Hög skatt på julklapparna

(1)

Hög skatt på julklapparna

– skatternas andel av priset på varor och tjänster

R o b e r t G i d e h a g

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT

(2)

Förord

Många av skatterna i Sverige är dolda, vilket är ett demokratiskt problem. SAF vill därför synliggöra skatterna för medborgarna. Detta sker främst inom ramen för SAFs skatteoffensiv, där information om skatterna ges ut på vår Internetsajt, skattefakta.com, men också via broschyrer, rapporter och andra kanaler.

När det gäller de skatter vi betalar på varor och tjänster, brukar momsen vara den skatt som anges. Men för att producera och förädla en vara tillkommer det ett arbete som också är beskattat. Denna beskattning, och andra skatter, är dock inte synliga för konsumenten på samma sätt som momsen.

Därför är beräkningarna i föreliggande rapport viktiga, då de visar hur mycket skatt vi egentligen betalar när vi köper varor och tjänster.

Beräkningarna är gjorda av Handelns Utredningsinstitut (HUI), på uppdrag av Skattefakta.com och SAF.

Chefsekonom Jan Herin. Svenska Arbetsgivareföreningen.

1. Sammanfattning

I denna studie har ett försök gjorts att spegla den totala skattebelastningen genom att beräkna skatteandelen av priset på ett antal produkter på marknaden.

Högst beskattade är de varor som är belagda med höga punktskatter – vilket är ett väntat resultat. Det är också en avsiktligt effekt av alkohol- resp. miljöpolitiken. Mer intressant är att skatteandelarna tenderar att variera kraftigt beroende på hur arbetsintensiv produktionen är.

Detta är inte en avsiktlig effekt av skattepolitiken utan ett resultat av att skattebelastningen på arbete är betydligt högre än på kapitalavkastning. Detta tenderar sannolikt att bli ett större och större problem eftersom tillväxten i ekonomin till betydande del kan förväntas ske i

tjänstesektorn.

Att skatteandelen i priset är hög innebär självfallet inte att priserna skulle falla med lika stor andel om skatterna togs bort. Däremot speglar skatteandelarna ett allmänt högt skattetryck i den svenska ekonomin.

Metoden som använts är att indela skatterna i två komponenter, skatter i försäljningsled och skatter i produktionsled. De senare indelas i sin tur i skatter på arbete, kapitalavkastning och

(3)

icke varuanknutna indirekta skatter. Dessa har beräknats med hjälp av SCBs input- /outputmatriser.

2. Inledning

Sverige har världens högsta skattetryck. Resultatet av en kraftigt expansion av den offentliga sektorn under främst 60-, 70- och 80-talen har blivit att Sveriges ekonomiska system kraftigt avviker från övriga industriländers. Skattetrycket ligger i storleksordningen tio procentenheter över genomsnittet för övriga industriländer. Görs jämförelsen med lågskatteländer som USA och Schweiz är skillnaden ungefär dubbelt så stor¹.

Skattetrycket är ett makroekonomiskt mått: samtliga skatteintäkters andel av den samlade produktionen (BNP). På individnivå innebär det höga skattetrycket att en

normalinkomsttagare betalar ca 60 procent av hela sin inkomst i skatt². De s.k.

marginaleffekterna är ännu högre. Det är inte ovanligt att den s k skattekilen (skillnaden mellan faktisk lönekostnad och vad den slutliga löntagaren får i köpkraft) i en transaktion mellan en köpare och en säljare av en tjänst uppgår till 90 procent.³

Problemet med dessa siffror är inte enbart deras storlek i sig – utan också att de är okända för det stora flertalet. Skattetrycket förblir för de flesta, i bästa fall, en abstrakt siffra i en

dagstidning. De största skatteintäkterna kommer från skatter som är dolda och svåra för skattebetalaren att känna till. Dessa skatter är t ex. sådana som är inbakade i priser eller som arbetsgivare betalar ovanpå lönen – skatter som en vanlig löntagare aldrig ser. Sannolikt har de flesta ett mycket diffust grepp om hur höga skatterna egentligen är. I förlängningen innebär detta ett demokratiskt problem, eftersom människor inte korrekt kan värdera den offentliga service de erhåller. En alltför liten del av kostnadssidan syns för att detta skall vara möjligt.

