4-6

r:=: e

?

g e

2 ' * ' INNEHÅLL

KoNCERNCHEFENs KOMMENTAR 4-6

KoNCERNÖVERsiKT 7-19

PERSONTRAFIKDIVISIONEN 20-24

GoDSTRANSPORTDIVISIONEN 25-29

MASKINDIVISIONEN 30-31

FAsTIGHETSDIVISIONEN 32-33

S]-DATA 34-35

BoLAGsGRUPPEN 36-44

ÖvRIGA DOTTERBOLAG 45-46

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 47-51

BoKsLuT 52-57

BoKsLuTsKOMMENTAR 58-62

NoTER 63-69

REVISIONSBERÄ TTELSE 70

STATISTISK ÖVERSIKT 71

STYRELSE 72-73

LEDNING 74-75

w e s - · s • 5 s 1 1 s , e s a E s , , > '" := o s g KoNCERNCHEFENs KOMMENTAR

1989 var SJ-koncernens första verksamhetsår enligt de nya för- utsättningar som fastställdes genom 1988 års trafikpolitiska beslut. Effekterna av den nya trafikpolitiken har nu börjat märkas.

Efter flera år med stora förluster blev 1989 års resultat efter finansnetto enligt planerna 337 miljoner kronor för hela SJ-kon- cernen, varav Affärsverket uppnådde 28 miljoner kronor.

I det trafikpolitiska beslutet 1988 fastlades vissa förutsättningar för SJs verksamhet. Förutsättningarna låg till grund för de krav som samtidigt ställdes på SJ. Ägarna och SJ kom överens om att koncernen under en fyraårsperiod skulle vända de stora förlus- terna till ett positivt resultat. Av egen kraft skulle SJ klara sina investeringar samt ge utdelning efter 1992.

Under det senaste året har dQck politiska beslut fattats och

inne~i~a

nor år 1991. Därmed har förutsättningarna förändrats. SJ har därför begärt att regeringen skall återställa grundförutsätt- ningarna så att resultatmålen kan ligga fast.

Samverkan mellan de olika verksamheterna och företagen inom koncernen har utvecklats under året och ett stort antal föränd- ringar har genomförts.

Svelast har Övertagit GDGs lastbilsverksamhet och har nu som huvuduppgift att vara servicepartner åt SJ Gods.

SJ Buss har samordnats med GDGs bussverksamhet och bil- dat det nya bolaget Swebus, som med 2200 bussar blivit Sveri- ges. största bussbola g. GDGs hotell i Malmö, Borlänge och Bengtsfors har överförts till Trafikrestauranger (TR), som också Övertagit SJ s konferensvagnsverksamhet.

SJs resebyråverksamhet har sammanförts med Travel Mana- gement Group (IMG), där SJ har 23 procent av aktierna.

Vid avvecklingen av det s.k. styckegodset Överfördes dess terminal- och containerverksamheter till ASG.

Genom förändringarna har tågtrafiken fått möjligheter att utvecklas positivt. Koncernstrategin är att utveckla en rationell och väl sammanhållen transportorganisation, där olika trans- portmedels fördelar skall utnyttjas på ett optimalt sätt i samord- nade transportlösningar. Då kan nya tiders trafikbehov mötas med tillförsikt.

Förbättringar av järnvägsnätet är en förutsättning för att SJ skall kunna öka tågtrafiken, vilket är ett krav som ökar inte minst av miljö-, säkerhets- och energipolitiska skäl. I november 1989 pre- senterade SJ för regeringen ett förslag om nyinvesteringar i järn- vägsnätet på 40 miljarder kronor under 1990-talet. Det är betyd- ligt mer än de 10 miljarder som anvisats Banverket som ram för en kommande tioårsperiod.

SJ har också föreslagit andra fmansieringsmodeller än de tra-

ditionellt statsfinansiella för att klara utbyggnadstakten kom-

mande år. SJ bedömer att en kraftfull satsning på ny- och

ombyggnader av bannätet kan möjliggöra ett fördubblat tåg-

resande samt en ökning av godstransporterna med 50 procent

fram till år 2 000.

Persontrafikmarknaden präglas av stora förändringar. I och med att ansvaret för länstrafiken överförts till respektive län har konkurrensen ökat ytterligare. SJ har hävdat sig väl i upphand- lingen av denna trafik.

Ett intensivt produktarbete genomförs, vilket resulterat i nya vagnar som sovvagnar med dusch och toalett i varje kupe, kontors- och familjevagnar.

Ett omfattande moderniseringsprogram för stationerna genomförs likaså och moderna resecentra byggs upp.

På verkstadssidan pågår också omfattande moderniseringar och förbättringar av arbetsmiljön.

SJ Gods genomgår en kraftfull omvandling mot en mark- nadsorienterad organisation. Huvudmarknaderna finns inom svenska basnäringar som stål-, trä- och pappersvaror.

Ett intensivt utvecklingsarbete sker tillsammans med kun- derna för att ytterligare effektivisera och förbättra godstrafiken på järnväg. Effektiva godsterminaler och alltfler direktgodståg inom Sverige liksom från Sverige till kontinenten förkortar transporttiderna och ökar SJ Gods konkurrenskraft.

Stora insatser görs för att informera kunder och intressenter om förändringsarbetet inom SJ. Under temat "På tre år och 100 punkter ska SJ bli bättre" har vi under året informerat samtliga svenska hushåll om SJs förändrade roll i samhället och vår strä- van att göra SJ till ett modernt, effektivt och kundinriktat trans- portföretag. Vi vet att många svenskar intresserat följer föränd- ringsprocessen och är med och bockar av våra 100 punkter.

I hela Europa går tåget mot en renässans. Utvecklingen av snabbtågsnätet, de ökande kraven på säkerhet, miljövänlighet och låg energiförbrukning stärker järnvägens möjligheter och konkurrenskraft.

Det pågående förändringsarbetet som innebär effektivisering och modernisering av hela SJ är nödvändigt för att järnvägen skall vara konkurrenskraftig i framtiden.

l r

- -- -,c·

.... ._ l

':·v·-:"· l

-- ·~ ' v

Koncernchef

« e ....

e s p

g

1

KoNCERNÖVERsiKT

SJ -koncernen består av affärsverket S J med de fyra divisionerna persontrafik, godstransport, maskinunderhåll och fastigheter och Swedcarriergruppen bestående av AB Swedcarrier (moder- bolag), ASG AB (lastbilsspedition), GDG Biltrafik AB (bussar mm, namnändras till AB Swebus den l januari 1990), AB Swe- last (lastbilar), AB Trafikrestauranger (catering och restauranger m m) samt Scandinavian Ferry Lines AB (färjor). Dessutom ingår dotterbolag som direktägs av SJ utanför Swedcarrier- gruppen.

I det trafikpolitiska beslutet 1988 betonades SJs inriktning mot en affärsmässig utveckling av järnvägstrafiken. Den verk- samhet som bedrivs i dotterbolag ska, i enlighet med den koncern- strategi som lades fast 1985, utgöra ett naturligt komplement till SJ s egen verksamhet.

Utgångspunkten för om en verksamhet är ett komplement eller ej skall vara sättet på vilket den största effektiviteten upp- nås från verkets samlade synpunkt. En annan utgångspunkt är att verksamheter av enbart tillverkningskaraktär normalt inte bör ligga inom koncernen.

Mot bakgrund av ovanstående har SJ följande mål och syften med dotterbolagen:

- Att tillförsäkra SJ marknadskontakt med och insyn i hela transportmarknaden.

