1
Centrala nervsystemet (CNS)
3
Nervsystemet
4
Lärandemål
(CNS och högre funktioner)•Beskriva strukturen hos ryggmärgen och dess funktioner •Beskriva vilka olika delar av cortex som är involverade i
association, motor och sensoriska funktioner
•Förklara funktionen hos specifika delar av hjärnan (basala
nuclei/ganglier, diencephalons olika delar (thalamus,
epithalamus och hypothalamus), amygdala och hippocampus, hjärnstammens olika delar och cerebellum.
•Beskriva funktionen hos hjärnans vita massa och
ledningsbanorna.
•Beskriva hjärnans högre funktioner
(vakenhet/uppmärksamhet/sömn, lärande/minne, språk/tal/skrift, emotioner).
5
Lärandemål
(CNS Anatomi)•Medulla spinalis –ryggmärg •Encephalon –hjärna
•Cerebrum/telencephalon – storhjärnan •Diencephalon – mellanhjärna
– Thalamus –talamus
– Hypothalamus - hypothalamus, •Truncus encephali –hjärnstammen
– Mesencephalon – mitthjärna
– Pons – bryggan
– Medulla oblongata - förlängda märgen •Cerebellum –lillhjärnan
Corpus callosum –hjärnbalk Cortex cerebri -storhjärnsbark, Gyri –hjärnvindlingar
Sulci –fåra
Sulcus centralis -centralfåra Sulcus lateralis –sidofåra,
Hemispharium - hemisfär, ”hjärnhalva” lobus frontalis –pannlob
lobus parietalis –hjässlob lobus temporalis -tinning lob lobus occipitalis –nacklob
lobus insularis –insula ”ön”/del av hjärnbark Nuclei basales -basala kärnor/basala ganglier, Hippocampus - hippokampus/”sjöhästen”, Amygdala - mandelkärnan
Medulla spinalis, Ryggmärgen
•Ryggmärgen (Medulla
spinalis) sträcker sig från
förlängda märgens nederkant ner till mellan den första och andra ländkotan (övergår sedan i hästsvansen).
•Ryggmärgen är 40-45 cm lång
och som tjockast ca 15 mm tjock
7
Ben/hinnor kring ryggmägen
8
Snitt genom ryggmärgen
Grå substansen bildar ett “H”
Grå substans = nervcells kroppar, dendriter och omyeliniserade axon Vit substans = myeliniserade axon
9
Ryggmärgsfunktioner
• Center för ryggmärgsreflexer (grå substans)
• Motoriska program, tex gångrörelser (grå substans) • Leder nervimpulser till och från
Reflexbåge
11
Ryggmärgsreflex
• ”knä-spark reflexen” ”sträckreflex/extensor reflex” •Underlättar en upprätt hållning/balans
13
Ryggmärgsreflex
• ”muskeltonus reflexen” ”sträckreflex” •Underlättar en upprätt hållning/balans
Ryggmärgsreflex
• Bortdragningsreflex ”böjreflex/flexorreflex” • Skydda och begränsa skador
15
Ryggmärgsreflex (överkorsad)
• Reflexen påverkar båda benen, men i motsatt riktning
Böjreflex
Sträckreflex
16
Vit substans i ryggmärgen
• Uppåtgående banor =signaler mot hjärnan (röd) • Nedåtgående banor =signaler från hjärnan (brun)
17
Vit substans i
ryggmärgen
• Uppåtgående banor • Baksträngsbanan (beröringsinformation) • Spinotalamiska banan (smärt och temperatur info)18
Lärandemål
(CNS och högre funktioner)•Beskriva strukturen hos ryggmärgen och dess funktioner •Beskriva vilka olika delar av cortex som är involverade i
association, motor och sensoriska funktioner
•Förklara funktionen hos specifika delar av hjärnan (basala
nuclei/ganglier, diencephalons olika delar (thalamus,
epithalamus och hypothalamus), amygdala och hippocampus, hjärnstammens olika delar och cerebellum.
•Beskriva funktionen hos hjärnans vita massa och
ledningsbanorna.
