Kvantifiering av klubbens marknadsvärde ________________________________________ 20 3.7. Analys av variabler _____________________________________________________ 21 3.7.1. Samband mellan finansiella prestationer och marknadsvärde _________________________ 21 3.7.2. Sportsliga resultat och marknadsvärdet, samt förväntningarnas betydelse _______________ 21 3.7.3. Samband mellan större informationshändelser och marknadsvärde ____________________ 22 3.7.4. Samplingsintervall __________________________________________________________ 22 3.8. Metodproblem _________________________________________________________ 23 4. Resultat och analys___________________________________________________25

4.1. Beskrivning av analysobjektet ____________________________________________ 25 4.2. Samband mellan finansiella prestationer och marknadsvärde__________________ 26 4.3. Samband mellan sportsliga resultat och marknadsvärde samt förväntningarnas betydelse _________________________________________________________________ 27 4.4. Samband mellan större informationshändelser och marknadsvärde ____________ 31 4.5. Resultatdiskussion______________________________________________________ 35

5. Slutsatser___________________________________________________________38 6. Diskussion__________________________________________________________39 6.1. Förslag på fortsatt forskning _____________________________________________ 39 7. Referenser __________________________________________________________40

Bilagor

Bilaga 1 Diagram över Manchester Uniteds aktiekurs och normaliserat FTSE 250 index

Bilaga 2 Diagram över differensen mellan Manchester Uniteds aktiekurs och normaliserat FTSE 250 index

Bilaga 3 Diagram över Kursdifferens med större informationshändelser inritade

1. Inledning

I forna tider var idrotten inte lika ekonomiskt fixerad som idag. Biljettintäkterna vid idrottsevenemangen och försäljningen av till exempel korvar och lotter gick till verksamheten för att täcka kostnader såsom att klippa gräset och måla linjerna på fotbollsplanen. Det finansiella intresset för idrotten var i det närmaste obefintligt. Det var heller inte lika vanligt att spelare och tränare fick löner. Människor var engagerade i klubben för att de tyckte det var kul.

Den som studerar vasmålningar från antikens Grekland finner ofta idrottsmotiv. Scener med löpning, hopp, kast, fribrottning och annat för tanken till dagens tävlingsidrott –

”inget nytt under solen”. Men skenet bedrar. Under ytan finns viktiga skillnader. Då brydde man sig inte om att mäta resultat och slå rekord. Det räckte att kora en vinnare, allmänt betraktad som gudarnas gunstling (Statens offentliga utredningar nr 33, 1998, sid.

37).

Idag har idrottsklubbarna blivit mer och mer lika företag. De flesta elitidrottsklubbarna har idag en sådan omfattande ekonomisk verksamhet att den ideella klubben som organisationsform har kanske nått sin begränsning. Idrotten har bytt skepnad. Från att tidigare ha varit uppbyggd för att främja ideella syften och sätta de sportsliga framgångarna i fokus har den idag en allt mer kommersialiserad framtoning. Ett tydligt tecken på denna omvandling är att många idrottsklubbar omvandlats från att vara ideell klubb till att vara aktiebolag. Vissa av dessa klubbar är till och med börsnoterade. Percy Nilsson, ordförande i hockeyklubben MIF Redhawks, väckte många känslor med sitt uttalande: ”Det är alldeles för mycket sport inom idrotten.” Uttalandet speglar den allt mer utbredda kommersialiseringen av idrotten. Inom fotbollen har kommersialiseringen kommit långt, exempel på detta är att år 1999 var 21 engelska fotbollsklubbar noterade på Londonbörsen (Morrow, 1999). Exempel på engelska fotbollsklubbar som är börsnoterade är Aston Villa, Sheffield United och Manchester United. I och med att de är börsnoterade bedöms klubbarnas marknadsvärde kontinuerligt av marknaden.

1.1. Problemdiskussion

”Från början av 1960-talet inleddes en utveckling mot allt starkare kommersialisering.

De engelska proffsspelarna hotade med strejk och kunde driva igenom att maximilönen avskaffades. Samtidigt upplevde fotbollsvärlden ett tilltagande inflöde av kapital från TV- bolag, sponsorer och reklambransch. En elit av superstjärnor kunde börja utbildas, vars löner och inkomster från reklamkontrakt lyfte dem högt över, inte bara de andra spelarna, utan även långt bort från deras sociala härkomst. I början av 1990-talet bröt sig de engelska klubbarna ur det gamla ligasystemet och bildade en egen Premier League där de kunde räkna in pengarna från de feta TV- och sponsorkontrakten i de egna klubbkassorna. Satsningen på elit och sponsorer är klubbarnas väg till framgångar och god ekonomi.” (Nilsson, 2000, sid. 29)

De anställdas ”know-how”, erfarenheter, kunnande och expertis som är företagets humankapital (Dzinkowski, 2000) är en del av det intellektuella kapitalet. I

kunskapsintensiva branscher utgör det intellektuella kapitalet en betydande del av företagets marknadsvärde. Fotbollsklubbar kan liknas vid sådana företag. En av de största tillgångarna i dessa företag är det intellektuella kapitalet, IC. Det intellektuella kapitalet kännetecknas som skillnaden mellan marknadsvärde och redovisat värde (Edvinsson, 2000).

En börsnoterad fotbollsklubb producerar både sportsliga och finansiella resultat. Men vad är det egentligen som påverkar marknadsvärdet på en fotbollsklubb? Det som är unikt inom idrotten jämfört med hos traditionella företag är att de sportsliga resultaten, de interna affärsprocesserna, går att mäta objektivt och utan tidsfördröjning. Denna snabba resultatåterkoppling skapar unika möjligheter att analysera de interna affärsprocessernas påverkan på fotbollsklubbens marknadsvärde. Har de enskilda sportsliga prestationerna någon betydelse för klubbens marknadsvärde eller är det andra faktorer som styr, som till exempel informationsflödet av större viktiga händelser eller finansiella prestationer?

Viljan att investera i en fotbollsklubb kan ha olika grunder. Det skulle exempelvis kunna vara lojalitet till klubben alternativt ett varumärke som man vill personifiera sig med eller som en ren ekonomisk investering med förhoppning om god avkastning på satsat kapital.

Hur viktiga är de finansiella prestationerna respektive de sportsliga resultaten som fotbollsklubben presterar på planen för klubbens marknadsvärde? Kan nyheten om att en speciell stjärnspelare skrivit på för en klubb öka klubbens marknadsvärde? Frågor som dessa är intressanta att besvara för att öka förståelsen vad det är som får klubbens marknadsvärde att förändras. Många investeringsrelaterade frågor handlar om marknadens förväntningar och hur information från bolaget sprids till marknaden, vilket behandlas i den ekonomiska teorin mer ingående.

Hur en fotbollsklubb presterar kan ha förödande effekter. Om en fotbollsklubb presterar dåliga sportsliga resultat under en längre period kan det leda till att klubben åker ur sin division, vilket kan leda till minskade intäkter och därmed ett sämre finansiellt resultat.

Om de dåliga sportsliga resultaten håller i sig och de finansiella prestationerna likaså, kan detta omöjliggöra nya investeringar av stjärnspelare som skulle ha kunnat bryta de dåliga sportsliga resultaten. Det borde därför finnas en koppling mellan de sportsliga resultaten, om inte på kort sikt så i alla fall på lång sikt, och marknadens värdering av en fotbollsklubb.

