Hårleman och Sveaborg Pettersson, Lars Fornvännen 1946(41), s. 320-347 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1946_320 Ingår i: samla.raa.se

(1)

Hårleman och Sveaborg Pettersson, Lars

Fornvännen 1946(41), s. 320-347 : ill.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1946_320 Ingår i: samla.raa.se

(2)

AV

LARS PETTERSSON

Oaktat Sveaborgs byggnadshistoria är sällsynt rikt doku- menterad genom ritningar och räkenskaper i Kungliga Krigsarkivet i Stockholm och genom en rysk ritnings- samling i Finlands Nationalmuseum, har fästningen ilnnu icke grundligare behandlats eller värderats ur arkitektur- historisk synpunkt. Man brukar i allmänhet betrakta Sveaborg sorn ett verk av fortifikationsofficerare. Någon högre konstnärlig led- ning, förutom Ehrensvärd, har man i allmänhet icke räknat med.

De officerare, vilkas namn finnas under förslags- och relationsritningarna, ha uppfattats som byggnadsverkens upphovsmän, dock så, att Ehrensvärd haft överuppsikten över ritningarnas utfor- mande. Dciiiiia helhetsbild är visserligen i stort sett riktig, men motsvarar dock ej i allo verkligheten.

Som bekant finns på Vargön på Sveaborg en bastion med namnet Hårleman. Då man vet, att Ehrensvärd uppkallade fästningsverken på Sveaborg dels efter de officerare, som deltagit i fästningsbygget, och vilka haji ville uppmuntra, dels efter sina vänner och parti- kamrater,1 ligger det nära till hands att antaga, att bastionen fått sitt namn efter Sveriges lodande arkitekt under frihetstiden, hov- intendenten och sedermera övorintendenten Carl Hårleman, som ju var anhängare av hattpartiet.2 Stavenow tangerar i sin avhandling om Hårleman problemet Hårleman — Sveaborg, men kommer till det resultatet, att bastionen icke uppkallats efter arkitekten utan efter dennes kusin Paco Hårleman, som verkat på Sveaborg. Arki-

1 L. W : s o n M u n t h e , Kungl. Fortifikationens historia IV, 10, Stock- holm 1939, s. 164—165.

' A k o S t a v e n o w , Carl Hårleman, en studie i frihetstidens arkitektur- historia, Stockholm 1926, s. 88.

(3)

H Å R L E M A N O C H S V F . A B O R G 321

tekten Hårleman skulle haft intet att skaffa med fästningsbygget.

Detta antagande grundar Stavenow därpå, att framlidne rektorn Carl Sanmark, som förberedde ett arbete om Ehrensvärd, icke på- träffat Hårlemans namn i arkivalierna.³ Däremot anser A. W.

Kancken, som i ett föredrag behandlat namnen på Sveaborgs fäst- ningsverk,4 det vara klart, att bastionen åsyftar över-intendenten Hårleman men berör ej frågan, huruvida denne haft någonting att göra med själva byggnadsarbetena. I sin bok »Suomen kaupunkien vanhaa rakennustaidetta», avbildar J. Vikstedt Östra flygelhuset på Stora Öster Svartö på Sveaborg och anser, tydligen på stilistiska grunder, att huset möjligen är ett verk av Hårleman.5 Då Hårle- man dog redan 1753, och då huset i fråga uppfördes först 1764,6 är Hårlemans direkta andel i bygget dock knappast att räkna med.

I det 1939 utkomna häftet av Kungl. Fortifikationens historia har framdragits arkivmaterial som tydligt visar, att Ehrensvärd flera gånger vänt sig till Hårleman när det gällde svårare problem vid fästningsbygget.⁷ Dock tyckes det i arkivalierna ej finnas några direkta uppgifter om, att Hårleman levererat ritningar till byggnadsarbetena.

När sängkammaren i Kommendantshusot vid Vargöns borggård vintern 1945—46 skulle återställas i sitt 1700-talsskick, genomgick författaren till denna uppsats ritningsmaterialet i Krigsarkivet i Stockholm i hopp om att finna originalritningar till huset. Resul- tatet var dock magert. Ehuru de flesta andra fästningsverk och bo- stadshus äro representerade av en hel rad förslags- och relations- ritningar, finnas inga utförliga ritningar till Kommendantshuset

5 S t a v e n o w , a. a. s. 235.

4 Vid Samfundet Ehronsvärds årsmöte 12/5 1943.

5 J. V i k s t e d t , Suomen kaupunkien vanhaa rakennustaidetta, Helsing- fors 1926, fig. 242.

• Jfr s. 323. .

7 1748 ber Ehrensvärd Hårleman skaffa kol till smedjorna på Sveaborg;

samma år säger Ehrensvärd, att han i Thunberg av Hårleman fått cn god rådgivare; 1749 sänder Ehrensvärd ritningar till arvfursten, bl. a. en stadsplan till Helsingfors, som borde lämnas till granskning av Hårle- man; 1749 i mitten av september anhåller Ehrensvärd att få resa till Stockholm för att beredas tillfälle till överläggning med Hårleman och Polhem; 1753 sänder Ehrensvärd en marmorsten, som drottningen beställt genom Hårleman. Kungl. Fortifikationens historia IV, 10, s. 137, 144, 159, 160 och 238.

2 1 — F o r n v ä n n e n 1946

(4)

b e v a r a d e f ö r u t o m en f a s a d r i t n i n g till b y g g n a d e n s m i t t p a r t i .8 E j h e l l e r a n d r a officiella a r k i v med S v e a b o r g s m a t e r i a l h a n å g r a r i t - n i n g a r till K o m m e n d a n t s h u s e t f r å n tiden före 1808. D å d e t a l j e r a d e b y g g n a d s r i t n i n g a r med all s ä k e r h e t m å s t e h a f u n n i t s , h a dessa a v allt att döma f ö r k o m m i t . D e t t a s a k f ö r h å l l a n d e p å p e k a d e förf. v i d en t i d n i n g s i n t e r v j u i Stockholm.0 E f t e r n å g r a m å n a d e r fick j a g ett b r e v a v j ä g m ä s t a r e n E r i k G e e t e i Stockholm, som godhetsfullt meddelade, att i h a n s s l ä k t a r k i v f i n n e s ett r i t h ä f t e , som t i l l h ö r t h a n s f a r f a r s f a r f a r s b r o d e r , den för s i n a S v e a b o r g s a k v a r e l l e r väl- k ä n d e löjtnanten, s e d e r m e r a k a p t e n e n Adolf E r i k Gete,1 0 och att häftet bl. a. i n n e h å l l e r r i t n i n g a r till K o m m e n d a n t s h u s e t p å Svea- b o r g . Kithäftet s ä n d e s över till H e l s i n g f o r s och v i s a d e s i g i n n e h å l l a s a m m a n l a g t 45 blad, r u b r i c e r a d e » S a m l i n g a r , a f R i j t n i n g a r o c h D e s i n g n e r T i l l k y r c k i o r , h u s b y g g n a d e r , q v a r - n a r , b r o a r m e d m e r a . w i d l e d i g a s t u n d e r d e l s f ö r - f a t t a d e , d e l s a f r i j t a d e a f A : E : G e t e » . A v de b i f o g a d e f ö r k l a r i n g a r n a f r a m g å r , a t t s e x av h ä f t e t s b y g g n a d s r i t n i n g a r ä r o k o p i e r a d e efter C a r l H å r l e m a n , n ä m l i g e n r i t n i n g a r n a till en k y r k a i L o v i s a (5 blad), en k y r k a p å S v e a b o r g (4 blad), l a n d s h ö v d i n g e - r e s i d e n s i H e l s i n g f o r s (4 blad),1 1 l a n d s h ö v d i n g e - och k o m m e n d a n t s - h u s i L o v i s a (4 blad),1 2 p o r t i b a s t i o n H å r l e m a n p å S v e a b o r g (1