•Beskriva hjärnans högre funktioner
(vakenhet/uppmärksamhet/sömn, lärande/minne, språk/tal/skrift, emotioner).
19
Lärandemål
(CNS Anatomi)•Medulla spinalis –ryggmärg •Encephalon –hjärna
•Cerebrum/telencephalon – storhjärnan •Diencephalon – mellanhjärna
– Thalamus –talamus
– Hypothalamus - hypothalamus, •Truncus encephali –hjärnstammen
– Mesencephalon – mitthjärna
– Pons – bryggan
– Medulla oblongata - förlängda märgen •Cerebellum –lillhjärnan
Corpus callosum –hjärnbalk Cortex cerebri -storhjärnsbark, Gyri –hjärnvindlingar
Sulci –fåra
Sulcus centralis -centralfåra Sulcus lateralis –sidofåra,
Hemispharium - hemisfär, ”hjärnhalva” lobus frontalis –pannlob
lobus parietalis –hjässlob lobus temporalis -tinning lob lobus occipitalis –nacklob
lobus insularis –insula ”ön”/del av hjärnbark Nuclei basales -basala kärnor/basala ganglier, Hippocampus - hippokampus/”sjöhästen”, Amygdala - mandelkärnan
Encephalon, Hjärnan
Funktioner • Tolkar intryck • Styr upplevelsen • Lagrar minnet • Förnuft • Tar beslut • Koordinerar muskelrörelser • Bestämmer personlighet21
Hjärnan
Delar• Cerebrum (storhjärnan) • två hemisfärer• Corpus callosum (hjärnbalken)
• Diencephalon (mellanhjärnan) •Thalamus
•Hypothalamus •Epithalamus
• Basal kärnor (ganglion)
•Truncus encephali (hjärnstammen)
•Medulla oblongata (förlängda märgen) •Pons (bryggan)
•Mesencephalon (mitthjärnan) • Cerebellum (lillhjärnan)
Hjärnan
Delar
• Cerebrum (storhjärnan) • två hemisfärer
• Corpus callosum (hjärnbalken) • Diencephalon (mellanhjärnan)
•Thalamus •Hypothalamus •Epithalamus
• Basal kärnor (ganglion)
•Truncus encephali (hjärnstammen)
•Medulla oblongata (förlängda märgen) •Pons (bryggan)
•Mesencephalon (mitthjärnan) • Cerebellum (lillhjärnan)
23
Delar
•Cerebrum (storhjärnan)
•två hemisfärer
• Corpus callosum (hjärnbalken)
•Diencephalon (mellanhjärnan)
•Thalamus •Hypothalamus •Epithalamus • Basal kärnor (ganglion)
•Truncus encephali (hjärnstammen, brainstem) •Medulla oblongata (förlängda märgen) •Pons (bryggan)
•Mesencephalon (mitthjärnan) • Cerebellum (lillhjärnan)
24
Strukturer på storhjärnans yta
•Hjärnvindlingar (gyrus), begränsas
av hjärnfåror (sulcus).
