Alpina freestylelandslagens perspektiv på Fysprofilens relevans för idrotten - en kvalitativ intervjustudie
The alpine freestyle national teams perspective on the relevance of Fysprofilen - a qualitative interview study
Christoffer Sundqvist & Per Söderberg
Examensarbete, 180 hp Tränarprogrammet Examensarbete för kandidatexamen i idrottsmedicin, 15 hp
Vt 2020
1
2
Abstract
By better understanding the physical demands placed on specific sports, the understanding of which physiological assessment methods that are most relevant will increase. In line with this notion, The Swedish Olympic Committee has designed a general test battery (Fysprofilen) that aim to identify the sub-capacities of athletes. However, because the test battery is not sports- specific its feasibility has been questioned by both researchers and users. Also, relatively little is known about the athlete’s perception of the relevance of Fysprofilen, or their motivation and attitude towards training and performing on these tests. Thus, the overall purpose of the present study was to investigate how athletes in the National Swedish snowboarding and freesski teams perceive Fysprofilens feasibility. Semi-structured interviews based on the theoretical frameworks Theory of planned behavior and Self-determination theory were conducted with four male participants, and later interpreted by means of thematic analysis. The results indicate that Fysprofilen is generally considered to be relevant and important for evaluating the training effects and future development areas. The tests are generally considered to be fun and rewarding to perform, but certain parts of the test battery such as the upper body tests are considered to be of no relevance to the sports, which also has a negative effect on their motivation and attitude to perform at these tests. Furthermore, it is expressed that it is more motivating to perform on tests that feel meaningful, which also contributes to making these tests more prioritized. Lower extremity and aerobic tests are considered to be most relevant to performance in the sport.
Against this background, Fysprofilen is considered to be an important part of an athlete’s development but it should be further examined if the including tests could improve its relevance to the specific sport.
Keywords: SOK, fysprofilen, snowboard, freeski, psychology, physiology
3
Abstrakt
Genom att förstå den specifika idrottens fysiska krav, kan också förståelsen öka kring vilka fysiologiska mätmetoder som är mest relevanta. Sveriges Olympiska kommitté har i linje med detta utformat ett generellt testbatteri (Fysprofilen) för att identifiera dessa delkapaciteter hos idrottare. Dock har testbatteriet fått kritik från såväl forskare som användare eftersom den inte är idrottsspecifik. I tillägg vet vi relativt lite om idrottarnas upplevelse av Fysprofilens relevans för deras specifika idrott, eller om deras motivation och inställning till att träna och utföra dessa tester. Således var det övergripande syftet med denna studie att undersöka detta hos utövarna i det svenska snowboard- och freeskilandslaget. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra manliga deltagare och utgick från två teoretiska ramverk (Theory of planned behaviour och Self determination theory), och tolkades sedan utifrån en tematisk analys. Resultatet i studien visade att Fysprofilen upplevs generellt sett vara ett relevant och viktigt verktyg för att utvärdera träningseffekter och kartlägga utvecklingsområden. Testtillfällena upplevs överlag vara roliga och givande att utföra, men vissa moment som exempelvis överkroppstesterna upplevs sakna relevans för idrotten, vilket har en negativ effekt på deras motivation och inställning till att prestera på dessa tester. Det ges vidare utryck för att det är mer motiverande att genomföra och prestera på de tester som känns meningsfulla, vilket också bidrar till att dessa tester prioriteras mer. Tester för nedre extremiteter och konditionstester anses vara mest relevanta för prestation inom idrotten. Mot denna bakgrund anses Fysprofilen vara en viktig del i idrottarnas utveckling, men bör vidare granskas om de inkluderande testerna kan förbättra sin relevans till den specifika idrotten.
Nyckelord: SOK, fysprofilen, snowboard, freeski, psykologi, fysiologi
4
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 5
1.1 Fysprofilen ... 7
1.2 Motivation ... 8
1.3 Inställning ... 9
1.4 Syfte ... 11
2 Metod ... 11
2.1 Design ... 11
2.2 Urval ... 11
2.3 Datainsamling ... 11
2.4 Procedur ... 12
2.5 Analys ... 12
2.6 Etiskt övervägande ... 13
3 Resultat ... 13
3.1 Fysprofilen ... 14
3.1.1 Betydelsen av ett testbatteri ... 15
3.1.2 Motivation och inställning ... 17
3.2 Idrotten ... 18
3.2.1 Planeringen av ett träningsprogram ... 19
3.2.2 Värdet av en bra fysik ... 19
4 Diskussion ... 21
4.1 Resultatdiskussion ... 21
4.2 Metodologisk reflektion ... 25
4.3 Etiska reflektioner ... 25
4.4 Fortsatt forskning ... 26
4.5 Konklusion ... 26
5 Referenser ... 27
Bilaga 1. Intervjuguide ... 31
Bilaga 2. Samtyckesformulär ... 33
Bilaga 3. Inbjudansblankett ... 34
5
1 Introduktion
Under de senaste decennierna har snowboard och freeski blivit allt mer populära vintersporter, vilka numera är en del av de olympiska vinterspelen. Halfpipe var den första disciplinen som debuterade under olympiska vinterspelen 1998. Det dröjde fram till 2014 innan slopestyle lades till i programmet, och sedan 2018 ingår även Big air. Idag är Sveriges landslag inom snowboard och freeski aktiva inom disciplinerna slopestyle och Big air (Svenska skidförbundet, 2020).
I disciplinen slopestyle åker man nedför en bana med flera olika hinder och hopp, till motsats av Big air som bara består av ett enda (stort) hopp. Tävlingar i disciplinen Big air innebär vanligen att åkaren färdas upp till 30 meter i luften och åtta meter ovanför marken, med syfte att visa upp sitt tekniskt mest avancerade trick. Ett typiskt tävlings-åk i disciplinen slopestyle innebär upp till en minuts aktivitet, som både involverar hastigheter upp emot 80 km/h, samt mellan fem till åtta hopp där åkaren färdas 18–28 meter i luften och är sex meter ovanför marken (Noonan, 2018). Målet för åkarna i både dessa discipliner är att genomföra så tekniskt svåra trick som möjligt, vilket har bidragit till att åkarna ständigt pressar gränsen till vad som är fysiskt möjligt. Av detta skäl är den tekniska svårighetsgraden och de fysiologiska kraven på åkarna mycket höga. Ett exempel är tricket ”quadriple cork 1980” vilket innebär att åkaren roterar fyra varv vertikalt och samtidigt fem och ett halvt varv horisontellt.
Båda discipliner medför stora påfrestningar och ett högt risktagande för idrottsutövarna. Detta beror på att många av momenten involverar tekniskt svåra trick och landningar från höga höjder, vilket också resulterar i att idrottarna är tvungna att producera och motverka stora krafter under kort tid. Vid mätning av reaktionskraften i marken med hjälp av kraftsulor har en studie av Krüger och Edelmann-Nusser (2009) funnit att krafterna som uppstår i start-fasen av ett hopp är 1,2 och 1,35 x kroppsvikten i det främre- respektive bakre benet. Under landningsfasen var kraften upp emot 1,2 x kroppsvikten och 3,8 x kroppsvikten för främre- respektive bakre benet.
Detta är i linje med en studie av McAlpine et al (2012) som fann att krafterna var 4 x kroppsvikten under landningsfasen i det bakre benet. Varför det uppstår en skillnad mellan kraften som påverkar respektive ben kan förklaras av att snowboardåkaren tenderar att luta sig mot den bakre delen av snowboarden i landningsfasen för använda snowboardens flexibilitet som dämpning.