Det är en mycket sannolik hypotes att människor skulle välja en annan fördelning mellan privat och offentlig ekonomi om de kände till hur höga skatterna faktiskt är. Det är ingen tillfällighet att högskattesamhällets försvarare ogärna bidrar till att tydliggöra skatternas höjd, t ex genom att ange arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet.

1 Fakta för skattebetalare 1999, tabell 23

2 Detta gäller om arbetsgivaravgifter, inkomstskatt och varuanknutna indirekta skatter relateras till total lönekostnad (arbetsgivaravgift plus lön).

3 Se Faktablad 1998:10, Skattebetalarnas förening.

(4)

En viktig uppgift är därför att upplysa om hur höga skatterna faktiskt är. Ett sätt som ofta har använts är att relatera den totala skatten på arbete till den totala lönekostnaden, ”hela lönen”. I denna rapport har en annan ansats valts. Den totala skatten på ett antal varor och tjänster relateras till produkternas pris. Rapporten svarar på frågan hur stor andel av det pris

konsumenten möter som härrör från skatter. Varken i det första eller andra fallet handlar det om att beskriva samtliga skatter i ekonomin– utan endast de skatter som kan relateras till lön respektive en produkt. Inte desto mindre kan denna typ av beräkningar pedagogiskt visa olika aspekter av ett högskattesamhälle.

3. Om att mäta skatternas andel av priset – syfte

Att mäta skattens andel av ett pris är inte samma sak som att beräkna hur mycket priset skulle falla om dessa skatter togs bort. Detta har att göra med det som i skatteteorin benämns incidens – dvs. vem som slutligen bär en skatt. Det är skillnad på det formella

betalningsansvaret och vem i ekonomin som verkligen bär en skatt. Arbetsgivaravgifter, t ex., belastar i formell mening arbetsgivare. Men på längre sikt övervältras hela arbetsgivaravgiften på löntagarna i form av minskat löneutrymme.⁴

Detta problem gör sig gällande när skatterna skall relateras till priser i produkter. En viktig komponent utgörs just av skatter på arbetskraft som används i produktionen. Men om dessa skatter sänktes, eller togs bort, skulle inte priset falla. Istället skulle, i enlighet med vad som sagts ovan, företagens lönekostnader stiga.

Motargumentet är att det relevanta i denna analys är vad skatterna har för effekt på den privata köpkraften. Om denna effekt kommer via priser på varor eller via löneutrymmet spelar inte så stor roll. Vi är tillbaka i det grundläggande problemet som beskrivits under

inledningen. I ekonomin finns en privat och en offentlig sektor där den senare på ett eller annat sätt betalas med skatter av den förra. Poängen med att relatera skatter till priser, på det sätt det görs i denna rapport, är att bidra till att påvisa relationen mellan privat och offentlig sektor. Men rapportens resultat skall således inte tolkas som att en skattereform skulle medföra att priserna i handeln faktiskt skulle falla i motsvarande grad som skatterna lättas.

Förutom detta sätt att tydliggöra de svenska skatternas nivå finns ytterligare ett syfte med rapporten, nämligen att påvisa att andelen skatt på olika varor/tjänster tenderar att vara

4 Se t ex Agell, J för en enkel översikt om skatters incidens.

(5)

mycket volatil. Detta kan vara ett problem i sig och bidra till att förstärka s k snedvridande effekter av skatter.

4. Metoden

I denna rapport görs ett försök fånga samtliga skatter i produktionskedjan, från råvara till färdig produkt i handeln. Därför delas skatterna upp i två delar, skatter i försäljningsledet och skatter i produktionsledet. Skatterna i försäljningsledet är de s k varuanknutna indirekta skatterna, dvs. moms och punktskatter. Moms och punktskatter motsvarar samtliga sådana påslag i hela produktionsledet, eftersom reglerna är konstruerade så att dessa skatter helt vältras över på konsumenten. Skatterna i produktionsledet är alla övriga skatter som betalas när varan produceras. Dessa utgörs av tre kategorier:

- Skatt på arbetskraft, vilka i sin tur består av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter.

- Skatt på kapitalavkastning, vilket definieras som bolagsskatt, reavinstskatt, utdelningsskatt och kapitalskatt.

- Icke varuanknutna indirekta skatter som består av t ex energiskatter i samband med produktionen.

