Bolidens styrelse 197 5

(1)

(2)

Bolidens styrelse 197 5

Av bolagsstämman valda:

K L Alf Akerman, Göteborg, f 1923, civil- Ingenjör, civilekonom, bankdirektör.

Revisor i bolaget 1968-69.

Tillhör bolagets styrelse sedan 1969, vice ordförande 1972, ordförande sedan 1974.

VD och chef för Skandinaviska Banken, Centralkontoret, Stockholm 1968 och Göte- borg 1971.

VD och chef för Skandinaviska Enskilda Banken, Centralkontoret, Göteborg, sedan 1972.

Ovrlga uppdrag: styrelseledamot l bl a Scandinavian Bank Ltd, London, Shlp Mort- gage International, Amsterdam, Scandina- vian Far East Ltd, Hongkong, AB Svensk Exportkredit, AB SKF, AB Götaverken, Pers- torp AB, AB Findus, Mölnlycke AB, Trygg- Hansa och AB Svenska Amerika Llnlen.

K Ake Bergqvlst, Lidingö, f 1912, civilekonom, direktör.

Revisor i bolaget 1969-74.

Tillhör bolagets styrelse sedan 1974.

VD AB Custos 1960-75.

Ovriga uppdrag: styrelseordförande l AB Custos, AEG-Telefunken Elektriska AB, Hö- ganäs AB samt Fastighets AB Hufvudstaden;

styrelseledamot l Btlleruds AB, AB Klip- pans Finpappersbruk, STAS. och Skara- borgsbanken.

Harry A B Brynlelsson, Vaxholm, f 1914, civilingenjör, direktör.

VD AB Atomenergi 1951-69.

Ovriga uppdrag: styrelseledamot l bl a AB Atomenergi, Svenska BP (v ordf), BP Raffi- naderi (v ordf) och Svenska Utvecklings AB.

Lars G. Edlund, Fagersta, f 1917, bergsingen- jör, bruksdisponent.

'Tillhör bolagets styrelse sedan 1973.

VD Fagersta AB 1968-72, styrelseordföran- de 1972-73.

Ovriga uppdrag: styrelseledemot l bl a Bil- leruda AB, AB Atomenergi, Sveriges In:.

dustriförbund och Järnverksföreningen.

Alfred M C J L.amarche, Versailles, f 1920, lngenieur CiVil des Mines, lngenieur Elec- triclen, Directeur.

Compagnie Royale Asturienne des Mlnes 1952.

C Folke Lindskog, Göteborg, f 1910, civil- Ingenjör, direktör.

Tillhör bolagt>ts styrelse sedan 1972, vice ordförande sedan 1974.

VD SKF Göteborg 1964-71, styrelseordfö- rande sedan 1971.

Ovrlga uppdrag: styrelseordförande l Jonse- reds Fabrikers AB; styrelseledamot l bl a Transatlantic, Svenska BP, Sveriges Indu- striförbund samt ledamot av International Ad vi sory Board hos Sperry Rand Corpora- tion.

Ake Palm, Lidingö, f 1913, jur kand, direk- tör.

Anställd som ombudsman i Bollden AB 1943, dir där 1956, vVD 1965, VD sedan 1968.

Tillhör bolagets styrelse sedan -1968.

Ovriga uppdrag: styrelseordförande l Sve- riges Industriförbund, SAF:s Allmänna Grupp och AB Godstrafik & Bilspeditlon; styrelseledamot i Industriens Utredningsinstitut, AB Skånska Cementgjuteriet och Säfveån AB.

Av arbetstagarna valda:

Revisorer:

Bertil Larsson, Skellefteå, f 1922, kontorist.

Anställd ; Boliden AB, Rönnskärsverken, sedan 1937.

Ovriga uppdrag: ordförande l Skellefteå kommuns hamnstyrelse, ordförande l kommunens besvärsniimnd, ledamot l tjänste- mannaklubbens förhandlingsdelegation.

Knut Vikström, Skellefteå, t 1914, chaufför.

Anställd i Boliden AB, Rönnskärsverken, sedan 1943.

Ovriga upparag: ledamot i Meta lllndustli- arbetareförbundets avtalsråd, ordf l Metalls

avd 209, ledamot av kommunfullmäktige i

Skellefteå, ordf ; kommunens personal- nämnd.

C Olof Dahl, Stockholm, f 1910, civilekonom, aukt revisor.

Revisor i bolaget sedan 1964.

Delägare i revisioesbyrån Hagström, Bred- berg & Wendler AB.

J Olof Leffler, Stockholm, f 1904, jur kand, direktör.

VD Slackholms Handelskammare 1948-71.

Ovriga uppdrag: bl a ordförande ! olika nä- ri ngsorganisatloner; styrelseledamot l AB Svenska Fläktfabriken, revisor l skandinaviska Enskilda Banken och Skandla.

Jan Nordenbäck, Danderyd, f 1923, civilekonom, aukt revisor.

Delägare i revisionsbyrån Sillån & Jacobs- son AB.

(3)

Ordinarie bolagsstämma

hålls i Polhems salen, Ingenjörshuse t, Malm- skillnadsgatan 48, 1 tr, Stockholm, mån- dagen den 17 maj 1976 kl 17.30. (För- friskningar serveras från kl16.45.) Aktieägare, som önskar delta i stämman, skall anmäla detta senast kl 12.00 tors- dagen den 13 maj hos styrelsen genom bolagets kontor, sturegatan 22, Box 5508, 114 85 Stockholm, tel 08/6313 20.

För att delta i stämman skall aktieägare ha låtit införa sig i den av Värdepap- perscentralen VPC AB förda aktieboken senast JO dagar före stämman. Den som ltitit förvaltarregistrera sina aktier måste senast JO dagar före stämman tillfälligt ha registrerat dem i eget namn för att få rätt att delta i stämman.

Om utbyte av aktiebrev enligt Lagen om

t.·'-·~nklad aktiehantering inte skett, berät-

!r .de gamla breven till deltagande i stamman, förutsatt att aktieägaren är re- gistrerad för dem i den gamla aktieboken.

S tyrelse sammanträde

c.~-(ant styrelsesammanträde som avses i

§ l mom aktiebolagslagen hålls på bo- lägets ovan nämnda kontor torsdagen den 13 maj omedelbart före anmälningstidens utgJng.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av 10:- per aktie.

Som avstämningsdag för den av VPC förda aktieboken och förteckningen över panthavare m fl föreslår styrelsen onsda- gen den 19 maj 1976. Förutsatt att bo- lagsstämman beslutar enligt förslaget be- räknas utdelningen sändas från V PC ons- dagen den 26 maj 1976 till dem som på avstämningsdagen är införda i aktiebo- ken eller förteckningen.

Eftersom utdelningen redovisas till aktie- ägarna enligt till VPC anmälda uppgifter är det angeläget att varje aktieägare till- ser att ändring av postadress och konto utan dröjsmål anmäls till VPC.

ifgare av gammalt aktiebrev kan enligt lag få utdelning först sedan det bytts mot nytt och införts i aktieboken hos VPC.

o

ARSREDOVISNING

Innehåll

Översikt över Bolidenkoncernen Bolidens framtid .