Inom den ekonomiska teorin talas det om olika effektivitetsgrader hos marknaden som kan vara svagt, halvstarkt eller starkt effektiv. En starkt effektiv marknad kännetecknas av att så snart information om ett företag kommer ut så kommer den att återspeglas i marknadspriserna på företagets aktier. Om marknaden istället är svagt effektiv kommer marknadspriserna på företagets aktier att baseras på historiska skeenden. I detta fall kommer inte prognoser om framtiden att spela någon roll, eftersom sådan information inte beaktas i marknadsprissättningen. Däremot om aktiemarknaden är halvstarkt effektiv kommer en del information att vara beaktad (Artsberg, 2003), det vill säga publik information. Om de sportsliga resultaten har en påverkan på aktiekursen så borde inte en förväntad sportslig framgång ha någon påverkan på klubbens marknadsvärde, förutsatt att marknaden är halvstarkt effektiv och förväntningarna bygger på publikt tillgänglig

information. Är aktiemarknaden däremot svagt effektiv kommer även de förväntade sportsliga resultaten ha en påverkan på marknadsvärdet, eftersom förväntningarna då inte ingår i marknadsvärdet.

1.2. Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som kan påverka marknadsvärdet av en börsnoterad fotbollsklubb. Speciellt ska vi analysera kopplingarna mellan:

• De finansiella prestationerna och marknadsvärdet på klubben.

• De sportsliga resultaten och marknadsvärdet på klubben.

• Större informationshändelser (både sportsliga och finansiella) och marknadsvärdet på klubben.

• Förväntade sportsliga resultat och marknadsvärdet på klubben.

1.3. Definitioner

Med sportsliga resultat menas de matchresultat fotbollsklubben presterar. Däremot är sportsliga informationsflödet mer av informativ karaktär, som exempelvis om en spelare har köpts in eller sålts. Med det finansiella informationsflödet avses information av finansiell karaktär, som till exempel sponsoravtal. De finansiella prestationerna speglar hur klubben presterar finansiellt. Med klubbens marknadsvärde avses klubbens totala börsvärde.

2. Teoretisk referensram

Detta kapitel ska behandla vad det är som skapar värde för ett företag, olika finansiella prestationsmått, en beskrivning hur den effektiva marknaden fungerar samt marknadens respons på olika typer av information. De olika delarna av den teoretiska referensramen kommer att mynna ut i ett antal hypoteser, som har för avsikt att besvaras i resultat och analyskapitlet.

2.1. Värdering av företag

Att värdera företag är en svår och komplicerad process. Eftersom en börsnoterad elitidrottsklubb drivs som ett företag och är noterad på en fondbörs borde marknaden bedöma klubbens värde på liknande sätt som för vilket företag som helst. Det borde därför vara lika svårt att värdera en sådan klubb. Det finns en uppsjö av olika värderingsmodeller och de grundar sig på olika fakta och antaganden. En del modeller går dessutom ut på att sia om framtiden, genom att använda sig av antaganden eller avkastningskrav för att på det sättet prognostisera om kommande resultat. I många fall påverkas ett företags värde av syftet med värderingen samt vilken typ av företag som ska värderas (Nilsson, Isaksson, Martikainen, 2002).

”Låt mig börja med ett påstående, om vilket jag tror vi kan få en allmän samstämmighet:

att värdera företag är minsann inte lätt. Primärt beror det på att man för att kunna veta vad ett företag är värt idag behöver veta vad som kommer hända i framtiden. Vi vet hur osäkert företagets egna budgets och prognoser är, trots att de är uppgjorda av specialister inom respektive delområden inom företaget och trots att de omspänner en mycket kort tidsperiod i jämförelse med den som är aktuell i samband med företagsvärderingar, där vi ju i princip behöver göra en prognos som gäller företagets resterande livslängd. Det ter sig därför närmast som en övermänsklig uppgift att göra företagsvärderingar – detta konstaterande tillåter dock inte slutsatsen att alla som sysslar med företagsvärderingar är övermänniskor. ” (Johansson, 1973, sid. 11)

Ett sätt att värdera ett företag kan vara genom fundamental analys. En fundamental analys syftar till att bestämma värdet på ett företag eller en aktie på grundval av information om företaget och dess omvärld. Redovisningsinformation är av speciell betydelse vid denna värderingsmetod, exempelvis företagets nuvarande vinst och förväntningar om framtida vinster (Nilsson et al, 2002).

Den fundamentala analysen kan delas in i fyra olika huvudmoment: strategisk analys, redovisningsanalys, finansiell analys och värdering. De tre första momenten kan ses som ett förberedande arbete inför den faktiska värderingen (ibid.). Oftast sammanfattas de tre första momenten i en prognostisering av företagets framtid i form av så kallade proformas (prognostiserade resultat- och balansräkningar) som sedan ligger till grund för den faktiska värderingen.

Det finns i huvudsak två utgångspunkter för att värdera företag: utifrån framtida

benämnas avkastningsvärdering respektive substansvärdering. Gemensamt för avkastningsbaserade modellerna är att de i allmänhet baseras på prognoser om framtiden.

Utifrån prognostiserade avkastningsmått, såsom utdelningar, kassaflöden eller residualvinster kan värdet uppskattas genom nuvärdesberäkning. Däremot påstår Nilsson et al (2002) att ett företags värde bestäms ytterst av företagets lönsamhet och tillväxt.

En värdering av företag är, enligt Nilsson et al (2002), ofta en bedömning av hur företaget kommer att prestera i framtiden. Genom att analysera företagets finansiella styrka kan man bedöma huruvida företaget klarar av framtida investeringar och fortsatt tillväxt. Företagets nuvarande effektivitet, lönsamhet, tillväxt och finansiella ställning är därför mycket viktiga för att kunna göra en realistisk bedömning av företagets framtida vinster och kassaflöden (ibid.). Därmed borde det avspeglas i marknadens bedömning av företaget hur företaget presterar finansiellt.

Marknadens bedömning av företagets värde avspeglas i företagets aktiekurs. Företagets marknadsvärde beräknas genom att multiplicera börskurs per aktie med antalet aktier, vilket är ett mått på ett företags totala marknadsvärde för dess ägare. Det kan också uttryckas så att det totala börsvärdet är ett mått på marknadsvärdet av det egna kapitalet (Johansson, 1995). För att en rationell kapitalplacerare ska vara villig att göra en aktieplacering måste han förvänta sig att summan av utdelning och värdeökning ger honom en förräntning på investerat kapital som är tillräckligt hög för att motivera honom att ta den aktieplaceringen (ibid.).

Enligt Hallgren (2003) intresserar sig kapitalplaceraren för förräntningen på satsat kapital och på företagets lönsamhet. Lönsamhet är en av många olika typer av finansiella prestationsmått. Företagets resultat är ett mått på företagets lönsamhet, men säger i sig själv väldigt lite hur företaget presterat. Resultatet behöver relateras till ett annat värde eller mått, som exempelvis eget kapital eller omsättning, för att skapa större förståelse om företagets lönsamhet. Att mäta ett företags omsättning är ett av de mest traditionella sätten att mäta ett företags storlek och tillväxt (Nilsson et al, 2002). Men detta mått ger inte heller enskilt en bra bild över företagets lönsamhet. Det mest övergripande måttet på lönsamhet, enligt Nilsson et al (2002), är räntabilitet på eget kapital (RE).

kapital eget totalt

ader räntekostn efter

resultat R_E =

Sett ur aktieägarnas perspektiv ger RE en bra bild över företagets lönsamhet, eftersom det ställer resultatet i proportion till hur mycket kapital aktieägarna har bundit i företaget.