- Att bidra till att SJ kan utveckla heltäckande transportlös- ningar, vilket kräver nära integration av verksamheter som är vitala för produktutvecklingen.

- Att göra det möjligt för SJ att behålla och utveckla verksam- heter som är vitala för att skapa långsiktig bärkraft.

SJ bedömer för närvarande att fortsatt ägande (helt eller del-

vis) i samtliga Swedcarriers bolag och SJs direktägda bolag stär-

ker SJ -koncernens konkurrensmöjligheter och därmed bidrar

till att utveckla järnvägstrafiken.

KoNCERNENs RESULTAT

FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR FRÅN SJ-KoNCERNEN

SJ-koncernen styrs med utgångspunkt från en rullande treå- rig affärsplan. Separata resultatmål och räntabilitetsmål fastställs för varje division och dotterbolag, dels på längre sikt, dels inför varje års budgetering.

Under rekonstruktionsperioden fram till och med 1992 skall affärsverkets årsresultat förbättras så att SJ av egen kraft kan betala sina investeringar samt ge avkastning på statskapitalet.

S J-koncernens försäljning 1989 uppgick till 19183,5 Mkr en förändring med 287,9 Mkr jämfört med 1988. SJRs provisions- intäkter 1989 ingår med 9 månader. Om dessa exkluderas för

hela 1989 och 1988 uppgår försäljningen 1989 til118 923,7 Mkr, en ökning med 321 Mkr jämfört med 1988. Affärsverkets för- säljning 1989 uppgick till lO 376 Mkr, vilket är en ökning med 8 procent.

Koncernens resultat efter finansnetto uppgår till 336,8 Mkr, en förändring med 343,4 Mkr jämfört med 1988.

Affärsverket, vilket är inne i en stark rekonstruktionsperiod, arbetar efter en plan som började 1989 där det planerade resul- tatet är ±0.

Trots påverkan av strejker, bla en verkstads- och ban- gårdsstrejk juni 1989 och en lokförarstrejk under hösten 1989, vilka innebar negativa resultateffekter samt ett väsentligt högre personallöneavtal än förutsett, kan vi konstatera att kravet kla- ras. Det innebär också att resultatet efter finansnetto är 444,8 Mkr bättre än 1988. Till detta kommer sedan reavinster i sam- band med fastighetsförsäljningar om 150,9 Mkr.

Swedcarriergruppens resultat efter finansnetto är 326 Mkr, vilket är 29 Mkr sämre än föregående år. Avvikelsen är framför allt hänförbar till GDG Biltrafik AB och AB Svelast. ASG ABs resultat 1989 är 17 procent bättre än 1988.

- För att bla stärka försäljningsorganisationen för godstrafik

till och från kontinenten har SJ förvärvat 40 procent av akti-

erna i Combitrans Sweden AB. Bolaget är en av SJs agenter

för utlandstrafiken. Combitrans bedriver en framgångsrik

internationell trafik på järnväg, framför allt vad gäller skogs-

och stålprodukter, men ocks~:~n expanderande kombitrafik

- Under 1989 träffades ett avtal om samgående mellan SJ Rese- byrå och TMG-koncernen. Därigenom bildades Sveriges stör- sta resebyrå för affärsresor. Den nya resebyråkoncernen inne- bär också en kraftfull satsning på privatresenärer genom Tic- ket AB. SJ har som likvid för den överlåtna rörelsen erhållit 23 procent av aktierna i den nya koncernen. Omsättningen kornmer att uppgå till ca 6 miljarder kr.

- En börsintroduktion av ASG AB planeras och beslut fattas vid bolagsstämman i april1990. Totalt skall aktier för ca 500 Mkr säljas ut. Hälften tillfaller ASG i form av en nyemission och hälften av aktierna säljs ut av Swedcarrier som härigenom får en kapitalförstärkning på 250 Mkr.

SJ-KONCERNEN l

~ Koncernstyrelse l

l

I l Koncernchef l

l

J AFFÄRSVERKET l

Staber l _{l :} Allmän Service l

~ ( ^{SJ Data} l

~ Persontrafik- I l Godstransport-l i ^{Maskin- l} Fasti$hets-

l

divisionen divisionen divisionen divistonen

~ DOTTERBOLAG l

Swedcarrier- Övriga

gruppen dotterbOlag

AB Swedcarricr Moderbolag SJ Invest

ASGAB ^TGOJAB

SwebusAB Swederail

Consultill.l! AB m fl AB S,• dast

AB Trafikrestauranger

Scandinavian

AFFÄRsVERKET PERSON AL

NYTT LÖNESYSTEM

- För att effektivisera och ekonomisera verkstadsunderhållet har SJ och AGEVE, som ägs av ABB, i början av 1989 bildat ett gemensamt bolag för tyngre godsvagnsunderhålL SJs verk- samhet vid underhållsverkstäderna i Göteborg, Östersund och Gävle har sålts till detta bolag i vilket SJ s ägarandel är 40 procent. Verkstaden i Bollnäs har sålts till ett av AGEVE helägt bolag.

- Hotellverksamheten inom SJ-koncernen samordnades inom AB Trafikrestauranger genom att bolaget från den 1 januari

1989 övertog tre hotell från GDG Biltrafik AB. TRär sedan tidigare huvudägare i Royal Viking Hotel AB i Stockholm.

- SJ-koncernens två tidigare skilda bussverksamheter som drivits inom SJ Buss och GDG Biltrafik AB har samordnats genom att GDG Biltrafik AB förvärvat SJ Buss. Samordningen skedde from 1 januari 1990 och bolaget namnändrade härvid till AB Swebus. AB Swebus ägs av Swedcarrier AB till 100%.

- Bolaget S-Combi integrerades under 1989 i SJ Gods. Avsikten är att förstärka försäljningsorganisationen för kombi- och hel- tåg genom direkt marknadsföring till åkerier och speditörer.

- En större utdelning av medel från Swedcarrier till affärsverket genomförs i 1989 års bokslut.

1989 har varit ett händelserikt år på personalområdet.

De långdragna löneförhandlingarna har varit svåra och kom- plicerade. Förhandlingsarbetet har också störts av ett antal kon- flikter, där framför allt lokförarstrejken medförde negativa effek- ter på SJs resultat.

I samband med årets lönerevision har företaget infört ett helt nytt lönesystem och lämnat de statliga löneplanerna.

Det nya systemet innebär en övergång till individuelllöne-

sättning av samma modell som gäller för svensk industri. Detta

PERSONALFÖRÄNDRINGAR

EFFEKTIVITET GENOM SAMVERKAN

skapar bättre förutsättningar för att nå en större marknadsan- passning av SJs löner och förmåner, vilket i sin tur leder till att S]s möjligheter att behålla och rekrytera kompetent personal på alla nivåer förstärks.

Det nya löneavtalet ger också ökade möjligheter att införa resultatbonus på verksamheter där så är lämpligt.

Förändringsarbetet har bl a inneburit att ca 4 000 personer har berörts av överlåtelse eller försäljning av delar av SJ.

- Vislanda verkstadsområde såldes i början av året till AB Gottbard Nilsson.

- Underhållsverkstäderna i Gävle, Bollnäs, Östersund och Fjällbo såldes till AGEVE Maintenance AB i april.

- SJ Resebyrå sammanfördes med TMG-koncernen i oktober.

- SJ Buss övergick from den 1 januari 1990 till Swebus.

- Statshälsan har from den 1 januari 1989 stegvis tagit hand om den företagshälsovård, som fortfarande fanns kvar vid SJ.

Företaget och personalorganisationerna har enats om ett för- djupat medbestämmande.