8 Sveaborgs fästningsplaner, Vargö nr 17, Kungl. Krigsarkivet.

9 Svenska Dagbladet 13/2 1946.

10 Född 5/1 1730 på Sneslingeborg i Börstils socken, Stockholms län. Son till överstelöjtnanten Carl Gustaf Geete och Catharina Hermelin. Volon- tär vid livgardet 1746, kadett vid artilleriet 1749, underlöjtnant vid artilleriet i Helsingfors 5/8 1756, löjtnant vid artilleriet i Malmö 8/12 1763, riddare av Svärdsorden 12/9 1772, kapten 18/9 1772, avsked 28/11 1782, död ogift 1/1 1795 i Stockholm. Tjänstgjorde på Sveaborg bl. a. sora Ehren- svärds adjutant och hade i denna egenskap mycket att göra med bygg- nadsarbeten. Biografiska uppgifter ur en minnesteckning, författad av Getes brorson ca 1845, förvarad i Geeteska släktarkivet och av jägmäs- tar Geete välvilligt ställd till författarens förfogande. — Namnet Ge(e)te stavas i föreliggande uppsats med ett e när det gäller Adolf Erik Gete men med två o i övriga fall.

11 Hårlemans ursprungliga ritningar till Helsingforsrcsidenset avbildade i S t a v e n o w , a. a. fig. 92. Dessa ritningar skilja sig i vissa detaljer från kopiorna i rithäftet.

12 Även av denna byggnad finnas do ursprungliga ritningarna avbildade i S t a v e n o w , a. a. fig. 93, men de äro ej exakt likadana som Getes kopior.

(5)

H Å R L E M A N O C H S V E A B O R G 323

blad) och tre olika typer skyllerkurar, ävenledes på Sveaborg (1 blad). De övriga bladen äro också de av stort intresse; bl. a. finnas ritningar till Fortifikationshuset och Packhuset i Helsingfors,¹³ plan till Arméns flottas borggård på Stora Öster Svartö på Svea- borg,14 plan och fasader jämte skärning till ö s t r a flygelhuset (»Noaks ark») vid nämnda borggård,15 planer och skärningar av borggården med omgivande byggnader på Vargön samt fasad av Kommendants- och Generalshuset, vidare ritningar till vindbryggor och väderkvarnar, konstruerade av Daniel af Thunberg. I slutet av häftet finns ett antal fasad- och planritningar till herrgårdar med skenperspektiv utan uppgivande av gårdens eller inventorns namn.

En närmare granskning av häftet visar, att det sannolikt kommit till på följande sätt. Gete har under en längre tid »under le- diga stunder» roat sig med att nedrita och lavera byggnadsprojekt på papper av standardmått (27 X 37 cm); dels är det ritningar som aldrig realiserats, dels sådana som blivit förverkligade. Åtminstone i ett fall, borggården på Vargön, äro avvikelserna från verkligheten så pass stora, att det ej kan vara fråga om egentlig kopie- ring utan om ritning ur minnet. Ritningarna ha, så länge de varit lösa blad, försetts med korta blyertsanteckningar. Senare, när Gete redan lämnat Sveaborg,10 ha de lösa bladen sammanfogats i ett häfte, och de enskilda ritningarna ha försetts med bläckskrivna förklaringar samt numrerats, varvid blyertstexton på sina ställen hamnat under bläckskriften eller utraderats mer eller mindre ordentligt. De tolv sista bladen ha dock icke fått någon bläckskrift.

Det är framför allt två omständigheter i Getes rithäfte som äro värda särskild uppmärksamhet: att Hårleman är så rikt represen- terad och rentav spelar huvudrollen och att Hårleman uppgives ha

13 Packhuset skulle enligt anteckningar i rithäftet vara uppfört 1758 efter Getes ritningar. Huset finnes ännu kvar i starkt omändrad form i hörnet av Alexandersgatan och Mariegatan.

14 Denna plan blev senare omändrad i och med kronverket Ehrensvärds byggande. Den av Gete kopierade planen är medtagen på en relationsritning över Sveaborg av 1764 och avbildas i Kungl. Fortifikationens historia IV, 10, fig. 22.

15 Av ovannämnda borggårdsplan blev endast Östra flygelhuset förverk- ligat, dock med vissa smärre avvikelser från ritningarna.

10 Förf. har ej lyckats få reda på när Gete lämnat Sveaborg. Av förkla- ringarna i hans rithäfte att döma skullo detta ha skett efter 1766.

(6)

projekterat en kyrka, en kurtinport och tre typer skyllerkurar för Sveaborg. Det har redan tidigare varit uppklarat, att Hårleman gjort ritningar till landshövdingeresidens i Helsingfors och Lovisa samt till kyrka i Lovisa.¹⁷ Att en fortifikationsofficers rithäfte så domineras av Hårleman visar otvetydigt, att det är denne, som varit idealet, vilket man velat efterbilda, då man själv gick till att pla- nera byggnader med större artitektoniska anspråk. Vi begränsa oss i det följande till att närmare analysera Hårlemans Sveaborgsrit- ningar och utreda, i vilken mån de blivit efterföljda och hur de projekterade anläggningarna varit tänkta i förhållande till sin omgivning.

*

De fyra bladen med ritningar till Sveaborgskyrkan (fig. 1—1) äro rubricerade » D e s i n g n T i l e n K y r c k i a p å S v e a b o r g u t i e n C o u r t i n e p å W a r g ö n . a f ö f w e r H å f i n t e n d c n - t e n B a r o n H å r l l e m a - n . m e n ä r ä n n u e j w ä r c k s t ä l l d » .

Det är tills vidare oklart, när bastionerna Hårleman och Polhem blivit planerade. Av en relationsritning för 175018 (fig. 5) framgår dock att man redan nämnda år byggt efter en plan, som i stort sett motsvarar det skick bastionerna slutgiltigt fingo. En havsvik skju- ter in långt emellan bastionerna; kurtinen mellan dem markeras på ritningen endast med en rät linje. Någon kyrka synes icke vara påtänkt. Istället finns strax innanför kurtinlinjen en stenbyggnad, Polhems paviljong, betecknad som varande under arbete. År 1754 rapporterar Ehrensvärd, att kurtinen mellan Hårleman och Polhem inte ännu är grundlagd, men att stället tills vidare skall starkt palissaderas.19 När fästningsbygget 1766 överlämnas till Fortifi- kationen, omtalas kurtinen som en utjämnad gråstensmur med on påbörjad sortiport av huggen sandsten och med provisorisk bräd- täckning på muren.20 Att Polhems paviljong är under arbete redan 1750 torde innebära, att man ej räknade med någon kyrka i kurti-

17 Kyrkan blev aldrig byggd. Ritningarna äro exakt desamma, efter vilka Sofia Albertinakyrkan i Landskrona blev uppförd. Se S t a v e n o w , a. a. fig. 142—144.