Den internationella metallmarknaden under 1975 Sammanfattning av verksamheten i koncernen Verksamheten i moderbolaget .

Verksamheten i koncernbolag . Verksamheten i samverkande bolag Koncernens resultat- och balansräkningar Koncernens finansieringsanalys

Kommentar till koncernens bokslut .

Moderbolagets omsättning och rörelseresultat. Moderbolagets resultat- och balansräkningar Moderbolagets

f

in an sierings anal y s

Kommentar till moderbolagets bokslut Aktieinneha v

Förslag till disposition av vinstmedel Revisionsberättelse

I &rsredovisningen har följande enheter använts:

M ton 1 000 000 ton kton 1 000 ton Mkr 1000 000 kr kkr 1 000 kr

1975

2 4 6 9 12 19

24

27 30 31 34 35 38 39 41 43 44

(4)

Översikt över Bolidenkoncernen

Bolidenkoncernen

BIT -koncernen

Handels-, tradlng- och skeppningsverksamhet Andel 75-100%

Fakturering 157,7 Mkr

.. -· ---

Sa la -koncernen

Verkstadsindustri Andel 100%

Fakturering 259,3 Mkr

Supra-koncernen

Gödselmedelsindustri

Andel 47,5% (röstandel61,5 %) Fakturering 765,9 Mkr

övriga koncernbolag

Handels-och försälJningsbolag, verkstadsindustri Andel 90-100%

Fakturering 48,2 M kr

1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75 Investeringar och Internt tillförda medel

Mkr

investeringar i anläggningar

l l

~---

Boliden Aktiebolag

MALM· OCH METALLOIVtSIONEN Gruv· och metallindustri

r-=-:

Fakturering 848,7 Mkr KEMIDIVISIONEN Kemisk Industri Fakturering 521,9 Mkr

~

~-·"

Fakturering fördelad på produktgrupper

1 metaller 36 proc.

2 kemikalier 11 proc.

3 gödselmedel 32 proc.

4 verkstadsprodukter 11 proc.

Del Norske Zinkkompani A/S

\ht•ll och kemlok Industri

- -

^Anaet ^50%

F•toJurering 240,5 Mkr

PreLH,sag-Boliden Blei GmbH

~ Meta:l· och kemisk Industri

Andel 50%

fak!Ur-..ring 313,9 Mkr

Ovng.a hälftenägda bolag

- --

^Hlt~eIs· och försäljningsbolag,

~rartvwk samt kemisk Industri fpkiW'Ilring 251,7 Mkr

Anställda, löner och kostnader enligt lag och avtal

M k•

kostnader enl lag och avtal utbetalda löner

l

(5)

(Mkr) 1975 1974 1973 1972 1971 1970 1969 1968 1967 1966

RESULTATRÄKNINGAR

Fakturerad försäljning . 2376 2504 1 724 1 316 1176 1 203 1 002 918 843 860 Tillverknings-, försäljnings- och

administrationskostnader . -2 247 -2018 -1350 -1119 -967 -980 -749 - 728 - 687 -691 Rörelseresultat före avskrivningar 129 486 347 197 209 223 253 190 156 169 Planenliga avskrivningar . -126 - 121 -104 - 95 - 81 - 72 - 52 - 49 - 50 - 47 Rörelseresultat efter planenliga

avskrivningar . . · 3 365 270 102 128 151 201 141 106 122

Finansiellt netto . 43 - 17 - 28 25 - 29 - 11 6

-

⁴ ¹

Extraordinära poster 8 18 3 2 4 3 6

Resultat före bokslutsdispositioner 32 366 245 78 101 144 210 142 103 127

Bokslutsdispositioner 121 -258 -140 -32 60 84 -101 - 36 36 - 14

Resultat före skatter 89 108 105 46 41 60 109 106 67 113

Skatter . - 56 41 38 10 12 27 62 55 31 61

Minoritetsintressen 6 25 8 5 2 4

Arets vinst 39 42 59 31 30 34 49 47 36 52

Beräknad nettovinst,

kr per Bolidenaktie -6.- 47.- 35.- 12.- 15.- 21.- 28.- 19.- 14.- 19.-

Utdelning,

kr per Bolidenaktie . 10.- 11. - 10.- 8.- 8.- 8.- 8.- 6.90 5.70 4.90

BALANSRÄKNINGAR

Likvida medel 211 309 267 117 108 97 238 194 143 130

Ovriga kortfristiga tillgångar 1 145 1090 744 604 665 635 534 403 396 362

Anläggningstillgångar 1 687 1 479 1 249 1 179 1 069 1008 665 563 525 489

3043 2 878 2260 1 900 1 842 1 740 1 437 1160 ' 064 981

Kortfristiga skulder 508 528 381 275 282 270 255 195 174 199

Långfristiga skulder 865 589 541 490 462 390 173 179 183 188

Obeskattade reserver 1 067 1 150 798 631 602 579 507 375 323 273

Minoritetsintressen 77 82 55 50 46 51 46 51 50 49

Eget kapital 526 529 485 454 450 450 456 360 334 272

3043 2878 2260 1 900 1 842 1 740 1 437 1160 1 064 981

Beräknad nettovinst och utdelning t..AJ<•

beräknad nettovinst utdelning l Bollden AB

67 68 69 70 71 72 73 7 4 7 5 1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75

(6)

Bolidens framtid

Boliden AB:s verksamhet är grundad på svenska naturt

illgångar. Bolidens malm-

reserv är tryggad till åtminstone år 2000, och normala nytillskott kan f örväntas.

Vår verksamhet har stark förankring och stor sysse lsättningseffekt i glesbygder inom Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas inland. V

i förser i första hand

Sverige men också många andra länder i Europa med viktiga rå varor. Under överskådlig tid kommer därför Boliden AB att ha ett betydande värde.

Vad är då Boliden värt framöver fö

r

våra 30 000 ägare?

Sedan andra halvåret 1974 upplever hela västvärlden en djup lågkonjunktur.

Råvaruproducenterna på metallsidan är som alltid

särskilt utsatta. Efterfrågan

på metaller har minskat starkt, och priserna har fall

it

dramat iskt. Boliden har i hög grad drabbats, även om hela vår metallproduk tion kunnat avsättas

~

marknaden. För en rad internationella konkurrenter har föl

jderna av konjunk::::-•'

turnedgången blivit mycket svårare än för Boliden.

Industrin i Sverige har inte minst fått känna av den internat

ionella lågkonjunk-

turen. Vi är därtill belastade med ett

mycket högt kostnadsläge. Miljövårdskr~,

ven i Sverige nödvändiggör vidare stora och fö

retagsekonomiskt olönsamma i~l.'

vesteringar för industrin. Allt detta leder f

ram till nå

gra

väsentliga frågor.