Detta lönsamhetsmått kan jämföras med det avkastningskrav som aktieägarna har på det investerade kapitalet. Aktieägarnas avkastningskrav bestämmer vilken förräntning som de kräver för att investera i ett företag (Nilsson et al, 2002). Enligt Hult (1998) är räntabiliteten på det egna kapitalet förmodligen den faktor som påverkar börskursen mest.

Hults uttalande gör det intressant att studera huruvida det finns samband mellan finansiella prestationer och marknadsvärdet i denna uppsats. Detta eftersom RE är beroende av företagets vinst och därmed dess finansiella resultat. Hult (1998) påstår att räntabiliteten på eget kapital påverkar företagets börskurs, som enligt Johansson (1995)

speglar marknadsvärdet på företaget. Med andra ord kan detta tolkas som att räntabiliteten på eget kapital påverkar marknadsvärdet av företaget. Det borde därmed finnas ett samband mellan företagets finansiella prestationer och företagets marknadsvärde. Detta resonemang leder fram till följande påstående.

Påstående 1: Det finns ett samband mellan de finansiella prestationerna och marknadsvärdet.

2.2. Intellektuellt kapital

När aktiemarknaden värderar företag till tre, fyra eller tio gånger det bokförda värdet av deras tillgångar, förmedlar det ett enkelt men sant budskap: Ett kunskapsföretags fasta tillgångar bidrar mycket mindre till värdet av dess verksamhet än de immateriella tillgångarna. Medarbetarnas talanger, ledningens effektivitet, kvaliteten på kundrelationerna är immateriella tillgångar som också är företagets intellektuella kapital (Stewart, 1999). Det finns nästan lika många olika definitioner och förklaringar till vad intellektuellt kapital är, som det finns fotbollslag i världen. Vilken definition som än används, är det uppenbart att det intellektuella kapitalets värde i världens affärer är av stor betydelse (Stewart, 1999). Dock är det vissa personer som har haft ett större inflytande i utvecklingen och definieringen av intellektuellt kapital. Svensken Leif Edvinsson är en av dem som drivit fram värderingen av intellektuellt kapital. Edvinsson och Malone (1998) har delat in intellektuellt kapital i humankapital och strukturkapital, som visas nedan i figur 1.

Figur 1. Skandias intellektuella kapitalvärdeschema (Källa: Edvinsson och Malone, 1998).

Baserade på teoretiska och empiriska humankapital-teorier definierar Nerdrum och Erikson (2001) intellektuellt kapital som individers fullständiga kapacitet att generera ökat värde och att skapa förmögenhet. Det har blivit utifrån dessa teorier mer och mer vedertaget att det är det intellektuella kapitalet som bidrar till ett företags prestation. Ett exempel på detta är enligt Leliaert, Candries, Tilmans (2003) att vid bestämning av ett företags marknadsvärde minskar betydelsen av finansiella tillgångar och att de icke- finansiella, eller immateriella, tillgångarna nu är den drivande faktorn för prestation och marknadsvärde. Att knyta till sig duktiga medarbetare, som genererar värde, skulle därmed kunna förändra ett företags marknadsvärde.

När företag fokuserar på sina immateriella tillgångar kan intellektuellt kapital ses som den framtida grunden för hållbar konkurrensfördel. Materiella tillgångar tillför inte längre några hållbara konkurrensfördelar i dagens företagsklimat (Rodriguez Perez, Ordoñez de Pablo, 2003). Med andra ord är det viktigare för en organisation att knyta till sig duktiga medarbetare inom området för att på det sättet skaffa sig konkurrensfördelar. Enligt Edvinsson (2000) görs de dominerande investeringarna nuförtiden, både i USA och Sverige, i immateriella tillgångar, såsom utbildning och kompetens, vilket då skulle kunna leda till att medarbetarnas kompetens ökar och därmed leda till framtida konkurrensfördelar för företaget.

Om det stämmer att det är de immateriella tillgångarna som är en viktig faktor för ett företag att prestera borde även detta stämma överens för en elitidrottsklubb. Enligt Leliaert et al (2003) är det de immateriella tillgångarna som påverkar marknadsvärdet för en organisation. Detta borde kunna tolkas som att det är idrottsklubbens inre affärsprocesser som skapar värde för klubben. Alla de olika delarna inom organisationen bidrar dock på sitt sätt att föra klubben framåt. Det är inte det som händer på kansliet som skapar det mest betydelsefulla värdet, men utan dem skulle klubben inte klara av sin verksamhet. På samma sätt skulle exempelvis inte en fotbollsklubb klara sig utan sina spelare.

Den värdefullaste tillgången i ett kunskapsföretag är den kunskap och den kreativitet som de anställda bär på, det vill säga humankapitalet. Enligt Edvinsson och Malone (1998) anses humankapital bestå av en kombination av kunskap, skicklighet, innovativ förmåga och förmågan hos företagets enskilda anställda att utföra sina aktuella arbetsuppgifter. De räknar även med företagets värderingar, kultur och filosofi i humankapitalet och betonar att företaget inte kan äga humankapitalet. Utifrån Edvinsson och Malones teorier om humankapital skulle detta kunna tolkas som att en elitidrottsklubbs spelare är en viktig tillgång, om inte den viktigaste. Eftersom ett företag inte kan äga sitt humankapital är det vanligt att elitidrottsklubbar skriver avtal med sina spelare för att på det sätet minska risken att förlora viktig kunskap.

En del av det intellektuella kapitalet är strukturkapitalet, som bäst kan beskrivas som förkroppsligandet, möjliggörandet och den stödjande infrastrukturen hos humankapitalet.

Det är också organisationens förmåga, inklusive de fysiska system som används för att överföra och lagra intellektuellt material (Edvinsson och Malone, 1997). Författarna delar upp strukturkapitalet i tre delar:

• Organisationskapital, som enligt Edvinsson och Malone, består av företagets investeringar i system, verktyg och verksamhetsfilosofin som ökar kunskapsflödet såväl i organisationen, som leverantörs- och distributionskanaler. Det är organisationens systematiserade, paketerade och kodifierade kompetens såväl som systemen som krävs för att använda den förmågan.

• Innovationskapital enligt författarna har att göra med innovationers förnyelseförmåga och resultat i form av skyddade affärsmässiga rättigheter, intellektuell egendom samt andra immateriella tillgångar och den begåvning som används för att skapa och snabbt marknadsföra nya produkter och tjänster.

• Processkapital är de faktorer som stärker och ökar effektiviteten i produktionen eller tjänsteleveransen. Dessa består enligt Edvinsson och Malone av olika arbetsprocesser, tekniker och personalprogram. Processkapitalet är den typ av praktisk kunskap som generar värde för organisationen.