6 I och med att åkarna utsätts för stora krafter och hög belastning ökar också skaderisken. Under vinter OS i Sochi 2014 hade snowboard och freeski högst antal rapporterade skador av alla idrotter, särskilt i nedre och övre extremiteter (Derman et al, 2016). I linje med detta har även andra studier visat att det är vanligt förekommande med skador i de nedre extremiteterna inom snowboard, särskilt i knäleden (Tojussen och Bahr, 2005; Bakken et al, 2011). En orsak kan vara att åkarna utsätts för belastningar och rotationer i höga hastigheter. Vid mätning av muskelaktiviteten genom elektromyografi (EMG) på elitskidåkare, fann Virmavirta och Komi (1991) att EMG var som högst i knäextensorerna (vastus medialis och vastus lateralis) under startfasen, och högst i gluteus och gastrocnemius under landningsfasen. Baserat på detta kan det vara viktigt att se över quadriceps och hamstrings ration (HQ), då studier visat att en obalans mellan dessa muskelgrupper kan öka risken för skador (Holcomb et al, 2007).
De fysiska kraven som ställs på idrottarna i freestylegrenen är svåra att definiera, och som tidigare nämnts sker den idrottsspecifika prestationen på tävlingar under kort tid, vilket kan indikerar på en predominant anaerob energimetabolism. Samtidigt är det vanligt att den idrottsspecifika träningen pågår i upp till fyra timmar, sex dagar i veckan och ofta innebär att gå upp för backen, vilket kan påvisa ett visst krav på en utvecklad aerob kapacitet. Av detta skäl har det ifrågasatts om den aeroba kapaciteten är viktig för idrotten. Skepsisen kan hänvisas till en studie av Vernillo et al (2016) där det visats att VO2max inte korrelerar med prestation inom snowboard. Samtidigt finns indikationer på att en bra syreupptagningsförmåga bidrar till bättre återhämtning mellan tävlings-åk och träningar hos alpina skidåkare (Maffiuletti et al, 2006; Turnbull et al, 2009). Sammantaget indikerar detta på att en bra aerob energimetabolism kan vara en fördel för prestationer även i snowboard och freeski. Tilläggas kan att många tävlingar och träningar inom dessa idrotter sker på hög höjd (1500m–3500m), vilket initialt medför en försämring av syreupptagningsförmågan och en ökning av blodlaktatkoncentrationen under fysisk aktivitet (Kayser, 2005). Detta kan leda till en snabbare uttröttning och sämre återhämtningsförmåga. Däremot är denna process till viss grad reversibel genom acklimatisering, vilket betyder att kroppen måste anpassa sig till de nya förhållandena, dock är denna process tidskrävande och kan ta allt från dagar upp till veckor (Kayser, 2005).
Eftersom den alpina freestylegrenen är relativt ny finns hittills inga studier publicerade där freeskiåkare är studieobjekt. Den forskning som hittills är publicerad är emellertid inriktad mot snowboard och har övergripande fokus på skador och styrka i nedre extremiteter, vilket innebär att studier som kan påvisa huruvida styrka i bål- och överkroppsmuskulaturen är relevant för
7 idrotten saknas. Således vet vi relativt lite om exempelvis vilka fysiologiska förmågor som bör förbättras för att kunna prestera optimalt, vilken typ av träning och vilka fysiologiska tester som är relevanta och hur åkarnas motivation att träna och utföra dessa tester påverkas i sammanhanget. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att idrottsspecifik prestation ofta är multidimensionell, vilket innebär att det inte bara är en faktor utan flera faktorer som står bakom den idrottsspecifika prestationen hos en idrottare. Genom att förstå vilka fysiska krav som ställs på idrotten, kan också förståelsen öka kring vilka fysiologiska mätmetoder som är mest relevanta, samt hur träningen bör planeras för att optimera prestationen i idrotten.
1.1 Fysprofilen
För att utvärdera fysiologiska delkapaciteter (t.ex. aerob kapacitet, anaerob kapacitet, styrka och explosivitet) hos idrottare bör mätmetoderna vara reliabla och relevanta, samt kunna predicera prestation inom idrotten (Muller et al, 2000; Impellizzeri et al, 2005; Tanner och Gore, 2012). Syftet med att utföra sådana tester är dels att få kontinuerlig återkoppling på träningen, samt se sin nuvarande fysiska status, men också för att bättre kunna planera träningen utifrån vad idrotten kräver.
För att mäta fysiologiska delkapaciteter inom svensk landslagsidrott har Sveriges Olympiska kommitté (SOK), på bakgrund av testresultat från 20 år tillbaka inom olika idrotter (nationellt och internationellt), utformat testbatteriet Fysprofilen. Syftet med testbatteriet är dels att identifiera olika idrotters krav på delkapaciteter och vad som krävs för att kunna tävla och utvecklas inom idrotten, men också för att kunna identifiera individens fysiska status och således strukturera och optimera den fysiska träningen för att utveckla den idrottsspecifika prestationen (SOK, 2016). De olika delkapaciteterna som ingår i Fysprofilen är; aerob kapacitet, anaerob kapacitet, styrka, explosivitet och snabbhet. Vilka tester som sedan ingår i delkapaciteterna förändras allt eftersom SOK och respektive förbund reviderar och utvecklar en kravspecifikation. Däremot är de flesta tester densamma förutom att vissa tester läggs till eller tas bort beroende på vad som anses vara relevant för den aktuella idrotten (SOK, 2016).
När det gäller snowboard- och freeskilandslagen ingår följande tester i Fysprofilen; bänkpress, knäböj, gripen, frivändning, squat jump (SJ), counter movment jump (CMJ), counter movment jump-arms (CMJa), chins, dips, brutalbänk, VO2max, Harre´s, sprint 10-20-30m (Svenska skidförbundet, 2016). De flesta av dessa tester har visat på god validitet (Moir et al, 2004;
8 Faigenbaum et al, 2012; Seo et al, 2012; Ribeiro et al, 2014; Comfort och McMahon, 2015;
Coyne et al, 2015; Urquhart et al, 2015; Cronin et al, 2017), med undantag av testerna Harre´s och brutalbänk, där validiteten ännu inte bekräftats. Eftersom Fysprofilen inte är specifikt utformad för varje enskild idrott har en viss skepsis funnits bland tränare och ledare såväl som utövare kring dess användning. På bakgrund av detta har flera studier (Nilsson, 2013; Larsson, 2014; Nilsson, 2019) undersökt om Fysprofilen är ett relevant verktyg för att kunna predicera prestation inom specifika idrotter, och slutsatsen har genomgående varit att Fysprofilen fallerar i att ge indikationer till idrottsspecifik prestation. Utifrån den osäkerhet som råder kring fyspofilens relevans för den enskilde idrotten kan det tänkas att åkarnas motivation och inställning till att utföra testerna ställs på prov.
1.2 Motivation
Flertalet studier visar att en hög motivation är en viktig faktor för att en idrottare ska utföra en aktivitet (Ryan och Patrick, 2009; Deci och Ryan, 2002; Korkiakangas et al, 2009; Teixeira et al, 2012). Vid brist eller avsaknad av motivation kommer inte aktiviteten att prioriteras (Deci och Ryan, 2002). Ett exempel på det kan vara att idrottaren inte är intresserad eller värderar aktiviteten eller dess resultat (Ryan och Patrick, 2009), men det kan även vara att idrottaren inte känner sig kompetent, tillräckligt stark, eller bra på att utföra själva aktiviteten (Korkiakangas et al, 2009). Däremot tenderar en idrottare att prioriterar aktiviteten högre om den upplevs vara meningsfull och rolig att göra, och det har även visats att en hög grad av motivation är viktigt för att beteendet ska bibehållas över tid (Teixeira et al, 2012). Därav kan motivation tänkas vara en viktig faktor för åkarna i freestylelandslagen när det gäller att utföra och prestera på de tester som ingår i Fysprofilen.
Ett teoretiskt ramverk som ofta används för att identifiera en individs underliggande drivkrafter är Self Determination Theory (Deci och Ryan, 2002). Teorin tar utgångspunkt i att motivation till att ägna sig åt ett visst beteende eller aktivitet har sitt ursprung i olika typer av regleringar längsmed ett kontinuum som ytterligare kan delas in i tre huvudkategorier; A-motivation, yttre motivation och inre motivation (figur 1).
