Relationen mellan Lean och arbetstillfredsställelse i
Folktandvården
Författare: Mihret Brdar & Sara Söderlind
Examensarbete i Controller för
Civilekonomprogrammet
Sammanfattning
Examensarbete i Controller för Civilekonomprogrammet vid Linnéuniversitetet, 4FE18E, VT2020
Författare: Sara Söderlind och Mihret Brdar Handledare: Jan Alpenberg
Titel: Relationen mellan Lean och arbetstillfredsställelse i Folktandvården
Bakgrund och problem: Trycket har ökat på Folktandvården under de senare åren på grund av en befolkningstillväxt vilket resulterar i en ökad arbetsbelastning för personalen och vårdköerna. Samtidigt rapporterar nästintill samtliga regioner en brist på tandläkare. För att hantera detta problem har flera regioner infört ett förbättringsarbete enligt Lean för att tiden ska användas bättre och att kunna utnyttja begränsade resurser på bästa sätt. Denna satsning har från många upplevts positivt då man kunnat se minskning i både väntetider och vårdtider vilket inneburit att bristen av tandläkare inte varit ett lika stort problem. Användandet av Lean-verktyg och Lean som styrmodell har vidare uppmärksammats med en viss
motsättning som menar att Lean inte ska tillämpas i en miljö där patienter är i centrum. Traditionellt sett har det varit motsatta åsikter kring ämnet där ena parten anser att främjande av storskalig förbättring av industrityp behövs för att få vård in i modern tid. Den andra parten hävdar att människor inte ska hanteras som inom produktion och att en förenklad adoption bara förvärrar de extrema svårigheterna att leverera enhetlig, högkvalitativ vård med få resurser till befolkningar vars förväntningar fortsätter att öka. Men vid branscher såsom tandvård där personalen utgör både service och “produktion”, bör det vara av största vikt att se över vad
som går att påverka för att förbättra deras arbetsmiljö så att de kan utföra bästa möjliga arbete med begränsad personal. Frågan som vidare uppstår är, hur påverkar egentligen användandet av Lean-verktyg arbetsmiljön och vidare arbetstillfredsställelsen hos personalen i folktandvården? Är ett skifte till ett förbättringsarbete enligt Lean en hållbar lösning för den
tandläkarbrist som uppstått i landet?
Mycket av den forskning som utfört kring relationen mellan användandet av Lean-verktyg och personalens arbetstillfredsställelse har utförts i
sjukhusmiljö. Vi resonerar att delar av denna forskning kan vara
applicerbart inom tandvården då de bedriver en liknande verksamhet med patienter i fokus, men då forskning visat på att det finns skillnader i resultat av implementeringen även avdelningar sinsemellan är det av behov att studera tandvården närmre. Huruvida användandet av Lean och dess olika styrverktyg påverkar arbetstillfredsställelsen är därför av relevans att studera för att kunna komplettera den redan existerande forskning som finns inom hälso- och sjukvård.
Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för vilken påverkan
användandet av Lean-verktyg har på personalens arbetstillfredsställelse på Folktandvården.
Metod: Denna studie har utförts genom en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Data har samlats in genom enkätundersökning från Folktandvården i 4 st regioner med frågor angående deras
arbetstillfredsställelse samt arbetssätt.
Resultat: Studiens resultat tyder på att Lean-verktyget Value Stream Mapping har en positiv inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. De
andra Lean-verktygen som testades (Visuell styrning, standardiserat arbetssätt, 5S) hade ingen inverkan på personalens arbetstillfredsställelse.
Vid test av en sammanslagning av samtliga verktyg så sågs en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen.
Nyckelord: Lean, Arbetstillfredsställelse, Tandvård, Hälso- och sjukvård, Value Stream Mapping, Standardiserat arbetssätt, 5S och Visuell styrning
Abstract
Master Thesis, Business Administration 4FE18E, Program of Master of Business Administration and Economics - Controller School of Business and Economics at Linnaeus University in Vaxjo, Spring 2020
Authors: Mihret Brdar and Sara Söderlind Supervisor: Jan Alpenberg
Title: The relationship between Lean and job satisfaction in Folktandvården
Background and problem: The pressure has increased in Folktandvården in recent years due to population growth as a result and an increased working life for staff and the care queues. At the same time, almost all regions report a shortage of dentists. In order to deal with this problem, several regions have introduced improvement work according to Lean in order to use time in a more productive way and to be able to make the best use of limited resources. This initiative has by many been seen as positive seen there has been a reduction in both waiting times and care times, which made the lack of dentists not as big of a problem as before. The use of Lean tools and Lean as a control model has also been noted with some
contradictions which mean that Lean should not be applied in an
environment where patients are at the center. Traditionally, there have been opposing views on the subject where one party considers promoting large- scale improvement of industrial type is important to move healthcare into modern times. The other party claims that people should not be treated as in production and that simplified adoption only exacerbates the extreme difficulties of delivering uniform, high quality care with few resources to populations whose expectations continue to increase. In industries use
dental care where staff are both service and "production", it should be of utmost importance to look at what can be done to their work environment so that they can perform at their best with limited personal. The question that arises is, how does the use of Lean tools really affect the working
environment and, furthermore, the job satisfaction of the staff in the dental care? Is shifting to an improvement work according to Lean and sustainable solution for the dentist deficiency that has arisen in the country?
Much of the research conducted on the relationship between the use of Lean tools and staff job satisfaction has been conducted in a hospital setting. We reason that parts of this research may be applicable in dentistry as they conduct a similar activity with patients in focus, but as research has shown that there are differences in the results of the implementation, also
departments among themselves, it is necessary to study dentistry more closely. Therefore, whether the use of Lean and its various control tools influences job satisfaction is of relevance to study in order to supplement the already existing research that exists in health care.
Purpose: The purpose of this study is to report on the impact of the use of Lean tools on staff job satisfaction at Folktandvården.
Method: This study was done through a quantitative research method with a deductive research approach. Data has been collected through a survey by Folktandvården in 4 regions with questions regarding their job satisfaction and working methods.
Results: The study's results indicate that the Lean tool Value Stream
Mapping has a positive impact on staff job satisfaction. The other Lean tools tested (Visual Control, Standardized working method, 5S) had no effect on
staff job satisfaction. When testing a combination of all the tools, a positive impact on job satisfaction was seen.
Keywords: Lean, Job satisfaction, Dental care, Health care, Value Stream Mapping, Standardized working method, 5S and Visual control
Tack!
Under studiens gång möttes vi av en betydande svårighet då den globala pandemin innebar att studien sent behövde byta inriktning då den ursprungligen berörde sjukhus, vilka blev överbelastade och därför ansågs ett deltagande i denna studie självklart inte aktuellt. Därför vill vi tacka samtliga Sveriges regioner och de personer vi varit i kontakt med där för att hitta och landa på lösningen att
undersöka Folktandvården istället. Samtidigt vill vi tacka alla respondenter som tog sig tid att besvara enkäten. Vi vill även tacka vår handledare, Jan Alpenberg, för att du ständigt har kommit med goda råd, bollat idéer och har varit förstående för de snabba vändningar som har skett under studiens gång och vad de har inneburit. Sist vill vi tacka våra familjer och de som står oss nära för det ständiga moraliska stöd ni gett. Ni är guld allihopa.