Om spelarna i en idrottsklubb utgör en del av klubbens humankapital, skulle man kunna säga att tränarnas sätt att ”matcha” sitt lag och på det sätt de väljer att spela, genom exempelvis spelsystem, handlar om strukturkapital. Egentligen är det hela organisationen bakom spelarna som kan liknas vid strukturkapital. En god organisation runt ett lag kan göra en stor skillnad för ett lags framgång. Genom att ha bra träningsanläggningar med bra träningsmöjligheter kan öka lagets chanser till framgång. I lagsporter är det nämligen väldigt viktigt med harmoni inom gruppen för att lyckas. Ett steg att finna harmoni är att ha ett bra upplägg på träningen, där laget inte bara tränar, utan även äter och umgås. Det är ett sätt att bygga en bra gemenskap. En annan del av en idrottsklubbs strukturkapital är organisationen runt laget som ser till att laget knyter till sig lovande och duktiga spelare samt fyller på med andra nya spelare när så behövs. Att bygga ett bra lag skapar förutsättningar för att uppnå bra resultat. Goda resultat kan i långa loppet generera ekonomiska fördelar, dels genom eventuella premier för liga- eller cupvinster men även genom att sponsorer och andra finansiärer kan vilja synas med ett framgångsrikt lag.

I den ursprungliga Skandiamodellen finns kundkapital med som en del av strukturkapital, men i en relativt nyligen utvecklad modell för intellektuellt kapital bryts kundkapital ut som en separat kategori jämförbar med strukturkapital och humankapital. Det som ingår i kundkapital är främst kundrelationer. Dessa relationer är av yttersta vikt för ett företags värde (Edvinsson och Malone, 1997). En variant av kundrelation är supportrar till en idrottsklubb. För en spelare är det en dröm som går i uppfyllelse varje gång de får springa in på sin hemmaplan inför ett fullsatt stadium. Vad skulle hända om supportrarna svek laget och inte gick på matcherna? Först och främst skulle biljettintäkterna vid matcherna troligtvis sjunka drastiskt och på det viset påverka idrottsklubbens resultat negativt. Men även laget skulle påverkas negativt. Fördelen med att ha hemmamatch, och känna supportrarnas stöd, skulle därmed minska drastiskt. Många fotbollsspelare har sagt att känna sin hemmapubliks stöd är som att ha en extra spelare på planen, vilket kan visa hur viktiga supportrarna, eller kunder om man så vill, är för sitt lag.

Enligt ovanstående resonemang så kan elitidrottsklubbar kan liknas vid kunskapsföretag.

En stor del av dess verksamhet har att göra med den idrott de utövar. Det är de personer som utövar idrotten, deras kunskap inom ämnet och prestationer som har effekt på resultatet. Man skulle kunna säga att de personer som utövar sporten inom klubben är en del av klubbens humankapital. Det borde därav vara dessa personer, som åtminstone till viss del, har påverkan på företagets framgång. För exempelvis ett fotbollslag utgör spelarna en stor del av humankapitalet. Hur bra spelarna presterar har effekt på utgången av matchens resultat. Detta skulle kunna tolkas som att det är dessa personer som bidrar till att skapa värde för klubben och på det sättet bidrar till att förändra marknadsvärdet av fotbollsklubben. Det borde därmed finnas ett samband mellan de sportsliga resultaten och marknadsvärdet, vilket leder till följande påstående.

Påstående 2: Det finns ett samband mellan sportsliga resultat och marknadsvärdet.

2.3. Den effektiva marknaden

För att få en inblick i hur den börsnoterade elitidrottsklubbens marknadsvärde påverkas av olika typer av information ges en närmare presentation av marknadens effektivitet. En effektiv kapitalmarknad karaktäriseras av att priserna på aktier och andra finansiella instrument reagerar direkt på ny information, så att rådande marknadspriser fullt ut reflekterar all tillgänglig information (Fama, 1970; Brighan & Gapenski, 1993). Med detta menas att rådande marknadspriser speglar det underliggande värdet av värdepapper och det finns inget sätt att göra övernormala vinster genom att använda sig av tillgänglig information. Detta innebär ingående konsekvenser för investerare eftersom marknadseffektivitet eliminerar många vinststrategier för dessa. I en effektiv marknad kan inte positiva marknadsmöjligheter existera enligt Ross (1993). Hypotesen om den effektiva marknaden har stora konsekvenser för investerare och handelsfirmor (ibid.).

• Eftersom informationen avspeglas i kurserna omedelbart kan investerare bara förvänta sig en normal avkastning. Kännedom om information då den släpps hjälper inte investeraren. Priset justeras innan investeraren hinner handla med hjälp av informationen.

• Handelsfirmor kan förvänta sig att få det rätta värdet för sina värdepapper de säljer. Med rätta värdet menas att det värde som erhålls representerar det gällande värdet.

Grossman och Stiglitz (1980) menar dock att den effektiva marknaden en paradox.

Eftersom om marknaden är effektiv och insamlandet av information innebär en kostnad medför detta att välinformerade investerare inte får någon kompensation för sin information då den redan är avspeglad i priserna. Detta medför att investerare inte kommer att vilja informera sig och därmed kommer ingen information att avspeglas i priserna. I den ideala teorin är aktiemarknaden en effektiv marknad (Brighan &

Gapenski, 1993). Men om kapitalmarknader i realiteten är effektiva eller inte är en empirisk fråga (Ross, 1993). En förståelse för vad den effektiva marknaden innebär och vad responsen på ny information blir, är värdefullt för att kunna tolka olika förlopp som påverkar den börsnoterade elitidrottsklubbens marknadsvärde.

2.3.1. Respons på ny information

Enligt Haugen (1993) kommer det ständigt ett rikligt flöde av information in över marknaden. Denna information kan vara av olika slag och exempelvis hänföra sig till det generella ekonomiska läget, väder, strejker, brist på råmaterial, internationella spänningar, och efterfrågan på produkter. Information som handlar om en elitidrottsklubb kan vara dels av finansiell, men även, sportslig karaktär. Om informationen är relevant för värderingen av den börsnoterade elitidrottsklubbens aktier, kommer den att påverka priset på aktierna. Vid en effektiv marknad kommer värdepapperspriserna påverkas så snart informationen har mottagits. Av praktiska skäl kan inte responsen vara ögonblicklig, men tidsfördröjningen mellan mottagandet av informationen och den efterföljande reaktionen på priset ska motsvara de bäst tillgängliga procedurer för mottagande och behandling av information (Haugen, 1993). Den effektiva marknadens reaktion på informationen ska vara förutsättningslös och den initiala reaktionen ska i värdet av värdepappret precist spegla de verkliga konsekvenserna av informationen.

Därför kommer det inte att finnas något behov för en efterföljande korrigering av värdepapprets värde. Ett exempel på hur värdet av en aktie kan påverkas av ny information i en effektiv respektive ineffektiv marknad åskådliggörs i figur 2.

Figur 2. Informationens påverkan på aktiekursen i en effektiv respektive ineffektiv marknad, (Bearbetad, Källa: Haugen (1993) och Ross (1993))

Nedan ges en närmare förklaring till de olika reaktionerna i figur 2.

Överreaktion och korrektion: Den prickade linjen visar vilken väg aktien skulle kunna ta i en ineffektiv marknad. Den nya informationen tolkas allt för positivt av marknaden och det blir därför en positiv överreaktion på den nya informationen. I och med detta bildas en ”bubbla” i prisutvecklingen. Överreaktionen följs av en korrektion ner till aktiens verkliga värde.