Projektet kallas "Effektivitet Genom Samverkan", EGS, och innebär en helt ny modell för de anställdas medinflytande och möjligheter att påverka verksamheten både centralt och lokalt.

Det huvudsakliga arbetet sker i s k arbetsplatsträffar och regel- bundna möten i samverksgrupper över hela landet.

Under året har redan mer än 200 förslag framkornmit som kan leda till produktförbättringar av olika slag.

Ett mycket omfattande arbete pågår nu inom hela SJ för att

sprida kunskap om EGS-modellen. Arbetsledare och chefer på

alla nivåer omfattas av utvecklingsinsatserna.

}ÄMSTÄLLDHET

REHABILITERING

ARBETSMILJÖ

SJ skall medvetet uppmuntra kvinnor att söka sig till företaget, samt satsa på dem och har därför startat ett omfattande jäm- ställdhetsprojekt. SJ har 25638 anställda varav 19 procent är kvinnor. Av de nyanställda 1989 var 1/ 3 kvinnor.

sjukfrånvaron har blivit ett allt större problem och SJ har därför startat ett projekt för att öka kunskap och medvetenhet när det gäller rehabilitering. Målet är att minska sjukfrånvaron. Mindre frånvaro för sjukdom leder till bättre kontinuitet i arbetet, ökad produktivitet, minskat behov av vikarier och "överanställningar"

samt ökad trivsel på arbetsplatsen.

Ett omfattande handlingsprogram för att förbättra arbetsmiljön

har tagits fram under året med åtgärder inom olika områden bl a

omfattande upprustning av personallokaler.

SÄLJUTBILDNING

ÄNDRINGAR I SJ s STYRELSE

För att stärka SJ Gods marknadsföring görs omfattande sats- ningar för att stärka sälj kåren. Bl a har en ettårig skola för rekry- tering och utveckling av nya säljare inrättats. Affårsskola i form av en serie seminarier och projektledarutbildning har inletts för vidareutveckling av den befintliga säljkåren.

Den 1 mars 1990 utsågs styrelsens ordförande Allan Larsson till statsråd och chef för finansdepartementet. Han efterträddes av Kjell-Olof Feldt.

I januari 1990 utsågs styrelsemedlemmen Rune Molin till statsråd och chef för industridepartementet och ersattes av LOs andre vice ordförande Bertil Jonsson.

Bertil Nilsson, personalrepresentant för statsanställdas För- bund, lämnade styrelsen i samband med sin pensionering 1989.

Sven-Olof Ekblom, personalrepresentant för Statstjänste-

mannaförbundet, tillkom under oktober månad 1989.

TÅGEN OCH MILJÖN Tågen kan, rätt utnyttjade, spela en viktig roll för en bättre miljö. Av landets 1100 mil järnväg är 700 mil elektrifierad. Över 90 procent av Sveriges tågtrafik går på dessa el-spår, vilket inne- bär att denna trafik inte ger upphov till miljöfarliga avgaser i de befolkningstäta och industritäta regionerna i Sverige. Tågen ger på så sätt ett kraftfullt bidrag till kampen mot försurnings- skador på natur och stadsmiljö.

De nya satsningar på tågtrafik som diskuteras är. alla loka-

liserade till områden där ökade marknadsandelar för tågtrafik

skulle innebära betydande miljöfördelar, både regionalt och

nationellt. En utbyggd Arlandabana kommer tex att medföra

en minskad vägtrafik som motsvarar två helt bilfria veckor om

året i Stockholms län. Likaså skulle en utbyggd kombitrafik

radikalt kunna minska miljöproblemen.

SJ s MILJÖPROGRAM

KoNKRETA ÅTGÄRDER

Den miljödebatt som nu växer sig allt starkare innebär nya förutsättningar för trafiken. Det gör även de ökade kraven på energisnåla och säkra transportsystem. Allt detta talar för en kraftfull satsning på tågtrafiken.

Affårsverket har under 1989 antagit en miljöpolicy och ett miljö- program som syftar till att göra företaget till ett miljövänligare företag. I miljöpolicyn står bl a att

- SJ skall tjäna som föregångsexempel för andra företag vad gäller miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

- SJ skall utnyttja råvaror, resurser och energi så effektivt som möjligt genom en förbättrad och miljövänlig verksamhet och planering. SJ ser ingen konflikt mellan en miljövänlig resurs- bevarande verksamhet och de krav på lönsamhet som åligger verksamheten. Föroreningar är ofta inte något annat än

råvaror på fel plats. I stället för att utnyttjas släpps de ut i miljön och blir en ekonomisk belastning genom reningskost- nader och avfallskostnader.

- SJ skall ställa sådana krav på leverantörer och tillverkare att dessa stimuleras att utveckla så miljövänliga och miljövänligt tillverkade produkter som möjligt.

- SJ har beslutat att drastiskt skärpa kraven på den bunkerolja som våra färjor använder. Detta innebär att högsta tillåtna svavelhalt sänks från drygt 2 procent till 0,1-0,2 procent.

- SJ har inlett prov med ett miljövänligare dieselbränsle. Om proven håller vad de lovar kommer det att ersätta den vanliga dieseloljan på SJ s bussar och dieselmotorvagnar.

- S J målar nu alla personvagnar med vattenbaserad färg.

- SJ har inlett ett genomgripande program för att komma till rätta med miljöproblemen vid sina verkstäder. Detta innebär bla en förbättrad hantering av avfall, utsläpp, spillolja etc.

Förbättringarna är ett bra exempel på SJs åsikt att yttre och

inre miljöproblem egentligen är samma sak.

fiNANSVERKSAMHET S] s finansenhet hanterar finans- och kapitalfrågor så att skalför- delar och samordningsvinster tillvaratas. Finansiella tillgångar och skulder hanteras så att hög avkastning respektive låg netto- lånekostnad uppnås inom fastställda risknivåer. En rådgivande finanskommitte har bildats för att biträda och rekommendera strategier baserade på ränte- och valutautvecklingen. Verksam- heten bedrivs enligt en strikt policy som har fastställts av SJs styrelse.

Finansenheten ingår som en enhet inom Stab Ekonomi och finans. Verksamheten har under året i huvudsak omfattat affärs- verket. Fortfarande finns vissa restriktioner vad gäller möjlig- heten att agera tillsammans med dotterbolagen. De kvarvarande restriktioner som finns har inneburit fördyrade upplåningskost- nader. Det är vår förhoppning att de återstående begränsningar som finns elimineras under 1990.

Under 1989 har SJ för första gången fått möjlighet att pla- cera överskottslikviditet under marknadsmässiga förhållanden.

Vid slutet av 1989 uppgick likvida medel och kortfristiga penningmarknadsplaceringar till341 Mkr (268).

Under året har SJs räntebärande lånefinansiering minskat med 807 Mkr och uppgår till2127Mkr per bokslutstillfället.

Finansnettot har relativt sett förbättrats och uppgår till -9 Mkr (-187 Mkr). Aktiverad ränta under byggnadstid uppgår till 77 Mkr ( 44 Mkr).

SJs placeringar av Överskottslikviditet har uteslutande skett med mycket kort löptid. Den genomsnittliga placeringsräntan under 1989 uppgår till11,57 procent.

S] s upplåning består dels av kortfristig rörelsefinansiering, dels av längre finansiering för investeringsändamåL Årets totala genomsnittliga upplåningsränta har varit 11,59 procent.

Årets långfristiga nyupplåning uppgår till 1499 Mkr. I beloppet ingår ett eurokronlån på 250 Mkr samt valutalån på sammanlagt 49 Mkr upptagna via Eurofima. Den genomsnittliga räntan och durationen på årets långfristiga nyupplåning är 11,32 procent resp 3 år.