Mihret Brdar Sara Söderlind
Innehållsförteckning
1 Inledning 12
1.1 Problembakgrund 12
1.2 Problemdiskussion 17
1.3 Frågeställning 20
1.4 Syfte 21
1.5 Avgränsningar 21
1.6 Uppsatsens disposition 21
2 Litteraturgenomgång 23
2.1 Lean 23
2.2 Lean inom hälso- och sjukvård 24
2.2.1. Value Stream Mapping (VSM) 26
2.2.2 5S 28
2.2.3 Visuell styrning 28
2.2.4 Standardiserat arbetssätt 29
2.4 Arbetstillfredsställelse som begrepp 30
2.5 Arbetstillfredsställelse och personliga faktorer 34
2.3 Relation mellan användning av Lean-verktyg och arbetstillfredsställelse 35
2.6 Konceptuell modell 37
3 Metod 41
3.1 Metodologiskt angreppssätt 41
3.2 Forskningsdesign 42
3.3 Litteraturinsamling 42
3.4 Pilotstudie 43
3.5 Urval 44
3.6 Datainsamling 45
3.7 Etiska överväganden 46
3.8 Oberoende variabler 48
3.9 Beroende variabel 48
3.10 Dataanalys 49
3.10.1 Univariat analys 49
3.10.2 Bivariat analys 49
3.10.3 Multivariat analys 50
3.11 Kontrollvariabler 51
3.12 Normalfördelning 52
3.13 Cronbach’s Alpha 53
3.14 Tvåsidig hypotesprövning 54
3.15 Reliabilitet 54
3.16 Validitet 55
4 Resultat 57
4.1 Resultat från pilotstudie 57
4.2 Deskriptiv statistik 58
4.3 Normalfördelning 58
4.4 Cronbachs Alpha 59
4.4 Univariat analys 60
4.4.1 Oberoende variabler 61
4.4.2 Beroende variabler 62
4.5 Bivariat analys 63
4.6 Multivariat analys 65
5 Analys 68
5.1 Hypotes 1 68
5.2 Hypotes 2 70
5.3 Hypotes 3 71
5.4 Hypotes 4 72
5.5 Hypotes 5 73
5.6 Hypotes 6 74
5.7 Hypotes 7 75
6 Slutsats 77
6.1 Studiens bidrag 79
6.2 Förslag på framtida forskning 80
Källor 82
Bilaga 1 90
1.1 Enkätformulär
90
Kontrollvariabler: 90
Bilaga 2 93
2.1 Operationalisering 93
2.1.1 Enkätfrågor kopplade till arbetstillfredsställelse 93
2.1.2 Enkätfrågor kopplade till Lean 94
Bilagor
Bilaga 1 90
1.1Enkätformulär 906
Kontrollvariabler: 906
Bilaga 2 939
2.1 Operationalisering 93
2.1.1 Enkätfrågor kopplade till arbetstillfredsställelse 939
2.1.2 Enkätfrågor kopplade till Lean 90
1 Inledning
Kapitlet inleds med en beskrivning av Folktandvården, bristen av
tandläkare i Sverige och hur vissa regioner har implementerat Lean som styrmodell i verksamheten för att öka tandvårdens effektivitet och
produktivitet. Vidare sker en problematisering av ämnet kring huruvida användandet av Lean-verktyg påverkar personalens arbetstillfredsställelse.
Kapitlet avslutas med uppsatsens frågeställning, syfte, avgränsningar och disposition.
1.1 Problembakgrund
Denna uppsats handlar om användning av Lean-verktyg inom tandvården och vidare huruvida detta kan ha en inverkan på personalens
arbetstillfredsställelse. Offentliga verksamheter i Sverige har sedan en längre tid tillbaka karaktäriserats av omstruktureringar, nya styrningsideal, ekonomiska åtstramningar och krav på ökad kvalitet i tjänsterna som erbjuds (Tengelin et al., 2011). År 2020 väntas 18 av 20 regioner i Sverige gå med budgetunderskott inom hälso- och sjukvården till följd av
regeringens årsbudget kombinerat med en ökad efterfrågan (Jovic, 2019).
Till den offentliga hälso- och sjukvården räknas bland annat den tandvård som ägs av regionerna under namnet Folktandvården. Folktandvården består vidare av allmäntandvård, specialisttandvård samt sjukhustandvård (Folktandvården, 2015). Folktandvården ska svara för regelbunden och fullständig tandvård för personer till och med det år då de fyller 23 år, specialisttandvård och övrig tandvård för personer från och med det år då de fyller 24 år, vilket beskrivs enligt Tandvårdslagen 1985:125. Enligt samma lag ska det där det bedrivs tandvårdsverksamhet finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Sett till kvaliteten av tandvården i Sverige så har befolkningen
en god munhälsa generellt vilket är av stor vikt då denna påverkar allmänhälsan och självkänslan bland annat (Lindunger & Skott, 2018).
Däremot har trycket ökat på Folktandvården under de senare åren på grund av en befolkningstillväxt vilket resulterar i en ökad arbetsbelastning för personalen och vårdköerna. Äldre har kvar sina tänder längre än tidigare och barn får i karies i större utsträckning, vilket resulterar i fler besök och behandlingar (Folktandvården, 2018). Samtidigt rapporterar 18 av 20 regioner att det råder brist på tandläkare. 80 procent av arbetsgivarna rapporterar en brist på erfarna tandläkare och nära 60 procent upplever också en brist på nyutbildade tandläkare (Suslick, 2019). Tomas Josefsson (2019), divisionschef för Folktandvården Norrbotten, beskriver att detta har märkts tydligt ute på klinikerna då tidböckerna var fulla, personalen var stressad och sjukskrivningstalen var höga. Han beskriver vidare att de insåg att något måste göras, men att tandläkarbristen inte behövde vara ett
problem om de istället införde ett arbetssätt som gjorde att tiden används bättre. Folktandvården Norrbotten tog därför inspiration från industrin och började arbeta enligt ett flödeseffektivt perspektiv snarare än ett
resursperspektiv. Med detta menar han att resurserna alltid användes väl, personalen jobbade hårt och slutresultatet av behandlingarna blev bra.
Tidsmässigt ur ett flödeseffektivt perspektiv var det däremot mycket sämre med långa behandlingar och många återbesök för patienter vilket gjorde att det uppstod mycket icke-värdeskapande tid. Istället började de då att arbeta med färdigbehandlade patienter som viktigaste nyckeltal, där varje patient helst skulle vara färdigbehandlad vid första besök. De började även arbeta som ett självförbättrande team där de i möten regelbundet analyserade och diskuterade deras arbete för att identifiera förbättringsfaktorer vilket har resulterat i en ökad effektivitet i verksamheten (Sievers, 2019).
Samma problem rapporteras hos majoriteten av Sveriges regioner (Suslick, 2019), och samma lösning inspirerad från industrin som används i
Folktandvården Norrbotten har rapporterats från flertalet andra regioner. En av dessa är Folktandvården Gävleborg där de uttryckligen benämner denna satsning som Lean. Anna Hammarström (2011), tandhygienist och
samordnare av Lean i regionen, lyfter fram ständiga förbättringar som ett nyckelbegrepp för Lean, som har sitt ursprung inom tillverkningsindustrin och inspirerade arbetssättet på samma vis som i Folktandvården Norrbotten.
Hon förklarar vidare att Lean inom tandvården har sitt eget utseende och att det inte ska kopplas ihop med de löpande band och rationalisering man ofta kan se i de industrier som arbetar enligt Lean. Inom tandvården handlar det snarare om att arbeta smartare än snabbare. Det handlar om att ständigt arbeta med förbättring och ge mandat till personalen att kunna ändra sättet att arbeta utan att behöva vänta på godkännande från regionschef
(Mårtensson, 2011). Lean inom tandvård handlar alltså om att utnyttja begränsade resurser på bästa sätt. Det handlar om att omformulera aktiviteter och lära sig nya sätt att arbeta för att uppnå effektivitet och placera patienten i hjärtat av verksamheten. Genom olika Lean-verktyg kan icke-värdeskapande aktiviteter identifieras genom att ständigt granska aktiviteterna (Cagnin & Chemello, 2019).
Lean inom tandvården kan även ses i andra delar i världen. Dr. Sami Bahri är en tandläkare som implementerade Lean Management på sin klinik i USA. Föranledningen till att implementera Lean-filosofi på kliniken var för att klinikens patientsystem var uppbyggt på så sätt att patienterna
schemalades beroende på vilka verktyg som behövdes användas vid besöket vilket ledde till långa väntetider för patienterna (Bahri och Schroeder, 2009). Vid implementeringen omstrukturerade kliniken för att sätta
patienten i fokus och kunna leverera vården vid ett besök snarare än att dela upp besöken i flera olika besök beroende på verktygen som behövde
användas. Vidare standardiserades verktygen för vilka användes mest frekvent för att reducera tiden på att leta upp och förbereda verktygen som
behövs för patientbesöket. En värdeflödesanalys gjorde på hur
patientproceduren gick till och där insågs det att de icke-värdeskapande aktiviteterna behövdes elimineras. Resultatet blev att antal patientbesök år 2006 minskade med 1800 besök jämfört med 2005 med samma
arbetsbelastning (Bahri och Schroeder, 2009).