Fördröjd reaktion: Den streckade linjen visar på en väg aktien skulle kunna ta i en ineffektiv marknad. Marknaden har inte omedelbart helt och hållet erhållit eller förstått den positiva informationen. Allt eftersom informationens positiva inslag erhålls eller inses kommer priset på aktien att stegvis justeras till det verkliga värdet. Efter ett antal dagar speglar priset helt och hållet den nya informationen.

Omedelbar reaktion: Den heldragna linjen representerar vägen som en aktie tar i en effektiv marknad. I detta fall sker det en omedelbar ökning av aktiens värde ögonblickligen som informationen mottagits. Det nya priset speglar fullt ut den nya informationen. Inga ytterligare förändringar av aktiens värde inträffar eftersom ingen ytterligare information mottagits av marknaden.

För en börsnoterad elitidrottsklubb borde det hända mycket av relevans för dess aktieägare. Händelser som dessa presenteras i olika publika medier. Om klubben är världskänd har den en stor medial exponering vilket leder till att olika informationshändelser når ut till en bred publik, däribland dess aktieägare men även finansanalytiker. När företag i allmänhet kommer ut med någon ny information reagerar marknaden på olika sätt enligt ovan. Vad händer då en börsnoterad elitidrottsklubb kommer ut med någon ny typ av information? Kommer marknaden att reagera på liknande sätt som för ett företag? Antag att ett litet tillverkande börsnoterat företag får en stor order. Med stor sannolikhet kommer då marknaden reagera positivt på detta besked eftersom det troligen kommer generera mycket intäkter samtidigt som företaget har möjlighet att skapa sig ett namn, vilket leder till att företagets aktie kommer att stiga i värde. En elitidrottsklubb tillverkar ingenting, men dess grundstomme i klubben är sportsliga prestationer som kan liknas vid det lilla företagets tillverkning. På liknande sätt som för det lilla företaget med den stora ordern, kan en stor händelse för en elitidrottsklubb vara att en erkänt duktig spelare har skrivit kontrakt med klubben och därmed ökar chanserna för klubben att vinna fler matcher. Om den erkänt duktiga spelaren kan generera lika mycket pengar till klubben som ordern för det lilla företaget gör, borde marknaden reagera på liknande sätt för elitidrottsklubbens aktie som för det lilla företaget. Det borde alltså finnas ett samband mellan en elitidrottsklubbs informationsflöde till dess intressenter och marknadsvärdet av klubben. Detta leder fram till följande påstående.

Påstående 3: Det finns ett samband mellan större informationshändelser och marknadsvärdet.

2.3.2. Olika grader av marknadseffektivitet

För att öka förståelsen för vilken typ av information som är inräknad i marknadens värdering av en börsnoterad elitidrottsklubb beskrivs här de olika graderna av marknadseffektivitet. Marknadens effektivitet delas vanligen in i olika nivåer baserat på vilken typ av information som priset på värdepappren speglar. Den effektiva marknadshypotesen eller teorin om marknadseffektivitet kan definieras via tre olika styrkegrader: svag-, halvstark- och stark form (Brealey & Meyers, 2000). Den svaga formen speglar endast information om historiska priser, den halvstarka speglar publikt tillgånglig information, medan den starka formen av marknadseffektivitet speglar all tillgänglig information (Ross, 1993). Marknaden är egentligen inte helt och hållet effektiv och inte heller helt och hållet ineffektiv. Frågan är mera i vilken grad, det vill säga hur effektiv markanden är. Ett sätt att mäta effektiviteten är att undersöka vilken typ av information speglas i värdepapprens priser (Haugen, 1993). I figur 3 illustreras förhållandet mellan de olika graderna av marknadseffektivitet. Det är viktigt att inse att informationen om historiska data är en delmängd av den publikt tillgängliga informationen, som i sin tur är en delmängd av all tillgänglig information (Ross, 1993).

De tre olika formerna av marknadseffektivitet kommer nedan att presenteras närmare.

Figur 3. Förhållandet mellan de olika informationsnivåerna, dvs. olika graderna av marknadseffektivitet.

(Bearbetad från Haugen (1993) och Ross (1993)).

Svag form: En kapitalmarknad sägs vara svagt effektiv eller uppfylla en svag form av effektivitet om den helt och hållet väger in informationen i historiska prisdata (Ross, 1993; Haugen, 1993). I den svaga formen av marknadseffektivitet studeras hur bra den

historiska avkastningen förutspår den framtida avkastningen (Fama, 1991). Den svaga formen av marknadseffektivitet har testats på ett flertal sätt. Ross (1993) uppfattning är att de bevis som finns i litteraturen är starkt överensstämmande med den svaga formen av effektivitet. Även Brealey & Meyers (2000) anser att svag marknadseffektivitet bör anses föreligga. Enligt Hansson och Högfeldt (1988) har både svenska och utländska studier påvisat att all historisk information avspeglas i aktiekursen.

Halvstark form: I den halvstarka formen av marknadseffektivitet antas all publik information avspeglas i priserna på värdepappren. Denna information inkluderar information som historiska aktiekurser, resultatrapporter, resultatrapporter för konkurrerande företag, publik information rörande det ekonomiska läget samt all annan information som är relevant för värderingen (Haugen, 1993; Ross, 1993). Artiklar, pressreleaser, årsredovisningar hänförs till informationen som finns på denna nivå (Olbert, 1992). Tester av den halvstarka formen visar relativt entydigt att företagens officiella information effektivt införlivas i aktiekursen. De avvikelser som har registrerats är för tillfälliga och för små för att förkasta hypotesen att aktiemarknaden är halvstarkt informationseffektiv (Hansson & Högfeldt, 1988). Även om det finns undantag, så stödjer den övervägande delen av de genomförda fallstudierna att marknaden är halvstarkt effektiv, och därigenom även svagt effektiv. I själva verket tenderar studierna att stödja teorin om att marknaden är begåvad med en viss mängd framsynthet. Med detta menas att nyheter tenderar att läcka ut och avspeglas i aktiekurser till och med innan informationen officiellt har släppts (Ross, 1993). Även enligt Brealey & Meyers (2000), De Ridder (1988) samt De Ridder (1990) tyder forskningen på att halvstark form av marknadseffektivitet föreligger i normalfallet.

Stark form: En marknad är starkt effektiv om priserna speglar all information, både publik och privat (Ross, 1993). Den starka formen av den effektiva marknaden tar begreppet marknadseffektivitet till den yttersta ytterligheten. Om man tror på denna form av marknadseffektivitet, tror man att all information avspeglas i aktiepriserna. Denna information inkluderar både insiderinformation och all publikt tillgänglig information.

Insiders i företag innehar information som inte är publikt tillgänglig (ibid.). De som samlat på sig insiderinformation försöker dra nytta av den vid denna form av marknadseffektivitet. Detta medför att aktiepriset påverkas och priset justeras för att spegla insiderinformationen (Haugen, 1993). Test av insiderhandel är ett sätt att undersöka om det föreligger stark form av marknadseffektivitet (Fama, 1991). Ett flertal studier av insiders visar att dessa var onormalt lönsamma. Detta medför att den starka formen inte kan styrkas. Även Hansson och Högfeldt (1988) menar att tester av den starka formen av informationseffektivitet visar på att insiderinformation inte finns fullständigt representerad i aktiekurserna, och därmed kan sådan information resultera i övernormal avkastning.

Enligt ovanstående pekar de olika studierna av marknadens effektivitet på att marknaden är effektiv på halvstark form och eventuellt begåvad med en viss mängd framsynthet.