18 Sveaborgs fästningsplanor, översiktsplan 10 b, Kungl. Krigsarkivet.

" Kungl. Fortifikationens historia IV, 10, s. 243.

20 A. a. IV, 10, s. 330.

(7)

II Å R L E M A N O C I! S V F. A B O R G 3 2 5

L ^ i ,s? . * « . • « *

L i

1 arA**,

Fig. 1. Hårlemans projekt till kyrka pä Sveaborg. Plan. A. K. Getes rithäfte.

IIårlcmiin's project for a church at Sveahorg. Plan. A. E. Gete's drawing-book.

nen. I 1766 års överlåtolseinventarium omnämnes dessutom en provisorisk träkyrka utanför kurtinen Polhem-Hamilton,21 varav även- ledes framgår, att kyrkproblemet lösts på ett från Hårlemans projekt avvikande sätt. Med föreliggande fakta som bakgrund är man berättigad att antaga, att Hårlemans kyrkritningar måste återgå till tiden före 1750, d. v. s. till ett mycket tidigt stadium av fäst- ningsbygget.

Den hårlemanska kyrkans planritning (fig. 1) visar en kors- kyrka, inbyggd i kurtinen mellan nämnda bastioner så, att kyrkans- stomme, som har tjockare murar än tvärarmarna, ligger i rät vinkel mot kurtinen. Altaret ligger i väster, huvudingången i öster inåt paradplatsen. Tvärarmarna., som ha ingång i gavlarna, ä r o ovanligt långa och sträcka sig i norr och söder en aning längre än själva kurtinen. Kyrkorummets mittkvadrat har avfasade inre hörn, och det grunda koret har en i interiören utåt svängd fond- vägg med halvrunda nischer. Till sidoarmarna ansluta sig såväl', på sjö- som gårdssidan skyttegångar med krenåer. Alla gångar ha dörr i gavelväggen. Skyttegången söder om koret har en tunn mel-

21 A. a. IV, 10, s. 329.

(8)

Ui!

Fig. 2. Hårlemans projekt till kyrka p å Sveaborg. Fasad mot paradplatscn.

A. E. Getes rithäfte.

Hårleman's projcct for a church at Sveaborg. Fasade facing the parade ground. A. E.

Gcte's drawing-book.

lanvägg; utrymmet mellan denna och koret är avsett till sakristia ined en trappa snett igenom muren direkt upp till predikstolen. En annan förbindelse leder genom ett cylindriskt rum via korets södra nisch till själva koret. Nämnda cylindriska rum motsvaras i korets norra samt i östra korsarmens norra och södra vägg av spiraltrap- por, som från skyttegångarna leda upp till dessas vindsnivå. Några läktare äro ej utritade.

Skärningsrilningarna (fig. 3 och 4a) visa, att kyrkan skulle få tunnvalv i östra, norra och södra korsarmen samt ett tredelat halvkupolsvalv över koret. Väggarna äro uppdelade av pilastrar, som uppbära ett i valvanfangsnivå beläget kraftigt entablement.

Ovanför detta fortsätta pilastrarna som smalare gördelbågar i valv- konstruktionen. I exteriören motsvaras dessa av konkavt svängda kontreforer. Även skyttegångarna ha tunnvalv, försedda med liknande gördelbågar som själva kyrkorummets valv. Ljusöppning- arna äro alla belägna i valvens nivå ovanför entablementet. Det är dels små rundfönster, ett i varje gavel, dels större kleristorie-

(9)

•

i JLJIIS

•

ut aL _{. '^.~*}

Fig. 3. Hårlemans projekt till kyrka på Sveaborg. Längdskärning. A. B. Getes rithäfte.

Härleman's project lor a church at Sveaborg. I.ongiludinal section. A. E. Gele's drawing-book.

fönster med stickbågar. Fönstervalven skära djupt in i korearmar- nas tunnvalv och bidraga tillsammans med gördelbågarna till inner- takets kraftiga artikulering.

På södra och norra korsarmens innerväggar synas mellan pilastrarna inalles sex rektangulära inskriptionstavlor med bl. a. årtalen 1711,1712 och 1741. Över dörrarna samt nischerna i korväggen finnas mindre tavlor, av vilka några ha på rokokovis avfasade hörn. De i koret befintliga tavlorna ha nedre kanten svängd efter nisch- bågarna. Altaret är så enkelt som möjligt mod avfasade yttre hörn.

Mot en bakgrund, som består av ett rektangulärt, i övre hörnen av- fasat fält, reser sig ett girlandprytt träkors. Predikstolen, där en häftigt gestikulerande präst tagit plats, har en rikare utformning med rocailler men saknar ljudhimmel.

Fasaden inåt fästningen (fig. 2) upplivas av östra korsarmens gavel med tympanonfält, stickbågig, i en rektangulär nisch infälld huvudingång med ovanför liggande inskriptionstavla, rundfönster och fyra lisener, vilka äro fördelade parvis nära hörnen och av- brutna av ett arkitravparti i samma höjd som skyttegångarnas vat-

(10)

a. b.

Fig. 4. Hårlemans projekt till kyrka på Sveaborg. A. E. Getes rithäfte. a. Skär- ning av norra tvärarmen. b. Norra gavclfasaden.

Hårleman's project for a church at Sveaborg. A. E. Gete's drawing-book.

a. Section ol the northern arm of transept. b. Facade of northern gable.

tentak. Gavelfrontonen krönes av ett enkelt latinskt kors. Norra och södra korsarmens sidofasader, belägna på var sin sida om mittrisaliten, ha nedtill en av lisener indelad muryta mod krenåer och upptill kleristorieväggar med de ovannämnda stickbågsfönst- ren. Bottenvåningens lisener övergå upptill i kontreforer, som i denna fasad se ut som pilastrar med enkla kapital. Vattentaket är tvådelat; på skyttegångarna lågt pulpettak mellan kontreforerna, på korsarmarna ett lågt, enhetligt valmtak, till vilket gavlarnas en aning lägre tympanontak ansluta sig. Takytorna äro laverade röd- bruna, synbarligen åsyftande tegeltak.

Fasaden åt norr (fig. 4b) visar den osymmetriskt placerade kors- armsgaveln med rektangulär dörr, rundfönster, gavelfronton och lisener med liknande gruppering som i huvudfasaden samt korar- mens och östra korsarmens sidor mod liknande väggindelning, svängda kontreforer samt stickbågiga dörrar till skyttegångarna, krönta av var sin inskriptionstavla. Av laveringstekniken kan man sluta sig till, att skyttegångarnas väggar, norra och södra korsarmens nedre del samt kontreforerna varit avsedda att muras av

(11)

n M i J n^N

Fig. 5. Detalj av Sveaborgs relalionsrilning för år 1750 visande den påbörjade bastionen Hårleman, Polhems paviljong samt den tillsvidare blott projekterade

bastionen Polhem.

Detail of the 1750 scale drawing lor Sveaborg showing the commcnccd Hårleman bastion, lhe Polhem puvilion and the then only projected Polhem bastion.

gråsten, varemot övriga murpartier äro tänkta som murade av tegel och gråputsade.

Den tillämnade kyrkans arkitektur är i flera avseenden anmärk- ningsvärd, speciellt som Hårleman ej i högre grad intresserade sig för kyrkoarkitektur, och då han levererat ritningar till endast få nybyggen På detta område.