•sulcus centralis – centralfåra
•sulcus lateralis - sidofåra
•Fissur= djup fåra
•Ex. longitudinella fissuren som skiljer
hjärnhalvorna (hemisfärerna, hemispharium)
25
Hjärnlober (4 eller 5 st)
Pannloben (lobus frontalis)
Hjässloben (lobus parietalis)
Nackloben (lobus occipitalis)
Tinningloben (lobus temporalis)
26
Hjärnbarken (
cortex cerebri
)
Grå hjärnsubstans, yttersta grå lagret,
nervcells kroppar, dendriter och omyeliniserade axon Tätt packade ”nätverk” av nervceller
Nervceller i olika lager
27
28
Funktionella regioner på storhjärnans cortex
29
Funktionella regioner på storhjärnans kortex
30
Sensoriska områden på kortex
• Känselbarken (Primära somatosensorisk kortex)
• Hjässloben (bakom central sulcus)
• Syncentra •Primär synkortex • Nackloben • Hörselcentra •Tinningloben •Lukt
•Centra i tinningloben men interagerar mest med strukturer djupare i hjärnan (limbiska systemet)
•Smakcentra
31
Känselbarken
Primär sensorisk kortex
• Känselbarken
Signalvägar till
sensorisk områden
33
Motorområden på kortex
• Primära motorisk kortex (röd)
• Pannloben (framför centralfåran) • Kontrollerar viljestyrda rörelser
• Brocas område (gul)
•Motoriskt talcentra
• Sätta samman de rörelseprogram som krävs
för att formulera begripliga språkljud
• Premotorisk kortex (gul)
• Pannloben (framför centralfåran) • Kontrollerar viljestyrda rörelser
Primära motorisk
kortex
Ligger i frontal loben Kallas också för
Primära somato-motoriska barken och motorcortex,
Rörelser = mer än
motoriska barken
Associations områden på kortex
Utspridda över stora delar av cerebral cortex
(områden om ej är rent sensoriska eller rent motor områden)
• ”analysera” sensorisk information
•Bidra med planering, minne, förnuft, verbalisering, omdöme
37
Frontallobens association områden
• Planering och problemlösning
Wernickes aområde (innanför streckade linjen)
• Centrum för språkförståelse
Associations områden på kortex
Hur samarbetar loberna?
Så här skulle det kunna gå till när ett barn löser ett matematikproblem. Det är många steg och individuella drag och mognad gör att barn presterar olika.
Vit hjärnsubstans/Ledningsbanor
Lokaliserade till den vita substansen i CNS
En ledningsbana är buntar av myeliniserade axon som ansvarar för kommunikationen mellan olika delar i CNS.
Man brukar dela in ledningsbanorna i tre (3) huvudgrupper: 1/ Projektionsbanor (förbindelser upp/ned)
2/ Kommissurbanor (förbindelser mellan hjärnhalvorna)
41
Ledningsbanor
42
Basala kärnor, (Basala ganglier)
• Kärnor av grå massa centralt i
hjärnan (omgivna av vit massa).
•Viktiga för viljestyrda
motoriken
• Väljer/släpper fram ”rörelse
program” i kortex Basala kärnor/ganglier striatum nucleus caudatus putamen globus pallidus substantia nigra
43
Diencephalon
, mellanhjärnan
• Mellan hemifärerna och ovanfär hjärnstammen • Omger den tredje ventrikeln
• Thalamus
• Hypothalamus • (epithalamus)
Diencephalon
Thalamus (Talamus, synhögen)
• Kopplingsstation för alla sinnesförnimmelserna (utom
lukt) på dess väg till hjärnbarken.
• Förmedlar signaler till rätt del av hjärnbarken
Hypothalamus
• Centra för hunger, törst, temp, mättnad, lust, dygnsrytm m.m. • Styra autonoma nervsystemet
45
Truncus encephali
, hjärnstam
Tre delar
1. Mitthjärnan (Mesencephalon)
2. Bryggan (Pons)
46
Mitthjärnan
(Mesencephalon)
• Signalering mellan ryggrad och
storhjärnan
•“Centra för huvudrörelse
reflexer” (”ljudreflexer”)
• Substantia nigra (svarta kärnan),
finns här. Detta område innehåller dopaminproducerande nervceller som är i kontakt med basala
kärnor, och fungerar det inte som det skall uppstår rörelseproblem, (parkinsonism).
47
Bryggan
(Pons)
• Hjärnstammens kraftigt
ansvällda mellandel.
•Signalering mellan ryggrad och
storhjärnan
•Bryggan är förbunden med lilla
hjärnan och här igenom skickas signaler till lillhjärnan.
Medulla Oblongata
• Nedersta delen av
hjärnstammen. Slutar vid
foramen magnum.
Signalering mellan ryggrad och storhjärnan
Vitala centra - Andningscentra - Hjärtcentra
- Blodtryck centra (vasomotor)
• Centra för andra reflexer
(Hosta , nysa, svälja, kräkas)
49
Retikulära systemet
•Retikulära systemet breder ut sig
centralt i hjärnstammen och sträcker sig från nedre delen av förlängda märgen till övre delen av mitthjärnan.