9
Figur 1 (Ryan och Deci, 2002; Josefsson, K och Lindwall, M. 2010)
A-motivation, definieras av att en idrottare helt och hållet saknar motivation inför något. Det kan exempelvis uppstå om idrottaren upplever bristande tilltro till sin egen förmåga, eller inte förstår syftet med det som ska göras. Yttre motivation, definieras av drivkrafter påverkade av yttre faktorer som exempelvis; pengar, berömmelse och bekräftelse. Desto mer de yttre faktorerna har en inverkan på motivationen desto mer minskar självbestämmandet. Denna huvudkategori delas in i fyra subkategorier (se figur 1) för att vidare få förståelse på vilket sätt en idrottare påverkas av dessa. Yttre reglering innebär att idrottaren enbart motiveras av faktorer utifrån, exempelvis pengar eller bekräftelse. Introjicerad reglering innebär att idrottaren inte upplever något självbestämmande och känner sig tvingad och pressad inför något. Identifierad kontroll innebär att idrottaren gör det endast för att det är viktigt och inte för att det är roligt och tillfredställande. Integrerad reglering innebär att idrottaren gör ett självbestämt val där en uppoffring krävs, men är tillfreds med det. Inre motivation, definieras av att idrottaren drivs av inre faktorer som exempelvis, glädje och tillfredställelsen att göra själva aktiviteten.
Desto mer en idrottares motivation tenderar att vara integrerad reglering, desto större är chansen att aktiviteten prioriteras och fortgår, och i motsats till detta är chansen högre att idrottaren tappar intresset för aktiviteten om motivationen tenderar att vara a-motiverad.
1.3 Inställning
Utöver faktorer kopplat till typer och grad av motivation är även en individs attityd eller inställning till ett specifikt beteende en viktig faktor. Azjen (1991) utvecklade det teoretiska ramverket Theory of planned behavoiur (TPB), som har till avsikt att förutsäga och förklara varför människor handlar på ett visst sätt, i en viss kontext (Ajzen, 1991). Enligt teorin prediceras beteenden av intentioner (se figur 2). Ju starkare intention till ett beteende, desto större är sannolikheten att beteendet utförs. Till grund för intention anges tre grundläggande
10 påverkansfaktorer; attityd mot beteendet, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll (se figur 2).
Figur 2 (Ajzen, 1991)
Tidigare studier har visat att om en idrottares tilltro till sin egen förmåga (upplevd beteendekontroll) är hög ökar också intentionen till att fortsätta med beteendet. En studie av Armitage (2005) visar till exempel att en ökning av prestation inom olika styrkeövningar hos gymnasieelever förbättrade den upplevda beteendekontrollen, och att upplevd beteende kontroll i sin tur är en signifikant prediktator för intentionen av ett träningsbeteende. Detta går i linje med en studie av Downs och Hausenblas (2005) som fann att träning är starkt korrelerat med upplevd beteendekontroll, samt att intentionen var starkt korrelerat med hur idrottaren värderar själva aktiviteten (attityd). Således, och på samma sätt som motivation, kan inställningen till de moment som ingår i Fysprofilen vara en viktig faktor för att bibehålla intention att, och slutligen utföra testerna som ingår i Fysprofilen.
Ajzen (1991) definierar Attityd mot beteendet som individens värdering till beteendet, samt till vilken grad individen värderar de positiva och negativa effekter beteendet kan leda till.
Subjektiva normer, definieras av en individs upplevda norm kring ett beteende. Det vill säga hur individen upplever exempelvis sina lagkamrater eller tränares attityd, vilket kan påverka individens föreställning och motivation att rätta sig efter andras beteende. Upplevd beteendekontroll, definieras av individens upplevda kontroll till att genomföra ett visst beteende och kan kopplas till begreppet Self efficacy som handlar om en individs tro till sin egen förmåga
11 (Bandura, 1977). I själva verket handlar det om individens resurser och möjligheter, samt vilka hinder som upplevs finnas kring beteendet.
1.4 Syfte
Det övergripande syftet med föreliggande studie är således att undersöka Fysprofilens relevans för de alpina freestylegrenarna. Mer specifikt undersöka åkarnas upplevelse av Fysprofilens relevans för deras idrott, samt deras inställning och motivation till att genomföra de tester som ingår i Fysprofilen.
2 Metod
2.1 Design
I syfte att fånga informanternas individuella upplevelse av Fysprofilen, samt få en insikt i hur de tränar och vilka egenskaper som de anser vara viktiga för idrotten, valdes en kvalitativ intervjustudie.
2.2 Urval
Eftersom svenska alpina landslagen i snowboard och freeski till största del består av män genomfördes rekryteringen av studiedeltagare genom bekvämlighetsurval. Studien utgjordes av fyra deltagare och samtliga deltagare i studien är idag aktiva inom sina landslag.
2.3 Datainsamling
En semistrukturerad intervjuguide utformades (se bilaga 1) med hänsyn till två teoretiska ramverk, Theory of planned behaviour och Self determination theory, i syfte att fånga informanternas beteende och motivation kopplat till de tester som ingår i Fysprofilen, samt hur de tränar och vilka egenskaper som de anser vara viktiga for idrotten. Eftersom frågorna i intervjuguiden inte var beprövade sedan tidigare genomfördes en testintervju för att säkerställa att svaren är relevant till frågornas syfte (Braun och Clark, 2013).
12 2.4 Procedur
Rekryteringen av studiedeltagare gjordes via handledaren som skickade ut en inbjudansblankett (se bilaga 3) till alla åkarna i de två landslagen, vilket innehöll information om studiens syfte och bakgrund, samt etiska åtaganden. Deltagarna som valda att medverka i studien kontaktade handledaren direkt för att minska risken att deras identiteter avslöjas. Innan intervjun fick respektive deltagare skriva under en samtyckesblankett (se bilaga 2).
Eftersom intervjuguiden var semistrukturerad var inte ordningsföljden på frågorna densamma under varje intervju. Detta beror på att informanterna gav olika svar, samt att följdfrågorna som ställdes skiljde sig mellan informanterna, och är i linje med Magnusson och Marecek’s (2015) resonemang om semistrukturerade intervjuer i kvalitativ forskning. Innan inspelning av varje intervju blev deltagarna informerade om studiens syfte, etiska åtaganden, samt att de när som helst kan avbryta sin medverkan utan förklaring. Intervjuerna spelades in via programmet
”Zoom”, med endast ljud för att minimera risken att identiteter på informanterna skulle kunna avslöjas. Inspelningarnas längd varierade mellan 40 och 48 minuter och samtliga intervjuer transkriberades manuellt. Under transkriberingen exkluderades namn och idrottsutövning.
Totalt genererade transkriberingarna 11 863 ord.
2.5 Analys
Transkriberingen analyserades genom en så kallad tematisk analys, vilket fokuserar på informanternas egen tolkning och uttalanden (Braun och Clark, 2013). Initialt transkriberades intervjuerna och lästes sedan flertalet gånger innan kodningen påbörjades. Den första kodningen genererade 525 koder, vilket senare överfördes till ett Word-dokument. Därefter gjordes en andra kodning, vilket skapade 76 textnära kodgrupper. Av dessa 76 kodgrupper utformades 12 provisoriska teman, som sedan användes för att få en överblick av materialet.
Vid en mer omfattande analys av kodgrupperna och åter granskning av intervjumaterialet, fördes dessa 76 kodgrupper samman till slutgiltiga 46 kodgrupper i två huvudteman, respektive två underteman. I linje med Braun och Clarks’ (2013) beskrivning av tematisk analysmetod genomsöktes materialet efter återkommande koder, men också koder som inte förekommer lika frekvent. Således inkluderades både berättelser som liknar den hos samtliga informanter, men också berättelser som bara förekommer hos den enskilde informanten.
13 2.6 Etiskt övervägande
Studien har tagit hänsyn till helsingforsdeklarationens (2014) riktlinjer. Deltagarna till studien blev informerade om studien och dess syfte, samt att deltagandet i studien var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan förklaring. Informationen till studien fick deltagarna vid första kontakten och de fick även skriva på ett informerat samtycke, där deltagarna lovades full anonymitet. För att säkerställa deltagarnas anonymitet har deras namn och annan identifierande information avkodats eller exkluderats.