Detta innebär att all publik information ska vara avspeglad i aktiekursen för den börsnoterade elitidrottsklubben, eventuellt också en viss begränsad mängd insiderinformation. Med andra ord bygger informationen upp förväntningar om

framtiden. Eftersom börskursen baseras delvis på förväntningar om framtida vinstutveckling (Hallgren, 2003), är det intressant att kunna fånga marknadens förväntningar. Ett sätt att fånga förväntningar inom elitidrotten är att använda sig av odds.

Oddsen är i regel publikt tillgänglig information. På samma sätt som en aktieanalytikers förväntningar på en företagsrapport påverkar aktiekursen, borde även förväntningarna på de sportsliga resultaten för en elitidrottsklubb påverka elitidrottsklubbens marknadsvärde.

Eftersom marknadsvärdet på en halvstark marknad ska spegla all publik information, borde därför ett förväntat sportsligt resultat redan vara medräknat i marknadsvärdet av klubben. Detta leder till följande påstående.

Påstående 4: Förväntade sportsliga resultat är redan inräknade i marknadsvärdet.

3. Metod

I detta kapitel redogör vi för arbetets forskningsansats, undersökningsansats, datainsamlingsmetod, hur vi skapat våra analysvariabler, hur vi avsåg att analysera våra analysvariabler samt vilka val vi gjort för att uppnå syftet med uppsatsen.

3.1. Forskningsansats

Vår uppsats gick ut på att studera samband mellan olika faktorer och huruvida dessa faktorer påverkar marknadsvärdet av en elitidrottsklubb. Genom att vi utgick från erkända teorier och testade om dessa stämde överens med verkligheten använde vi oss av en deduktiv metod (Eriksson & Widersheim-Paul, 1993). Eftersom studiens syfte gick ut på att genom statistiska metoder undersöka kopplingar mellan olika faktorer och elitidrottsklubbens marknadsvärde har ett analytiskt synsätt använts. Enligt Eriksson och Widersheim-Paul (1993) är det nära till hands att använda sig av en kvantitativ undersökningsmetod i samband med ett analytiskt synsätt. Eftersom vi har ett analytiskt synsätt har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod i denna uppsats. Det var denna metod som var mest lämpad eftersom metoden har sin styrka i att kunna förklara samt genom statistiska tekniker göra generaliseringar, vilket var målsättningen med vår uppsats.

3.2. Undersökningsansats

Vi har valt att utföra studien som en fallstudie. En fallstudie är enligt Yin (1994) en speciell forskningsstrategi som med följande viktiga särdrag: studien undersöker ett fenomen i sin realistiska miljö där gränserna mellan fenomen och miljö inte är helt givna.

Med andra ord är fallstudier lämpliga om man vill täcka in miljöfaktorer i tron att de är relevanta för det studerade fenomenet. En fallstudie är särskilt lämplig vid utvärderingar där studieobjekten ofta är mycket komplexa (Backman, 1998).

3.3. Val av analysobjekt och avgränsningar

Vi har valt att rikta in vår fallstudie på den engelska fotbollsklubben Manchester United som sedan 1991 är noterad på Londonbörsen. Fallstudien valde vi att avgränsa till klubbens elitlag för herrar för de sportsliga resultaten. Vi valde att avgränsa studien till att endast analysera resultaten från matcher som Manchester United spelat i Premier League, FA-cupen och UEFA Champions League. Premier League är den högsta engelska ligan i fotboll och FA-cupen är Englands motsvarighet till Sveriges Svenska Cupen. Det är en cup där lag från olika divisioner i England spelar mot varandra och där lagen från sämre divisioner har en chans att utmana lagen i högsta divisionen. Det är matcher som handlar mycket om prestige. UEFA Champions League är en cup där det bästa laget, eller de bästa lagen, från varje liga i Europa möter varandra för att kora det bästa laget i Europa. Beroende på vilken liga lagen spelar i har betydelse för hur många lag från respektive liga som går vidare till UEFA Champions League. Det är en typ av ranking som UEFA gör av de olika europeiska ligorna. Antalet lag som går vidare från

varje liga, antingen direkt till gruppspelet eller kval till gruppspelet, varierar från ett till fyra lag. Vi valde att bortse från matcher spelade under försäsong och i mindre cuper.

Anledningen till att vi valde enbart vissa matcher var att vi tror de matcher vi valde att analysera har haft en större medial exponering, och på detta sätt kunnat påverka klubbens marknadsvärde mer, än de bortvalda matcherna. Dessutom händer det att fotbollslag inte spelar med sitt bästa manskap, eller med den ordinarie startelvan, under mindre cuper.

Detta skulle leda till att en jämförelse mellan analysresultat inte skulle bli helt rättvisande. Analysen har avgränsats till att omfatta tidsperioden 1999-01-01 – 2004-03- 31. Orsaken till att just denna tidsperiod valdes var tillgången på indata. Att valet av analysobjekt föll på just Manchester beror på att klubben är den största fotbollsklubben i världen med avseende på ekonomisk verksamhet (The Deloitte Football Rich List, Mars 2004). De har även ett spritt ägandeskap (Dobson och Goddard, 2001). Med detta menas att aktierna är fördelade på ett stort antal ägare.

3.4. Litteraturstudie

Vi började uppsatsarbetet med att leta litteratur, där information samlades in i form av vetenskapliga artiklar, forskningsrapporter och böcker. Syftet med detta var att få en inblick i ämnet och en teoretisk referensram att utgå ifrån. Informationen söktes framförallt i olika databaser via Luleå tekniska universitet. Vissa böcker lånade vi från andra universitet i Sverige via fjärrlån genom universitetsbiblioteket vid Luleå tekniska universitet. De sökord vi främst använde i databaserna var; ”intellektuellt kapital”,

”intellectual capital”, ”human kapital”, ”värdering av företag”, ”valuation of companies”,

”economics and football”, ”effective capital markets”, ”efficient markets”, ”corporate finance”.

3.5. Datainsamlingsmetod

All data som har använts i uppsatsen bygger på sekundärdata. Sekundärdata är data som tidigare samlats in eller återges av någon annan (Artsberg, 2003). Indata för studien hämtades från Manchester Uniteds hemsida, Manchester Uniteds årsrapporter för åren 1999-2003, Londonbörsens hemsida samt hemsidan för fotbollsligan Premier League. Vi har även varit i kontakt med Svenska Spel, som har gett oss tillgång till Lången-oddsen för alla matcher de varit Lången-spel på under perioden 1999-01-01 – 2004-03-31.

Kursinformationen vi har använt oss av är begränsad till fredagens stängningskurs för perioden 1999-01-01 till och med 2000-06-20, och därefter har vi haft tillgång till stängningskursen för respektive dag.

3.6. Skapande av variabler

För att kunna kvantifiera sportsliga prestationer och förväntningar inför match har vi skapat ett antal variabler. Dessa variabler kommer att presenteras närmare nedan.