Återtagna kursförluster på valutalån uppgår till 7,8 Mkr

(13,0). Valutahandeln har givit ett positivt resultat med 0,9 Mkr.

T

! l

. .

- s I ,:W <

s - c - ' . . . ^{l - \ · - s}

PERSONTRAFIKDIVISIONEN

PERSONTRAFIKINTÄKTER

Totalt 5 639 Mkr

TRAFIKINTÄKTER

PRODUKTUTVECKLING

AFFÄRSVERKET

1 989 var ett år som präglades av förändringar. Nya aktörer har uppträtt på persontransportmarknaden. Miljöns och säker- hetens betydelse i trafiken har accentuerats. Kundernas krav på transportproducenterna har skärpts.

Sedan åtskilliga år tillbaka har vissa län köpt tågtrafik av SJ.

I första hand har det rört sig om trafik i storstadsområdena.

From 1989 har alla län via sina länsbolag köpt eller Övervägt att köpa tågtrafik. SJ har i konkurrens med flera nya aktörer på marknaden lyckats vinna avtal i alla län utom ett. Staten har på motsvarande sätt via Transportrådet köpt viss tågtrafik av regional politisk betydelse.

Ånnu större driftfördelar och kostnadsbesparingar kan upp- nås med längre avtalsperioder än nuvarande ett- eller två-åriga.

SJ Persontrafik arbetar för avtalsperioder på fem år eller mer.

SJ Persontrafik samverkar intimt med trafikhuvudmännen i länen för att etablera ytterligare regional trafik med eldrivna tåg.

Det sker bl a i en gemensam förhandlings- och inköpsgrupp för fordon.

SJ s Persontrafikdivision har under året haft trafikintäkter på 5639 Mkr.

Märsresenärerna har fått bättre möjligheter att arbeta på tåget.

Den första kontorsvagnen sattes i trafik på sträckan Stock- holm- Göteborg under hösten. Ombord finns all den service som man har på kontoret för att arbeta effektivt. Fler vagnar sätts in successivt. Sovvagnar med singelkupeer som har dusch och toalett i kupen, har också införts.

Servicen på stationerna har förbättrats. Telefax finns nu på ca 35 stationer. SJ God Morgon-service, som erbjuder möjlighet att duscha, äta frukost och få fårsk morgontidning, finns på 10 stora orter. Service med Tågbil finns på många stationer och Tågtaxi kan ordnas av tågmästarna.

~--:

. .

För barnfamiljerna har en särskild vagn med "lekis" satts i trafik. Den innehåller ett välinrett lekrum som SJ utformat till- sammans med Barnmiljörådet. Lekvärdinna finns ombord.

På Stockholms central har en ny väntsal med lekutrymmen byggts för barnfamiljer. Väntsalen är öppen hela dagarna och bemannad med en värd.

Pensionärerna och ungdomarna är två kundgrupper som prioriteras högt. Det nya prissystemet med röda avgångar, som infördes i början av året, gav lågprismöjligheter för bla dessa kunder. Ca 20 procent av alla resor i SJ s tåg sker på röd avgång, dvs till halvt pris.

En särskild, prismässig satsning gjordes för barnfamiljerna under sommaren. Varje tåg blev en "röd avgång", vilket innebar låga priser. Erbjudandet, vilket gällde under en sexveckors- period, utnyttjades av 450 000 personer.

För att fylla 1 klassvagnarna kring veckosluten erbjuder SJ den sk "50-lappen". För 50 kronor extra kan man resa 1 klass i stället för 2 klass.

Under 1989 infördes på de nordiska järnvägarnas initiativ

ett tågluffarkort för vuxna för resor i E u ropa. Motsvarande kort

för personer under 26 år har funnits i 20 år. Första året såldes

10 000 vuxenkort.

FöRsÄLJNING

FÖRDELNINGEN AV Sjs TÅGRESOR 1989

Sitt 2 klass 87%

Totalt antal resor 28 miljoner

Stor kraft ägnades under året åt åtgärder för att underlätta för kunderna att köpa biljetter. Mer än 100 nya säljare anställdes och utbildades. Fler säljplatser skapades på de största orterna.

Genom samarbete med olika affårsför etag gavs kunderna möj- lighet att köpa biljetter på andra ställen än stationer och rese- byråer.

Under året har också den nya servicen för företag, SJ Direktbokning, införts. Den innebär att företagen själva kan boka sina biljetter när som helst på dygnet.

I samarbete med några kommuner inrättar SJ regionala bok- ningscentraler för tågbiljetter. De kommer att avlasta den bok- ningscentral som finns i Stockholm och därmed göni d et lättare för kunderna att få upplysning om tågresor och boka biljetter.

Den första regionala bokningscentralen - i Ange - kommer att

vara igång under första kvartalet 1990.

KoLLEKTIVTRAFIK PÅ FRAMMARSCH

Omfattande samarbete sker med Svenska Lokaltrafikföreningen för att skapa attraktiva resemöjligheter med tåg och b~ss. Infor- mationen om resor och köp av biljetter skall bli mycket enklare när pågående arbeten med ny, gemensam tidtabell och taxa för- verkligas. En gemensam taxa kommer att införas med början 1991 och en rikstidtabell, som ger besked om såväl buss- som tågtider, förutses då också vara klar.

För att utveckla rationella motorvagnståg för interregional och regional trafik driver SJ själv samt i samarbete med Trans- portforskningsberedningen (TFB) två olika projekt.

From sommaren 1990 införs på försök "'cykeltåg" på vissa sträckor. Resenären får där själv ställa in cykeln i vagnen.

De handikappades möjligheter att resa med tåg underlättas på olika sätt. Familjevagnen är t ex särskilt anpassad för handi- kappresor. En rullstolslyft underlättar möjligheterna att ta ombord rörelsehindrade. Informationen om hur handikappade bäst reser med tåg har också förbättrats. Broschyrer finns till- gängliga på alla säljställen.

Förberedelserna för introduktionen av snabbtåget hösten

1990 pågår. Kontinuerliga tester av såväl tåg som service sker

ända fram till den kommersiella starten.

PERSONTRAFIKMARKNADEN I 9 8 9 Trafik över 100 km

~-/ / --<?

Personbil 70%

Totalt 30,9 miljarder personkro

SJ ExPREsseons

0RGANISATIONS- FÖRÄNDRINGAR

Det totala resandet inrikes fortsatt e att öka med ca 4 procent under 1989. Det är i första hand bil- och flygresandet som ökat medan antalet resor med fjärrtåg är ungefår oförändrat järnfört med 1988. Länsbolagens tågtrafik i storstadsregionerna visar på en god tillväxt.

Gynnsamma lånevillkor vid bilköp och fortsatt mycket låga bensinpriser har starkt bidragit till utvecklingen för bilresandet.

Flyget fortsätter att öka, men i långsammare takt an tidigare år.

Utvecklingen under året har varit gynnsam med en omsättnings- ökning på ca 15%. Det nya och starkt förenklade prissystem, som SJ EXPRESSGODS infört, har uppfattats positivt av mark- naden. En effektiv budbilsservice har etablerats med dörr-till- dörr-service.

Arbete pågår med etablering av nytt centrum för express- gods i Örebro. Vidare utvecklas ett övervakningssystem för expressgodstransporterna som beräknas komma i drift under

1990.

Under året har ett av de åtta affärsområdena inom SJ Person- trafikdivision - SJ BUSS - samordnats med GDG BUSS. Det innebär att divisionens omsättning minskas på årsbasis med ca 1200 Mkr och att personalstyrkan reduceras med ca 3 500.