4.1 Skatter i försäljningsledet.

Som nämnts ovan består skatterna i försäljningsledet av moms och punkskatter. Momssatsen är generellt 25 procent. Momsen är nedsatt till två reducerade nivåer för olika

produktkategorier. För t ex livsmedel, inrikes resor och hotelltjänster gäller att momssatsen är tolv procent. För kultur, dagstidningar mm är momsen sex procent.

Flera typer av punktskatter påverkar resultaten för några av produkterna som ingår i denna rapport.

Den ena produktkategorin är alkoholhaltiga drycker. För öl, vin och sprit gäller att de beskattas med punktskatt efter olika regler för respektive kategori. Högst är skatten för sprit som beskattas med 501,4 kronor per liter ren alkohol. Ölskatterna varierar med alkoholstyrkan på ölet. Öl beskattas med 1,47 kr per volymprocent i styrka per liter öl. För vin gäller att det beskattas med ett av alkoholstyrkan beroende krontal per liter vin. För ett normalt bordsvin gäller att det beskattas med 27,20 kronor per liter vin.⁵

5 Se Fölster, mfl för en detaljerad redogörelse av hur alkoholhaltiga drycker beskattas.

(6)

Den andra produktkategorin som påverkas av punktskatter är bensin⁶. För bensin i miljöklass 2 utgår energiskatt på 3,58 kronor per liter och koldioxidskatt på 0,85 kronor per liter.

Punktskatterna på alkohol och bensin har överlägset störst inverkan på skatteandelen av priset.

6 Försäljningsskatten på bilar, accisen, är avskaffad.

(7)

4.2 Skatter i produktionsledet

Om moms och punktskatter (skatterna i försäljningsledet) subtraheras från produktens pris erhålles ett pris som på makronivå motsvaras av det som i nationalräkenskaperna benämns förädlingsvärde. Förädlingsvärdets olika komponenter kan delas in två dimensioner. Dels alla produktionsled. Förädlingsvärdet innehåller samtliga kostnader från samtliga produktionsled -

från råvara till kostnaderna som uppstår på försäljningsstället. Dels alla olika typer av

kostnader som uppkommer i de olika leden. Förädlingsvärdet innehåller värdet av insatsvaror,

importerade insatsvaror, lönekostnader, kapitalavkastning och indirekta skatter som inte läggs på i försäljningsledet. De senare är s k icke varuanknutna indirekta skatter, t ex energiskatter förknippade med produktionen.

Tre av ovanstående komponenter skapar de skattekostnader som definierats som skatter i produktionsledet. Dessa är löner, kapitalavkastning och de icke varuanknutna indirekta skatterna. De importerade insatsvarorna kan givetvis vara belastade med skatter, men dessa speglar inte det svenska skattesystemet och är därför inte av något intresse i denna studie.

Övriga insatsvaror är belastade med moms och eventuellt punktskatt, men dessa läggs på i sista ledet och hamnar helt under skatter i försäljningsledet. I ett första steg beräknas därför hur stor andel av förädlingsvärdet som betår av lönekostnader, inklusive arbetsgivaravgifter och av kapitalavkastning. På dessa andelar appliceras sedan i ett andra steg en genomsnittlig skattesats på arbete respektive kapital. De icke varuanknutna indirekta skatterna beräknas direkt som en andel av förädlingsvärdet.

4.2.1 Att beräkna löne- och kapitalandelen.

Statistiska Centralbyrån har beräknat så kallade input-/outputmatriser. I dessa redovisas insatser av varor/tjänster, löner, import, kapitalavkastning samt icke varuanknutna indirekta skatter - och dessa summeras till ett totalt förädlingsvärde. För 1985 har detta gjorts ned på produktgruppsnivå, och på branschnivå finns senare beräkningar. Emellertid har branschnivån bedömts vara för grov för att ligga till grund för de produkter som utgör exempel i denna rapport – varför den mer kompletta input-/output mattrisen från 1985 har använts.

Genom att dividera t ex lönekostnaden med det totala förädlingsvärdet i en varugrupp, erhålls en genomsnittlig löneandel i denna varugrupp. Denna andel multipliceras sedan med priset exklusive moms och punktskatter för resp. produktexempel. På detta sätt härleds en summa av

(8)

det totala priset som består av lönekostnader. Samma beräkning genomförs för kapitalavkastning och icke varuanknutna indirekta skatter.