3.6.1. Kvantifiering av finansiella prestationer

För att skapa mätetal för hur klubbens finansiella prestationer har varit under åren har vi valt att studera klubbens omsättning, resultat och räntabilitet på eget kapital. Klubbens resultat är ett mått på företagets lönsamhet. Vi valde även att studera klubbens omsättning, vilket är ett av de mest traditionella sätten att mäta ett företags storlek och tillväxt (Nilsson et al, 2002). Räntabiliteten på det egna kapitalet (R_E) är ett för aktieägarna intressant finansiellt prestationsmått och därmed ansåg vi att detta mått var av intresse för denna studie. R_E innebär enligt Hallgren (2003) att företagets lönsamhet ses som en förräntning på det egna kapitalet. Det vill säga resultatet i förhållande till hur mycket ägarna (aktieägarna) satsat i företaget. Vi har valt att studera dessa finansiella mätetal för att de kan skapa en förståelse för hur klubbens finansiella prestationer har varit. De olika mätetalen hämtades som sagt från Manchester Uniteds årsrapporter. Det resultat vi använde i denna studie hämtades från ”profit for the year”. Detta är ett resultat efter skatt, men före utdelning, vilket vi ansåg var lämpligt att använda för studien.

Resultatet användes även vid beräkningen av R_E, se nedan. Klubbens eget kapital hämtades från balansräkningen under ”equity shareholders funds” och klubbens omsättning under ”group turnover”. Beräkningen av räntabiliteten genomfördes genom att dividera årets resultat med det genomsnittliga värdet för eget kapital, enligt nedanstående sätt:

(

)

R_E

= +

3.6.2. Kvantifiering av sportsliga prestationer

För att kvantifiera de sportsliga prestationerna har vi skapat ett prestationsindex (PRI) för Manchester Uniteds matcher, se figur 4. Detta index ger ett numeriskt värde på den sportsliga prestationen utifrån olika faktorer. PRI varierar mellan -5 till +5, där -5 representerar ett för Manchester United mycket negativt sportsligt resultat och +5 ett mycket positivt resultat. Indexet är uppbyggt så att en förlust alltid ger ett negativt värde och en vinst alltid ger ett positivt värde. Ett oavgjort resultat kan variera från svagt negativt (-1,5) till ett svagt positivt värde (+1,5) beroende på de olika matchspecifika faktorerna. De matchspecifika faktorer som PRI är uppbyggt av är: matchresultatindex (M), motståndarindex (MI), justerat hemma- eller bortamatchindex (JHB). PRI beräknas genom att summera de olika faktorerna för ett givet matchresultat enligt följande:

JHB MI

M

PRI = + +

där:

PRI är prestationsindex M är matchresultatindex MI är motståndarindex

JHB är justerat hemma- eller bortamatchindex

Vid prestationsbedömningen av matchens resultat har ett matchresultatindex (M) skapats.

Beroende på matchens resultat ges olika numeriska värden till matchresultatindex. Värdet på matchresultatindex kan variera enligt nedanstående:

Vid vinst: Vid oavgjort: Vid förlust:

=2

M M =0 M =−2

Vid bedömning av svårighetsgrad på motståndet vid matcher har variabeln motståndarindex (MI) skapats. Denna variabel bygger på hur bra motståndarna bedöms vara, det vill säga graden av motstånd (GAM). För matcher i Premier League bygger GAM på sluttabellen för Premier League respektive år. De fem bäst placerade lagen får värdet 2 på GAM, de 10 mittenlagen värdet 1 och de fem sämsta lagen får värdet 0. För matcher i UEFA Champions League har samtliga motståndare bedömts som svåra och därför givits GAM-värdet 2. Vid matcher i FA-cupen, där Manchester United möter lag som inte spelar i Premier League har dessa lag fått GAM-värdet 0, medan lag som spelar i Premier League har bedömts enligt ovan. Förhållandet mellan GAM och MI vid de olika matchresultaten förklaras i nedanstående ekvationer:

Vid vinst: Vid oavgjort: Vid förlust:

GAM

MI = MI = GAM −1 MI = GAM−2

där:

MI är motståndarindex GAM är grad av motstånd Värdet på GAM varierar enligt:

Svårt motstånd: Medelsvårt motstånd: Lätt motstånd:

=2

GAM GAM =1 GAM =0

I prestationsindexet väger vi även in var matchen har spelats (HB), det vill säga på borta- eller hemmaplan. Vi anser det svårare att spela en bortamatch än en hemma match.

Därför ger bortamatcher ett högre justerat borta- eller hemmamatchindex (JHB) än hemmamatcher. Att vinna på hemmaplan ger HB-värdet 0, medan att vinna på bortaplan ger HB-värdet 1. Om laget förlorar på hemmaplan är detta något som räknas som mer negativt än om förlusten skett på bortaplan, på grund av att det är en fördel av att spela på hemmaplan. Att vinna på bortaplan är en större prestation än att göra detta på hemmaplan och belönas därför i modellen med ett högre värde på JHB än om vinsten skett på hemmaplan. I enlighet med ovanstående resonemang anses ett oavgjort resultat på hemmaplan vara en sämre prestation än oavgjort på bortaplan.

JHB beräknas för de olika matchresultaten enligt nedanstående:

Vid vinst: Vid oavgjort: Vid förlust:

HB

JHB= JHB= HB−0,5 JHB= HB−1

där:

JHB är justerat hemma- eller bortamatchindex HB är hemma eller bortamatch

Värdet på HB varierar enligt:

Hemmamatch: Bortamatch:

=0

HB HB=1

Prestationsindex

Vinst +2

Oavgjort 0

Förlust -2

Hemma -1

Borta 0 Grad av motstånd

-2/-1/0 Hemma -0,5

Borta +0,5 Grad av motstånd

-1/0/+1 Hemma 0

Borta +1

Grad av motstånd

0/+1/+2

Figur 4. Prestationsindexets uppbyggnad.

För att förtydliga hur prestationsindex beräknas följer här ett konkret exempel.

Manchester United spelade oavgjort i Premier League på bortaplan mot Arsenal 2003-04- 16. Eftersom resultatet blev oavgjort ger detta matchresultatindex, M = 0. Matchen spelades på bortaplan, vilket ger JHB = 0,5. Motståndarna, Arsenal, var ett av de fem bästa lagen i Premier Leagues sluttabell denna säsong, vilket resulterar i MI = 1.

Prestationsindex för denna match blir således 1,5 enligt PRI = 0 + 0,5 + 1.

3.6.3. Kvantifiering av förväntningarnas betydelse

För att väga in marknadens förväntningar på matchresultat har Svenska Spels Lången- odds använts. Oddset har använts för att beräkna sannolikheten för ett visst matchresultat.

Sannolikheten har beräknats enligt följande:

Vf oddset P 1

= ⋅ där:

P är sannolikheten för ett visst matchresultat

Vf är vinstfaktorn (Svenska Spels vinstfaktor för Lången är 1,25)

Vi har valt att justera prestationsindex med förväntningar för att på det sättet få fram ett prestationsindex som tar hänsyn till förväntningarna inför matchen. Ett förväntningsjusterat prestationsindex (FJI) har därför beräknats. Detta index beräknas enligt följande:

) 1

( P

PRI

FJI = ⋅ −

där:

FJI är förväntningsjusterat prestationsindex PRI är prestationsindex

P är sannolikheten för matchens resultat

Ett förväntat matchresultat, det vill säga med en hög sannolikhet, kommer att resultera i ett lägre FJI än ett oväntat matchresultat. Detta ger en grund för att analysera huruvida förväntningarna redan är inräknade i marknadsvärdet eller ej.