Kyrkans plan och uppbyggnad kunna visserligen vid en hastig anblick förefalla improviserade inom den av bastionerna och kurtinen bildade ramen. En närmare granskning ger emellertid till

(12)

resultat, att utgångspunkten för kyrkans arkitekturschema är den italienska barockens treskeppiga långkyrka, försedd med tvär- skepp, mittskeppstunnvalv, kleristoriefönster, konkava kontreforer och rikt utformad, kulissartad skådefasad mot gatan eller torget.

Denna kyrkotyp förberedes i Sverige av Tessin d. ä:s Kalmarkate- dral, och Tessin d. y. tilläm- par den bl. a. i Fredrikskyrkan i Karlskrona.22 Hos Hårleman är denna arkitektur betydligt reducerad; det är endast vissa element han använder, så t. ex.

mittskeppstunnvalvet med gör- delbågarna, det påfallande låga vattentaket, det avrundade koret med halvkupol, stött av valvribbsartadc stödbågar, tvärskeppet och skärmfasaden, den sistnämnda i en i förhål- lande till Tessin mycket be- härskad form.

Skisserna från Hårlemans Romvistelse visa, att arkitekten ej utan vidare godtar det tessinska arvet. Tvärtom stu- derar han på ort och ställe de romerska barockmonumenten.

\\ särskilt intresse är, att bland hans skisser från Rom finns en barockkyrka88 (fig. 6), vars kompositionssystem i sina huvuddrag återkommer .i Sveaborgskyrkans tvärarmar.

I ritningarna lill Sveaborgs kyrka har Hårleman förvånansvärt djärv! grupperat om de romerska och tessinska förebildernas bygg- n.idssehema. Till kyrkans huvudparti tager han förebildernas en- skeppiga tvärarm, vilken han placerar mitt i kurtinen och vinkel- rätt mot denna med huvudingången mot paradplatsen och koret mot havet. Barockkyrkans treskeppiga långhus blir ett onormalt långt

Fig. G. Romersk barockkyrka i Hårlemans

skissbok. Nationalmuseum.

Roman liaroquc church in Hårlcman's sketch-book. National Museum.

22 Ragnar Josephson, Tessin, Nicodemus Tessin d. y., Tiden - verket, Stockholm 1931, senare delen, fig. 86, 89, och 90.

25 S t a v e n o w , a. a. fig. 9.

(13)

H Å R L E M A N O C H S V E A B O R G 3 3 1

utdraget tvärskepp till kyrkans huvudparti. Det placeras i kurtinens riktning, och kurtinen bestämmer dess längd. I fasaden mot paradfältet dominerar intrycket av basilika sedd från sidan; den utskjutande mittrisaliten förmår icke upphäva detta intryck. En liknande uppsyn skulle kyrkan ha haft sedd från sjösidan. Baroc- kens praktfasad, hos Hårleman i förenklad form, kommer endast i ringa mån till sin rätt på kyrkans långsidor. Det är i stället sido- armarnas gavlar som bevarat detta barockelement, mittrisaliten i två våningar, krönt av ett tympanon och flankerat av sidoskepps- partierna med do konkavt svängda strävpelarna. Gavlarnas enhet- liga, välbalanserade helhetsintryck förtages i viss mån av kyrkans huvudpart!, som dock i stort sett utgör en lugn och neutral bakgrund för gavlarnas skärmfasader.

Märkligt nog observeras tvärarmarnas treskeppighet alls icke i kyrkans inre. Det är blott i exteriören och i skärningen man kommer underfund med tvärarmarnas konstruktionssystem.

Det vore oj sanningsenligt att påstå, att den projekterade Svea- borgskyrkan skulle blivit ett arkitektoniskt mästerverk. Härtill är kompositionen alltför lös, planen alltför hugskottsmässig och upp- byggnaden alltför svår att överblicka. Exteriör och interiör mot- svara ej heller varandra.

Framför allt två omständigheter måste på ett avgörande sätt ha bidragit till kyrkans egenartade utformning: fästningsmiljön och kyrkans därav betingade placering i kurtinen. På dessas konto måste vi skriva do långa tvärarmarna, altarets placering i väster samt skyttegångarna. Att kyrkan saknar torn, och att vattontaket är ett lågt valmtak är säkert även i viss mån beroende av fortifikatoriska synpunkter. Att altaret förlagts i väster och huvudin- gången i öster beror säkert på rent arkitektoniska omständigheter;

man har velat utnyttja kyrkan som cn välbehövlig mittbyggnad vid det stora paradfältets västra kant, och under sådana omständigheter är det givet, att huvudentrén och altaret placeras i fältets och kurtinens mittaxel. Den axiala symmetrin, obligatorisk vid varje platskomposition under barocken och 1700-talsklassicismen, har genom- trängt även själva kyrkobyggnaden och sammanbundit denna med sin omgivning.

En följd av skyttegångarnas närvaro är, att alla ljusöppningar finnas i valvhöjd, och att allt ljus praktiskt taget kommer uppifrån.

(14)

[&"',.. C/Cl/(/{r«

Fig. 7. Detalj av Sveaborgs relationsritning för är 175C. Vargens paradplats med

omgivande byggnader. 1 fallets övre kant eu projekterad kyrka.

Detail of the 1756 scale drawing for Sveaborg. The parade ground on Vargön wilh the surrounding buildings. In the upper edge ot the field a projected church.

Som ersättning för de egentliga fönstren upplivas kyrkorummets innerväggar av ovanbeskrivna inskriptionstavlor och nischer.

I Hårlemans Sveaborgskyrka igenkänna vi dels barockens för- måga att maskera en kyrkobyggnads planläggning med kulissfasa der, som uppfylla den föreliggande platskompositionens krav, dela frihetstidens förkärlek för det nyttobelonade förenat med det este- tiskt njutbara. Hårleman själv är ju den store reformatorn på bo- stadsarkitekturens område. I ritningarna till Sveaborgs kyrka experimenterar han med att kombinera gudshus med befästnings- verk och platskomposition. Det är utan vidare klart, att ritning-

(15)

II Ä II L E M A N O C I I S V E A B O Ii G 333

arna kommit till i viss mån som etl samarbete mellan Ehrensvärd och Hårleman. Säkert har den förre givit Hårleman den fortifika- loriska utgångspunkten. Hade kyrkan blivit byggd, hade den sä- kert blivit Hårlemans mest

originella men säkert icke hans vackraste skapelse.

En relationsritning för 175624 (fig. 7—8) ger cn intressant inblick i det föl- jande stadiet i kyrkproblc- mets utveckling på Svea- borg. Polhems paviljong

ingår nu som en del i en läng. tresidigt bruten, tills vidare blott projekterad byggnadslänga strax in- nanför kurtinen Hårle.- man-Polhem (fig. 7). I don- na längas och bastion Eke- blads mittaxel har man

tänkt sig en likaledes vin- kelbruten byggnad, belä- gen alldeles intill Eke- blads fasad. Som en sido- byggnad i detta väldiga

komplex finns utritad en lång och smal, till sin planläggning fem- sidig byggnad skjutande snett inåt från kurtinen Polhem-Hamilton och betecknad som kyrka. Av don oregelbundna formen att döma Jm- kyrkan tänkts som cn fortifikatoriskt betonad byggnad.