Även efter denna organisationsförändring kommer en nära samverkan mellan tåg och buss att upprätthållas. Detta är vik- tigt för utvecklingen av den lokala och regionala trafiken i länen.

Beslutet att samordna SJ Resebyrå med TMG AB, som bl a

innehåller Nyman & Schultz resebyrå, avses stärka försäljningen

av tågbiljetter. D en nya reseby rågruppen delar in sin verksamhet

i bl a en affärsresedel och en privatresedeL

~··

• * > *d i - sw •s _ , _ , , , , , ,. ,

GODSTRANSPORTINTÄKTER

EKONOMI

Färja 5%

Totalt 3 524 Mkr

GonsTRANSPORTDIVISIONEN

AFFÄRSVERKET

SJ Gods utvecklar, marknadsför och producerar frekventa, tunga transporter över långa avstånd och produktanpassade system- transporter åt industriföretagen så att de kan öka sin konkur- renskraft. Järnvägen fungerar som bas i verksamheten.

SJ Gods organisation i tio affärsområden, alla med eget resultatansvar, innebär stor närhet till marknaden, vilket är en förutsättning för snabba beslut och goda möjligheter att

utveckla transportlösningar för våra kunder.

22 Kundcenter, jämnt fördelade över landet, har etablerats och åtta moderna kombiterminaler underlättar kontakterna ytterligare med kunden, liksom informationssystem för plats- bokning och kundkommunikation. Kunden kan omedelbart få svar på frågor om bl a var just hans vagnar befinner sig vid ett visst tillfälle och när de ankommer.

Av SJ Gods transportintäkter på 3 524 Mkr svarar 200 kunder för 90 procent. De utgör kärnan i verksamheten. Klarar vi att lösa dessa kunders transporter och att ge dem den service de efterfrågar då kommer vår kompetens och våra resurser också övriga svenska företag tillgodo.

- Vagnparken har under året minskats med 4 000 vagnar sam-

tidigt som den förnyats och moderniserats för kundanpassade

lösningar.

UTBILDNING

- Terminallokparken har minskats från 600 till 520 lok. Det har varit möjligt tack vare effektiviseringar av bl a produktionen.

Kapitalbindningen och underhållskostnaderna har genom dessa rationaliseringsåtgärder kunnat minskas.

Under 1989 inleddes ett omfattande utbildningsprogram.

34 säljare har utexaminerats från Säljskolan 1989. Nya välut-

bildade säljare som tillsammans med erfarna kollegor, som { också fortbildas, ska bygga det nya SJ Gods och i samarbete

med välutbildad produktionspersonal ge honnörsorden kvalitet och affärsmässighet innehåll. Till Säljskolan 1990 har 30 nya elever antagits.

Andra utbildningar vänder sig till växlingspersonal, produk- tions- och projektledare samt kundcenterpersonaL

Ca 900 personer har under året genomgått kortare och längre internutbildning.

..

,.

MARKNADEN

GODSTRANSPORTMARKNADE N I 9 8 9 Transportarbete Över 100 km

Bit, utrikes, lings Sveriges kust 33%

Båt, inrikes, ink! flottning 11%

Totalt 66 miljarder tonkm

GODSTRANSPORTARBETE PÅ SJ I989

Tmalt 18,5 miljarder tonkm

Transportarbetet i Sverige uppgick under 1989 till74,0 miljarder tonkm, en ökning med 1,0 procent. I siffrorna ingår transporter med utländska lastbilar och sjöfartens inrikesdel av utrikestran- sporterna.

SJ Gods huvudmarknader finns inom de svenska basnäring- arna- grov-, stål-, trä- och pappersindustri- som råvaror eller förädlade produkter. Av SJ Gods samlade transportarbete svarar järn och stål för 17 procent, träråvara och sågade trävaror för 16 procent och pappersmassa och papper för 17 procent. Övriga transporter genomfördes för bia energisektorn, transporter av olja och gasol, och för livsmedelsindustrin.

SJ Gods genomgår en omvandling mot en marknads- orienterad organisation. Målet är att bli ett modernare konkur- renskraftigare och lönsammare transportföretag.

För kombitrafiken är målsättningen att under den kom- mande tioårsperioden öka andelen kombitrafik (container, växel- flak och trailer) från 4,5 miljoner ton per år till10 miljoner ton år 2000.

SJ Gods har under året förvärvat 40 procent av agentbolaget CombiTrans Sweden AB. Vidare har också tillsammans med utrikesspeditörer bildats företaget SweKombi för att utveckla den gränsöverskridande kombitraft.k.en. SJ har 10 procent av aktierna i SweKombi.

SJ Gods har slutit samarbetsavtal med Bilspedition Inrikes

AB för utveckling av kombitrafiken.

lNVESTERINGAR

PRODUKTUTVECKLING

SJ Gods bygger för framtiden genom investeringar i godsvagnar och modernisering av växellok. Under 1989 investerades 59 Mkr i godsvagnar och 25 Mkr i lok.

Villkoret för en effektiv kombitrafik är att växling mellan olika transportsätt måste vara enkel, smidig och säker. Teknik- utvecklingen på det området har aktiverats.

SJ Gods har inrättat en Forsknings- och Utvecklingsavdelning.

Enheten arbetar med utvecklingsprojekt och har bland annat målsättningen att etablera ett nära samarbete med svenska universitet och högskolor.

Svenska industriföretag måste vara konkurrenskraftiga på sina exportmarknader trots de långa transportavstånden. Det blir de till stor del tack vare SJ Gods mer än 4 000 direkttåg per år till kontinenten. 75 procent av alla exportvaror passerar Väst- tyskland för att nå sina mottagare.

Direkttågen är ett exempel på produktutveckling. De sätts samman på olika platser i Sverige, så nära kunden som möjligt.

Det görs bl a i Gävle, Borlänge, Karlstad och Hässleholm för direktfärd till Tyskland, Frankrike, Italien utan mellanliggande kostsamma och tidskrävande rangeringar. Direkttåg innehär snabbare och säkrare transporter till kontinenten.

Kundanpassade transportlösningar är praktiska exempel på att järnvägen är en del av svensk industri. Järnvägen binder ihop malmbrytning och ståltillverkning med pressning av t ex dörrar ~

till Volvo-bilar i Olofström och slutmontering i Göteborg eller tillverkning av kylskåp hos Electrolux i Mariestad. Järnvägen är ett långt löpande band i svensk industris tillverkningsprocess.

Timmertransporter i mellannordand för SCA är ett annat

exempel på hur kundanpassade transportlösningar i samarbete

mellan industrin och SJ Gods blir ekonomiska, rationella och

miljövänliga. Fullt utbyggt kommer det så kallade Töva-syste-

met, ett slutet järnvägssystem mellan inlandet och Töva utanför

Sundsvall, att minska antalet timmerlastbilar genom tex centrala

Östersund med 40 långtradare per dygn.

Västved i Värmland är ett nytt systemupplägg. Där har transporterna blivit regelbundna och tunga genom koncentra- tion till färre tåg. Inkommande tåg styrs efter Stora-koncernens möjligheter att ta emot råvaran vid anläggningen på Gruvön i Värmland. I år beräknas ca en kvarts miljon ton träråvara fraktas på 10000 vagnslaster i Västved-systemet.

1989 har fört SJ Gods en bit framåt i vårt förändringsarbete.

För att lyckas helt med att bli ett modernt, konkurrenskraftigt och lönsamt transportföretag måste förändringsarbetet fortgå med oförminskad styrka.