3.6.4. Kvantifiering av klubbens marknadsvärde

För att få en indikator på Manchester Uniteds marknadsvärde valde vi att studera klubbens börskurs, eftersom detta är den mest uppdaterade värderingen av företaget. För att separera externa faktorer som kan påverka aktiekursen, såsom ränteläget, oljepris, krig med mera, har Manchester Uniteds akties överavkastning använts vid analysen. Med överavkastning avses differensen mellan Manchester Uniteds procentuella aktiekursförändring och FTSE 250 indexets procentuella förändring för ett givet tidsintervall. FTSE 250 är ett index i vilket Manchester Uniteds aktie ingår. I detta index ingår mellanstora företag som är noterade på Londonbörsen men som inte ingår i FTSE 100, där de 100 största företagen finns. Vi ville med detta få fram data som endast avspeglar hur Manchester United presterat. Bilaga 1 visar Manchester Uniteds aktiekurs samt FTSE 250 indexets utveckling för perioden 1999-01-01 till och med 2004-03-31. I bilaga 2 visas kursdifferensen mellan Manchester Uniteds aktiekurs och det normaliserade FTSE 250 indexet för perioden 1999-01-01 till och med 2004-03-31.

3.7. Analys av variabler

I detta delkapitel har vi för avsikt att klargöra hur vi har genomfört vår analys och vilka antaganden som gjorts.

3.7.1. Samband mellan finansiella prestationer och marknadsvärde För att testa påstående 1 (Det finns ett samband mellan de finansiella prestationerna och marknadsvärdet) har följande variabler korrelerats mot varandra:

• Årets resultat mot överavkastning

• Årets omsättning mot överavkastning

• Räntabilitet på eget kapital (RE) mot överavkastning

Vid analysen av de finansiella prestationerna har resultat, omsättning samt räntabilitet på det egna kapitalet (R_E) legat som grund för analysen. Vi ville undersöka om periodens resultat, omsättning eller räntabilitet på det egna kapitalet skulle uppvisa ett samband med marknadsvärdet. De olika variablerna korrelerades sedan mot klubbens akties överavkastning relativt FTSE 250.

Korrelationskoefficienterna ger en indikation på hur mycket av variablernas varians som är gemensam. Korrelationstesten ger även signifikansnivån för de olika koefficienterna, med detta menas med vilken säkerhet man kan påstå att ett resultat inte är orsakat av slumpmässiga faktorer. Eftersom indata inte var normalfördelad användes Spearman’s korrelationskoefficient.

3.7.2. Sportsliga resultat och marknadsvärdet, samt förväntningarnas betydelse

För att testa påstående 2 (Det finns ett samband mellan sportsliga resultat och marknadsvärdet) och påstående 4 (Förväntade sportsliga resultat är redan inräknade i marknadsvärdet) har följande variabler korrelerats mot varandra:

• Prestationsindex (PRI) mot överavkastning

• Förväntningsjusterat prestationsindex (FJI) mot överavkastning

Valet av variabler föll sig naturligt eftersom dessa variabler innehåller sportsliga resultat, förväntningar samt indexkompenserat marknadsvärde. Dessa variabler har även aggregerats för olika tidsintervall, dag, vecka, månad, kvartal och år. Eftersom aktiekursen även påverkas av marknadsgemensamma svängningar har PRI korrelerats mot den indexkompenserade aktiekursen, överavkastningen. Genom att korrelera PRI mot överavkastningen erhålls svar på om de sportsliga resultaten har något samband med marknadsvärdet efter att hänsyn är tagen till marknadsgemensamma kursförändringar.

För att undersöka om förväntningarna är inräknade i marknadsvärdet har det förväntningsjusterade prestationsindexet, FJI, också korrelerats mot överavkastning. Om FJI ger en högre korrelation mot överavkastning än vad PRI gör, tyder detta på att förväntade sportsliga resultat redan är inräknade i marknadsvärdet. Även vid denna analys har Spearman’s korrelationskoefficient använts.

3.7.3. Samband mellan större informationshändelser och marknadsvärde

För att testa påstående 3 (Det finns ett samband mellan större informationshändelser och marknadsvärdet) har sambandet mellan större informationshändelser och överavkastningen analyserats. Vi började med att sammanställa större informationshändelser för Manchester United. Med större informationshändelser avses de händelser som skett under åren för vilken analysen omfattar och som redovisats i Manchester Uniteds årsrapport under ”Chairmans statements”, samt för vilka ett datum var känt. För de stora informationshändelser för vilka vi inte hittade ett specificerat datum, togs dessa ej med i analysen. Detta gjordes på grund av att vi hade för avsikt att analysera vad som hände med aktiekursen vid datumet då informationen släpptes. Det finns en risk att vi därmed missat några viktiga informationshändelser. Större informationshändelser kan exempelvis vara sponsoravtal eller pressmeddelanden om en spelare köpts alternativt sålts. Efter att vi samlat in alla händelser gick vi igenom dessa och analyserade om dessa hade någon påverkan på aktiens överavkastning. Detta gjordes genom att vi analyserade Manchester Uniteds akties överavkastning relativt FTSE 250 index. Vi studerade överavkastningen för tidsintervallet dagen efter och dagen före att informationen släpptes. Vi gjorde detta för att det inte var känt när på dagen informationen släpptes och vi ansåg det var mest rättvisande att göra på det sättet. För de händelser som hände innan de datum för vilka vi hade tillgång till dagskurser för Manchester Uniteds aktie, valde vi att studera överavkastningen för den vecka händelsen hade skett. Detta kan ha gjort att vi har analyserat felaktiga påverkningar på kursen. Den händelse som gavs ut under veckan kan ha haft sin påverkan på aktien, men även andra faktorer kan ha haft påverkan på aktien samma vecka. Vi valde att enbart studera om något hände med aktiekursen efter att en informationshändelse blivit offentlig, då det är en väldigt svår uppgift att veta om, och i så fall när, informationen läckt ut. Vi valde att bortse från övriga faktorer för att göra analysen mer lätthanterlig.

3.7.4. Samplingsintervall

För att studera om beroendet mellan marknadsvärdet och PRI samt FJI är starkare vid vissa tidsintervall gjordes korrelationstester för olika tidsintervall. Vi varierade samplingsintervallet för att se om detta hade någon påverkan på sambandet. Vi testade att korrelera PRI och FJI mot överavkastningen för dag-, vecko-, månads-, kvartals- och årsbasis. Då variablerna analyserats för tidsintervall längre än en vecka har PRI per match och FJI per match använts. Det vill säga intervallets PRI eller FJI har summerats och sedan dividerats med antalet matcher för den aktuella perioden. Detta för att undvika påverkas antalet matcher som spelats under perioden. Avsikten var att mäta hur bra klubben presterat och inte hur mycket. Detta för att erhålla en så rättvisande bild som möjligt av periodens sportsliga prestationer. Vid analysen då intervallet är på dagsnivå är det överavkastningen den närmast efterföljande handelsdagen som analyserats. Om flera matcher spelats under en period utan mellanliggande handelsdagar, till exempel längre helger, har PRI, FJI adderats. Vi analyserade även om tidig respektive sen säsong hade bättre korrelation till marknadsvärdet. Detta gjordes för att se om matcher i slutet av säsongen när ligatiteln håller på att avgöras har en större betydelse än matcher i början av säsongen. Vid analysen av tidig och sen säsong har endast analysen skett för dags-, vecko