I en studie gjord av Robinson et al. (2016) studerades en ”drop-in” kliniks ledtid och patientnöjdhet där kliniken hade implementerat Lean-filosofin med hjälp av visuella tavlor, värdeflödesanalyser och
standardiseringsarbete. Studiens resultat påvisade, efter 90 dagars användning av Lean-verktygen, att snittiden för ett patientbesök
reducerades från fyra timmar till 3 timmar och att patientnöjdheten ökade med 24 procent. da Silva et al. (2015) genomförde en studie där målet var att kartlägga förändringen av införandet av Lean-filosofi i ett brasilianskt vårdsystem. Studien påvisade att användningen av Lean-verktyg såsom 5S, VSM och standardiseringsarbete kortade ner ledtiden för tandvården med tio procent. I en svensk studie gjord av Mårtensson, Snyder och Ingelsson (2019) undersöktes relationen mellan användandet av Lean och hållbarhet på fyra olika kliniker som använder sig av Lean-verktyg såsom VSM och standardiseringsarbete. De fann att klinikerna ansåg att värdeflödeskedjan effektiviserades och förbättrades efter införandet av Lean samt att
standardiseringsarbetet infördes i samband med införandet av Lean.
Användandet av Lean-verktyg och Lean som styrmodell har
uppmärksammats med en del motsättningar i media som menar att Lean inte ska tillämpas i en miljö där patienter är i centrum. I en artikel av 10 läkare och professorer beskrivs detta för att öppna upp till en bred debatt angående styrsystemen i vården för att denna ska utformas på
evidensbaserad grund (Ackner et al. 2016). I en artikel av Young och McClean (2009) beskrivs att även om användningen av Lean-verktyg som
förbättringsmetod har levererat högre effektivitet och produkter av bättre kvalitet, är frågan om dess användbarhet inom hälso- och sjukvården fortfarande osäker. Traditionellt sett har det varit motsatta åsikter kring ämnet där ena parten anser att främjande av storskalig förbättring av industrityp behövs för att få vård in i modern tid. Den andra parten hävdar att människor inte ska hanteras som inom produktion och att en förenklad adoption bara förvärrar de extrema svårigheterna att leverera enhetlig, högkvalitativ vård med få resurser till befolkningar vars förväntningar fortsätter att öka (Young & McClean, 2009). Det finns å andra sidan de som anser att Lean upplevs mer positivt i vården än inom produktion, då man kunnat se minskning i både väntetider och vårdtider (Kallin, 2017). Vidare beskriver Moraros, Lemstra och Nwankwo (2016) efter en
litteraturgenomgång av ämnet att trots att många starkt tror att användandet av Lean-verktyg leder till kvalitetsförbättringar inom hälso- och sjukvården, så stöder bevisen hittills inte detta påstående. Två ombud inom
Vårdförbudet har varit kritiska på att just fokus främst legat på produktion, effektivitet och att kapa köerna. De menar att det även innebär en försvagad personalstyrka då de får krav på sig att utföra fler undersökningar vilket leder till arbetsmiljöproblem (Westin, 2016). Det finns även studier som ger ett delat resultat kring huruvida användandet av Lean-verktyg påverkar vårdpersonalen negativt eller positivt gällande arbetsmiljö och
arbetstillfredsställelse beroende på vilka verktyg som används i de givna miljöerna och i vilken utsträckning (Dellve et al., 2015; Lindskog et al., 2016; Waring & Bishop, 2010). Då vårdinrättningar är uppbyggda av sociala nätverk på så sätt att de anställda utgör den essentiella resursen för verksamheten är det av vikt att samordna så att det sociala samspelet fungerar för att uppnå organisatorisk effektivitet och att behålla och locka till sig attraktiva anställda. Inom vården är det viktigt att bibehålla kunnig personal då dessa är utbildade specialister och experter inom sina respektive
områden, vilket branschen kräver (Mohammad Mosadegh Rad & Hossein Yarmohammadian, 2006).
Vi kan konstatera att styrning är grunden för att kunna uppnå effektivitet och uppsatta mål om den används korrekt inom given miljö. Men i branscher såsom tandvård där personalen utgör både service och
“produktion”, bör det vara av största vikt att se över vad som går att
påverka för att förbättra deras arbetsmiljö så att de kan utföra bästa möjliga arbete med begränsad personal. Frågan som vidare uppstår är, hur påverkar egentligen användandet av Lean-verktyg arbetsmiljön och vidare
arbetstillfredsställelsen hos personalen i folktandvården? Är ett skifte till ett förbättringsarbete enligt Lean en hållbar lösning för den tandläkarbrist som uppstått i landet?
1.2 Problemdiskussion
Många studier (Costa & Filho, 2016; Toussaint & Gerard, 2010; Sloan et al., 2014; Waring & Bishop, 2010; Satolo et al., 2018) som gjorts kring effekten av implementering av Lean-verktyg har fokuserat på effektiviteten av flödet i sig och inte hur det påverkar arbetsmiljön. Detta ses av oss som ett viktigt ämne att studera då det finns forskning som tyder på att
personalens arbetstillfredsställelse är resultatet av rationell styrning och har en stark koppling till korrekt ledarskap samt personalens motivation
och arbetsengagemang (Platis et al. 2015; Wong & Laschinger, 2013) En studie av Lean beskriver att sammanhanget är viktigt och belyser hur specifika implementeringsstrategier i specifika sammanhang kan påverka anställdas initiala uppfattningar av Lean inom hälso- och sjukvården (Holden et al. 2015). Författarna belyser vidare att väsentlig framtida
inriktning av forskning är att använda åtgärder och analyser för att förstå hur användandet av Lean-verktyg påverkar hälso- och sjukvårdspersonal, för det bättre eller sämre, samt visa varför användandet av Lean-verktygs påverkan på arbetstagaråe är ett viktigt resultat (Holden et al., 2015). I de fall vårdpersonal upplever en god arbetstillfredsställelse ökar chansen att de stannar kvar på arbetsplatsen och är alltså avgörande för att behålla och locka till sig kvalificerad personal (Mosadeghrad et al., 2008; Mohammad Mosadegh Rad & Hossein Yarmohammadian, 2006). Tandläkare är som tidigare nämnts något som vårdbranschen i Sverige har brist på, vilket gör det viktigt för Folktandvården att fokusera på detta område och vårda den personal som finns. Med detta till grund borde det vara av största vikt att implementera styrmodeller som främjar effektivitet och samtidigt
personalens välmående. Globalt lanseras nya styrmodeller inom hälso- och sjukvården med täta intervall (Smer, 2019), vidare kräver styrmodeller tid och kunskap för att implementeras korrekt och har inte samma nytta inom alla branscher. Därför finns intresse att undersöka huruvida användning av Lean-verktyg påverkar personalens arbetstillfredsställelse och vidare är lämpade inom Folktandvården. Implementeringen av Lean inom hälso- och sjukvård som helhet har varit svårbedömd genom att denna är mångsidig där olika avdelningar och enheter är ämnade för olika uppgifter. Graden av Lean-implementeringen har även varierat mellan olika enheter inom sjukvården vilket har försvårat för en konsensus kring effekterna av Lean inom hälso- och sjukvård (Brandao de Souza, 2009). En svårighet vid implementering av Lean-verktyg på flera enheter har också varit om det finns en tendens att miljön som enheten verkar inom har spelat en roll i resultatet vid implementeringen (Holden, 2011).
Mycket av forskningen som bedrivits i dagsläget kring användandet av Lean-verktygs påverkan på personal inom hälso- och sjukvård har utförts inom specifikt sjukhusmiljö och äldreboenden. En studie har visat på
tydliga indikationer på mer gynnsamma eller något förbättrade arbetsvillkor efter implementering (Dellve et al., 2015). Dessa indikationer var däremot i förhållande till operativa eller strategiska initiativ samt till vilken grad Lean-verktygen hade implementerats. Studiens slutsats var även att det emellertid inte va möjligt att dra allmänna slutsatser av detta då varje sjukhus som studerades hade unika förhållanden gentemot varandra vilket innebar att specifika delar av Lean korrelerade med specifika resultat på olika vis. Lindskog et al. (2016) har kommit fram till liknande resultat men med större fokus på hur användandet av Lean-verktyg påverkar
vårdpersonalens arbetstillfredsställelse. Studien visade att implementering av Lean-verktyg måste kompletteras med stödjande sammanhang, såsom jobbresurser, för att ha en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen.