Nedan redovisas i tabellform resultaten av dessa beräkningar. Siffrorna anger miljoner kronor 1985, men enheten saknar betydelse för beräkningarna. Det är endast andelarna som är av intresse.

Tabell 1 Beräkning av löne - kapital och icke varuanknutna skatters andel

Bensin Bil Bio Limpa Bok CD-

skiva

Charter- resa

Klipp- ning a) summa

insatsvaror

1 388 15 919 8 398 3 137 8 674 8 398

b) moms 0 0 809 0 5 809

c) indirekta varuanknutna skatter

130 167 304 38 691 304

d) indirekta, icke varuanknutna skatter

16 469 2 175 96 459 2 175

e) subventioner - 3 - 111 - 3 265 - 11 - 109 - 3 265

f) bruttoöverskott 1 806 6 754 9 716 847 30 30 3 331 9 716

g) löner 358 10 622 13 026 1 695 50 50 8 303 13 026

h) summa förädlingsvärde

29 677 47 610 32 930 6 325 100 100 23 362 32 930

Andel lönekostnad av h-b-c-e

0,01 0,22 0,37 0,27 0,50 0,50 0,36 0,37

Andel avkastning av h-b-c-e

0,06 0,14 0,28 0,13 0,30 0,30 0,15 0,28

Övr. ind. skatters

andel av h-b-c-e 0,00 0,01 0,06 0,02 0,00 0,00 0,02 0,06

(9)

Kyl Rest.lunch Spagetti Sprit TV Öl (0,33 cl)

Vin (0,7 l) a) summa

insatsvaror

759 8 674 1 882 1 996 759 1 996 1 996

b) moms 0 5 0 0 0 0 0

6 691 27 92 6 92 92

32 459 26 34 32 34 34

e) subventioner - 7 - 109 - 4 - 5 - 7 - 5 - 5

f) bruttoöverskott 152 3 331 1 048 1 229 152 1 229 1 229

g) löner 730 8 303 581 724 730 724 724

2 313 23 362 5 623 4 714 2 313 4 714 4 714

0,32 0,36 0,10 0,16 0,32 0,16 0,16

0,07 0,15 0,19 0,27 0,07 0,27 0,27

Övr. ind. skatters

andel av h-b-c-e 0,01 0,05 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01

DVD Choklad CD-ställ Whisky- glas

Märklin- tåg

Slips

a) summa insatsvaror

759 1 116 3 074 1 398 759 499

b) moms 0 0 0 0 0 0

6 14 26 56 6 17

32 30 122 42 32 50

e) subventioner - 7 - 4 - 412 - 16 - 7 - 122

f) bruttoöverskott 152 364 1 366 458 152 441

g) löner 200 651 2 588 904 200 1 063

2 313 2 725 8 583 3 303 2 313 2 892

0,09 0,24 0,29 0,28 0,09 0,35

0,07 0,13 0,15 0,14 0,07 0,15

Övr. ind. skatters

andel av h-b-c-e 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,02

(10)

Summan av förädlingsvärdet (h) består av summan av insatsvaror (a), moms och indirekta skatter (b och c) icke varuanknutna indirekta skatter (d), subventioner (e), bruttoöverskott (f) som motsvarar kapitalavkastningen, och löner (g). Förädlingsvärdet består också av en importandel som redovisas i SCB:s tabeller men inte här. Genom att dividera lönekostnaderna som uppkommer i Sverige (g) med förädlingsvärdet inkl. import (h), erhålles en löneandel som kan appliceras på de olika produkternas pris före skatter i försäljningsledet och som tar hänsyn till varje produkts importandel⁷.

Det förädlingsvärde som är jämförbart med priset efter skatter i försäljningsledet är h-b-c-e.

Dvs. förädlingsvärdet justerat för moms, punktskatter och subventioner⁸. De två första läggs ju på helt som skatter i försäljningsledet. För att få skattens nettoeffekt måste också

förädlingsvärdet beräknas utan subventioner⁹. Samtliga dessa poster är mycket små och i princip utan betydelse för resultaten.