3 Resultat
Analysen av de fyra intervjuerna resulterade i två olika teman: Fysprofilen och Idrotten. Varje tema är indelade i två respektive underteman (se tabell 1). Först och främst presenteras temat Fysprofilen, vilket beskriver informanternas uttalanden och vår tolkning kring deras upplevelse och intryck av testbatteriet. Därefter följer temat Idrotten, vilket innehåller informanternas uttalanden och vår tolkning kring deras träning, värderingar kring fysträning och vilka egenskaper som är viktiga för idrotten. I löptexten presenteras citat med indrag, och text i mindre storlek och kursiv stil.
14
Tabell 1. Beskrivning av teman och underteman, samt exempelkoder och exempelcitat.
Tema Undertema Exempelkoder Exempelcitat
Fysprofilen Betydelsen av ett testbatteri
Veta att man har gjort grundjobbet
Så att det ger något slags bevis på att du gjort grundjobbet och en trygghet i sin fysik
Motivation och inställning
Ökat självförtroende av ett bra testresultat
Ja, alltså man får bättre självförtroende när man får bättre resultat på Fysprofilen.
Hade man fått negativa resultat hade jag känt att jag måste träna hårdare
Idrotten Planeringen av ett träningsprogram
Bål- och benstyrka […] sen kör jag mycket olympiska lyft…
alltså ganska basic och så, mycket fokus på ben och bål. Sen få in lite spänst och så
Värdet av en bra fysik
Att undvika skador och hålla sig skadefri
Skadorna har också satt sitt spår i att du verkligen vill ha en bra fysik. För att undvika så mycket skador du kan
3.1 Fysprofilen
Temat beskriver informanternas förhållningssätt till Fysprofilen, det vill säga deras upplevelse och intryck av Fysprofilens relevans kopplat till den enskilda idrotten, samt hur deras motivation och inställning till testerna påverkas av testernas innehåll och utformning. Samtliga informanter berättar att Fysprofilen anses vara ett relevant och viktigt verktyg för att utvärdera träningseffekten och kartlägga utvecklingsområden. Däremot är det enhälligt uttryckt att den borde vara mer utformad i linje med den enskilda idrottens specifika krav, då vissa moment i testbatteriet inte upplevs ha något konkret syfte kopplat till idrottsutförandet. Det har enligt informant 1 tidigare funnits en viss skepsis till vissa moment inom testbatteriet, men att dessa moment enligt informanten på senare tid genomgått en förändring med syfte att öka relevansen till idrottsutövandet. Temat inkluderar två underteman: Betydelsen av ett testbatteri och Motivation och inställning.
15
”Vi har varit lite skeptiska inom ... till vissa moment i Fysprofilen och då har vi ändrat om för att det ska vara mer relevant till …. Vi har tagit bort vissa tester, nu kan jag inte dem på rak arm men jag skulle nästan vilja prata med min coach om det, för jag vet att de har tagit bort vissa tester och lagt till något test, mer relevant för ...” (Informant 1).
”Jag skulle väl säga att den borde vara mer utformad efter varje enskild sport, nu är den mer generell och så” (Informant 4).
3.1.1 Betydelsen av ett testbatteri
I detta undertema berättar informanterna att de ser Fysprofilen som betydelsefull för deras idrott utifrån perspektivet att den ger en överskådlig bild av deras nuvarande fysiska status, samt en bekräftelse eller indikation på de träningseffekter som försäsongsträningen resulterat i. De nämner även att de upplever att det finns ett samband mellan bra resultat på testerna och deras idrottsliga prestationer, utifrån att exempelvis vara mindre skadebenägna, kunna ta tyngre landningar och att de har en större tillit att kroppen håller under hårda påfrestningar.
”När jag såg att jag fick en ökning med 30 procents höjning på mitt fysindex så blev det absolut en motivationsfaktor, jag märkte att om jag presterar bättre på testerna så presterar jag bättre i backen också” (Informant 3).
Vidare beskriver informanterna att testerna är ett viktigt moment, med anledningen att de kan jämföra med tidigare testresultat, dels för att se sin utveckling men också när det gäller att kunna se vilka svagheter som bör förbättras och på så vis kunna undvika framtida skador, samt ge riktlinjer för hur träningen bör planeras. Som ett exempel på detta beskriver informant 1 att det blir ett bevis på att grundjobbet är gjort. Däremot verkar det finnas en diskrepans mellan vissa tester som görs och huruvida informanterna upplever att dessa är relevanta för idrotten. Ett exempel på detta är informanternas syn på överkropps-testerna, ett moment som upplevs sakna syfte kopplat till prestation i den enskilda idrotten. Även om dessa tester upplevs sakna relevans för idrotten berättar informanterna att det kan vara ett bra sätt för att förebygga skador och att kontrollera om man är återställd efter en skada, som exempelvis kan vara att få bekräftat att styrkan är tillbaka efter en rehabilitering.
16
”För mig är det viktigt att jag ser hur jag har utvecklat mig, om jag har utvecklats till det bättre eller sämre [...] jag och min coach använder oss av mina testpoäng och analyserar dessa, utifrån dem så lägger vi upp en del av min träning” (Informant 3).
”På nåt sätt så har alla tester nånting att ge, [...] dock så ser jag dips och chins som mindre relevanta och även bänkpress” (Informant 3).
”[...] så det är bra att testa sånt också för att veta att skador och sånt som man haft att det är tillbaka på noll och att man är 100%, det har sin relevans också” (Informant 1).
Informanterna är enhälligt överens om att de flesta tester som involverar de nedre extremiteterna (knäböj, frivändning och vertikalhopp), samt konditionstester (VO2max, sprint och Harrés) är mest relevanta för den enskilda idrotten, och där tester för överkroppen (bänkpress, dips, chins och gripen) endast anses ha ett skadeförebyggande syfte. Tilläggas bör att informanterna saknar ett test för rotationsstyrka. Även om testbatteriet redan innehåller ett test för bålmuskulaturen (brutalbänk) anser informanterna att det vore relevant om den byts ut mot ett test som är mer kopplat till själva idrottsutförandet. Rotationstestet är viktigt enligt informanterna på grund av att många moment just handlar om att kunna rotera i uthoppet, samt att kunna motverka rotationen i landningen.
”VO2max tycker jag, det gör ju att om man har bra syreupptag så orkar man ju åka långa dagar och hålla koncentrationen, vilket jag tycker är relevant för …” (Informant 2).
”Benböj och brutalbänken tycker jag är extremt viktiga då vi använder mycket ben och mage i sporten, till de mindre meningsfulla testerna skulle jag säga att dips, chins och bänkpress hör till” (Informant 3).
” […] och bålen är ju viktigt för att motverka rotationer och hålla uppe överkroppen för att kunna landa rätt och vara balanserad” (Informant 3).
Sammanfattningsvis tolkas informanternas uttalanden utifrån dessa teman som att Fysprofilen är viktig för den enskilda idrotten. Dels för att se sin egen utveckling och få bekräftelse på sin fysiska status, men också utifrån ett skadeperspektiv där testerna kan ge en indikation på vad som bör förbättras för att minska skaderisken, samt för att visa återhämtningsstatus från en skada. Det verkar däremot finnas en diskrepans kring vissa testers relevans kopplat till den idrottsliga prestationen, samt att det saknas ett test för rotationsstyrka.
17 3.1.2 Motivation och inställning
I detta undertema har vi samlat informanternas berättelser om hur de upplever testerna och hur detta påverkar deras motivation till att göra dem, samt deras inställning till Fysprofilen.
Inledningsvis beskriver informanterna testtillfällena som roliga och givande, då det är ett bra tillfälle att träffa alla inom landslaget, umgås och diskutera den förgångna och kommande säsongen. Samtidigt utrycker de att det kan uppstå både nervositet och prestationsångest i dessa situationer, mestadels på grund av att vissa tester upplevs vara obehagliga att utföra, samt ett missnöje om ens förväntningarna är högre än vad testresultatet blir, men att det samtidigt även kan vara tillfredsställande att prestera över ens förväntningar.