Marknadens ökade krav på tidhållning och kortare trans- porttider ökar kraven på bättre framkomlighet på spåren för godstågen. Det 40-miljardersprogram för upprustning av infra- strukturen som SJ presenterat för regeringen betonar nöd- vändigheten av bättre framkomlighet på högtrafikerade linjer.

Det utgör en viktig del för att SJ Gods skall nå sina mål.

· • s se a•

* -15 .• ' _ ,

c . MASKINDIVISIONEN

MASKINDIVISIONENS OMSÄTTNING

Teknikenheten l%

Totalt 1694 Mkr

AFFÄRSVERKET

Maskindivisionens verksamhet består av tre huvudgrupper:

- produktion vid trafikverkstäder - produktion vid underhållsverkstäder - teknikutveckling och fordonsanskaffning

Trafikverkstäderna har fordonsansvaret, dvs ett direkt ansvar för fordonens driftsäkerhet, underhåll och skötsel. De svarar för service, mindre reparationer och lätt underhåll på lok, vagnar och motorvagnar. Servicen och det lätta underhållet innebär att verkstäderna skall ställa helt driftklara fordon till persontrafik- och godstransportdivisionernas förfogande i rätt tid och med rätt kvalitet.

Underhållsverkstäderna gör mer omfattande underhålls-,

ombyggnads- och reparationsarbeten på fordon och utrustningar

(tex motorer) . Materialförsörjning samt tillverkning är en annan

väsentlig verksamhet. Motsvarande arbeten kan även köpas av

externa leverantörer. T ex köps underhåll av godsvagnar och

komponenter av AGEVE Maintenance AB, vilket är ett samägt

bolag med AGEVE AB.

MASKINDIVISIONENS SYFTE

Teknikenheten är främst inriktad mot utveckling och anskaff- ning av fordon, system och komponenter för att säkerställa per- sontrafik- och godstransportdivisionernas behov av konkurrens- kraftiga transportsystem, samt att i övrigt ge kvalificerat

tekniskt stöd i SJs verksamhet.

Trafikverkstäderna är grupperade i fem trafikverkstads- områden, Nord, Syd, Väst, Öst och Pendel, och omsätter 1186 Mkr. Underhållsverkstäderna som utgörs av Malmö, Örebro, Amål, Tillberga och Notviken omsätter 493 Mkr medan teknik- enheten omsätter 15 Mkr.

Divisionens Övergripande syfte är att utifrån krav på säkerhet och miljö utveckla, anskaffa och underhålla järnvägsfordon på sådant sätt att SJs persontrafik- och godstransportdivisioner kan t illgodose kundernas rese- och transportbehov. SJs kunder skall därför alltid uppleva att de erbjuds säkra och tillförlitliga trans- porter.

Under det kommande verksamhetsåret kommer det nya

snabbtåget att tas i drift. Under året har slutmontage och

intrimnirigar av första tågsättet ägt rum. Alla utvärderingar av

tekniska prestanda är i stort slutförda och det första tågsättet

• , . , ~ ^{Mft i}

W5 s

se s . - FASTIGHETSDIVISIONEN

FASTIGHETSDIVISIONENS INTÄKTER

_ ,.,.... ,\

,.,../ \

.

l \

Fastighetstjänster 2% ÖVrigt 2%

Totalt 860 Mkr

AFFÄRSVERKET

För att ge transportverksamheten vid SJ en gynnsam ekonomisk utveckling ska fastighetsdivisionen

- bedriva fastighetsverksamhet och sälja projektledningstjänster åt enheter inom SJ och Banverket.

- hyra ut lokaler och upplåta markområden .

- sälja/upplåta exploateringsbar mark, om möjligt med bygg- rätt, eller fårdigexploaterade fastigheter.

Organisationen är uppbyggd så att operativt arbete i huvudsak

sker på regionerna. De centrala enheterna fungerar som divi-

sionschefens staber med huvudsaklig inriktning på policy och

riktlinjer samt ledning av projekt.

MoDERNA sTATIONER/

RESECENTRUM

B m - _{• Buss}

· Parkering Resgods

SJ

Dagens resenärer har höga krav på reseservice. Den som väljer tåget ska ha lätt att ta sig till stationen med buss och taxi. Den som åker bil ska enkelt finna en närbelägen parkeringsplats.

Tågresan ska sedan kunna ske snabbt, säkert och bekvämt.

Järnvägsstationen ska åter bli en central plats på orten. Sam- lokalisering sker med buss och taxi för att underlätta för resenä- rerna. stationsmiljöerna förbättras och byggnaderna rustas upp.

SJ utvecklar stegvis i samverkan med kommuner, trafik- huvudmän och Banverket nya resecentrum. Fastighetsdivisionen arbetar på följande sätt.

Steg 1 Utreder förutsättningar, beskriver möjligheterna och träf- far samarbetsavtal.

Steg 2 Bestämmer inriktningen och genomför markanvis- ningstävlingar, ev baserade på parallella uppdrag.

Steg 3 Beslutar om genomförandet och träffar markupplåtelse- avtal med intressenter och exploateringsavtal med kom- muner.

Ett tjugotal samarbetsavtal om exploaterings- och utveck- lingsprojekt har träffats eller varit föremål för förhandlingar.

Under 1989 har SJ gått ut med markanvisningstävlingar för Malmö och Göteborg.

För pendeltågstrafiken har en ny, stor och uppmärksammad station vid Stockholms södra invigts.

Söder om Stockholm uppförs en ny fjärrtågsstation Stock- holm Syd/Flemingsberg, som tas i bruk maj 1990. I anslutning till stationen anläggs 1 000 parkeringsplatser.

I Borlänge uppför SJ ett kontorshus i nio våningar för det nya Banverket med inflyttning april 1991.

Skötselhall i Hagalund för lok uppfördes 1989.

Personalutrymmena vid SJ har inventerats under 1989 som ett led i satsningen på bättre arbetsmiljö. Ca 750 objekt ska åtgärdas.

Familjeväntsalen i Stockholm stod klar inför semester-

säsongen 1989.

r

: llfCW ::z::. • ~' E !.-- ~1

~·::E& ^{E '} ~p ^c :::c:::::~• ^::s:>

^;z::p :o::::Jl:' '=' ::;:):•='

- -= s J- ^DATA

AFFÄRSVERKET

UTVECKLING PÅ I990-TALET

SJ-DATA är en serviceenhet för utveckling, förvaltning och data- produktion åt SJs affärsdrivande divisioner samt staber och ser- viceenheter. SJ-DATA arbetar med marknadsmässiga priser och agerar i bolagsliknande form.

SJ-DATA har huvuddelen av sin verksamhet i Stockholm, Solna och Norrköping. Datacentraler är lokaliserade till geogra- fiskt åtskilda orter.

Systemutveckling och förvaltning av system sker med moderna metoder och tekniker. Dataproduktionen pågår 24 timmar per dygn årets alla dagar i en kvalificerad driftmiljö.

Dataterminaler finns utplacerade över hela landet och är upp- kopplade i ett eget datakommunikationsnätverk Antalet data- terminaler uppgår till 7000 st.

Systemutvecklingen kommer i framtiden att koncentreras på mer användarvänliga metoder och tekniker. SJ-DATA planerar ett ökat användande av CASE-baserade utvecklingshjälpmedel, som kommer att bidra till kortare utvecklingstider, enklare anpassningar till ändrade affärsförutsättningar eller ändrad arbetsorganisation i företaget. CASE kan jämställas med CAD/

CAM eller CIM, som införts i verkstadsindustrin under det senaste decenniet.

Dataproduktionen inriktas mot en automatiserad drift.