Räcker ett par goda års resultat till för att föra

de svenska företagen över de

sv/ara åren? I vilken utsträckning blir vår internationella konkurrensf

örmåga li-

dande av de höga kostnader som vi måste dras med? Ka

n

de

svenska företagen

härda ut till dess att andra producentländer måste uppfyll

a

samma

miljövårds-

krav som vi i Sverige? Kan, mera specifikt, Boliden visa sådan lönsamhet att fö- retaget kan utvecklas och ge skälig avkast ning på insatt kapital?

Svaret på den sista frågan beror i hög grad på den framtida prisutvecklingen på de metaller som finns i Bolidens malmer. Resultatet

av vår kemiska produktion

är nämligen inte i samma grad känsligt för svängningar i prisnivå och konjunk- turer. Sortimentet synes dessutom vara såd

ant att Boliden inom sitt avs

ättnings- omd.de är konkurrenskraftigt. Den följande ana

lysen

behandlar därför

v

årt

beroende av metallproduktionen.

Storleken av Bolidens malmreserv liksom gruvverks amhetens lönsamhe

t

be- stäms således av

~etallpriserna.

Man

h~r

i ?et ^rådande

ko~junkturläget ~~nn~

1 konstatera att Bolidens gruvverksamhet

1

ratiOnellt och tekmskt avseende v al

k~ ~

mäta sig med konkurrenternas.

De flesta av Bolidens malmer är kompli

cerade. De framställda malmkoncentraten

fordrar särskilda smältprocesser, i vilka olika bip

rodukter kan tillvaratas. Smält-

verken på Rönnskär är utrustade för Bolidens

malmkoncentrat och är lämpat-}

även för främmande smältverksmaterial av komplicerad sammansättning. Smäl ning av material av dessa slag är tyvärr

förenad med stora yttre och inre miljö-

problem. Metallpriserna inverkar obetydligt

på smältverk

ens resultat, som

i stäl-

let berörs av de internationellt gällande smältlönerna.

De miljövårdsåtgärder, som enligt koncessionsbeslut n

u i snabb takt genomförs

på Rönnskär, medför från kapitalsynpunkt en kostnadsbelastning mot

svar

ande 200 kr per ton framställd metall. Denna belastning skall ställas i relation till mr gällande smältlöner: för bly ca 600 kr och för koppar ca 1 500 kr per ton. D

etta

nödvändiggör att smältverksamheten på Rönnskär utvidgas. En produktions- ökning är också planerad men har av likviditetsskäl måst träda tillbaka för att miljöåtgärderna skall kunna fullföljas i rätt

t

id. När p

roduktionsökningen ge-

nomförts i början på 1980-talet kommer det sammanlagt nedlagda kapitalet

en-

ligt de nuvarande kalkylerna att kunna tillfredsställande förräntas. Förhopp- ningsvis ligger Boliden då också från miljösynpunkt

framför sina konkurrenter.

Av bolagets metaller är kopparn den tradition

ellt dominerande. Genomsnittspri-

set under 1974 var 9:14 kr/kg och under 1975 5:

13 kr/kg. För

att möta den

ofrånkomligt ökande världskonsumtionen av kop par med ny produktionskapaci-

(7)

Första sligtransporten startar frt1n Steken- jokk.

tet krävs ett kopparpris på

8-10 kr/kg.

Detta pris måste

sålunda på

längre sikt komma att gälla.

Vid bedömningen av Bolidens

framtida

lönsamhet

får man således inte

i

alltför

hög grad låta sig påverka negativt av det rådande konjunkturläget. I ett normalt konjunkturläge bör tillfredsställande lönsamhet för

Boliden vara

för handen.

Bedömningen

görs

under den

generella

förutsättningen

att företaget framdeles

kan drivas utan betungande omgångar och pålagor när det gäller beslutsfattande och kostnader. Det är bl a nödvändigt att goda års överskott skall kunna reserve- ras för att under dåliga år användas för investeringar

samt

för

att enligt våra

skriftliga riktlinjer upprätthålla sysselsättningen och ge skälig utdelning till aktie- ägarna.

• ..

(8)

Genomsnittsnoteringar i London Föränd-

ring 1975 1974 i proc

Koppar 5:13 9:14 -44

Bly 1:71 2:64 -35

Zink (prod.pris) 3:38 3:46 - 2 Guld 21 500:- 22 625:- - 5 Silver 595:- 670:- -11

London-noteringar

1971 1972 1973 1974 1975

Den internationella metallmarknaden under 1975

1975 års lågkonjunktur förde med sig den

största nedgång i

efterfrågan på me- taller som inträffat under de senaste

25

åren. De växande överskotten av metall på marknaden höll priserna på koppar och bl y

nere

på en för p

roducenterna

klart olönsam nivå. Zinkpriset kunde där

e

mot

med hjälp av producenternas

stöd:hgärder hållas uppe på nästan samma nivå som föregående år.

(Alla uppgifter om produktion, konsumtion

och lager

i den föl jande översi

kten

avser västvärlden.)

Koppar

Kopparnoteringen på metallbörsen i London låg under större delen av året strax över 5:00 kr/kg. Genomsnittet för året blev 5 :13 kr/kg (9:

14 år 1974), den läg1

nivån på 10 år i svenska kronor räknat .

Prisnivån hölls nere under trycket av

växande kopparöverskott på marknaden.

Efterfrågan gick ned kraftigt till följd

av d

en minskade industriaktivitet en i USA, Europa och Japan. Världskonsumtionen

sjönk med över 20

% . Till dt>

-

";

låga efterfrågan bidrog att konsument

erna i medvetande om den rikliga kopp~ ,..

tillgången reducerade sina lager. Viss

stimulans

erhöll mar

knaden av spe

kula- tioner om en kommande prisuppgång.

CIPEC, organisationen för de främs

ta kopparexporterande länderna, d v s Chile,

Peru, Zaire och Zambia, beslöt i april

att utvidga den i slutet

av 1974 införda exportbegränsningen från 10 till 15 Dfo. I november för

längdes

överenskommel- sen till juni 1976. Produktionsbegränsningar, i vissa

fall nedläggning av

gruvor och smältverk, genomfördes i bl a

U

SA och J

apan. Kopparproduktionen drab-

bades inte av något mer omfattande avbrott genom strejker eller

politiska orolig-

heter. Zambia tvingades emellertid

skära ned sin betydande

kopparexport

till

följd av transportstörningar orsakade av bl a inbö rdeskriget

i Angola.

Världsproduktionen av gruvkoppar minskade med ca 10 Ofo

till 5,7 Mton och

produktionen av metall i samma

takt till

6,2 Mton. G

enom

att konsumtionen gick ned till 5,3 Mton uppstod ett överskott i

västvärldens balans

på 900

kton.

Detta överskott återspeglades i en betydande uppgång av kopparlagren i världen.

Londonbörsens lager steg från 125

till över

500 kton

och producenternas

lager

från

540

till nära

700

kton. <CD

_~v

Vid den låga prisnivå, som rådde under 1975 och i b

örjan av 1976,

bedöms en stor del av världens kopparproduktion vara

olönsam. Detta verkar hämmande

på den utbyggnad av produktionen som är nödvändig för

att

tillgodose

världs-

marknadens framtida behov av

koppar.