Däremot främjade inte implementeringen utmattning hos vårdpersonalen.
Vidare beskrivs att när jobbresurserna inte balanserade jobbkraven sågs Lean som ett ohållbart styrverktyg (Lindskog et al. 2016). Det har även visats vid en annan studie att arbete enligt Lean inte är fullt passande för att främja både effektivitet och produktivitet tillsammans inom sjukvården.
Detta baseras på att Lean innebär utveckling av processer som kan leda till spänningar mellan kliniker och vårdpersonal kring organiseringen av det sociala inom sjukvårdsarbetet (Waring & Bishop, 2010). Vi resonerar att delar av denna forskning kan vara applicerbar inom tandvården då de bedriver en liknande verksamhet med patienter i fokus, men då forskning visat på att det finns skillnader i resultat av implementeringen även
avdelningar sinsemellan på hälso- och sjukvårdsenheter, så är det av behov att studera tandvården närmre då man inte kan dra en helhetlig koncensus om Lean inom hälso- och sjukvård. Då det är ett relativt nytt fenomen att enheter inom tandvård börjat arbeta med Lean-verktyg så finns det behov av att se det ändrade arbetssättets effekt. I dagsläget har tandvårdsenheter börjat arbeta med Lean-verktyg för att öka effektiviteten då många enheter har brist på tandläkare och detta har setts som en lösning på det problemet.
Det finns därför en vikt av att undersöka om branschens nya arbetssätt har en inverkan personalens på arbetstillfredsställelse för om denna är hög är det en större chans att de stannar kvar i yrket. Detta är speciellt viktigt för att hålla kvar personal med kompetens i yrket nu när det råder en stor tandläkarbrist. Denna kunskap studien bidrar med ses därför av praktisk relevans då den till vår förhoppning ska kunna tillämpas i praktiken av beslutsfattare inom Folktandvården när de ska besluta om de ska införa ett arbete med Lean-verktyg eller inte. Denna studie ska alltså kunna fungera som ett beslutstöd där man kan se hur användning av Lean-verktyg har en inverkan på personalens arbetstillfredsställelse och därefter kunna ta ett beslut om Lean är något som passar dem. Huruvida användandet av Lean och dess olika styrverktyg påverkar arbetstillfredsställelsen är vidare av teoretisk relevans att studera för att kunna komplettera den redan existerande forskning som finns inom hälso- och sjukvård. Då det är ett relativt nytt område att arbeta med Lean-verktyg inom tandvården så är den absolut största majoriteten av bedriven forskning om Lean inom hälso- och sjukvård utförd i sjukhusmiljöer då detta är ett äldre fenomen. Därför ser vi ett behov av att studera Lean inom tandvård för att kunna bidra till att en helthetsbild av Lean inom hälso- och sjukvård kan skapas. Resultatet av denna studie är därför av teoretisk relevans då den bidrar till ny kunskap om användandet av Lean-verktygs påverkan på tandvårdpersonalens välmående och ifall användandet av Lean-verktyg lämpar sig sett från detta perspektiv.
1.3 Frågeställning
Hur påverkar användandet av Lean-verktyg anställdas arbetstillfredsställelse inom Folktandvården?
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att identifiera vilka Lean-verktyg som används inom Folktandvården och vilken inverkan dessa har på personalens
arbetstillfredsställelse genom en enkätundersökning där Folktandvården i 4 av Sveriges regioner deltar.
1.5 Avgränsningar
Studien avgränsas till att undersöka 4 olika regioner i Sverige, varav 2 regioner använder sig av Lean-verktyg. Detta gör att studien begränsas till ett mindre antal svarande än om samtliga regioner hade undersökt. Antalet respondenter från undersökta regioner anses åt andra sidan vara
tillfredsställande för att få ett tillförlitligt resultat. Däremot kan framtida studier studera fler regioner för att stärka resultatets validitet ytterligare.
1.6 Uppsatsens disposition
Nedan följer studiens disposition innehållande en kortfattad presentation av respektive kapitel.
Inledning – Studiens första kapitel beskriver tandvården i Sverige och hur vissa enheter har börjat arbeta enligt Lean för att läsaren ska kunna skapa sig en överskådlig bild av hur utbrett detta fenomen är. Vidare problematiseras detta ämne för att studiens praktiska och teoretiska relevans ska bli tydlig.
Kapitlet avslutas sedan i uppsatsens frågeställning, syfte och avgränsningar.
Litteraturgenomgång – Kapitlet innehåller en beskrivning av Lean och forskning kring hur Lean-verktyg används inom hälso- och sjukvård. Vidare ges en sammanställning av forskning kring relationen mellan användandet av
Lean-verktyg och arbetstillfredsställelse samt hur arbetstillfredsställelse som begrepp definieras. Avslutningsvis presenteras studiens konceptuella modell.
Metod - Kapitlet innehåller studiens empiriska och vetenskapliga metod där studiens tillvägagångssätt gås igenom från start till slut.
Resultat – Kapitlet innehåller det empiriska resultatet med en beskrivning av de statistiska testerna utförda från enkätstudien för att ge läsaren en
överskådlig bild av arbetstillfredsställelsen i Folktandvården. Kapitlet innehållet tabeller med Cronbachs alpha, en korrelationsmatris som
presenterar alla de korrelationer som råder mellan beroende, oberoende och kontrollvariablerna för att slutligen redovisa linjära regressioner av de signifikanta samband som hittades i korrelationsmatrisen. Regressionerna beskrivs i både tabellform och tillhörande text för att presentera och tolka de framkomna resultaten.
Analys – I analyskapitlet positioneras studiens resultat mot tidigare studier utifrån hypoteserna. Kapitlet avslutas sedan i ett avsnitt med reflektioner och egen analys av resultatkapitlet.
Slutsats - Studiens sista och avslutande kapitel består av presentation av de slutsatser som kunnat göras, följt av innebörden utifrån både teoretiskt och praktiskt bidrag. Slutligen redovisas begränsningar och förslag på framtida forskning som kan utveckla kunskapen om användning av Lean-verktyg och dess påverkan på personal inom tandvård.
2 Litteraturgenomgång
Följande kapitel innehåller en beskrivning av Lean och forskning kring hur Lean-verktyg används inom hälso- och sjukvård. Vidare ges en
sammanställning av forskning kring relationen mellan användandet av Lean-verktyg och arbetstillfredsställelse samt hur arbetstillfredsställelse som begrepp definieras. Avslutningsvis presenteras studiens konceptuella modell.
2.1 Lean
Lean har sitt ursprung i hur bilföretaget Toyota under 1980-talet arbetade, vilket kom att kallas för ”The Toyota way” för vilket Lean-filosofin grundar sig i (Liker, 2009). Lean-verktyg används för att utveckla
organisatoriska processer (Dellve et al., 2015; Womack et al., 2007) genom att allt icke-värdeskapande skulle elimineras för att uppnå maximalt
värdeskapande (Neha et al. 2013). Idén var fokus på att förbättra produktionsprocessen och bygga kvalitet in i produkten i första hand.
Produktionsprocessen skulle rationaliseras, vilket innebär eliminering av avfall i all form, när som helst och var som helst (Cruz Machado & Leitner, 2010). Rationaliseringen av produktionen var inte bara att öka effektiviteten utan också ge högre kvalitet på produkterna. Det centrala inom Lean är att undvika slöseri med resurser eller processer som inte ger något värde till produkten eller kunden (Waring & Bishop, 2010). Lean-verktyg används av företag för att förbättra konkurrenskraften genom ökad flexibilitet, lägre kostnader och förbättring av produktkvaliteten (Costa & Filho, 2016.; Tan et al., 2013). Lean kan summeras i fem stycken grundprinciper: specificera värde, identifiera värdeflödet, skapa ett värdeflöde, skapa värde utifrån
kundens behov samt sträva efter perfektion i värdeflödet. Utifrån grundprinciperna menar Womack och Jones (2003) att organisationer behöver se till slutkonsumentens behov för att kunna identifiera
organisationens värdeflödeskedja för att identifiera eventuella flaskhalsar som kan elimineras och därmed kostnader och tid för att slutligen generera ett värde för kunden. Användandet av Lean-verktyg såsom standardiserat arbetssätt, kaizen, värdeflödesanalyser och visuell styrning kan enligt Dombrowski och Malorny (2018) ge upphov till reducering av ledtider och kostnader.
