Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna –vilken betydelse får det för välfärdens finansiering?

Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

–vilken betydelse får det för välfärdens finansiering?

Rapportens syften

• Analysera påverkan på de offentliga finanserna av olika antagande om produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor

• Diskutera vilken produktivitetsutveckling som är möjlig

• Diskutera vilka åtgärder som behövs för att stärka produktivitetsutvecklingen

Den demografiska utvecklingen och pressen på de offentliga finanserna

• Andelen äldre ökar successivt, särskilt de över 80

- lägre andel som försörjer

- höga omsorgskostnader för mycket gamla

• Snabb medicinsk-teknisk utveckling

• Krav på standardökningar

• Krav på utbyggd välfärd

2016-01-14 3

Många faktorer påverkar välfärdens finansiering - men flera bedömningar indikerar skattehöjningar

• Andelen i arbete och utvecklingen av antalet arbetade timmar arbetsmarknadsetableringen avgörande för effekterna av flyktingkrisen

• Framtida hälsan hos äldre

• Graden av avgiftsfinansiering

• Effektivitet i offentlig sektor

Många bedömningar indikerar kraftiga skattehöjningar - men ingen produktivitetsutveckling

• Konjunkturinstitutet – Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna (mars 2015) Till 2040 skattehöjningar på drygt 4 % av BNP (basscenariot)

- ingen produktivitetsutveckling i produktionen av välfärdstjänster

• Svenskt Näringsliv har – baserat på KIs antaganden och beräkningar – ändrat produktivitetsantagandet: höjd produktivitetstillväxt om 0,5 procentenheter per år Då kan den demografiska utvecklingen klaras utan skattehöjningar (2040)

2016-01-14 5

Den historiska produktivitetsutvecklingen

• Negativ produktivitetsutveckling 1970-1992 i offentlig sektor enligt ESO-rapporter.

• Produktivitetsutveckling nära noll i den offentliga sektorns tjänsteproduktion 2002-2014 (SCB)

Marknadsliknande reformer under 90-talet förbättrade förutsättningarna för stärkt produktivitet

Ingen eller ringa hänsyn tas till kvalitetsförändringar

Produktivitetsutvecklingen sannolikt underskattad inom sjukvården

Stora produktivitetsskillnader i välfärden – skolan

• Stora skillnader i resurser/elev - 30% - mellan kommundecil 1 och 10. Inget samband resurser – resultat (ESO 2014)

Exempel på skillnader i kostnader och meritpoäng för en kommungrupp (källa SN):

2016-01-14 7

Stora produktivitetsskillnader - äldreomsorgen

• Genomsnittskommunen har en produktivitet som är 30 % lägre än de kommuner med högst produktivitet enligt studie från Vårdanalys (2013)

Stora kostnadsskillnader i sjukhusvården

• ”Möjligt spara cirka 7 mdr kr i slutna sjukhusvården”, Svenskt Näringsliv 2008

2016-01-14 9

Har konkurrensen spelat roll för produktivitetsutvecklingen?

Skola

– Ökad andel friskoleelever förbättrar resultaten, särskilt i kommunala skolor, utan ökade kostnader

Vård– Utnyttjande av privata aktörer bidrar till hög produktivitet.

Vårdvalet har ökat produktiviteten.

– Sankt Göran har 2-6 % lägre kostnader per DRG än jämförbara sjukhus

Äldreomsorg

– Återstående livslängd förlängs vid upphandling av särskilt boende

Exempel på effektivare arbetssätt, sjukvård och äldreomsorg

• Sjukvård

‒ förbättrade produktionsflöden, öppenvård utanför sjukhusen, stärkt kvalitetsarbete

‒ stärkt samverkan sjukhus –primärvård- äldreomsorg

‒ effektivare digital kommunikation för stärkta vårdkedjor, ökad patientmedverkan och färre fysiska besök

‒ ny teknik för tidig diagnos och individanpassad vård

• Äldreomsorg

‒ behovsanpassad personalplanering

‒ införande av välfärdsteknologi

2016-01-14 11

Exempel på effektivare arbetssätt, skola och upphandling

• Skola

‒ digitaliserade lärplattformar och digitala prov

‒ inspelade lektionsgenomgångar

‒ storleksanpassade undervisningsgrupper

‒ tidiga stödinsatser

• Upphandling

‒ upphandla funktion och ej specificerad produkt/tjänst

‒ möjlighet för fler lägga bud

Hur förbättra styrningen för höjd produktivitet ?