• De olika centra som sköter tex andning,
blodtryck mm anses tillhöra the retikulära systemet.
• Kontrollerar vakenhet (via retikulära
50
Lillhjärnan,
Cerebellum
•Två hemisfärer
• Mycket veckad struktur med kortex •
•Lilla hjärnan brukar tillhördet motoriska
(rörelsekontrollerande) systemet.
•Väl inövade rörelseprogram •Samordningen av de fina
muskelkontraktionerna som sker vid olika medvetna precisionsrörelser
• Korrigerar ständigt muskelarbetet utifrån
inkommande information från balanssystemen (jämviktsorganet i örat och känselkroppar i muskler och senor)
51
Dominanta hemisfären
• den vänstra hemisfären är dominant i 95% av befolkningen
• Dominanta hemisfären kontrollerar • Tal • Skrift • Läsning • verbala förmågor • Analytiska förmågor • Beräknings förmågor
• Icke dominanta hemisfären • ”Tysta hjärnhalvan” • Motor funktioner • Tolkning av musik • Tolkning av bilder • Känslomässiga tankeprocesser • "musikalisk" och "konstnärlig",
Pionjärforskaren inom detta område är R. W. Sperry, Nobelpris 1981.
Hemispharium, - hemisfär, “hjärnhalva” Hjärnans högre funktioner
Vakenhet/uppmärksamhet/sömn
Hjärnans högre funktioner
• Vakenheten varierar under dygnet
• Smärta och höga ljud ökar vakenheten • Tystnad och mörker minskar vakenheten
• Styrs av en samverkan mellan kortex och retikulära
aktiveringssystemet (RAS) i hjärnstammen
• Uppmärksamhet är selektivt fokus på de man anser är viktigt
•Krävs för att kognitiva funktioner ska kunna genomföras effektivt •Uppmärksamhet under längre tid=koncentration
•Associationsområden i pannloben och hjässloben viktiga delar • Sömn är viktigt för många av kroppen funktioner
•Styrs av olika kärnor i hjärnstammen
53
Lärande och minne (Tid)
Korttidsminne
• “arbetsminne och sensoriskt
minne”
• använder vi oss av ständigt • Slutet nervkretslopp
• Ständig stimulans av
kretsloppet
• När impulserna i kretsloppet
upphör. Då har vi glömt det, om minnet inte förs över till långtidsminnet
(minneskonsolidering)
Långtidsminne
• Förändrad struktur och
funktion hos neuronen
• Ökad synaptisk
överföring Hjärnans högre funktioner
Lärande och minne (Typ)
Deklarativt minne
• Fakta, koder, namn mm
• Kopplat till hypokampus, tinningloben,
amygdala, talamus mm Hjärnans högre funktioner
Icke deklarativt minne (procedurminne)
• Cykla, sticka, spela instrument mm • Motoriska sinnets ”minne”
• Kan genomföras utan större medvetenhet • Kopplat till basala ganglier, cerebellum,
55
Lärande och minne
Glömska
Glömska viktigt: “göra ny plats på hårddisken”
Anterograd amnesi- glömmer nya minnen Retrograd amnesi- glömmer gamla minnen
Språk, tal, skrift
Språk •Kortikala språknätverket •Wernickles område viktigt för förståelse av tal/språkHjärnans högre funktioner
Tal
•Komplext motoriskt samspel mellan mellangärdesmuskeln
(skapar luftström), stämbanden och tunga/mun.
•Broccas område viktigt, dominanta (vänstra) hjärnhalvan
Emotioner/känslor
”Limbiska systemet”. Del av hjärnan kopplat till känslolivet,
men detta begrepp är idag kritiserat av många.
Hjärnans högre funktioner
Amygdala: skilja på
fara/icke fara
Gyrus cinguli och pannloben:
Emotioner/känslor
Emotioner/känslor/belöning
Hjärnans högre funktioner
Emotioner är också kopplade till belöningssystemet.
Belöningssystemet skapar lustkänslor
Ventrala tegmentala arean (VTA) är utgångspunkten i belöningssystemet och här spelar dopamin stor roll.
Många droger påverkar belöningssystemet