2.2 Lean inom hälso- och sjukvård
Efter att ha blivit framträdande i början av 1980-talet har Lean-verktyg nyligen börjat införas inom tjänstebranscher och hälso- och sjukvården.
Trots att dessa branscher är olika från varandra på många olika vis så har förutsättningarna för att implementera Lean som styrmodell visat sig lika (Sloan et al., 2014). Lean inom hälso- och sjukvård kan däremot behöva utformas något olikt från Lean inom tillverkande företag då hälso- och sjukvård skiljer sig på det sätt att de direkt möter och hanterar patienter istället för produkter. Hälso- och sjukvårdens natur kräver att Lean
utformas mot kundfokuserad effektivitet: flexibel och snabb respons längs flerfaldiga flödesvägar som leder till och involverar patienter (Schonberger, 2017). Standardiserat arbete är en av nyckelkomponenterna inom Lean där målet är att eliminera de processer eller uppgifter som inte tillför något kundvärde genom att skapa ett tydligt och effektivt sätt att arbeta (Lindskog et al., 2016; Dellve et al., 2015; Womack et al., 2007).
Tidigare tillämpningar av Lean inom hälso- och sjukvård har fokuserat på att förbättra säkerheten, kvaliteten och effektiviteten (Sloan et al., 2014;
Waring & Bishop, 2010). Detta har inneburit arbete med områden som
förbättring av informations- och kommunikationsflöde, innovationer för att driva kontinuerlig förbättring av leverans av tjänster, omstrukturering av patientprocesser för att förbättra tillgången av vård samt minskning av väntetider (Sloan et al. 2014). Detta centrerar ofta kring omjustering av etablerade kliniska roller och gränser för att skapa ett flöde eller mer strömlinjeformat arbete, vilket illustreras av nya rutiner i form av
checklistor, bokningssystem eller avgränsade kliniska uppgifter (Waring &
Bishop, 2010). De sju “waste”-kategorierna inom Lean som används för att eliminera icke-värdeskapande processer kan även anpassas till hälso- och sjukvård, vilka är: väntan (för en tid patient/personal), rörelse (sökning efter läkemedel eller behandling), transport (överföring av patienter till nya rum), överproduktion (onödig behandling), defekt (kontrollering av fel för redan utfört arbete), överarbetning (onödiga former) och inventering (överbelagda eller överflödiga läkemedel) (Costa & Filho, 2016; Toussaint & Gerard, 2010).
I Lean förekommer det en del verktyg som används för att reducera icke- värdeskapandet processer och eliminera slöseri (Pavnaskar, Gershenson och Jambekar, 2003). Satolo et al. (2018) konstaterar att Lean-verktygen
implementeras för att uppnå en högre organisatorisk effektivitet, kvalitet, tillförlitlighet och flexibilitet. Vidare anser Womack och Jones (2003) att verktygen används för att skapa ett värde för slutkonsumenten genom att applicera metoderna och verktygen i organisationen för att på så sätt reducera icke-värdeskapande processer. Lean-verktygen kan vidare
klassificeras i tre grupper beroende på verktygets användsområde: kvalitet, produktionsprocesser och metoder (Abdulmalek, Rajgopal och Needy, 2006). I denna studie kommer verktygen från kategorierna kvalitet och metoder att användas av det skäl att tandvården inte producerar varor i den bemärkelsen. Vidare menar Abdulmalek, Rajgopal och Needy (ibid.) att kvalitetsverktygen handlar om att förbättra organisationens produkter och
processer. I den sista gruppen metoder nämns Lean-verktyg såsom 5S och Value Stream Mapping (VSM) som ämnar till att agera som underlag till förbättring av de två andra kategorierna som tas upp av Abdulmalek, Rajgopal och Needy (ibid.). Enligt Neha et al. (2013) har varje enskilt verktyg ett specifikt ändamål som vid rätt användning kan underlätta reduceringen av icke-värdeskapande processer. I en amerikansk studie undersöktes en universitets-tandvårdsklinik där kliniken hade börjat använda Lean-verktyg som Value Stream Mapping (VSM), 5S, PDCA, Kaizen användes för att effektivisera dess processer (Wataha et al., 2016).
Kliniken identifierade flera flaskhalsar i deras dåvarande processer som behövde åtgärdas för att uppnå en mer effektiv vård, där exempelvis
verksamhetsöverskridande arbete mellan olika specialister inom odontologi skulle effektiviseras för att tillgodose patienten genom att minska antal remisser och nyplanerade besök. Vidare fann Wataha et al. (2015) att VSM användes för att identifiera att redan vid utbildningen behövdes
tvärvetenskapen mellan olika tandvårdsprofessioner läras ut för att underlätta verksamhetsöverskridande arbete i framtiden och därmed effektivisera patientbesöken. Standardiserat arbete är också en av nyckelkomponenterna inom Lean (Lindskog et al., 2016; Dellve et al., 2015; Womack et al., 2007) samt visuell styrning som används i
organisationer för att kommunicera samordningen av aktiviteter (Liker, 2009). De Lean-verktyg som berörs i denna studie är Value Stream Mapping, 5S, visuell styrning och standardiserat arbetssätt vilka förklaras mer ingående nedan.
2.2.1. Value Stream Mapping (VSM)
En viktig del av Lean är som tidigare nämnt att reducera icke-
värdeskapande processer för att på så sätt tillgodose slutkonsumentens behov. För att kunna identifiera de icke-värdeskapande processerna kan
organisationer använda sig utav Value Stream Mapping (VSM). VSM är ett grafiskt verktyg utvecklat för tillverkning för att analysera flödet av
material och information som krävs för att få en produkt eller tjänst till kund (Womack och Jones, 2003). Vidare är VSM utformat för att skilja på det som tillför värde eller inte. VSM var ursprungligen applicerat i
tillverkningsindustrin men Henrique et al. (2016) menar på att metoden även kan användas i vårdbranschen. VSM tillhandahåller ett enkelt, lättförståeligt, enhetligt fungerande språk för att diskutera samtliga av verksamhetens processer och koppla det till avfall, produktionshastighet, spårning, flaskhalsar, omarbetning, cykeltid och avfallskällor. Användning av VSM hjälper alltså att visa mer än avfall och som upprätthåller enkelhet och synlighet. VSM utnyttjar både kvalitativa och kvantitativa
analysbaserade verktyg för att säkerställa att de beslut som ska fattas baseras på objektiv och vetenskaplig dataanalys. Således hjälper det vid omdefinition och omdesign för strategiska förbättringar (Dinesh et al., 2017). Oavsett omgivning tillämpning av verktyget äger rum så omfattar VSM-utveckling vanligtvis fyra huvudsteg: identifiera produkt och tjänsteområden, utforma nuvarande tillståndskarta, utforma framtidens tillståndsvärdesström enligt Lean och sist är att konsolidera en plan och genomföra förbättringsmöjligheter (Tortorella et al., 2020). Cruz Machado och Leitner (2010) menar på att inom vården följs patientens väg under hela vårdprocessen genom systemet. Det är en direkt observation med målet att förstå vad en patient upplever och i detalj kartlägga utvecklingen av en patients resa. Man identifierar de olika stegen i processen och dokumenterar deras sekvens och varaktighet. VSM visar var flödet störs, var flaskhalsar uppstår samt de steg som inte tillför värde som vidare bör elimineras (Cruz Machado & Leitner, 2010).
2.2.2 5S
5S är en slags disciplin för arbetsplatsen som används för att säkerställa en ren och ordnad arbetsmiljö för att öka utnyttjandet av utrymme,
produktivitetsförbättringar, minskade steg för att hitta utrustning samt minskning av väntetid (Sobek & Lang, 2010). Det används genom
eliminering av alla onödiga artiklar från arbetsområdet eftersom lagring av icke använda objekt ses helt onödigt. De återstående artiklarna organiseras väl. De bör vara enkla att hitta, använda och sätta tillbaka till sin plats. Ofta används föremål närmare arbetsplatsen som den används och är lättare att nå än sällan använda föremål. En bättre överblick över lagringsplatser uppnås genom att implementera ett märkningssystem. Listor över alla objekt i alfabetisk ordning kan tillhandahållas som anger den exakta platsen för alla objekt (Cruz Machado & Leitner, 2010).