Samma relationsritning visar en i norra delen av Stora Öster Svartö placerad, mäktig platskomposition omgiven av kaserner (fig. 8). I den nordvästra, smalare ändan finns en stor fondbyggnad med ena långsidan mot gården. Byggnadens funktion är ej utsatt på här ifrågavarande ritning men av relationsritningen för påföl- jande år25 framgår, att det är fråga om en kyrka. En närmare granskning ger som resultat, att det måste vara don av Hårleman

i

Fig. S. Ilctalj av Sveaborgs rclatioiisrilning för är 17.'>li med del projekterade, kringbyggda området på Stora Öster Svartö. I nordvästra

hörnet av gården ligger Hårlemans kyrka.

Detail of lhe 1756 scale drawing lor Sveaborg with lhe projectcd, cnclosed area on Stora öster Svartö. In the north-wesl nirmr of the enclosurc

is HårlcmaiVs church.

24 Sveaborgs fästningsplaner, översiktsplan 20, Kungl. Krigsarkivet.

25 Sveaborgs fästningsplancr, översiktsplan 22, Kungl. Krigsarkivet.

(16)

("!!__!

Fig. 9. Detalj av Sveaborgs relalionsrilning för 1764. Paradplatsen på Vargön med dels uppförda, dels planerade byggnader. I fältels nordvästra hörn ligger

Hårlemans kyrka.

Detail of lhe 1764 scale drawing for Sveaborg. The parade ground ou Vargön with buildings erected or planned. In the north-west corncr of the field is

Hårleman's church.

planerade kyrkan, vilken man nu tänkt sig på grannön som en fri- stående byggnad. Meningen har alltså nu varit att fästningen skulle ha två kyrkor, cn på Vargön och en på Stora Öster Svartö. Detta byggnadsprogram opererar man med ännu på 1763 års relationsritning,20 utan att dock någondera kyrkan har påbörjats.

En radikal omändring av de föregående årens byggnadsprojekt för Stora öster Svartö inträder i och mod den av von Spången för

" Sveaborgs fästningsplanor, översiktsplan 26, Kungl. Krigsarkivet.

(17)

år 1764 uppgjorda relationsritningen27 (fig. 9). Kyrkan är nu slo- pad från Stora öster Svartö; den uppträder däremot återigen på Vargön men naturligtvis ej på den av Hårleman avsedda, redan upptagna platsen innanför kurtinen mellan bastionerna Hårleman och Polhem utan norr om denna i linje med den tidigare nämnda, vinkelbrutna byggnadslängans nordligaste parti utgörande alltså en flygel i det redan förefintliga byggnadskomplexet. Hårlemans kyrka ersätter nu den alltsedan 1756 på generalplanerna synliga kyrkan, som efter 1763 ej längre förekommer på ritningarna. Där- emot har Hårlemans kyrka ännu på 1772 års relationsritning^{2 8} samma placering som 1764, varefter även denna byggnad försvinner utan att ersättas av någon annan, som permanent tänkt kyrka. Men den i 1766 års inventarium omnämnda provisoriska kyrkan, som var inrymd i mansarden i ett materialhus av korsvirke och bräder utan- för kurtinen Polhem-Hamilton, fick kvarstå ända till Sveaborgs belägring 1808, då den revs av fruktan för eldsvåda.29

Huruvida den hårlemanska kyrkan under sin exil på Stora Öster Svartö och senare som fristående flygelbyggnad vid paradplatsen på Vargön fortfarande varit avsedd att ha från kyrkorummet skilda skyttegångs-sidoskepp framgår ej av generalplanerna. Det originella formspråk Hårleman givit kyrkan grundar sig framför allt just på läget i kurtinen; lösryckt från denna förefaller kyrkans arkitektur föga motiverad för att icke säga meningslös. Att Hårle- mans kyrka medtagits i andra platskompositioner ännu t. o. m.

1772 vittnar om stor uppskattning men knappast om verklig för- ståelse för överintendentens arkitektur. Hårlemans Svcaborgskyrka bör redan ur 1750- och 1760-talssynpunkt ha varit en arkitektoniskt föråldrad anläggning, och det är fullt naturligt, att den under gustaviansk tid ej längre skulle förverkligas.

Den andra Sveaborgsritningen av Hårleman (fig. 10) är försedd med följande förklaring: » D e s i n g n T i l e n p o r t p å C o u r t i n e m e l a n B a s t i o n H å r l l e m a n o c h B a s t i o n ä h r a, p å

29 Journal öfver Sveaborgs belägring från den dag som första skottet lossades den 15 Mars, Ar 1808. Handskrift i Kungl. Biblioteket, Stockholm.

(18)

Fig. 10. Hårlemans ritning till port i kurtinen mellan bastionerna Hårleman och Ara. A. B. Getes rithäfte.

IIäilcman's drawing tor a doorway in lhe curtain between the Hårleman and Ära bastions. A. K. Gcte"s drawing-book.

S v e a b o r g , a f ö f w e r H å f i n t e n d e n t e n B a r o n H å r l e - m a n . P o r t e n ä r w ä l d e r p å C o u r t i n e m e n e j e f t e r d e n n e R i j t n i n g u t a n h e l s i m p e l l . » Ritningen visar öst- ligasto delen av bastion Hårlemans södra flygel, skärningen av bastion Äras nordligaste del samt den mellan nämnda bastioner be- lägna kurtinen med en mitt på belägen portbyggnad, allt sett från söder samt under denna bild motsvarande vågräta skärning, dock endast det närmast murytan belägna murvcrket medtaget. I rit- ningens övre kant finnas bläckskrivna upplysningar; porten kallas

»Hårlemans Port». Kurtinen, som avslutas av ett torvbetäckt bröst- värn, har sex krenåer, tre på vardera sidan om porten.

Portens arkitektur är mera invecklad än vacker. Själva portöpp- ningen är rektangulär mod en liten konsol i vardera övre hörnet.

Ovanför öppningens mitt är en slutsten placerad och något högre upp sex små krenåer. Detta mittparti är infattat i en ruslicerad inramning, som består av två bärande lisener, upplivade av var sitt rektangulära fält med krenå och slutsten samt inskriptioner.

Lisenerna förenas av en stickbåge med det kartuschomgivna lilla

(19)

» . 1 /( /. E M A N I I I . II S V E A B O R G 337

Fig. 11. llelalj av Sveaborgs relationsritning för år 1751. Kurtinen mellan bastionerna Hårleman och Ära är endast till cn del uppmurad. Den tillsvidare

icke påbörjade porten överensstämmer i princip med Hårlemans portprojekt.

Detail of the 1751 scale drawing for Sveaborg. The curtain between lhe 1 la lie- man and Ara bastions is only parlly built. The doorway, which has not yct

been begun, conforms in principle lo !larleman's projecl.

riksvapnet. Lisenerna stödas skenbart av likaledes rusticerade lialv- lisener. vilka i kurtinens kordongniva övergå till klena, inai svängda kontreforer. Hela denna apparat har nedtill d t särskilt sockelparti och krönea av ett med ovala skottöppningar försett arkitravparti, som i sin tur har en upptill inåt dragen avslutnings- list. Huru portens och kurtinens norra, inre sida varit avsedd atl gestaltas, framgår ej av ritningen. Porten i dess helhet är ungefär jämnhög med de omgivande bastionerna.