Robotsystem kommer att anskaffas för att förenkla arbetet med

lagring av stora informationsvolymer tilllåg kostnad. Planering

av produktionen kommer att genomföras med automatiska sys-

tem, vilket innebär en säkrare drift med höjd tillgänglighet till

datakraften.

• _·•.

\

1 ^{: ~ -- ~ k~ '} *E>DFM=·~"~ · s·~ sa ·• ~ .. - ~,3·••~ -~" BoLAGsGRUPPEN

SwEDCARRIE RKONCERNEN

ÖvRIGA DOTTERBOLAG

RöRELs EINTÄKTER OCH RESULTAT

Bolagsgruppen består av förvaltningsbolaget AB Swedcarrier med dotterbolag samt övriga dotterbolag, som SJ äger.

Moderbolaget AB Swedcarrier Dotterbolagen

ASGAB

GDG Biltrafik AB (from 1990 Swebus AB) AB Svelast

AB Trafikrestauranger

Scandinavian Ferry Lines AB

Christensen-F Öretagen AB TGOJ AB

Swederail Consulting AB SJ Invest AB

I det följande ges en kort beskrivning av Swedcarrierkoncernen samt Övriga dotterbolags verksamhet och ekonomiska resultat mm år 1989.

Koncernens rörelseintäkter under 1989 uppgick till 9 360 Mkr (8 714), vilket är en ökning med 7 procent från föregående år. Resultatet efter finansiella poster blev 326 Mkr (355), en minskning med 29 Mkr i förhållande till1988.

Koncernens totala investeringar under 1989 uppgick till448 Mkr (1219).

Det totala antalet årsarbetare uppgick till 10 398 (10 556) .

.

,,

.. ,:

MoDERBOLAGET

AB SwEDCARRIER

SWEDCARIUE'R-KONCERNEN I SAMMANDRAG Mkr 1989 1988

EKONOMISK sTÄLL NING

OmsättningstiU gångar 2506 2180

Anläggningstillgångar 2675 2632

Kortfristiga skulder 2457 1713

Långfristiga skulder 1-155 1230

Obeskattade reserver 674 1335

Balansomslutning 5195 U28

Justerat eget kapital 107/ 1081

Justerat eget kapital per aktie kr ^{' 872}

Soliditet % 20.7 12,4

RESOLT AT

Rö relseintäkter 9360 8 714

Resultat efter planenliga avskrivningar 356 295

Resultat efter extraordinära poster 326 355

Minoritetens andel 49 - ⁴²

Bokslutsdispositioner 620 225

Skatt - ^{531 27}

Nettoresultat 366 51

Justerad nettovinst per aktie

112 127

Räntabilitet på sysselsatt kapital % 18,2 19,2

Räntabilitet på eget kapital % 12,8 15,5

Rintetäckningsgrad ggr 3,1 3,8

ANTAL ÅRsARBETARE 10398 10556

INVESTERINGAR H8 i 219

från

:n:ernt tillförda medel 40 480 DOTTEllBOLAGENS RESt:!..TAT EFTER

F4'/"A-"i"SIELLA POSTE!l

ASGAB 195 167

GDG Bil:r-''ik AB 19 53

AB

- 1 2i

AB

3 9

Scandina,·ian r m ·y Lines AB 69 61

MODERBOLAGETS RE SULTAT EFTER

FlN~oSIELLA

POSTER

cxk!~i,·e

iltdeb:"-1: från dotterbolog 39 45

KONCER~1USTERINGAR

J

KONCEJll\ENS RESULTAT EFTER

FINANSIELLA POSTER 326 355

AB Swedcarrier är ett sammanhållande bolag för SJ s fem dotter- bolag- ASG, GDG (from 1990 Swebus), Svelast, Trafikrestau- ranger (fR) och Scandinavian Ferry Lines (SFL). Samtliga utom ASG, som ägs till75 procent, är helägda. Swedcarrier ägs i sin tur till 100 procent av S J.

I slutet av 1988 köptes fartyg för 500 miljoner kronor, vilket minskade den förvaltningsbara likviditeten.

Under 1989 har i medeltal förvaltats ett värde på 400 miljo- ner kronor, som placerats i räntebärande papper och aktier. Den genomsnittliga avkastningen på placeringarna har varit 16 pro- cent före skatt.

Utöver den övergripande uppgiften som moderbolag bedri-

ver Swedcarrier också färjetrafiken på linjen Trelleborg- Tra ve-

miinde, den så kallade Tf-linjen, i poolsamarbete med den tyska

partnern TI-Line GmbH.

:;

l

RöRELsEINTÄKTER ocH RESULTAT

ASG AB

ASG AB, Mkr :9e9

Rörelseintäkter 6106,4

Rörelseresultat

före avskrivningar :Z7:,E

l """"""" Balansomslutning '"="~

Justerat tget kapital

• Ny ckeltal

soliditet 19,1

Räntabilitet på eget kapital 22,3 Räntabilitet på sysselsatt

kapital 15.:

l' Antal anställda

t Antal verksamma dotterbolag

!;.:.:

~:

:;;ss

5593,8

:96,!

:-:,:-.:

21-l~.:

>9:.9

o

18,2 23,6 25,5

..

:3

FärjetrafikenpåTI-linjen är uppdelad i fraktfärjor - den svenska Nils Dacke och den västtyska Robin Hood- och passa- gerarfärjor-den svenska Nils Holgersson och den västtyska Peter Pan.

Management på linjen sköts av den västtyska partnern.

Moderbolagets rörelseintäkter under 1989 uppgick til1436 Mkr (388), vilket är en ökning med 12 procent från föregående år.

Resultatet efter fmansiella poster blev 51 Mkr (114) eller 39 Mkr exklusive utdelning från dotterbolag.

ASG är det största företaget inom Swedcarrierkoncernen och ägs till75 procent. Resten ägs av de privata åkerier, som bedri- ver den viktiga inrikestrafiken.

Efter några svåra år under 70- och 80-talen har ASG nu medvind. Räntabiliteten på sysselsatt kapital har förbättrats från 9,8 procent 1985 till 25 procent 1989.

1989 har varit ett händelserikt år för ASG. Företaget har expanderat på samtliga affärsområden: Sverige, Europa och O verseas.

Under året har ASG fortsatt att såväl bygga nya som effek- tivisera gamla terminaler i Sverige. Utomlands har flera företags- förvärv gjorts. Särskilt stor har expansionen varit inom divisio- nen Overseas.

I Fjärran Östern startade ASG Singapore och ägandet i Tai- wan har ökats. I Hongkong har en terminalbyggnad köpts för över 60 miljoner kronor.

I Australien har transportföretaget Liner Transport Services köpts. I USA har Almac Shipping Co köpts. Dessutom har ett samarbete inletts med det amerikanska Federal Express - ett av världens största expressgodsföretag.

Divisionen Overseas står för närmare 20 procent av 1989 års omsättning på 6,1 miljarder kronor.

På närmare håll - inom division Europa har ASG köpt ett

l

åkeri i Västtyskland, Horst Wiedemann och 10 procent i det danska Nord A/S. Dessutom har ASG Finland startats.

Norden står för 15 procent av ASGs totala omsättning och

· .. . ·

har en bättre resultatutvecklin~.an kontinenttrafiken som står

för något mer av omsättningen. Men en rad åtgärder gör att resultatet på kontinenten nu utvecklas positivt. Och europa- marknaden blir allt viktigare, inte minst med tanke på EG och utvecklingen i Östeuropa.

När det gäller relationerna med östländerna ligger ASG bra till. Där är bolaget marknadsledande på sovjet-svenska transpor- ter och har lång tradition i Tjeckoslovakien och DDR.