I de tre raderna längst ned i tabellen syns resultaten när lönekostnaden, de icke varuanknutna indirekta skatterna och bruttoöverskottet (kapitalavkastningen) relateras till det justerade förädlingsvärdet (h). Dessa andelar multipliceras sedan med priset efter skatt i

försäljningsledet. Av förädlingsvärdet på bensin utgörs t ex endast 1 procent av

lönekostnader. För t ex limpan utgörs 27 procent av förädlingsvärdet av lönekostnader.

Trots de förhållandevis detaljerade input-/outputmatriserna från 1985 har vissa av produktexemplen samma varugrupp. Nedanstående tabell visar vilken produktgrupp i nationalräkenskaperna de olika produktexemplen i rapporten hänförs till.

7 Löneandelen blir på ett korrekt sätt lägre i detta fall jämfört med om lönekostnaden skulle ha relaterats till ett förädlingsvärde exkl. import.

8 Den moms och de varuanknutna indirekta skatter som redovisas i input-/outputmatriserna utgöt inte den totala skattebelastningen av dessa skatteslag i det pris som konsumenten möter. I själva verket utgör de i tabellerna endast en mycket liten del som för att förenkla beräkningarna rensas bort. I rapporten förutsätts att all moms och punktskatter som träffar produktionsledet vältras vidare över på konsumenten och fångas under skatter i försäljningsledet.

9 Eftersom subventioner i tabellerna anges som negativa värden som subtraheras från förädlingsvärdet får de en positiv effekt på det senare. Lönerna relateras till ett något högre förädlingsvärde, varför löneandelen blir något mindre och löneskatten något lägre. Nettoeffekten av skatterna, när subventionerna tagits hänsyn till, blir något lägre.

(11)

Tabell 2 Produktexempel och deras motsvarighet i Input-/outputmatrisen

Produktexempel Varugrupp i NR

Bensin Bensin

Bil Bilar

Bio Övriga tjänster

Limpa Bröd

Bok Egen beräkning

CD-skiva Egen beräkning

Charterresa Hotell- och restaurangtjänster

Klippning Övriga tjänster

Kyl Hushållens elapparater

Restauranglunch Hotell- och restaurangtjänster

Spagetti Övriga livsmedel

Sprit, vin, öl Dryck

TV Hushållens elapparater

DVD-spelare Hushållens elapparater, justerad

Chokladask Choklad

CD-ställ i trä Trämöbler

Whiskyglas Glas

Märklintåg Hushållens elapparater, justerad

Slips Kläder

För några produktexempel har detaljgraden i input-/outputmatrisernas produktkategorier inte bedömts vara tillräcklig. Detta gäller boken och CD-skivan, där löneandelen resp.

kapitalavkastningsandelen förnuftsmässigt satts till 50 och 30 procent. Detta gäller en bok respektive en CD-skiva som produceras i Sverige. De fyra produkter som inte antagits vara Sverigeproducerade är whiskyn, vinet, DVD-spelaren och Märklintåget. För de två

förstnämnda produktexemplen görs bedömningen att skatten i produktionsledet, på grund av de höga punktskatterna, är så liten i förhållande till den totala skatten att den skatt som faller ut genom att hänföra dessa produktslag till input-/outputmatrisernas kategori ”dryck” väl speglar skatter i samband med hantering i Sverige. För de senare produktexemplen, DVD- spelaren och Märklintåget, har produktgruppen ”hushållens elapparater” använts, men löneandelen har justeras ned kraftigt så att den beräknas gälla endast löner i transportsektorn och på försäljningsstället¹⁰.

10 Från 31 till 9 procent av förädlingsvärdet.

(12)

4.2.2. Skatter på löneandelar och kapitalavkastning

I nästa steg krävs en skattesats att applicera på löne- och kapitalavkastningsandelarna i de olika produktexemplen. De icke varuanknutna skatternas andel kan direkt beräknas på priset efter skatter i försäljningsledet.

Skatt på lön är arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Här har en mikroansats valts. Arbets- givaravgifter och inkomstskatt uppgår till 50 procent av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter för en normalinkomsttagare. Dessutom varierar denna skatteandel inte särskilt kraftigt uppåt eller nedåt i inkomstklasserna. Därför har denna skattesats valts på arbete.¹¹

Att beräkna en genomsnittlig skatt på kapitalavkastning är svårare. Här har en makroansats valts. De skatter som skall tas hänsyn till i detta avseende är skatt på ränta/utdelning

(kapitalskatt), reavinstskatt samt företagens direkta skatter (bolagsskatt). År 1998 uppgick kapitalskatten och reavinstskatten till netto 9 mdkr. Bruttoskatterna är betydligt större.