Den sällsynt detaljrike kompositionen skiljer sig som helhet be- traktad avsevärt fr&n Hårlemans (ivriga fästningsportar, vilka ha rw vida enklare och sakligare uppsyn/1" Men av detaljerna känna vi igen Hårleman. Kontreforerna påminna om de i kyrkorna och Drottningholmsstallet, rustiken och riksvapnet återfinnas även de i flera av arkitektens skisser och realiserade arbeten.³¹ Man har en känsla av att Hårleman i denna kurlinport gått längre än vanligt i detaljutformning. Det är frestande att se orsaken i inskriptions- lav lorna, vilka tydligen på Ehronsvärds förslag medtagits i port- fasaden, vilken härigenom blivit rätt bred. Resultatet är ej enbart tilltalande; det har mera av avskräckande Förevareverk iin av nyk- ter 1700-talsarkitektur över sig.

,(> J f r t. ex. S t a v e n o w , a. a. lig. 113—Hö.

" So t. ox. S t ä v e n ow, a. a. fig. 58.

22—Fornvännen 1946

(20)

l/f/ryr C Srrrnr/w ff/n- J n u n i a 6.

Fig. 12. Detalj av Sveaborgs relationsritning för år 1773. Kurtinen mellan bastionerna Hårleman och Ära med porten i dess slutliga form.

Detail ot the 1773 scale drawing for Sveaborg. The curtain between the Hårle- man nnd Ara bastions with the doorway In its final form.

Att Hårleman givit den nu behandlade kurtinporten en mera ut- arbetad och pompös form än vad övriga portar på Vargön och över huvud på Sveaborg ha, med undantag av Kungsporten, kan få en naturlig förklaring. Hårlemans port är nämligen den port, genom vilken vägen från Gustavssvärd går in i Vargöns huvudfäst- ning, alltså under 1700-talets tredje fjärdedel näst Kungsporten den förnämsta på Sveaborg.

Som av Getes förklaring till portritningen framgår, blev porton ej byggd efter Hårlemans ritning. En relationsritning för år 175132

visar bastion Hårlemans södra fasad och kurtinen mellan denna och bastlon Ära, vardera uppmurade endast ett stycke ovanför marken.

Mitt i kurtinen syns en ännu ej påbörjad port (fig. 11), som visar sig vara nästan exakt likadan som den av Gete efter Hårleman kopierade. Kurtinen har emellertid ej de på Hårlemans ritning synliga krenåerna utan två embrassyrer, en på var sida om porten, och

, 2 Sveaborgs fästningsplaner, Vargö nr 25, Kungl. Krigsarkivet.

(21)

H Å R L E M A N O C H S V E A B O R G 3 3 9

krenåerna i bastion Hårlemans östra gavel saknas. Av allt att döma har Hårleman levererat sin portritning redan före 1751, kanske samtidigt med kyrkprojektet. Av 1752 års relationsritning3 3 fram- går, att nämnda år ingenting byggts på själva porten utan endast på bastionen. På några generalplaner är kurtinen återgiven utan port. I inventariet av 1766 omnämnes redan porten som en välvd sortiport,34 och på en av Getes akvareller är den synlig. Det slutliga utseendet framgår av en relationsritning från 1773,³⁵ som visar en kurtinport (fig. 12) med en helt annan arkitektur än den gamla Hårlemanritningen; formerna överensstämma i stort sett med de inånga portar, som under gustaviansk tid uppfördes på Sveaborg.

Någon gång mellan 1752 och 1766 har man övergivit Hårlemans portriktning och realiserat ett enklare men samtidigt tidsenligare projekt. Såväl kurtinen Hårleman-Ära som dess port förstördes under Sveaborgs bombardemang under Orientaliska kriget 1855.

I samband med »Hårlemans» port kan det vara av intresse att taga upp frågan om huruvida bastionen uppkallats efter överinten- denten, vilken levererat ritningar till kurtinport och kyrka i var sin ända av bastionen, eller efter hans av allt att döma för fästnings- bygget rätt obetydande kusin Paco Hårleman. Då såväl Carl Gustav Tessin som Christoffer Polhem, vilka icke verkat på Sveaborg men i stället hörde till Ehrensvärds vänkrets och till de mest fram- stående männen i frihetstidens Sverige, fått sina namn knutna till Sveaborgs fästningsverk, kan det anses någorlunda säkert, att bastion Hårleman har sitt namn efter arkitekten, ej efter officeren Hårleman. Fästningsbyggaren reser äreminne över tre icke-mili- tärer, konstälskaren Tessin, uppfinnaren Polhem, arkitekten Hår- leman!

*

Den tredje av Hårleman för Sveaborg gjorda ritningen i Getes häfte visar tre olika typer skyllerkurar, av första, andra och tredje rangen (fig. 13). Den gemensamma explikationen lyder:

» D e s i n g n e r T i l l s k y l l e r k u r a r p å S v e a b o r g s F ä s t n i n g a f ö f w e r H å f i n t e n d e n t e n B a r o n H å r l i e - m a n .

34 Kungl. Fortifikationens historia IV, 10, s. 331.

(22)

a. b. c.

Fig. 13. Hårlemans ritning till skyllerkurar pä Sveaborg. A. E. Getes rithäfte.

a. K u r av första rangen, b. K u r av andra rangen, c. Kur av tredje rangen.

Härleman's drawing lor lookout turrets at Sveaborg. A. E. Gete's drawing- book. a. Turret of the first rank. b. Turrct of the second rank. c. Turret of

the third rank.

a. t i l B a s t i o n s P o i n t e r a f s i e l f w a h u f w u d w e r c - k e n . e l l e r I s t a R a n g e n .

b. T i l B a s t i o n s P o i n t e r a f u t a n w e r k e n . s o m H å r l i e m a n P o l h e i m m e d F l e r e 2 d r a R a n g e n .

c. 3 d i e R a n g g e n s o m T e n a i l l e r o c h s t r a n d w e r c - k e n p å G u s t a f s s w ä r d , m e d f l e r e .

d. n å g r a a f d e s s e ä r o E x e q v e r a d e a f F i n s k m a r - m o r n e m l : b a s e m e n t e r o c h C a p i t ä l e r h u g g e n o c h g r o f s l i p a d , d e t ö f r i g a ä r a f T e g e l i . »

Alla tre typerna påminna starkt om varandra. De ha alla sex- sidig plan med tre sidor skjutande utanför murytan och ingång direkt från vallgången, som synes vara i samma nivå som kurarnas golv. Första och andra rangen ha vid kurens halva höjd en vågrät

(23)

Il A R L E M A N O C H S V E A B O R G 341

list; basementet och t a k h u v e n — k a p i t a l e t ä r o r i k t p r o f i l e r a d e . F ö r - s t a r a n g e n s k u r h a r dessutom i v ä g g a r n a s n e d r e del r u n d a medal- j o n g e r , en på varje v ä g g samt en k u n g l i g k r o n a på den k l o t f o r m a d e t a k a v s l u t n i n g e n . T r e d j e r a n g e n s b a s e m e n t ä r n e r å t s p e t s i g t avsmal- nande, och ä v e n i ö v r i g t ä r denna

t y p den e n k l a s t e . F ö n s t r e n ha hos alla t r e t y p e r n a en a n s p r å k s l ö s r e k t a n g u l ä r form.