Betydande

utvidgningar och nybyg~,

nadsplaner har redan annullerats eller framflyt

tats. En kraftig prisuppgång

fm !tdJ

ras för att den långsiktiga tillgången på koppar skall ku

nna

säkerställas. En väsentlig prisförbättring kan inte väntas, f

örrän efterfrågan får e

n sådan om- fattning att de stora kopparlagren minskar

betydligt. Denna utveckling

förut- sätter en markant konjunkturförbättring

men samtidigt en fortsatt återhållsam-

het på utbudssidan, tills lagren kommit ner på normal nivå.

Bly

Under årets första månader låg blynoteringen

i London på över 2:00 kr/kg, mest

tack vare producenternas fortsatta stö

dköp. N

är detta stöd

upphörde i maj, sjönk

noteringen hastigt och höll sig under

senare delen av å

ret kring

l: 50 kr/kg. Ge-

nomsnittet för året blev 1 :71 kr/kg (2 :64 ).

A. ven om bly är mindre konjunkturkänsligt

än koppar och

zink, gick världskon-

sumtionen ned med ca 15 Dfo. Till detta bidrog f

ramför

allt

en minskad efter-

frågan på blybatterier, som svarar för ungefär hälften av kons umtionen. Orsaken

var den låga produktionsnivån inom bilindustrin. Längre livslängd på batterierna

- t111 vilken de senare årens milda vintrar bidragit- mins

kade dessutom behovet

av ersättningsbatterier.

(9)

Avsilvring, ett steg i blyraffineringen i bly- verket i Nordenham, Preussag-Boliden-Blei GmbH.

För att motverka blyöverskottet på marknaden drog de ledande producenterna successivt ned sin produktion. Under andra halvåret beräknas endast

2/3

av

till-

gänglig kapacitet ha utnyttjats. Härigenom hejdades lagerökningen. Efter att ha ökat till 350 kton i mars gick producenternas lager ned för att vid årsskiftet nå 250 kton. Detta innebar en gynnsammare lagersituation för bly än för koppar och zink vid årsskiftet.

Världsproduktionen av gruvbly uppgick till 2,5 Mton och har i stort sett

varit

oförändrad sedan 1970. Metallproduktionen sjönk med ca

1

O Ofo till 3,2 M ton genom produktionsnedskärningar i USA, Europa, Japan och Australien. Brist på skrot, orsakad av den låga prisnivån, hade en återhållsam effekt på den skrot- baserade produktionen, som utgör nära 40 °/o av

den totala.

Då konsumtionen gick ned mer än produktionen, uppstod ett överskott. Under förutsättning av en konjunkturförbättring under 1976 bör marknadsbalansen

för

bly kunna åter- ställas. Mot bakgrund av lagerutvecklingen bedöms förutsättningarna för att priset successivt skall kunna stabiliseras på en högre nivå som relativt goda.

Zink

Konjunkturavmattningen drabbade särskilt de industrigrenar där zinkmetallen

har sin största avsättning, bilindustrin och byggnadsindustrin. Detta medförde

att världskonsumtionen minskade med nära 25 Ofo till 3,5 Mton, den lägsta på

8

år. Härtill bidrog dessutom att konsumenterna i överskottssituationen reduce-

rade sina lager med drygt 100 kton. Trots att producenterna successivt begrän-

sade sin produktion, steg lagren från 360 kton i början av året till toppnivån

850 kton i juni. Först när kapacitets

utnyttjandet

under andra halvåret kom

ned

under 70 Ofo, vände lagertrenden nedåt.

(10)

London-noteringar Kr

1971 1972 1973 1974 1975

Världsproduktionen av gruvzink var ungefär lika stor som under 1974

eller 4,5

Mton. Metallproduktionen däremot

sjönk

till

följd av produktionsbegränsningar

med 15 Ofo till 3,7 Mton. Trots detta

uppstod

på

grund

av

konsumtionsminsk-

ningen ett överskott

i

västvärldens

balans på nära 300 kton, vartill kom en

nettoimport från öststaterna på 70 kton.

Producenternas baspris, efter vilket mer än

90

Ofo

av zinkförsäljningen utanför

Nordamr-rika prissätts, låg under

större delen av året

på

f, 360, motsvarande

3:34 kr/kg. I oktober höjdes priset till

f,

390, motsvarande

3:50 kr/kg.

I decem- ber övergick producenterna till att notera sitt baspris i

US dollar (f 390=$ 795).

På grund av försämringen av pundkursen under året blev genomsnittspriset, trots prishöjningen, räknat i svenska kronor 3:38

kr/kg, således något

lägre

än

197if:;.

(3:46). v .

I det svaga marknadsläget gick producenterna in med omfattande stödköp på Londonbörsen. Härigenom hölls noteringen uppe

strax under

producentpriset.

Genomsnittet för året blev 3:10 kr/kg (5:51).

En konjunkturuppgång kommer att kraftigt stimulera efterfrågan på zink. Förl

-;¹

utom en ökning av konsumtionen kan man

vänta att konsumenterna

fyller på sina lager inför risken av en framtida ny bristsituation. För att upprätthålla pris- nivån är det dock viktigt att producenterna inte

återgår

till

fullt kapacitetsut-

nyttjande förrän producentlagren kommit ner på

en

mer

normal nivå.

Guld

Guldpriset i London gick under året ned från 24 300 i januari till 20 000 kr/kg i december. Arsgenomsnittet var 21 500 kr (22 625).

I början av juni inträffade det förs

ta .större

prisfallet,

då amerikanska

finans- departementet tillkännagav att ytterliga

re 15

ton

guld skulle utförsäljas.

Nästa prisfall kom i september och orsakades av Internationella

Valutafondens (IMF)

beslut att sälja en del av sitt guldinnehav för

att skaffa

medel

till en

fond

för

u-landshjälp. Försäljningskvantiteten,

750

ton,

motsvarar 3/4 av årsproduktio-

nen i världen.

Världens guldproduktion har gått ned från 1 300 ton 1970 t

ill 950

ton

197~

Anledningen

härtill är främst produktionsminskning i Sydafrika, som svarar för

ca 75 Ofo av världsproduktionen. Från Sovjetunionen erhliller västvärlden ca 200 ton guld per år. Till följd av det höga guldpriset har

under de senare åren

även konsumtionen gått ned. Framför allt gäller detta

guld

för

juvelerarändamål.

Guldmarknadens utveckling under 1976

blir beroende av IMF:s vidare agerandilr

En annan osäkerhetsfaktor är i vilken utsträc

kning Sovjetunionen

kommer

att ·

sälja guld för att finansiera sina betydande spannmålsköp från

USA.

Silver

Silverprisets utveckling dominerades liksom

tidigare

av

spekulanternas

trans- aktioner. Spekulationsköp pressade upp Londonpriset fd.n 550 i januari till högst 728 kr/kg i augusti. Därefter föll det tillbaka och låg vid årets slut på ca

600 kr.