”Jag tycker alltid att det har varit kul under vår och höst att träffa laget och hänga på Bosön och ha kul tillsammans. Känna att man liksom … att man gör allt för att se till att man har bästa förutsättningar inför varje säsong” (Informant 1).
”Före är det alltid nervositet, varje gång man kommer in så är man väldigt taggad på att lyfta, men ibland så har man inte dagsformen i sig då det är dags för testerna och då kan det bli en väldigt stor besvikelse då man inte tar dem vikterna som man vet att man orkar. Men sen kan det ju vara glädjerus också, om man tar exempelvis ett personbästa eller om man tar en vikt som man kämpat med länge”
(Informant 3).
Som tidigare nämnts upplever informanterna att överkropps-testerna upplevs vara mindre givande då de inte ser ett konkret syfte kopplat till idrottsutövningen, vilket också innebär att informanterna har sämre tillit till dessa testerna. Denna företeelse resulterar i att informanterna upplever sig vara mer motiverade att prestera på de tester de känner sig ha förtroende för, samt för de tester som de upplever är relevanta för den egna idrotten. Vidare berättar en av informanterna att de flesta inte lägger speciellt stort fokus på testerna för överkroppen, och de som strävar efter ett bra resultat på exempelvis bänkpress, endast gör det för att öka det totala testresultatet.
” […] Vissa lägger fokus på, fan jag måste träna mer bänk för att testerna säger det, medans jag har lite mera öppen åsikt för att jag vet att jag inte har ökat i bänk sedan jag gick gymnasiet och jag kommer heller inte att lägga någon superfokus för att göra det heller. Så länge jag har någon form av grund stryka i bänk så är jag nöjd” (Informant 1).
18
”Har jag bra spänst så kan jag hoppa högre i hoppen, och är jag stark i knäböj så kan jag landa tyngre i hoppen. […] explosiviteten är också viktigt, det gör att när jag kommer in i kicken så kan jag hoppa högre”
(Informant 2).
Sammantaget ser informanterna fram emot själva testtillfället och är motiverade att göra bra ifrån sig, speciellt på de tester som upplevs vara relevanta för idrotten. En förklaring till detta kan vara att informanterna upplever finna ett samband mellan ett bra testresultat och ökat självförtroende, vilket resulterar i att informanterna får bekräftelse på sin förmåga att prestera och hålla sig skadefria under idrottsutövningen. Som tidigare nämnt finns en rad positiva effekter av att uppnå ett bra testresultat. Detta illustreras genom informanternas uttalande om att det upplever sig kunna hoppa högre och klara av att ta tyngre laddningar, vilket resulterar i ett större förtroende till sin fysiska förmåga. Även om testresultaten medför ett antal positiva aspekter anser informanterna att det i själva verket är idrottsutövningen i sig som spelar roll, och att ett bättre resultat på Fysprofilen inte automatiskt leder till att man blir en bättre i sin idrottsutövning.
”[...] det är ju fortfarande åkningen som spelar roll, man kan ju ha jättedåliga resultat på fystesterna men ändå vara en grym åkare. Men har man bra resultat på testerna så kanske man blir en bättre skidåkare/snowboardåkare på lång sikt” (Informant 2).
3.2 Idrotten
Temat beskriver informanternas träningsupplägg, samt vilka egenskaper som anses vara viktiga för idrotten. Informanternas uttalanden indikerar på att inställningen till, och motivationen för, att bedriva fysträning varierar. Ett exempel på detta kan vara att informanten är engagerad i konditionsträningen men inte i styrketräningen, och på så vis enbart gör styrketräningen för att det krävs utifrån idrotten. Samtidigt är det enhälligt att informanterna gör båda träningsformerna för sitt välmående skull och för att de anser att det har en positiv effekt kopplat till idrottsutövning, såsom att vara pigg och orka träna längre under själva idrottsutövningen.
Underteman består av följande: Planeringen av ett träningsprogram och Värdet av en bra fysik.
”Styrketräning tycker jag är extremt viktigt, man mår bra, är piggare i kroppen och man orkar mer i backen” (Informant 3)
19 3.2.1 Planeringen av ett träningsprogram
Undertemat beskriver informanternas träningsupplägg och vad som är viktigt i planeringen.
Informanterna berättar att styrketräningen är mestadels inriktad på ben- och bålstyrka, samt att frivändningar är den mest förekommande övningen hos samtliga informanter. Vidare berättar informanterna att det skiljer sig hur träningen planeras under året och hur den efterföljs. Som ett exempel berättar informanterna att coachen hjälper till och ger träningstips, men att det är de själva som planerar träningen mestadels av tiden. Faktum är att största delen av fysträningen sker under barmarksäsongen, vilket är från maj till augusti. Informanterna berättar att orsaken till varför fysträningen nästintill uteblir under säsongen är tidsbrist, att det kan vara svårt att ta sig till ett gym, samt att fysträningen ibland upplevs påverka återhämtningen till idrottsutövningen på ett negativt sätt. Som en följd av detta blir fokus på att bibehålla styrkan under säsongen, men som tidigare nämnt nästintill uteblir.
”I princip kan man säga att det jag gör på styrketräningen är ibland om jag har kortare styrkepass att jag bara kör olympiska lyft med skivstång på gymmet. Då innebär det frivändningar och knäböj, det är liksom dem två grundövningar jag gör och sen lägger jag till bålstyrka” (Informant 1).
”Det är jag själv som lägger upp träningen, vi får ju tips […] men det är i princip jag som lägger upp den utifrån den erfarenheten jag har” (Informant 1).
”Under säsongen tar man de möjligheter man får att gå på gymmet, men det handlar då mest om att försöka underhålla kroppen […] det blir så att man inte bygger så mycket utan man försöker mest underhålla” (Informant 4).
Sammanfattningsvis är informanternas fysträning riktad mot utveckling under barmarksäsongen (maj-sep), där fokus ligger på ben- och bålstyrka, eftersom dessa muskelgrupper ses som dem mest relevanta kopplat till idrottslig prestation inom idrotten.
Vidare skiftar fokus mot att bibehålla styrkan under säsongen (sep-maj), vilket leder till att fysträningen inte prioriteras under dessa månader och nästintill uteblir.
3.2.2 Värdet av en bra fysik
I detta undertema berättar informanterna varför de anser att det är viktigt med en bra fysik. Som ett exempel berättar informanterna att en bra syreupptagningsförmågan i synnerhet är viktigt för att prestera på hög höjd, särskilt för att kunna bibehålla fokus men också klara av att prestera
20 under lång tid, då träningspass och tävlingar kan pågå under flera timmar. På samma sätt berättar informanterna att det även är viktigt under normala förhållanden, men att det är speciellt viktigt i samband med hög höjd.
” […] när man är på hög höjd och tävlar till exempel, då skulle jag säga att det är viktigt att man har en bra kondition för att det är lättare att fokusera då, man orkar även träna längre med en bra kondition”
(Informant 2).
”Speciellt under en heldag snowboardåkning, Man lägger 4 timmar snowboardåkning då är det väldigt viktigt att ha en väldigt bra grundfysik för att klara av att hålla fokus under en hel dag” (Informant 1).
Därtill kommer även betydelsen av en bra fysik ur ett skadeperspektiv, där informanterna berättar att de upplever sig vara mindre skadebenägna när de har en bra kondition och styrka.
Som ett exempel berättar en informant att det är viktigt att känna sig stark och kunna bibehålla fokus under längre tid för att minska risken för att skada sig. Även om det är viktigt ur ett skadeperspektiv, är det lika viktigt om inte viktigare ur ett prestationssyfte. Att vara stark i ben och bål anser informanterna vara den viktigaste egenskapen kopplat till idrottsliga prestation inom den enskilda idrotten, då det främst handlar om att kunna ta emot landningar från höga höjder.