De av H å r l e m a n r i t a d e s k y l l e r - k u r a r n a t i l l h ö r a det s e n b a r o c k a skedet i den fasta s k y l l e r k u r e n s h i s t o r i a , som u p p h ö r u n g e f ä r i och med f r a n s k a r e v o l u t i o n e n . S k y l l e r k u r e n , en a v l ä g g a r e av s e n m e d e l t i d e n s h ö r n t u r e l l , i n t r o - d u c e r a s i det v a u b a n s k a b a s t i o n s - systemet, först med högt och spet- s i g t tak a v g o t i s k typ, s e n a r e med en l ä g r e , b a r o c k f o r m i g t s v ä n g d t a k h u v (fig. 14). B å d a dessa k u r - t y p e r ä r o r i k t r e p r e s e n t e r a d e i 1600- oeh 1700-talens fortifika- tionsböcker.3 6 De h å r l e m a n s k a s k y l l e r k u r a r n a a v v i k a dock från dessa m ö n s t e r b o k s k u r a r , ej vad k o n s t r u k t i o n e n v i d k o m m e r men t i o n e r i n g e n ä r m e r a t i l l t a l a n d e enlig.3 7

Vi skola nu u n d e r s ö k a h u r u v i d a s k y l l e r k u r a r v e r k l i g e n f u n n i t s Fig. 14. Skyllcrkur av barocktyp. Efter

»Architecturc militaire ou 1'art de lortifier» av 1741.

Lookout turret of the Baroque type.

After •Architccture militaire ou 1'art de lortifier» of 1741.

i k o n s t n ä r l i g m e n i n g . P r o p o r - och t a k a r k i t e k t u r e n fullt tids-

38 Se t. ex. D a n i e 1 S p e c k 1 e, Architectura von Vestungen, Strassburg 1608, kopparsticken nr 9 och 11; J o h a n B e r n h a r d S c h e i t e r , Exa- men fortificatorium, Strassburg 1676, kopparsticken nr 2 och 7; Architec- ture militaire, ou 1'art de fortifier, Haag 1741, planscherna 4, 20 och 27.

Av dessa arbeten torde åtminstone de två senast nämnda ha ingått i Ehren- svärds bibliotek. Böckerna förvärvades 1936 från Tosterup till Sveaborgs museum.

37 Stavenow avbildar on ritning av Hårleman till cn skyllorkur, avsedd för varvainuren i Karlskrona. Kuren motsvarar tredje rangen av Svea borgskurarna. Se S t a v e n o w , a. a. fig. 116.

(24)

t -

^ J . ¹

r^i

• i

r J ,

WttffE^j':

W 1 I l T I

•

*5ÉV P C

Fig. 15. Detalj av Sveaborgs relationsritning för är 1752. Pointcn av bastion Seth med nyuppmurad skyllerkur.

Detail ol the 1752 scale drawing lor Sveaborg. The point ot the Seth bastlon with newly erected lookout turret.

på Sveaborg och om de varit byggda i överensstämmelse med Hår- lemans förslag.

En relationsritning för år 1752³⁸ visar, att man nämnda år för- sett pointen på bastion Seth på Vargön med en skyllerkur och ett bröstvärn (fig. 15). Kuren, som enligt Getes anteckningar borde vara av första rangen — bastion Seth hör ju till de innersta anlägg- ningarna på Vargön — liknar visserligen mest den första av de hårlemanska kurarna men är ej exakt likadan som denna. Fönstren äro mindre och sitta högre upp, den vågräta listen ligger lågt nere nära basementet, och medaljongerna saknas helt och hållet.

Skiljaktigheterna kunna givetvis bero på att skyllerkuren oj ut- ritats med särskild omsorg. En annan ritning (förslagsritning?)39

från samma år visar bastion Seths södra fasad, och här är skyllerkuren någorlunda lik Hårlemans kur av första rangen dock med den avvikelsen, att medaljongerna saknas (fig. 16). Bastion Seths skyllerkur är upptagen i överlåtelseinventariet av år 1766.⁴⁰ Den har marmorfot och brädtak samt tegelväggar, vilka tagit skada.

Att även bastion Hårlemans point varit avsedd att få en skyllerkur framgår av en relationsritning för år 1753.41 Kuren är åter-

40 Kungl. Fortifikationens historia IV, 10, s. 325.

(25)

II A R L E M A N O C 11 S V E A B O R G 343

Fig. 16. Detalj av Sveaborgs förslagsritning(?) för år 1752. Pointen av bastion Seth med en tillämnad skyllerkur.

Detail of the 1752 proposal drawing(?) for Sveaborg. The point of lhe Seth bastion with a projected lookout turret.

given som ännu icke byggd (fig. 17). Den påminner kanske mest om Hårlemans andra rang, men vägglisten är lågt nere och bas- tionsbröstvärnet högre än på Hårlemans ritning. Ifrågavarande skyllerkur omtalas ej i inventariet av 1766, och den torde aldrig ba uppförts.

Av Getes kommentarer till skyllerkursritningarna veta vi, att strandverken på Gustavssvärd skulle få kurar av tredje rangen.

Så synes även ha varit fallet att döma av cn ritning, som visar vad som murats på Gustavssvärds strandverks galleri före den 26 nkl. 1752.⁴² På ritningen ser man blott basementet av en skyllerkur, men den murade delen tycks stämma överens med basementet på tredje rangens kur. Inventariet av 1766 upptager tre skyllerkurar på Gustavssvärds strandverk, belägna i var sin point. Kurarna äro av tegel med fot av marmor och tak av trä. Rappningen är avfallen och murverket har tagit skada.43 Två av dessa kurar kunna med lätthet igenkännas på Getes Sveaborgsbilder och på en akvarell i Kungl. Biblioteket visande Gustavssvärd (fig. 18). En av dem är dessutom synlig på Elias Martins duk med Turunmaa-fartyget i Gustavssvärds sund.⁴⁴ Teckningen är ej alltför detaljerad, men '-' Sveaborgs liistningsplaner. Gustavssvärd nr 60, Kungl, Krigsarkivet.

1:1 Kungl. Fortifikationens historia IV, 10, s. 317.

44 A. W. R a n c k e n , Sveaborg, dess tillkomst och öden, Helsingfors 1933, fig. 10.

(26)

j . i i i

i i i i I I I I I I I | - ' c(

i >:. v v . . V i

Pig. 17. Detalj av Sveaborgs relalionsritning för år 1753. 1'oinleu av bastion Hårleman med en ännu ej uppmurad skyllerkur.

Detail of the 1753 scale drawing tor Sveaborg. The point of the Hårleman bastion with a lookout turret not vel built up.

Fig. 18. Gustavssvärd sett från sydost. På strandverket tvä skyllcrkurar och en p å bastion I.antin^shauscn. Akvarell i Kungl. Biblioteket.

Gustavssvärd seen from the south-east. On the shore works two lookout turrets, and on the Lantingshausen bastion, one. Water colour in the Uoyal Library.

åtminstone av Getes bild får man den uppfattningen, att kurarna påminna om tredje rangens. Av Getes bilder framgår dessutom, att Gustavssvärd haft ytterligare två • skyllcrkurar, en i spetsen av bastion Lantingshausen, en annan i pointen av bastion Zander strax intill den flaggstång, där fästningsflaggan under svenska tiden vajat. De sistnämnda kurarna ligga innanför bastionernas bröstvärn och falla tydligen utanför den hårlenmnska rangskalan. P§ Getes akvareller synas förutom skyllerkurarna på Gustavssvärd en i

(27)

II Å R L E M A N O C II S V E A B O l i G 345

och rela- atl Hårle- spetsen av bastion Palrastjerna och en på Långörn intill flagg- stången, men även dessa kurar kunna icke utan vidare räknas till Hårlemans skyllerkursgrupp.

