Jesper Hansson
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer 2016-01-13
Efterfrågan på välfärdstjänster
• Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att vårt mått på output speglar nyttan perfekt
• Produkter som produceras med starkare
produktivitetstillväxt kommer att uppvisa fallande relativpris
• Ofta finner man ungefär konstanta budgetandelar i konsumtionen av olika produkter, dvs. snabbare volymökning i konsumtionen av produkter med fallande relativpris (högre produktivitetstillväxt)
– Konstanta budgetandelar rimlig approximation
• Högre produktivitetsutveckling => långsammare kostnadsutveckling => högre efterfrågan
Teoretiska utgångspunkter
Efterfrågan på välfärdstjänster
• Efterfrågan på välfärdstjänster är en funktion av behov, dvs. demografi
• I en renodlad marknadsekonomi skulle
konsumtionen av välfärdstjänster öka som andel av inkomsten med stigande andel äldre i befolkningen
• KI:s basscenario förutsätter
– Inkomstelasticitet = 1, dvs x% ökning av inkomst leder till samma ökning av konsumtion av välfärdstjänster i löpande pris (Wagners lag innebär att elasticitet >1)
– Substitutionselasticitet lika med 1, dvs y% minskning av (relativ)pris leder till y% ökning av efterfrågad kvantitet
=> konstant budgetandel
– Produktivitetstillväxten i produktionen av välfärdstjänster spelar i ingen roll för utgifternas andel av BNP (G/Y)
– Vid konstant ålderssammansättning blir G/Y konstant
Hur prognosticera på längre sikt?
Högre produktivitetstillväxt troligen inte tillräcklig lösning på finansieringsfrågan
• Starkare produktivitetsutveckling i produktion av välfärdstjänster är självfallet önskvärd
– I det närmaste en truism
• Men skapar samtidigt högre efterfrågan
– Inte säkert att hushållen önskar lägga mindre andel av sina inkomster på välfärdstjänster
• Finansieringen kräver kombination av:
– Högre skatter
– Ökad arbetstid (höjd pensionsålder) – Ökade egenavgifter för välfärdstjänster
– Minskad omfattningen av det offentliga välfärdsåtagandet
• Men sannolikt lättare att acceptera högre egenavgifter o/e mindre åtagande om högre produktivitetsnivå = högre standard
Offentlig konsumtion ökar snabbare än BNP med stigande andel äldre (högre försörjningsbörda) Konsumtion, % av BNP, respektive befolkning utanför arbetsför ålder per invånare 20-64 år
Källa: ”Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna”, Specialstudie Nr 43. Mars 2015, Konjunkturinstitutet
0,65 0,7 0,75 0,8 0,85 0,9 0,95 1
20%
22%
24%
26%
28%
30%
32%
34%
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 2065 2070 2075 2080 2085 2090 2095
Alternativscenario III, Offentlig konsumtion Basscenario, Offentlig konsumtion
Demografisk försörjningsbörda (höger)
Basscenario: dagens pensionsålder och behov av
äldreomsorg
Alternativscenario III:
högre pensionsålder och ”föryngrat” behov av äldreomsorg
Konsumtionen av välfärdstjänster registreras i huvudsak som kommunal konsumtion
Konsumtion, % av BNP, respektive befolkning utanför arbetsför ålder per invånare 20-64 år
Källa: ”Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna”, Specialstudie Nr 43. Mars 2015, Konjunkturinstitutet
0,65 0,7 0,75 0,8 0,85 0,9 0,95 1
5%
7%
9%
11%
13%
15%
17%
19%
21%
23%
25%
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 2065 2070 2075 2080 2085 2090 2095
Alternativscenario III, Kommunal konsumtion Alternativscenario III, Statlig konsumtion Demografisk försörjningsbörda (höger)
Utgifterna för välfärdstjänster har stigit som andel av BNP sedan 1995, även den del som finansieras av hushållen själva
Konsumtionsutgifter, % av BNP
5%
10%
15%
20%
25%
5%
10%
15%
20%
25% Kommunal konsumtion Statlig konsumtion
Kommunal konsumtion + hushållens konsumtion av vård och utbildning
Hur mycket långsammare kostnadsutveckling är realistiskt att hoppas på?
• Det finns betydande skillnader i produktionskostnader i dag mellan olika producenter
• Men det finns det även i privat produktion av andra varor och tjänster
– Orimligt att alla producenter ska ligga på en effektiva fronten – Asymmetrisk information särskilt viktig i fallet
välfärdstjänster
– Svårt för kund, beställare att verifiera kvalitet (och behov)
• Hur långt kan personaltätheten minskas?
– Rapporten nämner barnomsorg och äldreomsorg som områden med begränsade möjligheter
– Men hur är det i skolan och sjukvården?
Hur låg lärartäthet är möjlig?
Antal lärare per 100 elever i grundskolan
0 2 4 6 8 10 12
0 2 4 6 8 10 12
1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 2048 2052 2056 2060 2064 2068 2072 2076 2080
Utfall
Scenario med 0,5% årlig minskning
Vad kommer att hända? Mina spekulationer
• Utgifter för välfärdstjänster (individuell konsumtion) kommer att stiga som andel av BNP
• Stigande medellivslängd och förbättrad hälsa kommer att ge
– Högre pensionsålder vilket höjer BNP och skatteintäkter
– Minskade behov av och lägre efterfrågan på äldreomsorg och sjukvård
• Antalet anställda som producerar kollektiv konsumtion
(försvar, rättsväsende, statsförvaltning) kommer inte att öka lika snabbt som totalbefolkningen
– Långsammare ökning av ffa statlig konsumtion än i KI:s scenarier
• Återstår behov av skattehöjningar, höjda egenavgifter och/eller minskat offentligt åtagande
Slutsatser
• Högre produktivitetstillväxt entydigt positivt
– Ger högre konsumentnytta för given kostnad
• Men billigare välfärdstjänster ökar efterfrågan på välfärdstjänster
– Inte troligt att högre produktivitetstillväxt i produktionen av välfärdstjänster minskar utgifterna proportionellt
• Högre inkomster ger ökad efterfrågan på
välfärdstjänster, åtminstone proportionell ökning
– Men möjligen starkare ökning (Wagners lag)
• Även om högre produktivitetstillväxt och kostnads- effektivitet är mycket viktigt löser det inte
finansieringsfrågan
– Politisk strid om vem som ska betala
Slutsatser (forts.)
• De som förespråkar skattehöjningar måste beakta:
– Negativa konsekvenser för skattebaser (sysselsättning och BNP)
– Ev negativa incitamentseffekter för kostnadseffektivitet om utgiftsprövningen blir slappare
• De som förespråkar höjda brukaravgifter och/eller begränsning av åtagandet måste beakta:
– Fördelningseffekter och tillit till samhället – Ev extra kostnader för att bygga upp privata
försäkringslösningar
Extrabilder
Mätproblem
• Produktivitet = output / input, t.ex.
– Förädlingsvärde (BNP) per kostnadsvägd insats av arbete och kapitel, TFP eller MFP
– Förädlingsvärde per arbetad timma, arbetsproduktivitet
• Effektivitet = nytta per satsad krona
– Nytta = f(kvantitet och kvalitet)
– Output = kvantitet*kvalitet, om korrekt uppmätt
• Svårt att mäta
– På en perfekt fungerande marknad: marginalnytta=pris – Utveckling över tid dock problematisk att mäta eftersom
prisutveckling även innehåller penningvärdesförsämring (inflation)
– Även med observerade marknadspriser för
välfärdstjänster måste man beräkna kvalitetsjusterad prisutveckling