Årsgenomsnittet blev 595 kr (670).

Produktionen av gruvsilver minskade med 5 Ofo

till7 500 ton. Konsumtionen gick

ned med 15 Ofo till 12 000 ton på grund av mi

nskad

efterfrågan

från industrin.

Däremot noterades en uppgång i efterfrågan på silver för

värdeföremål; vilket

förklaras av att det höga guldpriset

ökade intresset fö

r

silver som investerings-

objekt.

Det bestående produktionsunderskottet i västvärldens

silverbalans och

ett

ökat

spekulationsintresse för silver i samband därmed

ger

fö

rutsättningar på

längre

sikt för en fast utveckling av silvermarknaden.

(11)

Förvaltningsberättelse 1975 Sammanfattning

Koncernens struktur och omfattning

Koncernens struktur och omfattning undergick inte

n1l.gra större förändringar

under året.

Från årsskiftet 1975-76 är salakoncernen organiserad på fem divisioner

och ett

antal försäljningsbolag med en samordnande koncernledning. Ett nytt

bolag,

S-B Nord-Transmission AB, bildades under året och utgör en av divisionerna.

Ett nytt koncernavsnitt med Boliden Intettrade AB (BIT) som moderbolag ska- pades. BIT-koncernen övertog Boliden

AB:s aktieinnehav i Bolisse AG och Bo-

liden (Gt. Britain) Ltd. Koncernbolaget BIT Oil AB bildades med Boliden Inter- trade som 75-procentig delägare. BIT Oil AB förvä

rvade Jan Hemberg AB, som

driver ett spilloljeraffinaderi i Halmstad. Detta företag har

25 anställda och

hade en fakturerad försäljning på 17 Mkr det senaste verksamhets1l.ret.

Fakturering och resultat

Prognosen i föregående årsredovisning

om rörelseresultatet efter

planenliga av- skrivningar var för koncernen 150 Mkr under givna antaganden om priserna på vissa metaller. I årets tre delårsrapporter

justerades resultatindikationerna suc-

cessivt ned till följd av den exceptionellt djupa och utdragna

internationella låg-

konjunkturen, vilken förde med sig låga priser och

dåligt kapacitetsutnyttjande

inom industrin. Effekterna var särskilt markanta

inom de

råvaruproducerande branscherna, där tyngdpunkten i Bolidenkoncernens verksamhet ligger. De stora lagren hos både producenter och konsumenter

gjorde att

den

vändning

i

kon-

junkturen, som kunde registreras i

främst

USA under andra halvåret 1975, ännu vid årets utgång inte hade fått någon påtaglig effekt på Bolidens viktigaste mark- nader.

Koncernens fakturering sjönk något till 2 375,8 Mkr (2

503,8).

Rö

relseresultatet

efter planenliga avskrivningar sjönk kraftigt til12,5 Mkr (364,5). Resultatet

före

dispositioner och skatt var -32,5

Mkr (

+ 365,8), och årets vinst redovisas

med

38,7 Mkr (42,2).

Det beräknade nettoresultatet blev

en förlust på -19,9 Mkr (+163,0), motsva-

rande -6 kr per Bolidenaktie.

Moderbolaget Boliden AB:s fakturering sjönk

til1

1 370,6 Mkr (1 560,7). Rörelse- resultatet efter planenliga avskrivningar blev -13,9 Mkr ( +269,1).

Årets vinst och utdelning i moderbolaget

Årets vinst i moderbolaget redovisas med 46,0 Mkr (35,0).

Tillsammans

med

från föregående år balanserad vinst på 4,0

Mkr står 50,0 Mkr till bolagsstäm- mans förfogande. Styrelsen föreslår en utdelning om 10 kr per aktie (10 kr

+1 kr

i

bonus

f

å), vartill åtgår 34,7 Mkr, samt att 14,4

Mkr överförs

till

skuldregle-

ringsfond och att resterande 0,9 Mkr balanseras i ny räkning.

Investeringar

Koncernens balanserade investeringar i anläggningar

uppgick till 327,0 Mkr

(265,0), varav 279,4 Mkr (225,7) hänförde sig till moderbolaget.

Finansiering och likviditet

Koncernens försämrade rörelseresultat och den

höga

investeringstakten medförde ett ökat lånebehov. Koncernens likvida medel utgjorde 211,3 Mkr vid hets slut.

Upplåning i Sverige omfattade för moderbolaget bl a resterande

50 Mkr av tidi-

gare beviljat reverslån för utbyggnaden

av stekenjokkfyndigheten samt

ett för-

lagslån om 100 Mkr. Supra erhöll

ett obligationslån om 30 Mkr.

(12)

1975 var jubileumsår för Boliden. Den 30 juli 1925 bildades de två bolag, Västerbot- tens Gruvaktiebolag och Skelleftetl Gruvak- tiebolag, som vid årsskiftet 1930-31 slogs ihop till Bolidens Gruvaktiebolag. Det gamla uppfordringshjulet från Bolidegruvan finns bevarat som ett monument inne på industri- omr/idet.

(13)

Utlandsupplåning företogs av moderbolaget, bl a i form av ett banklån i

Schweiz

om Sfr 30

miljoner. Av

tidigare arrangerad multi-currency

kredit

drogs reste- rande US $

6

miljoner.

Personal

Medelantalet anställda i

koncernen ökade

med 650 till 1 O

360.

I löner

utbeta-

lades 472,4

Mkr (379,9). Arets resultat belastades med kostnader enligt

lag och

avtal - pensions- och

försäkringsavgifter samt allmän

arbetsgivaravgift - med

143,6 Mkr (94,7).

I moderbolaget ökade

antalet anställda med 452 till

7 214, varav antalet

arbe-

tare med 317 tillS 175 och övriga med 135 till2 039. Denna ökning avser medel- antalet anställda. Mellan maj

1975

och februari

1976 var

den reella ökningen 26 personer.

Anställningsstopp råder i princip för moderbolaget.

I löner och ersättningar betalades till styrelse, verkställande direktör och övriga

företagsledare 1,8 Mkr (1,5), till arbetare 217,2 Mkr (176,7), och till övriga 120,2 Mkr (95,6), eller tillsammans 337,4 Mkr

(273,8).

Härtill kom kostnader enligt lag och avtal med 105,5 Mkr (69,5).

Utsikter 1976

När

det

gäller

kostnadsutvecklingen

kommer

1976 att

innebära betydande ök- ningar av personalkostnaderna (löner samt inte minst

kostnader

enligt

lag

och avtal). Aven kostnaderna för reservdelar och

vissa

råvaror kommer att öka.

Den

utomordentligt svaga internationella

konjunktur, som

präglat de två se- naste åren,

håller på

att förbättras. Det

råder dock

fortfarande

osäkerhet om

takten

i

förbättringen och framför allt om hur

det

rådande utgångsläget med

lågt kapacitetsutnyttjande och stora lager

kommer att prägla prisutvecklingen.