Jämförelsen mellan Hårlemans skyllerkiirsrilningai tionsritningarna samt överlåtelseinventariet har visat,

mans ritningar knappast blivit följda i detalj. Det ser snarare ut som om alla nu nämnda skyllerku^: rar på Sveaborg i någon mån avvikit från Hårle- mans kurar. Likadant förhåller det sig med en skyllerkur på Gustavssvärd (fig. 19), upptagen på en förslagsritning för år 1781.43 Av explikalin- nen framgår, att det är fråga om en gammal skyllerkur, vars tegelmuining skall förnyas med järn- brända tegel. Takformen överensstämmer möjli- gast väl med taket på Hårlemans andra rang: bese- mentet kan uppfattas som en mellanform mellan motsvarande delar på Hårlemans andra och tredje rang. Vägglisten saknas, och fönstren äro särde- les små. Förhåller sig saken kanske så, att fortifi- kationsofficerarna på Sveaborg med Hårlemans skyllerkursprojekt som utgångspunkt konstruerat kurar med Imrleinanska detaljer men med frän Hårlemans projekt avvikande proportionering?

Vi ha kunnat konstatera, att de flesta skyllerkurarna koncentrerats på Gustavssvärd vid det fortifikatoriskt viktiga inloppet till Helsingfors.

Dessutom har man tänkt sig skyllerkurar även inne i fästningen, av vilka dock endast en, den på

bastion Seth med säkerhet blivit uppsatt. Dessa smäckra skyllerkurar med basement och tak av marmor och väggar av putsat tegel måste, där de stodo mot de grå och strama bastionsmurarna ha tett sig som välgörande fixpunkter för ögat. Man anar, att Ehrensvärd varit starkt medveten om skyllerkurarnas roll som viktiga dekora- tiva element i den ofta trista fästningsmiljön, och att han därför icke nöjt sig enbart med kurar ritade av hans egna fortifikationsofficerare ulan vänt sig till den främste arkitekten i riket, vars

Fig. 19. Detalj av Sveaborgs för- slagsrilningförår 1781. Gammal skyllerkur på Gus-

lavssvärd.

Detail of lhe 17S1 scale drawing for Sveaborg, (lid lookout lurret al l.us-

tavssvard.

'"' Erigskoll. arkiv, Fort. dep. E. III, 1781 års glottastatehandlingar, Kungl.

Krigsarkivet.

(28)

projekt sedan utgjort utgångspunkten för skyllerkursarkitekturen på Sveaborg.

Skyllerkurarna innebära ett kortvarigt men elegant avsnitt i Sveaborgs byggnadshistoria. Redan 1766 äro de i bristfälligt skick.

Sedan de fasta skyllerkurarna mot slutet av 1700-talet blivit omo- derna, avlägsnades med all sannolikhet även Sveaborgskiirarna. På 1800-talsvyer över fästningen saknas de genomgående.

Av kopiorna i löjtnant Getes rithäfte ha vi erfarit, att Hårleman tvärt emot vad som tidigare antagits, haft del i Sveaborgs fäst- ningsbyggnad. Av hans ritningar till kyrka, kurtinport och skyllcrkurar komma i viss mån endast de sistnämnda till användning.

Sedda mot Hårlemans övriga cevres som bakgrund äro kyrkan och porten originella inslag men knappast högklassig byggnadskonst.

Ett större värde än som komplement till Hårlemans eget stora livsverk ha hans Sveaborgsritningar, när det gäller att utreda fäst- ningens byggnadshistoria och draga upp gränserna mellan det rent fortifikatoriska och nyttobetonade samt det, som kommit till i syfte att tillfredsställa estetiska krav.

När nu Getes rithäfte vittnar om att Hårleman haft sitt finger med i en kyrka, en port och några skyllerkurar, har man allt skäl att förmoda, att hans andel i bygget ej inskränkt sig till blott dessa av en tillfällighet påvisbara detaljer. Tvärtom borde det väcka för- våning om ej Hårleman i egenskap av överintendent haft åtskil- ligt att göra med Sveaborgs fästningsbygge, det största byggnads- företag svenska staten haft under 1700-talet. Officersnamnen på de årliga förslags- och relationsritningarna utesluta icke, att det fun- nits numera förkomna originalritningar av Hårleman, eller att Hår- leman ställt skisser till Ehrensvärds förfogande, varefter denne låtit sina fortifikationsofficerare utföra detaljerade byggnadsprojekt. En framtida forskning skall klarlägga i vilken mån Hårleman kan spåras bakom en sådan mäktig portbyggnad som Kungsporten på Gustavssvärd och borggårdskomplexet på Vargön, båda med skenperspektiv och den senare dessutom Finlands första monumen- tala platskomposilion med helt kringbyggd gård.

(29)

H A R L E M A N O C H S V E A B O R G 3 4 7

S U M M A R Y

LARS PETTERSSON: Hårleman and Sveaborg.

Among the officers who took part, under the leadership of Augustin Ehrensvärd, in the work of building the fortress of Sveaborg in Finland

(begun in 1748) is to be especially noted Lieutenant, subsequently Captain, Adolf Erik Gete, bom in 1730, died in 1795. A recently discovered drawing- book from his hand containing building plans designed by himself and copies of those of First Commissioner Carl Hårleman, horn in 1700, died in 1753 has been preserved. Among the Hårleman copies there are also drawings for Sveaborg, namely for a church in tho curtain between the Hårleman and Polhem bastions on Vargön, a doorway in the curtain between the Hårleman and Ära bastions, also on Vargön, and for three different types of lookout turrets.

The project for the church (tig. 1—4), which was never realized, shows a cruciform church, the main part of which is placed at right angles to the curtain wall, the arms of the transept being abnormally long. To somo extent the exteriör of the Jbuilding follows the plan of the Koman three-aisled Baroque basilica (fig. 6).

IIårleman's church project will probably have come into existence before 1750. The drawings for that year (fig. 5) and the following years (in the Royal Military Archives in Stockholm) show various proposals for the arrangement of the buildings on Vargön. In 1773 Hårleraan's plans, which were already out-of-date, wero rejected.

The drawings for the curtain doorway (fig. 10) is probably contemporary with the church plan, and is unusually full of detail to be from Hårleman's hand. The high inscription-tablets and the crenels play an important part in the composition. Scalo drawings which have been preserved (fig. 11) show how here, too, Hårleman's design has been departed from. When the doorway was at last finished, it was erected from other drawings, simpler and more appropriate to the times (fig. 12).

The design for lookout turrets shows three different types, of first, second, and third rank (fig. 13 a—c), intended for main works, outworks and tenailles, and shore works. Hårleman's turrets clearly départ from the turrets in the contemporary literature on fortifications (fig. 14), and in architectonic respects they are fully up-to-date. The pediments and roofs were to be of Finnish marble, the walls of dressed brick. It appears from the annual proposal and scale drawings (fig. 15—17, and fig- 19) that not a single lookout turret at Sveaborg was built exactly according to Hårleraan's drawings, but that the latter were at any råte the basis of the lookout turret architecture at Sveaborg adopted by the fortification officers. The lookout turrets are to be seen on several 18th century views of Sveaborg (fig. 18).

Tho copies in Lieutenant Getes drawing-book show that, contrary to what has been previously assumed, Härleman"s services were employed for the building of lhe fortress at Sveaborg, which is all the more natural as he was Ehronsvärd's personal friend and an adherent of the »Hat> party.

But there is also reason to presume that Hårleman's share was not limited solely to these details, which have come to light only by chance.