Företagens direkta skatter uppgick till 61,5 mdkr. Totalt uppgick dessa skatter därmed till 70,5 mdkr. Eftersom vi i input-/outputmatriserna använt bruttoöverskott i respektive produktgrupp för att beräkna en skattebas för kapitalskatt, blir det relevant att relatera ovanstående skatteintäkter till näringslivets totala bruttoöverskott. Näringslivets totala bruttoöverskott uppgick till 473,3 mdkr 1998 och därmed erhålles en genomsnittligt

”kapitalskatt” om knapp 15 procent.

5. Resultat

Genomförs beräkningarna på det sätt som ovan angivits erhålls de resultat som redovisas i tabell 3. Det är värt att notera att resultaten är att betrakta som indikationer på skatteandelens storlek. Fördelningen på produktgrupper som input-/outputtabellerna erbjuder är som tidigare nämnts relativt grov.

11 Se t ex Skattebetalarnas faktablad 1999:3 för en sådan beräkning..

(13)

Tabell 3 Produkternas priser, skatter och skatteandelar.

Vara ^Bensin ^Bil ^Bio ^Limpa ^Bok ^CD-

skiva

Charter- resa

Klipp- ning Pris, kr 9,00 185 000,00 75,00 11,90 418,00 149,00 4 148,00 200,00 Skatter i för-

säljningsledet, kr

6,23 37 000,00 4,28 1,27 83,60 29,80 829,60 40,00

Moms 1,80 37 000,00 4,28 1,27 83,60 29,80 829,60 40,00

Punktskatt 4,43 Totalt som andel av

priset, %

69,22 20,00 5,70 10,70 20,00 20,00 20,00 20,00

Pris vid försäljning utan skatter i försäljningsledet

2,77 148 000,00 70,73 10,63 334,40 119,20 3 318,40 160,00

Skatter i produk- tionsledet, kr

0,04 21 141,83 20,45 1,81 98,65 35,16 744,57 46,27

Skatter hänförda till Löner

Avkastning Övr. ind. skatter

0,02 0,02 0,00

16 529,17 3 153,02 1 459,65

13,13 2,94 4,38

1,43 0,21 0,16

83,60 15,05 0,00

29,80 5,36 0,00

604,89 72,80 66,88

29,70 6,65 9,92

Totala skatter 6,27 58 141,83 24,73 3,08 182,25 64,96 1 574,17 86,27 Totala skatter

i % av pris

69,71 31,43 32,97 25,88 43,60 43,60 37,95 43,14

Vara ^Kyl ^Rest.

lunch

Spagetti Sprit TV Öl

(0,33 l)

Vin (0,75 l) Pris, kr 6 000,00 65,00 11,50 239,00 5 000,00 9,80 43,00 Skatter i för-

1 200,00 15,67 1,23 188,19 1 000,00 4,48 29,00

Moms 1 200,00 13,00 1,23 47,80 1 000,00 1,96 8,60

Punktskatt 2,67 140,39 2,52

20,40 Totalt som andel av

priset, %

20,00 24,10 10,70 78,74 20,00 45,71 67,44

4 800,00 49,34 10,27 50,81 4 000,00 5,32 14,00

870,80 12,49 0,87 6,37 725,67 0,67 1,76

757,13 47,29 66,38

8,99 1,08 2,42

0,53 0,29 0,05

3,98 2,02 0,37

630,94 39,41 55,32

0,42 0,21 0,04

1,10 0,56 0,10

Totala skatter 2 070,80 28,16 2,10 194,56 1 725,67 5,15 30,76 Totala skatter

i % av pris

34,51 43,32 18,25 81,41 34,51 52,52 71,53

(14)