2.2.3 Visuell styrning
Ett Lean-verktyg som används i organisationer för att kommunicera samordningen av aktiviteter är visuell styrning (Liker, 2009). Meningen med användningen av visuell styrning är att underlätta arbetsmiljön där arbetssekvenser detaljeras i form av informationsskärmar, tecken och arbetsorganisatoriska verktyg. Motwani (2003) konstaterar att användandet av visuell styrning underlättar kartläggningen av aktiviteterna som utförs och därmed kan problem som eventuellt uppstår lättare att identifieras och åtgärdas. Vidare nämns även processkartor som ett verktyg inom visuell styrning vilket ger en visuell representation av specifika arbetsaktiviteter, och visar viktiga inputs och outputs, arbetssekvenser och personalflöde.
Processkartor är mer detaljerade och fokuserade på specifika jobb jämfört med VSM och ger ineffektivitet en mera grafisk lättnad (Sobek & Lang, 2010). Processkartor visar visuellt alla steg i en hel process med hjälp av standardiserade symboler och innehåller ofta tidsbeskrivningar. Medan
VSM ofta tar en bredare syn, kan processkartor vara mycket detaljerade som beskriver processer på mikronivå. Medan VSM bäst används för att identifiera möjligheter, används processkartan bäst för att identifiera specifika avfall och förbättringar (Cruz Machado & Leitner, 2010).
2.2.4 Standardiserat arbetssätt
Ett annat viktigt verktyg i Lean är standardisering av arbetet. Genom att implementera ett standardiserat arbetssätt inom vården reduceras risken för beslutstiden för vilka verktyg som skall användas och därmed effektiviseras arbetstiden (Palese et al., 2010). Vidare nämner Palese et al. (2010) att i praktiken innebär ett standardiserat arbetssätt kan medföra att schemalägga dagliga aktiviteter såsom städning och administrativa uppgifter likt
dokumentation. Cruz Machado och Leitner (2010) menar på att
standardisera ett arbetssätt kan medföra till en förbättring av förmågan att ge vård. Utan standardisering kan det uppstå variation och komplexitet i hur arbetet utförs, vilket leder till omarbetning och defekter och därmed
minskar säkerheten och kvaliteten på den vård som tillhandahålls. När standardiserat arbetssätt definieras, utarbetas riktlinjer och checklistor för att fånga det bästa sättet att arbeta och arbetet måste vidare utföras på detta vis. Att arbeta in denna nya standard i personalens vanor och se till att de inte hoppar över några steg kan göras till exempel genom visuell hantering.
Riktlinjer och checklistor bör göras så visuella som möjligt och göra det lätt att påminnas om hur och när arbetet ska utföras samt göra det svårt att avvika från standarden. Det bör också säkerställas att samtlig personal är bekanta med och involverade i standardiseringsprocessen (Cruz Machado
& Leitner, 2010).
2.4 Arbetstillfredsställelse som begrepp
Arbetstillfredsställelse som begrepp kan definieras på ett flertal olika vis och orsakas av olika faktorer. Inom hälso- och sjukvård har följande faktorer identifierats vid en integrerad litteraturöversikt:
hanteringsstrategier, autonomi, samarbete, direkt patientvård,
organisatoriska policyer, utbildningsmöjligheter, arbetsmiljö, stödjande ledarskap, arbetsbelastning, professionalism samt möjligheter till
professionell utveckling (Zhang et al., 2013). Ytterligare forskning fann att organisatoriska funktioner i arbetsmiljön var viktigare förutsägare för arbetstillfredsställelse än enskilda personalens egenskaper (Adam & Bond, 2000). Litteratur (Piko, 2005; Burisch, 2002; Kalliath & Morris, 2002;
Stechmiller & Yarandi, 1993). antyder även att det finns starka förhållanden mellan låga nivåer av arbetstillfredsställelse, utmattning och andra
organisatoriska faktorer. Yrkesstress har också visat sig vara en viktig faktor relaterad till vårdpersonalens arbetstillfredsställelse samt rollkonflikt och tvetydighet. Rollkonflikt inträffar när personalen försöker uppfylla ett antal oförenliga krav från andra människors förväntningar av rollen (Lu et al., 2006). Arbetstillfredsställelse kan vidare definieras som graden av positiv påverkan på det totala jobbet eller dess komponenter (Weisman et al. 1980).
För att studera hur användandet av Lean-verktyg påverkar anställdas arbetstillfredsställelse finns behov av att studera och identifiera de faktorer som med sannolikhet kan komma att påverkas av styrmodellen. JD-C- modellen (job demand-control model) har många gånger använts för att bedöma effekterna på hälsa och välbefinnande på jobbet (Lindskog et al., 2016). De två dimensionerna i JD-C-modellen är jobbkrav och kontroll.
Jobbkrav avser psykologiska stressfaktorer i arbetsmiljön, medan kontroll avser arbetarens förmåga att kontrollera sin egen verksamhet och
användandet av sina färdigheter (Bolin, 2009). Denna modell har senare
ifrågasatts för att den inte är lika giltig i nuvarande arbetssituationer.
Lindskog et al. (2016) menar att anställda som upplever en reducerad nivå av autonomi fortfarande vara motiverade och engagerade om den
uppfattningen åtföljs av andra faktorer som kompenserar för denna brist på autonomi. Lindskog et al. (2016) föreslog därför en justerat alternativ till JD-C- modellen i en studie anpassad för de som använder sig av Lean inom vården och dess sociotekniska karaktär. I studien beskrivs vikten av
jobbresurser som utvecklats för att göra det möjligt för anställda att hantera de aktuella kraven på jobbet. Därför förklarar modellen resultat såsom engagemang, utmattning, jobbtillfredsställelse och arbetsprestanda genom att tillåta olika kontextuella förhållanden. Dessutom har denna studie av Lindskog et al. (2016) nyligen använts för att fånga dualiteten i det
processorienterade styrsystemet Lean och dess följdeffekter på engagemang och arbetarhälsa (Lindskog et al., 2016), vilket har inneburit att modellen till största del varit tillämpbar i denna studie. Däremot såg vi modellen utformad av Lindskog et al. (2016) som något för simplifierad för att fånga hela den bild av begreppet arbetstillfredsställelse som vi ansåg vara av relevans vilket beskrivs och motiveras nedan.
Modellen utformad av Lindskog et al. (2016) har vidare justerats i denna studie då de mäter engagemang i utveckling och utmattning som separata resultat utanför arbetstillfredsställelse. Till denna studie sågs detta vara delar av arbetsmiljön som slutligen påverkar arbetstillfredsställelsen,
snarare än beroende variabler som mäts separat. Dels baseras detta på Raziq
& Maulabakhsh (2015) studie där de testar relationen mellan just arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse där faktorerna som arbetsmiljön innefattar snarare hade påverkat engagemang i utveckling och utmattning om de istället hade mäts genom Lindskogs et al. (2016) modell. Raziq &
Maulabakhsh (2015) definierar arbetsmiljön som säkerhet för anställda, jobbsäkerhet, goda relationer med medarbetare, erkännande för goda
prestationer, motivation för bra resultat och deltagande i företagets beslutsprocess. Andra faktorer inom arbetsmiljön som arbetstid, självständighet som ges till anställda, organisationsstruktur och kommunikation mellan anställda och ledning sågs även påverka
arbetstillfredsställelsen. Vissa forskare har teoretiserat mer eller mindre specifika arbetsfaktorer som är relevanta för arbetstillfredsställelse, men det finns ingen standard som anger vilka exakta jobbaspekter som bör beaktas när arbetstillfredsställelse mäts. I denna studie kategoriseras därför samtliga nämnda faktorer som arbetsmiljön i helhet vilket sedan påverkar den totala arbetstillfredsställelsen. Likt Lindskog et al. (2016) resonemang att
anställda som upplever en reducerad nivå av autonomi fortfarande kan vara motiverade och engagerade om den uppfattningen åtföljs av andra faktorer som kompenserar för denna brist så anser vi att om det finns en låg
tillfredsställelse på någon av samtliga variabler så kan dessa vägas upp av en högre tillfredsställelse på andra variabler, vilket innebär att samtliga av variablerna måste mätas gemensamt för att få fram en rättvis bild av arbetstillfredsställelsen. Med detta till grund samt studier som visat att det finns starka förhållanden mellan nivåer av arbetstillfredsställelse,
utmattning och andra organisatoriska faktorer (Piko, 2005; Burisch, 2002;
Kalliath & Morris, 2002; Stechmiller & Yarandi, 1993) så anses även engagemang i utveckling och utmattning av vara del av de bidragande variablerna i arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelsen. Hur samtliga variabler mäts genom enkätfrågor i studien av Lindskog et al.