”Det är jätteviktigt, dels för att hålla sig skadefri och ha styrka att göra det man ska kunna klara av och hålla ett fokus liksom” (Informant 1).
” […] vi använder mycket ben och mage i sporten. När det blir tunga landningar så är det viktigt att vara stark i benen” (Informant 3).
Sammanfattningsvis anser informanterna att det är betydelsefullt med en bra kondition och styrka för att prestera i den enskilda idrotten, men också för att undvika skador. För det första är det viktigt vara stark i de nedre extremiteterna för att kunna ta emot landningar, för det andra är det viktigt med bålstyrka, speciellt i tranversalplan för att kunna rotera i uthoppet och motverka rotationen i landningen, sist men inte minst är det viktigt med en bra syreupptagningsförmåga för att kunna bibehålla fokus och prestera under lång tid, speciellt på hög höjd.
21
4 Diskussion
Syftet med studien var att undersöka alpina freestylelandslagens upplevelse av Fysprofilens relevans för deras specifika idrott, samt deras motivation och inställning till de tester som ingår i Fysprofilen. Studien bygger på intervjuer med fyra manliga freestyleåkare som samtliga var aktiv inom landslaget när intervjuerna genomfördes. Genom en tematisk analys bearbetades intervjuerna och resulterade i två olika huvudteman: Fysprofilen och Idrotten. Nedan diskuteras och tolkas resultatet utifrån nuvarande forskning.
4.1 Resultatdiskussion
I huvudtemat Fysprofilen berättar informanterna att testbatteriet är ett viktigt verktyg för att utvärdera träningseffekten och kartlägga utvecklingsområden, samtidigt är det också givande och roligt att delta på själva testtillfället. Detta kan tolkas som att informanternas motivation till att utföra och prestera på testerna är generellt hög, vilket är i linje med Deci och Ryan´s (2002) teoretiska ramverk Self-determination theory (SDT), som beskriver att idrottare som drivs av inre motivation gör det av glädje och tillfredsställelse att utföra själva aktiviteten.
Vidare kan det tolkas att deras höga grad av motivation också bidrar till att testerna prioriteras och att motivationen bibehålls över tid, vilket är i linje med Teixeira et al (2012) som beskriver att idrottare tenderar att prioritera och bibehålla beteendet vid en hög grad av inre motivation.
Trots informanternas positiva syn på testbatteriet finns en skepsis till överkroppstesterna, då de upplevs sakna relevans kopplat till prestation inom idrotten, och endast anses ha ett skadeförebyggande syfte. Skepsisen kan påverka deras motivation och inställning till att prestera och utföra dessa tester, vilket är i linje med det Azjen (1991) beskriver i Theory of planned behaviour (TOPB), att attityden gentemot en aktivitet kommer att påverka idrottarens intention till att utföra den. Intentionen till att utföra testerna påverkas av idrottarens värdering och syn på huruvida testerna bidrar till något positivt. Eftersom informanterna inte anser att överkroppstesterna är viktiga, finns det skäl att tolka att deras inställning till, och i förlängningen även deras intention, att prestera på dessa tester minskar.
Även sociala normer påverkar inställningen till hur aktiviteten prioriteras. Ett exempel är att aktiviteten kommer prioriteras mer om omgivning finner att aktiviteten är gynnsam och rolig, vilket med andra ord ökar sannolikheten att idrottaren också gör det. Detta fenomen definieras som subjektiva normer enligt Azjen (1991), vilket i sammanhanget betyder att den enskilda
22 åkarens inställning till testerna kommer att påverkas av de andra åkarna eller tränarnas åsikter.
Eftersom åkarna generellt sett har en negativ syn på överkroppstesterna, kan det tolkas att motivationen och inställningen kommer påverkas negativt under testtillfällena. Trots att motivationen och inställningen till överkroppstesterna är låg, och så även den subjektiva normen, förväntas ändå åkarna att utföra överkroppstesterna eftersom det är en del av testbatteriet. Utifrån detta kan det tolkas att åkarna primärt drivs av yttre former av motivation till att utföra och prestera på dessa tester. En del i dessa yttre drivkrafter är betecknad som introjicerad kontroll och innebär att en idrottare ägnar sig åt aktiviteten för att det förväntas av den, och inte för att det är roligt och givande (Deci och Ryan, 2002). Detta skulle ytterligare kunna vara en faktor som förklarar åkarnas relativt negativa inställning till överkroppstesterna.
Även om överkroppstesterna upplevs sakna relevans för idrotten berättar informanterna att det kan vara ett bra sätt för att förebygga skador och att kontrollera om man är återställd efter en skada, som exempelvis kan vara att få bekräftat att styrkan är tillbaka efter en rehabilitering.
Utifrån dessa resonemangen kring den negativa inställningen och påföljande yttre reglerade motivationen att genomföra överkroppstesterna, kan en möjlig lösning eller positivt påverkande faktor vara information och kunskap. Tidigare studier (t.ex. Fabrigar et al., 2006) visar att en individs attityd gentemot ett visst beteende till stor del handlar om individens förståelse för, eller insikt om, nyttan eller vinningen av just detta beteende. Om det för åkarna fanns en tydligare beskrivning av syftet med de tester som ingår i Fysprofilen, samt hur förbättrade testresultat på dessa tester kan påverka deras idrottsspecifika prestationer positivt, så hade troligen deras inställning också tenderat att vara mer positiv.
Även om överkroppstesterna inte har ett direkt samband med prestation inom idrotten kan det finnas en del positiva aspekter av att inkludera dessa tester. Testerna som informanterna anser sakna relevans kopplat till prestation inom idrotten är; chins, dips, gripen och bänkpress. Dessa överkroppstester har visats vara reliabla och valida för att mäta överkroppsstyrkan (Ribeiro et al, 2014; Coyne et al, 2015; Cronin et al, 2017). Däremot är överkroppsstyrkan i sig kanske inte direkt kopplat till den idrottsliga prestationen hos åkarna, men det kan tänkas ha en viss effekt i hopp och rotationsmomenten, eftersom rotationen inte enbart kommer från de nedre extremiteterna. Vidare kan det tänkas vara relevanta ur ett skadeförebyggande perspektiv, genom att skaderisken vid fall kan minska om de är starkare i överkroppen, vilket är i linje med Suchomel et al (2016) som beskriver att muskelstyrka är en viktig faktor för att förebygga skador. Utifrån Derman et al’s (2016) studie om skadeförekomst under OS i Sochi 2014, såväl som Helmig, Treme och Richther’s (2018) litteraturöversikt om skador inom snowboard, visar
23 båda på en hög andel skador i övre extremiteter, vilket indikerar på att överkroppstesterna kan tänkas ha en viss relevans inom idrotten.
Utöver överkroppstesterna anser informanterna att brutalbänken är ett test som saknar relevans för idrotten, och att ett test för rotationsstyrka skulle vara mer relevant. Detta grundar sig i att de flesta trick involverar rotationer, och rotationskraften i hopp och landningar startar oftast från muskulaturen i de nedre extremiteterna och fortsätter upp mot bålmuskulaturen, i såväl excentriska som koncentriska muskelrörelser. Således anses det att ett rotationstest skulle vara mer relevanta för den idrottsliga prestationen. Det saknas dock stöd i forskning för huruvida brutalbänk eller ett så kallat rotationstest är valida för att mäta muskelstyrkan i bålmuskulaturen.
Däremot skulle det kunna tänkas vara till en fördel att byta ut eller implementera ett test för rotationsstyrka, med avsikten att öka motivationen så att den blir mer inre reglerad, vilket skulle göra att testet ses som mer meningsfullt och givande (Deci och Ryan, 2002). Detta hade även kunnat omfatta agilitytestet ”Harres”, som anses vara relevant för idrotten enligt informanterna, men saknar evidens inom forskning för att vara ett valid test. Ett agilitytest som däremot har validerats är ”Illinois agility-test” (Hachana et al, 2013) och hade med fördel kunnat ersätta Harres för att öka dess trovärdighet.