För 1976 förväntas priserna

på de för Boliden viktigaste produkterna och främst

då metallerna ligga på en klart högre nivå än 1975. Den sedvanliga resultatprog- nosen med vissa prisantaganden för de

viktigaste

metallerna kan formuleras enligt följande:

Om

genomsnittspriset

för koppar blir 750 f

/

ton, för bly 215 f

/ton, för zink

795 $/ton och för silver 240 penceltr oz

kan

Bolidenkoncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar väntas stiga till

cirka 100 Mkr (2,5).

Detta mot- svarar en beräknad nettovinst

på 5 kr per aktie inklusive

resultatandelar

i

sarn- verkande bolag. En fortsatt avsevärd resultatförbättring motses för

1977.

Avvikelser från de

antagna genomsnittspriserna förändrar resultatet

på följande sätt:

10 f

/ton

10 f/ton 10 $/ton 10 penceltr oz

på koppar på bly

på zink'=-

på silver

3,5 Mkr 5,9 Mkr 3,0

Mkr

4,2 Mkr

Prognosen är baserad på en genomsnittlig kurs för det engelska pundet om 8:40

kr och för US $ på 4

:50.

• Boliden säljer sina zinkprodukter p! basis av produc~ntpriset, vilket inte svänger lika kraftigt som metallbörsens notering. Producentpriset noteras fr o m december 1975 i US $ och var under första kvartalet 1976 795 $/ton.

(14)

Boliden Aktiebolag (moderbolaget)

Malm- och metalldivisionen

Försäljning

Trots den låga efterfrågan på metaller på den internationella ma

rknaden kunde

hela produktionen säljas frånsett vissa biprodukter från

metallframställningen.

Faktureringen sjönk med

207,0

till

848,7

Mkr.

Erhållna medelpriser på metallprodukter

låg nära genomsnittsnoteringarna på

Londonbörsen. För zinkråvaror tillämpades producentpriset.

Ändring

1975 1974

Henry Lundberg, chef för Malm- och metall- Leveranser (ton) kvantfi

divisionen.

'Ma1111 till verk

~

Blektrokoppar 60 600 58 700

+

¹⁹⁰⁰

varav legoframställd

. . ^. .

¹¹⁴²⁰ ^{8 800}

⁺

^{2 620}

Koppar i koncentrat m m 7100 8 800 1 700

Guld (kg) . 5 100 2 300

+

²⁸⁰⁰

varav legaframställt l 573 880

:111 ~

Silver (kg) 267 900 156 000

varav legoframställt 26 000 33 700 7 700

Silver i koncentrat m m (kg) 30 000 35 000 5 000

Bly, raffinerat och silverhaltigt 41 800 41 500

+

³⁰⁰

Bly i koncentrat 19 400 18 300

+

¹¹⁰⁰

Zink i zinkrharor .

. .

^{98 400} ^{92 700}

+

^{5 700}

Under året avyttrades en stor del av det disponibla ädelmetallagret.

För samtliga biprodukter från metallframst ällningen minskade leveranserna.

Produktion gruvor

Malmleveranserna från gruvorna ök

ade totalt. Brytningen minskade inom Bo-

liden- och Kristinebergsområdena, medan den ökade vid de största produktions- enheterna Aitik och Laisvall.

Metallinnehållet i de brutna malmerna var något lägre än föregående år,

varf~

grovproduktionen av koppar, zink och bly bl ev i stort set t oförändrad. Wil

Brytningen i Rudtjebäckenfyndigheten, som Boliden arrendera de av staten, upp- hörde under året. Verksamheten, som urspr

ungligen planerades

för drift t o m 1972, har kunnat förlängas genom marginella malmtillskott de senaste åren.

Malmförsörjning

Malmbasen minskade något under året.

Produktion smältverk

I juni erhölls koncession av regeringen för den fo

rtsatta verksamhete

n

vid Rönn-

skärsverken. Koncessionsvillkoren innehöll krav på en rad omfattande miljöåt- gärder, varav en stor del skall genomföras under en treårsperiod till

en kostnad

av ca

180

Mkr i 1975 års penningvärde. Dessa miljövårdsinve

steringar i kombi-

nation med det rådande ekonomiska läget medför förseningar i det totala inves- teringsprogrammet.

Kopparverket var avställt en månad för planerade reparationer. Kopparlinjen inklusive raffineringsverket drabbades dessutom av onormala driftstörningar.

Dessa förhållanden medförde att produkti onen av koppar blev lägre än under 1974.

Aven blyproduktionen sjönk jämfört

med 1974, beroende på ett

planerat,_ sex

72 73 74 75

veckor långt reparationsstopp.

(15)

En av de nya truckar /ör malmtramport som 1975 sattes in i dagbrottet i Aitik. Trucken lastar ca 150 ton malm.

(16)

'l'

MetallinnehAll 1 gruvprodukter kton - - - .

71 72 73 7.4 75 Kopparproduktlon

ur eget material

1966 67 68 69 70 72 73 74 '75

Blyproduktion k ton

,---~~

Silverproduktionen blev den största hittills, främst genom ökad tillförsel av sil- ver i inköpt material.

Produktionen av raffinerad arsenik sjönk genom vidtagna inre och yttre miljö- åtgärder.

Produktion (ton)

Koppar

varav ur eget material Guld (kg) . . . •

varav ur eget material . Silver (kg) . . . . .

varav ur eget material . •

Bly . . . .

.

Zinkklinker . Arsenik, raffinerad Arsenikmetall

Investeringar

1975 57 000 29 900 3 400 1 200 218 800 91 000 38 700 25 200 10 500 900

Andring

1974 kvantitet

59 900 2 900

28 500 + 1 400

3 700 300

1900 700

186 800 +320,

90 100 + 90 '

45 200 6 500

26 900 1 700

13 300 2 800

1 050

1 "

Årets balanserade investeringar i anläggningar uppgick

till

233,8 Mkr (186,3), varav på gruvverksamheten 147,3, på smältverken 78,9 och på övriga enheter 7,6 Mkr.

De tidigare påbörjade utbyggnaderna av Rävlidenfältet samt av stekenjokk- fyndigheten fortsatte planenligt. Utbyggnaden av den sistnämnda fyndigheten har ght något fortare än beräknat, varför produktionsstarten kunde ske redan i början av 1976.

De vikande metallkonjunkturerna medförde att den tidigare beslutade utbygg- naden av Hällefors silvergruva uppsköts tills vidare.

Vid Rönnskärsverken togs det nya syrgasverket i drift liksom även nya infrakt- system till såväl kopparelugn som kopparkonvertrar. Ett system

för konverter-

styrning med dator inkopplades. Den nya r eningsanläggningen för gas från

ko~.

-

..

parverkets rostugnar togs i drift.

.:J)

I blykaldoverket, som beräknas komma

i

provdrift under första halvåret 1976, pågick slutmontaget vid årsskiftet.

Två stora miljövårdsinvesteringar påbö

rjades, nämligen en central anläggning för.

tvättning av processgaser och ytterligare ett svaveldioxidverk. Kostnaderna fe{;~

dessa beräknas till 135 Mkr i 1975 års penningvärde.