(2016) har förblivit desamma även i denna studie. Enkätformuläret bestod huvudsakligen av frågor från två validerade frågeformulär, Det Nya
Arbetslivet (Oxenstierna et al. 2008) och Leadership / Organization / Health / Production (LOHP) (Fagerlind Ståhl et al., 2015) och finns beskrivna i exakthet i Bilaga 1.
Efter sammanställning av tidigare forskning kring ämnet (Zhang et al., 2013; Adam & Bond, 2000; Piko, 2005; Lu et al., 2006; Lindskog et al.
2016; Burisch, 2002; Kalliath & Morris, 2002; Stechmiller & Yarandi, 1993; Raziq & Maulabakhsh, 2015; Weisman et al. 1980) så definierar vi alltså begreppet arbetstillfredsställelse som resultatet av följande variabler (Figur 1). Hur studien vidare mäter variablerna finns sammanställt i enkätformulär (Bilaga 1).
Figur 1. Arbetstillfredsställelse som begrepp
Arbetstillfredsställelse som begrepp har alltså baserats på en
sammanställning från olika källor vilket ansågs vara av behov då de inte fanns en tydlig bestämd definition av begreppet. Med detta till orsak testar denna studien en egenproducerad modell vilken beskrivs som helhet i 2.6, där figur 1 är en del. Däremot kommer denna studie även testa modellen av Lindskog et al. (2016) då den redan är beprövad. Som tidigare nämnt sågs den modellen inte fullt passande till denna studie då den separerar på engagemang och utmattning som egna beroendevariabler. Att testa begreppet arbetstillfredsställelse från både figur 1 och modellen av Lindskog et al. (2016) ses däremot kunna fånga potentiella skillnader och analyseras vid resultat för att stärka validiteten på denna studies definition av arbetstillfredsställelse.
Dessutom har denna studie av Lindskog et al. (2016) nyligen använts för att fånga dualiteten i det processorienterade styrsystemet Lean och dess följdeffekter på engagemang och arbetarhälsa (Lindskog et al., 2016)
2.5 Arbetstillfredsställelse och personliga faktorer
Enligt Schultz och Schultz (2010) kan arbetstillfredsställelse uppstå av fler faktorer, däribland personliga sådana. En parameter som nämns är ålder, där de menar på att det finns en tendens att ju äldre den anställda är desto mer arbetstillfredsställd är den anställde. Vidare förklarar de att kan bero på att äldre anställda i högre utsträckning har mer erfarenhet och därmed högre kompetens vilket resulterar i en upplevd högre arbetstillfredsställelse. I en studie av Clark, Oswald och Warr (1996) fann forskarna snarare ett u- format samband mellan arbetstillfredsställelse och ålder där yngre tenderar att uppvisa en högre arbetstillfredsställelse för att sedan fram till att man fyller 31 påvisa en lägre arbetstillfredsställelse. I studien påvisades en trend efter att ha fyllt 36 där arbetstillfredsställelsen ökade med statistisk
signifikans.
Vidare nämner Schultz och Schultz (2010) att kön är en faktor i den upplevda arbetstillfredsställelsen där de diskuterar att det möjligen kan handla om skillnader i lön mellan könen. Däremot fann Clark (1997) i sin studie att kvinnor generellt sett upplever en högre arbetstillfredsställelse än männen, vilket grundar sig i att kvinnor har lägre förväntningar på arbetet än männen. I en studie av Ning et al. (2009) där de undersökte vilka
faktorer som påverkade den upplevda arbetstillfredsställelsen fann de att en högre utbildningsnivå påvisade en högre arbetstillfredsställelse jämfört med sjuksköterskor som hade en lägre utbildningsnivå med statistisk signifikans.
Liknande resultat påvisades i Florit och Vila Lladosas (2007) studie där de
fann att arbetstillfredsställelsen ökade i de fall där utbildningsnivån matchade det de anställda arbetade med. Med denna litteratur till grund (Schultz & Shultz, 2010; Florit & Vila Lladosas, 2007; Ning et al. 2009;
Clark, 1997; Clark, Oswald & Warr ,1996) använder vi kön, ålder och utbildningsnivå som kontrollvariabler i denna studie.
2.3 Relation mellan användning av Lean-verktyg och arbetstillfredsställelse
Vid undersökning av tidigare forskning återfanns få tidigare studier av Lean inom tandvård som denna studie ämnar studera. Stora delar studier av Lean inom hälso- och sjukvård inriktar sig främst på sjukhusmiljö. I en sådan miljö studerade Bouville och Alis (2014) sambandet mellan
användning av Lean-verktyg och den upplevda arbetstillfredsställelsen där de kom fram till i sin studie att användandet av Lean-verktyg medförde ett standardiseringsarbete och en decentraliserad struktur vilket negativt påverkade de anställdas arbetstillfredsställelse då chefer uppvisade en tendens att förskjuta ansvar till anställda som inte är förberedda på att axla ansvaret. I och med att Bouville och Alis (2014) beskriver att användandet av standardiseringsarbete leder till försämrad arbetstillfredsställelse
förefaller det troligt att standardiseringsarbete påverkar anställdas arbetstillfredsställelse negativt. Detta leder till hypotesformulering:
Hypotes 1: Användandet av standardiseringsarbete påverkar anställdas arbetstillfredsställelse negativt
Teich och Faddoul (2013) konstaterade i sin studie, där de undersökte en tandvårdsklinik och deras användande av Lean i form av 5S-verktyget, där verktyget infördes för att effektivisera användandet av tandvårdsverktyg, att personalen på tandvårdskliniken uppvisade en högre arbetstillfredsställelse
efter implementeringen av 5S på kliniken. I och med att Teich och Faddoul (2013) beskriver att användandet av 5S inom tandvård har en positiv inverkan på anställdas arbetstillfredsställelse förefaller det troligt att 5S påverkar anställdas arbetstillfredsställelse positivt vilket därmed föreligger grunden till hypotesformuleringen:
Hypotes 2: Användandet av 5S påverkar anställdas arbetstillfredsställelse positivt
Lindskog et al. (2016) studerade sambandet mellan Lean inom sjukvården och användandets påverkan på de anställdas arbetstillfredsställelse i Sverige där de fann att arbetstillfredsställelsen ökade i de fall där även
kompletterade jobbresurser infördes. Vidare fann de även stöd för att utmattning inom personalen inte var korrelerad med införandet av Lean- filosofin. Dellve et al. (2015) undersökte även de sambandet mellan användandet av Lean och sjukvårdspersonalens upplevda
arbetstillfredsställelse där de konstaterade att arbetstillfredsställelsen ökade i samband med införandet av Lean inom sjukvården. I en artikel
undersöktes den upplevda arbetstillfredsställelsen hos personal inom tandvården i Australien. Studien mätte arbetstillfredsställelsen hos 80 privata kliniker och 80 offentliga kliniker, där personalen inom klinikerna fick svara på en enkät baserat på tio olika underkategorier kopplade till arbetstillfredsställelse (Luzzi et al., 2005). Studien konkluderade med statistisk signifikans att offentliga kliniker uppvisade ett lägre värde inom självbestämmande, patientrelationer, kompensation och resurser. Robinson et al. (2019) studerade en kliniks patientflöden där målet var att förbättra processen i hur patientbesöken hanterades. Genom att använda sig av Lean- verktyg såsom Value Stream Mapping, 5S och små ständiga förbättringar uppvisade kliniken en högre patientnöjdhet genom att förbättra samarbetet mellan avdelningarna inom tandvården genom att omstrukturera processen
för patientintaget. I och med Lindskogs et al. (2016), Dellves (2015) samt Robinsons et al. (2019) studier innefattar konstaterande av den positiva relationen mellan Value Stream Mapping och visuell styrning inom
tandvården förefaller det troligt att det finns ett samband mellan verktygen och arbetstillfredsställelse. Därmed formuleras följande hypoteser:
Hypotes 3: Användandet av Value Stream Mapping påverkar anställdas arbetstillfredsställelse positivt
Hypotes 4: Användandet av visuell styrning påverkar anställdas arbetstillfredsställelse positivt
Det som kan konstateras efter genomgången av tidigare forskning kring sambandet mellan Lean och arbetstillfredsställelse är att det saknas ett motstycke inom tandvården i den bemärkelsen som det finns kring
sjukhusen. Därav skiljer sig denna studien från tidigare forskning genom att undersöka fenomenet inom tandvården. Därmed har denna studiens resultat kunna förhålla sig till den tidigare forskningen kring relationen mellan Lean och arbetstillfredsställelse inom tandvårdsenheter och bidra med forskning kring ämnet.