Vara ^DVD ^Choklad ^CD-ställ ^Whisky- glas

Märklin- tåg

Slips

Pris, kr 5 000,00 495,00 1 995,00 135,00 1 495,00 295,00 Skatter i för-

1 000,00 99,00 399,00 27,00 299,00 59,00

Moms 1 000,00 99,00 399,00 27,00 299,00 59,00

Punktskatt Totalt som andel av priset, %

20,00 20,00 20,00 20,00 20,00 20,00

4 000,00 396,00 1 596,00 108,00 1 196,00 236,00

267,59 59,82 288,43 18,62 80,01 51,00

172,86 39,41 55,32

47,48 7,96 4,38

230,26 36,46 21,71

14,96 2,27 1,39

51,69 11,78 16,54

41,85 5,21 3,94

Totala skatter 1 267,59 158,82 687,43 45,62 379,01 110,00 Totala skatter

i % av pris

25,35 32,08 34,46 33,80 25,35 37,29

De produkter med i särklass högst skatteandel är bensin, vin och sprit, följt av öl.

Förklaringen till detta är de höga punktskatterna på dessa områden. För både bensin och sprit gäller att mer än tre fjärdedelar består av skatt.

För övriga varor /tjänster varierar skattebelastningen mellan 44 procent (böcker och CD- skivor) och 18 procent (spagetti).

I vissa fall är variationen i skatteandel resultatet av en medveten politik. Detta gäller i fallet med de produkter som är belastade med extra punktskatter för att minska konsumtionen eller de som har en reducerad momssats av motsatt anledning. I andra fall finns icke avsedda effekter av skattesystemet som inverkar på skatteandelens storlek. Skattesystemet i Sverige är inte alls likformigt vad gäller beskattning av kapital och arbete. Skatterna på arbete är mycket höga i Sverige, betydligt högre än skatt på kapitalavkastning¹². Detta tillsammans med det faktum att olika produktkategorier har olika insatser av arbete och kapital medför att skatteandelarna tenderar att variera kraftigt. En hög andel lönekostnader förknippat med produktionen av t ex boken, CD-skivan och klippningen, medför att skatten i produktionsledet för dessa produkter blir hög.

12 Se Norman för en genomgång av svenska skatter på arbete.

(15)

Skatteandelarna illustreras grafiskt i nedanstående diagram. Linjen ”skatt i FL” står för skatt i försäljningsledet, linjen ”skatt i PL” står för skatt i produktionsledet och den övre linjen visar total skatt. Samtliga som andel av det totala marknadspriset.

Diagram 1 Skatter i försäljningsled och produktionsled samt total skatt som andel av marknadspriset

I de flesta fall harmoniserar skatter i försäljningsled och i produktionsled med varandra och förklarar ungefär en lika stor del av den totala skatten. För bion, boken, CD-skivan och limpan är skatter i produktionsledet den viktigaste förklaringsfaktorn till den totala skatteandelen och/eller en hög arbetsinsats i produktionsledet. Detta förklaras av att

momssatserna för dessa varor är reducerade. För bensin samt de alkoholhaltiga dryckerna är relationen den omvända. Skatterna i försäljningsledet är betydligt högre som en följd av de höga punktskatterna. Löneandelarna för dessa produktgrupper är också låga. Det samma gäller för Märklintåget och DVD-spelaren. I dessa fall förklaras de låga löneandelarna av att dessa produkter produceras utomlands. För de flesta varor gäller att de har en skattebelastning mellan 30 och 40 procent av marknadspriset. Medianen är 36 procent och medelvärdet 41 procent.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

SpagettiMärklintåg DVD

Limpa Bil

Ckoklad Bio Whiskyglas

CD-ställ Kyl

TV Slips Raffset

Char.resa

KlippningRest.lunch Bok

CD-skiva

ÖL, 0,33 l Vin, 07 l Bensin Sprit Skatt i FL

Skatt i PL Total skatt

(16)

6. Referenser

Agell, J: ”Det Svenska skattesystemet”, kapitel i boken ”Den offentliga sektorn” av Södersten. SNS 1992

Fölster, Eckerdal, Gidehag, Pyddoke: ”helan eller halvan”: HUI 1999 Konjunkturinstitutet

Norrman, E: ”Skatterna på arbete i Sverige och i omvärlden”, Skattebetalarnas förening 1998 Skattebetalarnas förening: ”Fakta för skattebetalare 1999”.

Skattebetalarnas förening: Faktablad 1998:10 och 1999:3 Statistiska Centralbyrån: Input-outputtabeller för Sverige 1985 xxx