I motsatts till överkroppstesterna upplever samtliga informanter att de förstår syftet med underkroppstesterna, och att de ser dessa tester som relevanta för idrotten. Överlag tolkas det som att informanterna har hög ”subjektiv norm” och att de drivs av en hög grad av inre motivation till att utföra och prestera på testerna för underkroppen. Informanterna berättar även att deras prestation på tävling till viss del påverkas av resultatet på fystesterna, vilket i sin tur kan bidra till att prestationen ökar under tävlingar. En förklaring till detta kan vara att de upplever ett direkt samband mellan underkroppstesterna och den höga belastning som uppstår i de nedre extremiteterna under idrottsutförandet, vilket är i linje med tidigare studier (Krüger och Edelmann-Nusser, 2009; McAlpine et al, 2012) som påvisat att det uppstår höga belastning i de nedre extremiteterna under hopp och landningar inom snowboard. Med detta i åtanke kan det tänkas finnas ett samband mellan ett bra testresultat på underkroppstesterna och prestation inom idrotten. Mer forskning om underkroppstesternas relevans är emellertid nödvändig innan sambandet mellan ett bra testresultat och prestation inom idrotten kan säkerställas.
I huvudtemat Idrotten berättar informanterna vilka egenskaper som är viktiga för idrotten samt hur deras träningsupplägg ser ut. De poängterar att det är viktigt med en välutvecklad
24 syreupptagningsförmåga (VO2max), med förklaringen att det ger en ökad fokuseringsförmåga samt en ökad förmåga att upprätthålla prestation under längre tid. Med bakgrund i TPB (Azjen, 1991) kan det tolkas att informanterna har en bra attityd till att utföra VO2max testet, eftersom det ses som meningsfullt och gynnsamt. Å ena sidan har Vernillo et al (2016) inte funnit någon korrelation mellan VO2max och prestation inom snowboard, men å andra sidan finns indikationer på att en bra syreupptagningsförmåga bidrar till bättre återhämtning mellan tävlings-åk och träningar hos alpina skidåkare (Maffiuletti et al, 2006; Turnbull et al, 2009). Även om VO2max
inte är direkt korrelerat med prestation inom idrotten kan det tänkas vara en delkapacitet som har en indirekt betydelse för prestationen och idrottsutövningen. En förklaring till detta är att träningar pågår under långa perioder, och enligt ovannämnda studier (Maffiuletti et al, 2006;
Turnbull et al, 2009) skulle det innebära att atleten kan träna längre och återhämta sig snabbare med en högre VO2max, vilket i slutändan borde vara gynnsamt för utvecklingen av den idrottsspecifika träningen.
Den idrottsspecifika träningen sker under snörika förhållanden, vilket vanligtvis är mellan september och maj. Under denna period berättar informanterna att det är svårt att hinna med fysträningen på grund av tidsbrist, att det kan vara svårt att ta sig till ett gym, samt att fysträningen ibland upplevs påverka återhämtningen till idrottsutövningen på ett negativt sätt, vilket resulterar i att den nästintill uteblir under denna period. Faktum är att största delen av fysträningen sker under barmarksäsongen, vilket är från maj till augusti. Sammantaget investerar informanterna ungefär fyra månader på att utveckla sin fysik för att sedan bibehålla den resterande del av året. Mot den bakgrunden visar studier (Bell et al, 1993; Bickel et al, 2011) att det räcker med så lite som ett högintensivt pass per vecka för att bibehålla muskelstyrka, vilket kan tolkas som att de har förutsättningen att bibehålla styrkan under säsongen. Dock är dessa studier gjorda på deltagare som tränar på rekreationell nivå, vilket påverkar dess överförbarhet till elitidrottare. Samtidigt tolkas det som att informanterna inte har en kontinuerlig planering av styrketräningen under säsongen, vilket kommer att påverka deras fysiska utveckling negativt. Genom att minska något på träningsvolymen i backen skulle åkarna eventuellt kunna ägna något mer tid åt styrketräningen under säsongen, vilket också skulle kunna bidra med att de både bibehåller och utvecklar fysiken i en större grad.
25 4.2 Metodologisk reflektion
Intentionen har varit att genom en tematisk analys göra det enkelt för läsaren att navigera genom resultatet och på så vis kunna ta del av informanternas berättelser. De nyckelpunkter som har framkommit har inte tolkats av forskarna till studien utan snarare sammanfattats och stärkts av citat så att läsaren själv skall kunna tolka och få en egen bild av texten. Resultatet ska därför inte ses som en sanning om snowboard och freeskiåkares upplevelse av Fysprofilen, utan som en inblick i hur det kan se ut (Magnusson och Marecek, 2015). Vad informanterna sedan valt att dela med sig av under intervjutillfällena kan ha påverkats av hur alliansen mellan informant och intervjuperson varit, samt vilka följdfrågor som ställdes och hur frågorna formulerades.
Enligt Christensen et al (2011) bör en samtalsledare ha erfarenhet av både intervjumetodik och datainsamling, vilket kan ha påverkat studiens resultat då forskarna i denna studie saknar erfarenhet i kontexten. Tilläggas bör att det finns risk att tolkningen av svaren i studien kan skilja sig åt från det informanterna skulle anse var avsikten med svaren, vilket hade kunnat säkerställas genom att kontakta informanterna och få resultatet bekräftat, som på så vis hade öka dess trovärdighet.
En annan aspekt att ta hänsyn till är det relativt låga deltagarantalet som kan ha påverkat studiens resultat och slutsatser, med anledning att alla röster inte blir hörda. Å ena sidan medför detta en risk att den insamlade data inte uppnår en så kallad mättnad, vilket gör att den interna och externa validiteten blir då svår att säkerställa och på så vis blir missvisande gentemot verkligheten (Christensen et al, 2011). Men å andra sidan är antalet elitidrotts-aktiva inom freestylelandslagen relativt låg, och ur det perspektivet kan studiens deltagarantal tänkas vara representativ till den övriga populationen.
4.3 Etiska reflektioner
I linje med Helsingforsdeklarationen (2014), delgavs informanterna syftet med studien, att deras deltagande i studien var frivilligt, samt att medverkan när som helst kunde avbrytas utan förklaring. Därtill har även informanterna skrivit under en samtyckesblankett som bekräftar att de tagit del av informationen (se bilaga 2). All data och material har hanterats enligt helsingforsdeklarationen (2014) för att säkerställa deltagarnas anonymitet. Därav anser forskarna att etiska åtaganden har prioriterats för att minimera risken att deltagarnas identiteter avslöjas. Att tillägga är att studiedeltagare enbart är män och att rekryteringen gjordes ur ett bekvämlighetsval, vilket medför att det inte är generaliserbart till alla deltagare i landslagen
26 som både består av män och kvinnor. Men å andra sidan är antalet kvinnor i landslaget få till antalet, vilket skulle medföra en ökad risk att deras identiteter avslöjas.
4.4 Fortsatt forskning
De huvudsakliga fynden i den här studien kan vara med och bidra till att utöka kunskapen och ge nya idéer till fortsatt forskning inom området, i synnerhet när det gäller att utforma ett testbatteri som är relevant för prestation inom den enskilda idrotten. Utifrån resultatet i studien berättar informanterna att det saknas ett test för rotationsstyrka. Utifrån detta skulle det vara av vikt att ett eventuellt samband mellan rotationsstyrka och prestation undersöks närmare. Vidare upplevs överkroppstesterna inom Fysprofilen vara irrelevanta och bör därför ses över, om inte för att säkerställa dess egentliga syfte.
4.5 Konklusion
I dagsläget finns inga studier som har undersökt Fysprofilens relevans ur idrottarnas egna perspektiv. Därav anses denna typ av studie vara viktig för att idrottarnas egna upplevelser och sanningar ska lyftas fram, vilka annars kan glömmas bort. Överlag upplevs testtillfällena vara roliga och givande att utföra, men vissa moment som exempelvis överkroppstesterna upplevs sakna relevans för idrotten, vilket också påverkar deras motivation och inställning till att prestera på dessa tester. Tester för nedre extremiteter och konditionstester anses vara mest relevanta för prestation inom idrotten. Sammanfattningsvis anses Fysprofilen vara en viktig del i idrottarnas utveckling, men bör vidare granskas om de inkluderande testerna kan förbättra sin relevans till den specifika idrotten.