Nya investeringar för 113 Mkr beslöts under året, bl a för att modernisera och höja produktionen i Renströmgruvan. Vidare görs en fortsatt satsning på dator- baserade processkontrollutrustningar i anrikningsverken. Bland nya projekt vid Rönnskärsverken kan nämnas en anläggning för automatisk uppriktning av kop- paranoder, arbetsmiljöförbättringar i blyverket och förbättrad hantering av kopparsmältmater i al.

Teknisk utveckling

Två nya försöksverk- ett för pyrolys och ett fö r hydrometallurgi - uppfördes.

I dessa kan nya förfaranden provas för att förbättra det metallurgiska utbytet och selektiviteten vid anrikning av komplexa malmer.

Utvecklingsarbetet på att utvinna industriella mineral fortsatte.

På det metallurgiska området full

följdes

arbetet på att utveckla en ny process

för produktion av bly ur blysliger. Fö

rprojektarbetet för

att

uppföra

ett nytt

(17)

N ya filter för rostugnsgaserna har installe- rats vid kopparverket på Rönnskär.

Ugnen i det nya blykaldoverket på Rönn- skär lyfts här in på plats. Den skall använ- das för upparbetning av blyhaltiga mellan- produkter.

(18)

blyverk enligt denna process inleddes. Processen innebär bl a att smältningen kan ske med väsentligt reducerad energiåtgång.

På miljöområdet fortsatte arbetet på att utveckla

förfaranden för

att behandla metallurgiska mellanprodukter, innehållande bl a arsenik, samt avloppsvatten och rökgaser.

Personal

Antalet anställda ökade med 324 ti

ll

i medeltal

5 799. ökningen var en

följd av utbyggnaden av Stekenjokkgruvan, arbetstidsförkortningen för viss personal och en fortsatt omfattande investerings- och utvecklingsverksamhet.

,

Personalbehovet i övre Norrland kunde planenligt tillgodoses. I Mellansverig~

var tillgången på bergarbetare begränsad. Omfattande kontakter med länsarbets- nämnder och arbetsförmedlingar förekom under året, fram

för

allt vid rekryte- ringen till Stekenjokkgruvan.

Under senare delen av året avvecklades verksamheten

i

Ljusnarsberg, Svärdsf och Rudtjebäcken. Berörd personal kunde omplaceras till andra gruvor.

Utbildningsvolymen (tim/anställd) ökade med ca

15

procent till föl

jd av ytter-

ligare insatser för teknisk vidareutbildning av yrkesarbetare, ledarutveckling och grundläggande arbetsmiljöutbildning.

Resultat och utsikter

De låga metallpriserna tillsammans med inträffade kostnadsökningar medförde ett mycket svagt resultat för 1975.

Gruvdriften i Stekenjokk medför en ökning av malmproduktionen under 1976.

Inom smältverksrörelsen medför den genomgripande upp

rustningen under

1975 att ett bättre produktionsutfall kan förutses för 1976.

För 1976 förutses en viss uppgång av priserna, men fortfarande

väntas lönsam-

heten bli otillfredsställande. Sysselsättningen torde dock kunna upprätthållas för

nu anställd personal.

(19)

S.o~VoHd H&llr lwm rl·rf för Kemidivisionen.

Produktian av fasta kemikalier k ton

---~

75 Svavelsyraproduktian

--<oxkl flytande svaveldioxid)

·ton

'•.

vid Rönnskäraverken

• vid Reymersholmsverken

1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75

Kemidivisionen

Försäljning och marknader

Avsättningen

p~

exportmarknaden minskade kraftigt beroende

på

den interna-

tionella

konjunkturnedgången

och den

försämrade valutasituationen

i

flera av avnämarländerna. Under andra

halv~ret

sjönk prisnivån för flertalet produkter.

Den fakturerade försäljningen uppgick till 521,9 Mkr (505,0).

Försäljningen av

aluminiumsulfat

minskade, medan däremot leveranserna av avloppsreningskemikalien Boliden A VR ökade kraftigt.

Den svenska

fosfatproduktmarknaden

var relativt oförändrad, men

en

väsentlig del av exportmarknaden föll

bort.

Leveranserna av natriumsulfat och kalciumklorid fortgick i oförändrad omfatt- ning.

Gipsleveranserna

till cementindustrin ökade.

.

En betydande upplagring av färdigprodukter skedde under året.

Råvaruförsörjning .

De genomsnittliga råvarupriserna Hig p~

en betydligt högre

niv~

än år

et före.

En

tendens tilllägre råfosfatpriser ~oterades

i slutet av året.

Produktion

I

mitten av året drogs produktionen ned inom flera fabriksenheter. Underhåll och reparationer av anläggningar kunde som

en

följd härav göras

utan kostnads-

krävande

·

forceringar;

Kndring

Produktion (ton) 1975 1974 kvantitet

Svavelsyra, totalt 685 700 825 800 -140 000

Helsingborg 546 200 662 800 -116 600

Rönnskär 139 500 163 000 23 500

Flytande svaveldioxid, totalt 60 500 64 600 4100

Helsingborg ^{21 700} ^{24 500} ^{2 800}

Rönnskär. 29 800 31 000 1200

saltsyra 163 800 174 500 10 700

Fosforsyra. ^{98' 700} 106 300 - 7 600

Fasta kemikalier 514 000 528 000 - 14 000

Justeringsarbetena

i den nya fosforsyrafabriken fullföljdes, och anläggningen fungerar nu tillfredsställande.

Detta medförde bl a att mängden fullvärdig gips

ökade kraftigt.

Investeringar

De balanserade investeringarna uppgick till 45,2

Mkr

(30,6). Gipsmagasinet togs

i bruk. En s k suglossningsanläggning

uppförde s på en av kajerna.

Investeringar

för 17,8

Mkr beslöts

under året.

Praktiskt taget

alla

dessa

gäller förbättringar av inre och yttre miljö.

Teknisk utveckling

Utöver utvecklingsarbeten på de befintliga processerna

gjordes stora insatser för miljöförbättringar och kontroll av emissioner

i luft och vatten.

Personal

Personalstyrkan ökade till i medeltal l 325

(1 215), vilket sammanhängde med

att antalet entreprenörer minskades väsentligt. Den under året startade interna

verkstadsskolan visade sig värdefull för rekrytering och upplärning av yrkes-

(20)

Vid Reymershoimsverken ut/örs flera interna och externa miljökontroller beträffande bl a luft och grundvatten med hjälp av ett rullan- de laboratorium, en specialutrustad Volkswa- genbuss.

arbetare och bidrog därmed till att förhållandet entreprenörer/egen personal var tillfredsställande lågt i slutet av året.

Resultat och utsikter

Till följd av den minskade exporten och ett högre kostnadsläge p ressa des re sultat- nivå och lönsamhet ned. Utvecklingen av framför allt exportmarknaden är svår-'·

bedömbar. En viss resultatförbättring fö r 1976 är dock sannolik.