2.6 Konceptuell modell
Den konceptuella modellen för denna studie är en sammanställning av kapitel 3 och förklaras som ett orsakssamband illustrerat med hypoteser i figuren nedan (Figur 2).
De Lean-verktyg som setts användas mest utbrett inom hälso- och sjukvård är Value Stream Mapping, visuell styrning, 5S och ett standardiserat arbetssätt (Lindskog et al. 2016). Vid sammanställning av kapitlet kan vi genom denna litteratur och forskning även se att tillämpning och
användning av dessa Lean-verktyg visats påverka anställdas
arbetstillfredsställelse, till det bättre eller det sämre beroende på hur det tillämpats och under vilka förhållanden och. Majoriteten av funna studier (Dellve et al. 2015; Lindskog et al. 2016; Robinson et al. 2019; Teich &
Faddoul 2013) har visat en positiv påverkan på personalens
arbetstillfredsställelse vid användning av Lean-verktyg som helhet. Två av studiernas resultat (Bouville et al. 2014; Lindskog et al. 2016) har däremot visat en negativ eller knapp påverkan på personalens arbetstillfredsställelse vid ett standardiserat arbetssätt. Därav formuleras H1 som en negativ påverkan på arbetstillfredsställelsen och H2-H4 med en positiv påverkan.
Då arbetstillfredsställelse är ett brett begrepp på så sätt att det rymmer många olika faktorer så har dessa kategoriserats som psykologisk säkerhet, stabilitet personal, utveckling, kontroll, klarhet över roll, deltagande i beslut, inflytande, information om deltagande, jobbkrav, engagemang och utmattning då arbetstillfredsställelse har testats enligt dessa kategorier tidigare i validerade studier (Lindskog et al. 2016; Oxenstierna. et al. 2008;
Fagerlind Ståhl et al., 2015). Syftet med att dela upp arbetstillfredsställelse som begrepp är främst att kunna identifiera begreppets faktiska betydelse och vad som påverkar detta. Uppdelningen är även viktig för studien då vi kan se hur användning av Lean-verktyg påverkar alla faktorer även var för sig. Kontrollvariablerna (Kön, ålder och utbildning) baserades på en sammanställning av litteratur (Schultz & Shultz, 2010; Florit & Vila Lladosas, 2007; Ning et al. 2009; Clark, 1997; Clark, Oswald & Warr ,1996) och placeras därför nedanför personalen i den konceptuella modellen då detta är variabler som är med och testas. Variablerna (engagemang &
utveckling) fetmarkeras och ges tillhörande hypoteser i modellen då dessa även testas en ytterligare gång som beroendevariabler på samma sätt som i studien av Lindskog et al. (2016).
Figur 2. - Konceptuell modell
Sammantaget efter det teoretiska ramverket och tidigare forskning formuleras hypoteser:
Hypotes 1: Användandet av standardiseringsarbete påverkar anställdas arbetstillfredsställelse negativt
Hypotes 2: Användandet av 5S påverkar anställdas arbetstillfredsställelse positivt
Hypotes 3: Användandet av Value Stream Mapping påverkar anställdas arbetstillfredsställelse positivt
Hypotes 4: Användandet av visuell styrning påverkar anställdas arbetstillfredsställelse positivt
Hypotes 5: Användandet av Lean-verktyg påverkar anställdas arbetstillfredsställelse positivt
Hypotes 6: Användandet av Lean-verktyg påverkar anställdas engagemang positivt
Hypotes 7: Användandet av Lean-verktyg påverkar anställdas utmattning positivt
3 Metod
I kapitlet beskrivs studiens vetenskapliga metod och metod för studiens datainsamling. Vidare ges presentation av de oberoende variablerna och beroende variablerna som användes vid den multivariata
regressionsanalysen. Slutligen förklaras även studiens normalfördelning, Cronbachs Alpha, univariata, bivariata och multivariata analyser samt studiens reliabilitet och validitet.
3.1 Metodologiskt angreppssätt
Denna studie har genom ett kvantitativt angreppssätt och en deduktiv ansats använt sig av primärdata i form av respons från en enkätundersökning för att studera sambandet mellan användning av Lean-verktyg och anställdas arbetstillfredsställelse inom Folktandvården. Kvantitativ metodologi har enligt Bryman och Bell (2017) en naturvetenskaplig kunskapsteoretisk inriktning med ett positivistiskt synsätt. Vidare fortsätter de med att deduktion ämnar till att testa redan befintlig teori. Med avstamp i den teori som redan föreligger kring användning av Lean-verktyg inom hälso- och sjukvård och arbetstillfredsställelse har studiens inriktning valt att
kombinera dessa för skapandet av en konceptuell modell. Denna modell har sedan testats med genom en enkätundersökning där fyra stycken regioner har deltagit, varav två av regionerna använder sig av Lean-verktyg och två inte arbetar enligt Lean. Valet av regioner gjorde det möjligt att utföra en jämförelse mellan enheterna inom Folktandvården som använder sig av Lean-verktyg i sin styrning och enheter som inte gör det för att kunna identifiera skillnader i sätt att arbeta och hur detta påverkar personalens arbetstillfredsställelse. Resultatet av studien har därmed med hjälp av teorierna och den tidigare forskningen kunnat analyserats och positionerats mot tidigare litteratur.
3.2 Forskningsdesign
Denna studie ämnar undersöka sambandet mellan användandet av Lean- verktyg inom Folktandvården och dess påverkan på anställdas
arbetstillfredsställelse där en enkätundersökning utgjorde grunden för insamlingen av data. För att genomföra studien använde studien sig utav en tvärsnittsdesign för att studera flera fall under en specifik tidpunkt genom att samla in kvantifierbara data som kan kopplas till flertalet variabler. Data samlades in från personal från 4 regioner där respondenterna fick svara på frågor gällande deras arbetstillfredsställelse samt sätt att arbeta på enheten kopplat till Lean-verktyg. Anledningen till att studien förhåller sig till tvärsnittsdesign är för att kunna utvinna någon form av sambandsmönster som kan te sig finnas mellan de variabler som studien använder sig utav. En nackdel med användandet av tvärsnittsdesign innebär att longitudinell design inte förefaller i studien vilket begränsar jämförandet av resultatet över en längre period (Bryman och Bell, 2017). Med anledning av tidsaspekten i studien är det därmed lämpligt att använda sig av tvärsnittsdesign.
3.3 Litteraturinsamling
Studiens teoretiska referensram kommer utgår från existerande teorier tillsammans med vetenskaplig forskning för att kunna skapa grunden i studiens konceptuella modell (figur 3.2). Den litteratur och data som samlats in från andra författare och forskare benämns som sekundärdata (Bell et al. 2016) och har i denna studie samlats in från olika databaser såsom Linnéuniversitetets biblioteks databas OneSearch samt Google Scholar. Sökord som använts är: Lean dental, Lean healthcare, Job satisfaction, Dentistry, Orthodontist, Healthcare, Lean, Value Stream Mapping, Standardization, 5S och Process Mapping. Dessa nyckelord har använts enskilt eller i kombinationer med varandra och andra ord för att