27
5 Referenser
Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational behavior and human decision processes, 50(2), 179-211.
Armitage, C. J. (2005). Can the theory of planned behavior predict the maintenance of physical activity?. Health psychology, 24(3), 235.
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: toward a unifying theory of behavioral change. Psychological review, 84(2), 191.
Bell, G. J., Syrotuik, D. G., Attwood, K., & Quinney, H. A. (1993). Maintenance of strength gains while performing endurance training in oarswomen. Canadian Journal of Applied Physiology, 18(1), 104-115.
Bickel, C. S., Cross, J. M., & Bamman, M. M. (2011). Exercise dosing to retain resistance training adaptations in young and older adults. Medicine & Science in Sports & Exercise, 43(7), 1177-1187.
Bakken, A., Bere, T., Bahr, R., Kristianslund, E., & Nordsletten, L. (2011). Mechanisms of injuries in World Cup Snowboard Cross: a systematic video analysis of 19 cases. Br J Sports Med, 45(16), 1315-1322.
Braun, V., & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: A practical guide for beginners. sage.
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., Haglund, L., (2011) Marknadsundersökning – en handbok.
Studentlitteratur, Lund.
Comfort, P., & McMahon, J. J. (2015). Reliability of maximal back squat and power clean performances in inexperienced athletes. The Journal of Strength & Conditioning Research, 29(11), 3089-3096.
Cronin, J., Lawton, T., Harris, N., Kilding, A., & McMaster, D. T. (2017). A brief review of handgrip strength and sport performance. The Journal of Strength & Conditioning Research, 31(11), 3187-3217.
Coyne, J. O., Tran, T. T., Secomb, J. L., Lundgren, L., Farley, O. R., Newton, R. U., & Sheppard, J. M. (2015).
Reliability of pull up & dip maximal strength tests. J Aust Strength Cond, 23, 21-27.
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2002). Overview of self-determination theory: An organismic dialectical perspective. Handbook of self-determination research, 3-33.
Derman, W., Schwellnus, M. P., Jordaan, E., Runciman, P., Van de Vliet, P., Blauwet, C., ... & Stomphorst, J.
(2016). High incidence of injury at the Sochi 2014 Winter Paralympic Games: a prospective cohort study of 6564 athlete days. Br J Sports Med, 50(17), 1069-1074.
Downs, D. S., & Hausenblas, H. A. (2005). The theories of reasoned action and planned behavior applied to exercise: A meta-analytic update. Journal of Physical Activity and Health, 2(1), 76-97.
28
Fabrigar, L. R., Petty, R. E., Smith, S. M., & Crites Jr, S. L. (2006). Understanding knowledge effects on attitude- behavior consistency: The role of relevance, complexity, and amount of knowledge. Journal of personality and social psychology, 90(4), 556.
Faigenbaum, A. D., McFarland, J. E., Herman, R., Naclerio, F., Ratamess, N. A., Kang, J., & Myer, G. D. (2012).
Reliability of the one repetition-maximum power clean test in adolescent athletes. Journal of strength and conditioning research/National Strength & Conditioning Association, 26(2), 432.
General Assembly of the World Medical Association. (2014). World Medical Association Declaration of Helsinki:
ethical principles for medical research involving human subjects. The Journal of the American College of Dentists, 81(3), 14.
Hachana, Y., Chaabène, H., Nabli, M. A., Attia, A., Moualhi, J., Farhat, N., & Elloumi, M. (2013). Test-retest reliability, criterion-related validity, and minimal detectable change of the Illinois agility test in male team sport athletes. The Journal of Strength & Conditioning Research, 27(10), 2752-2759.
Helmig, K., Treme, G., & Richter, D. (2018). Management of injuries in snowboarders: rehabilitation and return to activity. Open access journal of sports medicine, 9, 221.
Holcomb, W. R., Rubley, M. D., Lee, H. J., & Guadagnoli, M. A. (2007). Effect of hamstring-emphasized resistance training on hamstring: quadriceps strength ratios. Journal of Strength and Conditioning Research, 21(1), 41.
Impellizzeri, F. M., Marcora, S. M., Rampinini, E., Mognoni, P., & Sassi, A. (2005). Correlations between physiological variables and performance in high level cross country off road cyclists. British journal of sports medicine, 39(10), 747-751.
Josefsson, K., & Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och fysisk aktivitet.
Kayser, B. (2005). Why is endurance performance decreased at high altitude?. Schweizerische Zeitschrift fur Sportmedizin und Sporttraumatologie, 53(2), 54.
Korkiakangas, E. E., Alahuhta, M. A., & Laitinen, J. H. (2009). Barriers to regular exercise among adults at high risk or diagnosed with type 2 diabetes: a systematic review. Health promotion international, 24(4), 416-427.
Krüger, A., & Edelmann‐Nusser, J. (2009). Biomechanical analysis in freestyle snowboarding: application of a full‐body inertial measurement system and a bilateral insole measurement system. Sports Technology, 2(1-2), 17- 23.
Larsson, E., & Blomé, K. (2014). Samband mellan alpina skidgymnasieelevers fysiska testresultat och tävlingsprestation.
29
Maffiuletti, N. A., Impellizzeri, F., Rampinini, E., Bizzini, M., & Mognoni, P. (2006). Letter to the Editors-Is Aerobic Power Really Critical for Success in Alpine Skiing?. International journal of sports medicine, 27(02), 166-167.
Magnusson, E., & Marecek, J. (2015). Doing interview-based qualitative research: A learner's guide. Cambridge University Press.
McAlpine, P., Kurpiers, N., Kersting, U., Determan, J., & Borrani, F. (2012). Biomechanical analyses of snowboard jump landings. In ISBS-Conference Proceedings Archive.
Moir, G., Button, C., Glaister, M., & Stone, M. H. (2004). Influence of familiarization on the reliability of vertical jump and acceleration sprinting performance in physically active men. Journal of strength and conditioning research, 18(2), 276-280.
MÜLLER, E., BENKO, U., RASCHNER, C., & SCHWAMEDER, H. (2000). Specific fitness training and testing in competitive sports. Medicine & Science in Sports & Exercise, 32(1), 216.
Nilsson, R. (2013). Physical demands of alpine skiing: Correlations between physical tests and sport-specific performance.
Nilsson, R. (2019). Competitive performance prediction of elite alpine skiers (Doctoral dissertation, Umeå universitet).
Noonan, J. M. (2018). The biomechanical demands of snowboard landings in training with elite freestyle snowboard athletes (Doctoral dissertation, Liverpool John Moores University).
Ribeiro, A. S., do Nascimento, M. A., Salvador, E. P., Gurjão, A. L. D., Avelar, A., Ritti-Dias, R. M., ... & Cyrino, E. S. (2014). Reliability of one-repetition maximum test in untrained young adult men and women. Isokinetics and Exercise Science, 22(3), 175-182.
Ryan, R. M., & Patrick, H. (2009). Self-determination theory and physical. Hellenic journal of psychology, 6, 107- 124.
Seo, D. I., Kim, E., Fahs, C. A., Rossow, L., Young, K., Ferguson, S. L., ... & Lee, M. K. (2012). Reliability of the one-repetition maximum test based on muscle group and gender. Journal of sports science & medicine, 11(2), 221.
Suchomel, T. J., Nimphius, S., & Stone, M. H. (2016). The importance of muscular strength in athletic performance. Sports medicine, 46(10), 1419-1449.
Sveriges Olympiska kommitté. (2016). Testbeskrivningar (Fysprofilen). Hämtad 2020-05-21 från http://www.fysprofilen.se/sv/default.aspx?PageID=1142