Koncessionsansökan och ansökan om tillstånd enligt 136a § i byggnadslagen att

utvidga verksamheten lämnades in under v åren 1975.

(21)

Ivar Thomaeus, chef för Salakoncernen.

{.'"'

Resultaträkning (Mkr) 1975 1974

Fakturering 259,3 217,8

Resultat före

avskrivningar 1,8 8,3

Planenliga

avskrivningar 3,8 - 3,3 Rörelseresultat efter

planenliga avskrivn 5,6 5,0 Finansiellt netto - 6,8 -3,3

Extraordinära poster 0,3

Resultat före bok-

slutsdispositioner - 12,4 2,0 Bokslutsdispositioner 7,6 -2,3 Resultat före skatter 4,6 -0,3

Skatter

-

^1,0 ^-2,4

Minoritetens andel 0,8 -0,1

Arets vinst

-

^4,8 ^-2,8

Koncernbolag

salakoncernen

Försäljning och marknader

Investeringstakten hos Salas kunder inom gruv- och metallindustrin· var låg.

Orderingången minskade till 195 Mkr (316), framför allt genom färre beställ- ningar på kompletta anläggningar. Orderingången på maskiner motsvarade väl föregående års värden.

Bland de order som erhölls var två Caravan Mills (transportabla anrikningsverk) till Marocko och Turkiet. Vidare ingick större beställningar på bl a transportör- utrustningar samt på de l 200 mm magnetseparatorer, som började marknadsfö- ras under året. Det kanadensiska koncernbolaget fick omfattande order på agglo- mereringsutrustning.

Orderstocken, som vid årets början uppgick till 227 Mkr, minskade till 165 Mkr vid årets slut.

Faktureringen ökade från 217,8 Mkr till259,3 Mkr. Den beställning på ett kom- plett anrikningsverk till Nordkorea, som erhölls 1974, slutlevererades under året.

Koncernens verkstadskapacitet var med undantag av verkstaden i England fullt utnyttjad under året.

Marknadsföring och utveckling av tappväxlar överfördes till ett nybildat bolag, S-B Nord-Transmission AB.

I

en andra

etapp

kommer även produktionen av tappväxlar att övertas av detta bolag.

Försäljningen av Salas produktprogram i Iran överlåts till ett nybildat bolag, Sala Iran, i vilket Sala kommer att äga 50 procent av aktierna.

Investeringar

De balanserade investeringarna i anläggningar uppgick tilll6,5 Mkr (14,4). Nya kontor byggdes i Sala och vid det engelska koncernbolaget i Southampton.

I

Tyskland påbörjades ett nytt kontor

med

lager. Maskininvesteringarna avsåg främst rationalisering och bidrog även till att öka kapaciteten. En ny verkstad i Sala för tillverkning av tappväxla r kommer att uppföras av Nord-Transmission.

Teknisk utveckling

Ett omfattande utvecklingsprogram inom pumpområdet slutfördes och resulte- rade i att en ny 14" pump och en ny pumpserie för högtryckspumpning kunde introduceras på marknaden. En pump i syrafast utförande för hydrometallurgi

.

och kemiska processer utvecklades parallellt med ett syrafast filter. Inom flota- tionsområdet utvecklades i samarbete med Boliden en större flotationsapparat, som testades i Aitikgruvan.

Vid koncernbolaget Sala Magnetics

i

USA

fortsatte utvecklingen av

den nya tekniken för magnetisk högintensitetsseparering. Arbetet har

koncentrerats

på användningsområden inom mineralanrikning och miljövård. Försök i pilotan- läggningar visade goda resultat.

Personal

Medelantalet

anst~llda i koncernen var 1

171 (997). Av dessa var 302 (250) verk- samma utanför Sverige. I löner utbetalades 54,5 Mkr (39,1).

Organisation

Den 1 januari 1976 fick koncernen

en ny produktorienterad organisation, vilken

innebär att koncernen nu är organiserad på

divisioner och försäljningsbolag.

Bland divisionerna märks Sala Minco

(mineralberedning),

Sala Amtec (agglome-

(22)

·:· .,

...

. .

^,

' _{.~ ·~}:_!~

._,,

Folke MJrtensson, chef för Suprakoncernen.

rering) och Sala Tolu (miljövård). Nord-Transmission bildar vidare en division.

En koncernledning svarar för samordningen mellan divisioner och försäljnings- bolag.

Omorganisationen, som föranletts av de senaste årens expansion, syftar till att förbättra överskådligheten och styrningen av verksamheten .

Resultat och utsikter

Koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev - 5,6 Mkr ( + 5,0).

Resultatet före bokslutsdispositioner blev -12,4 Mkr

(

+ 2,0). För året redovisas en förlust på -4,8 Mkr (-2,8). Moderbolaget redovisar en vinst på 0,4 Mkr (1,6).

Årets förlust berodde på att under rådande lågkonjunktur kompensation in&D kunde erhållas i priser eller volym för de senaste årens kraftiga ökning av kost- naderna för personal och material. Resultatet försämrades även genom de ökade insatserna för teknisk utveckling.

Någon omsvängning i ko

.njunkturen

väntas

i~te

förrän tidigast andra

halvår~.

1976. Genom de senaste arens produktutvecklmg och utbyggnad av

marknad~!~'

organisationen är orderingången på maskiner fortfarande god. Orderingången på kompletta anläggningar är fortfarande otillfredsställande. När konjunkturupp- gången väl kommer, väntas orderingången öka kraftigt till följd av det upp- dämda behovet av ny- och ersättningsinvesteringar.

Genom ökningar i koncernbolagen bedöms faktureringen under 1976 ligga kvar på 1975 års nivå.

Rationaliseringsverksamheten, som intensifierades under 1975, kommer att fort-

sätta och bör

i förening med kostnadssänkande åtgärder samt en koncentration på lönsamma produkter förbättra resultatet.

Suprakoncernen

Försäljning och marknader l})

Den fakturerade försäljningen uppgick till 765,9 Mkr (789,8), varav

660,6 Mk,~

(569,4) hänförde sig till den svenska marknaden. Exporten från Sverige utgjorde 52,9 Mkr (85,5). Det tunisiska koncernbolaget NPK-Engrais SAT hade en faktu-

rering av 52,4 Mkr (134,9).

..

Det prisstopp på gödselmedel som infördes i Sverige under september 1974 hä.fl}

des hösten 1975 mot att Supra förband

sig

att inte höja priserna under gödsel- året 1975/76. Genom handelns och förbrukarnas forcering av inköp under göd- selåret 1973/74 hade en betydande, onormal upplagring ägt rum. Den påverkade leveranserna gödselåret 1974/ 75. På Supras hemmamarknad skedde därför en mindre kvantitativ tillbakagång i leveranserna under 1975. Supra upprätthöll

dock sin marknadsandel.

·

Exportkonjunkturen var mycket svag, vilket påverkade Supra och framför allt koncernbolaget NPK-Engrais.

Från den

l

juni 1975 övertog Supra från Cementa marknadsföringen

i

Bolidens styrelse 197 5