• Konkurrensutsättning och uppföljningsbara kvalitativa och kvantitativa mål

• Benchmarking och ansvarsutkrävande

• Valfrihet, pengsystem och värdeskapande ersättningssystem

• Ej detaljerade förfrågningsunderlag – funktionsupphandling

• Ställ krav på kostnadseffektivisering

2016-01-14 13

Hållbarheten i de offentliga finanserna – KIs basscenario

• Skattehöjning motsvarande drygt 4 procent av BNP 2040 jämfört utgångsläget (dec 2014)

‒ samma löneökningstakt offentlig och privat sektor

‒ oförändrad hälsa, pensionsålder, välfärdsåtagande och personaltäthet

‒ produktivitetsutvecklingen i offentligt finansierad tjänsteproduktion = 0

‒ viss, begränsad produktivitetsutveckling i produktionen av insatsvaror och stödtjänster

Svenskt Näringslivs ändringsantagande - konsekvenser

• Produktivitetstillväxten höjs med 0,5 procentenheter

• Den förbättrade produktiviteten tas ut i form av förbättrad kostnadseffektivitet (standardökningen om 0,6 procent kvarstår)

• Offentlig konsumtion ökar inte som andel av BNP

• Den uteblivna höjningen av den offentliga konsumtionens andel av BNP 2040 motsvarar en kommunalskattehöjning om cirka 5 kronor

2016-01-14 15

KIs alternativscenarior och SNs produktivitetsantagande

• KIs alternativscenario 1: Utträdet från arbetsmarknaden senareläggs

• KIs alternativscenario 2: Förbättrad hälsa hos äldre

• KIs alternativscenario 3: Kombination av scenario 1 och 2

• Effekten av stärkt produktivitet nästan tre gånger större än de sammanlagda effekterna av fler äldre i arbete och förbättrad hälsa hos äldre

Bas Alt 1 Alt 2 Alt 3

2014 26,40% 26,40% 26,40% 26,40%

Finns dock betydande osäkerheter avseende framtida utveckling

• Medicinsk-teknisk och annan teknisk utveckling

• Ökad efterfrågan

• Ev arbetskraftsbrist i välfärdstjänsterna

• Den kommunala låneskulden

• Äldres hälsa

• Integrationen

• Sysselsättningsandelen för de svensk bakgrund

2016-01-14 17

Vad skulle en försvagad produktivitetsutveckling innebära?

• Effekterna av ökad personaltäthet i välfärdstjänsterna (beräknat som sänkt produktivitet i produktionen av välfärdstjänster om 0,5 procentenheter)

• Den offentliga konsumtion stiger fram till 2040 från 29,8 % av BNP 32,2 % jämfört KIs basscenario

• Ökningen motsvarar en kommunalskattehöjning om ytterligare 3-4 kr

Är ett skift i produktivitetsutvecklingen möjlig?

• Ja, det finns en potential för produktivitetsförbättring genom

‒ ökad konkurrens och bättre styrning av konkurrensen (1)

‒ bättre tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter (2)

‒ förbättrad benchmarking (3)

‒ ökad press på de offentliga finanserna (4)

Produktivitetsökningen i privata tjänstesektorn 1,5 % i snitt per år 1994-2014

2016-01-14 19

Konsekvenser av förbättrad produktivitet om 0,5 procentenheter – och vad krävs?

• Kan gör det möjligt klara den demografiska utmaning med i stort samma skattetryck som dagens

• En stärkt produktivitetsutveckling, om 0,5 procentenheter per år, bör vara målsättning för politiken

• Detta kräver

‒ bättre nyttjande av konkurrens, digitalisering och teknisk utveckling

‒ systematiskt arbetssätt i styrning, uppföljning och upphandling hos kommuner, landsting och stat

• Ökad avgiftsfinansiering kan behövas om mer kostnadsdrivande utveckling