Hälften av ASGs omsättning finns i Sverige och likaså hälften av resultatet, som 1989 totalt blev 195 miljoner kronor.

Under 1989 har nya terminaler byggts i Uppsala, Hässle- holm, Borlänge och Ronneby . Det senare fungerar som logistik- centrum åt Tarkett.

Med sin mångåriga järnvägskompetens ligger ASG långt framme när det gäller kombitrafik Ökad satsning på kombitra- fik ligger väl i linje med ASGs strävanden att förbättra miljön.

Ett annat sätt är ökat kapacitetsutnyttjande av bilarna.

I Sverige har ASG idag en marknadsandel på 38 procent, vil-

ket motsvarar tio miljoner ton gods. Då kraven från kunderna

ökar satsas nu framförallt på ADB, lagring och logistik för att

kunna erbjuda marknaden kompletta transportlösningar.

l .,

l

1 SwEBUS AB Stora förändringar har präglat GDG under 1989. Genom struk-

,, (FD GDG BILTRAFIK AB) turgrepp har företagets verksamhet renodlats och omfattar fr o m

l ! GDG BILTRAFIK AB, Mkr

1990 svensk och internationell busstrafik samt servicestationer,

1989 1988

) Rörelseintäkter 1250,2

_:; gummiverkstäder m m.

f Rörelseresultat

I januari 1989 togs driften av GDGs hotell över av syster-

före avskrivningar 92,9

I l 1 ... Balansomslutning ,, ... ""· """'"'"' 642,2 ^18,8 _'~"-- ^{- -·} företaget TR. Under hösten 1989 beslutades att GDGs åkeridel

i Justerat eget kapital 129,8 :

i

', Nyckeltal o/o

efter årsskiftet ska Överföras till ett annat systerföretag, Svelast.

soliditet 20,2 2.7.7

Räntabilitet på eget kapital 5,9

Samtidigt samordnades SJ-Buss med GDG den 1 januari 1990.

Räntabilitet på sysselsatt

kap1tal 10,1 13,9 Verksamheten i GDG- som 1990 byter namn till Swebus

Antal anställda 1974 2240

Antal verksamma dotterbolag 15 14

AB -kommer att bedrivas i tre självständiga dotterföretag.

Swebus Inrikes AB ansvarar för länsbusstrafik; Swebus Conti- nent AB ansvarar för den långväga nationella och internationella busstrafiken, resebyråer och turism; Alpus AB har servicesta- tioner, gummiverkstäder, släp- och karosseritillverkning.

Omstruktureringen innebär att tidigare internkonkurrens mellan företag inom SJ-koncernen upphör. SJ-koncernen kan erbjuda den fulla skalan av persontransporter, tåg och buss, såvällokalt och regionalt som nationellt och internationellt.

Länsbusstrafiken avreglerades den l juli 1989. Då blev verk- samheten mer konkurrensutsatt. Genom de nya upphandlingar som följde av avregleringen förlorade Swebus ett län, Dalarna.

Resultatet blev 19 miljoner kronor efter finansnetto.

Omsättningen var 1,3 miljarder.

Servicestationerna är en lönsam del av GDG med bra resul- tat år efter år. 1989 invigdes en ny serviceanläggning i Avesta.

Sämre gick det för gummiverkstäderna beroende på den ( milda vintern 1989. Karosseritillverkningen är i huvudsak för

internt bruk, medan tillverkningen av specialsläp har hittat sin

nisch på marknaden. ~

AB SvELAST Under 1989 har AB Svelast arbetat enligt den nya affärsiden

AB SVELAST, Mkr 1989 1988 med en supportroll till SJ Gods som bas. Den innebär att Svelast

Rörelseintäkter 264,4 297,4

Rö relseresultat nu i huvudsak inriktar sig på att producera, marknadsföra och

rore ., ·skrivr.ingar 20,2 34,2

l i ... , "'"' '"'"~ ^{-1,9 21,1} sälja tjänster som kompletterar SJ Gods verksamhet.

Balansomslutning t:6.1 1+5,5

1

Justerat eget kapital _Nyckeltal )3.6

.. Med Svelast som partner kan SJ erbjuda kunderna mer

Soliditet 31,6

flexibla och marknadsanpassade tjänster, där godset delvis kan

Räntabilitet på eget b pitai -4,0 !6.9 Räntabilitet på sv ;sels att

transporteras via järnväg, delvis via landsväg.

kapital -2,1 22,5 !

Antal anställda 530 767

Svelasts nisch på marknadet~}r att lägga upp skräddarsydda

Antal verksamma dotterbolag

t

~·

AB TRAFIKRESTAURAI'\GER

AB TRAFIKRESTAURANGER, Mkt989 1988

Rörelseresultat fOre avskrivr..ingar Resultat efter finansnetto Halonsomslutning

"get kapital

~·yckeltat

· solidirer

Räntabilitet på eget kap:tal Ramabilitet

sysstlsat:

kapital Antal anställda

Antal verksamma cotterbolag

651,~

585,4

63,9 68,3 3,4 9,4 489,5 521,5 52,9 72,2

% % 10,98 13,8 ' 3,0 6,0

Ll,S 12,8 l 57

1447

1

Supportrollen omfattar idag runt 50 procent av Svelasts verksamhet. Traditionell åkerirörelse med kunder på regional och lokal marknad står för resten.

Ambitionen är att behålla den fördelningen. Supportrollen kan utvecklas så att Svelast medverkar i en del av den traditio- nella godsverksamheten, till exempel industrispårväxling och drift av containerterminaler. Det kan ge samordningsfördelar och höja effektiviteten hos såväl SJ Gods som Svelast.

Den nya inriktningen, med bl a avveckling av C-samengage- manget, har betytt stora omställningskostnader för Svelast, vilka dragit ner årets resultat. Svelast står nu med en bilpark som bara delvis är avpassad för den nya affarsiden. De C-sambilar, som inte kan användas i Svelasts rörelse, kommer från och med 1990 att hyras ut till andra åkerier.

Den nya affärsiden har medfört stora investeringar under 1989 på 30 miljoner kronor. Under 1990 beräknas investeringar göras för mellan 20 och 25 miljoner kronor, bl a i godsterminal- utrustningar.

Under hösten 1989 beslutades att åkeridelen inom ett annat Swedcarrierföretag - GDG - ska integreras i Svelast från och med 1990. Det innebär att Svelast blir rikstäckande.

Sammanslagningen med GDGs lastbilssektor ökar Svelasts omsättning med ca 140 miljoner kronor.

1989 var intäkterna 264 miljoner kronor. Avkastningen på det totala kapitalet var negativ och soliditeten 32 procent. Målet för 1990 är en avkastning på 14 procent och en soliditet på 35 procent.

1R är mycket mer än bara mat och dryck på tåg. Syftet är att

"ge SJs resenärer möjlighet att äta, dricka och umgås" ombord på eller i anslutning till tåg och färjor. Inom denna ram ryms allt från korvkiosker tilllyxhotell och kunderna är fler än bara SJ s resenarer.

1984 slogs portarna upp till TR-koncernens första hotell i

modern tid, Royal Viking Hotel i Stockholm. Driften av hotel-

let sker i samarbete med SAS International Hotels. Den

l :l 1 januari i är övertog TR systerbolaget GDG Biltrafik ABs tre hotell i Malmö, Borlänge och Bengtsfors och i april öppnades ekonomihotellet World Trade Hotel i Stockholm. Hotell Dalia i Bengtsfors har sålts i början av 1990. Den övertagna verksam- heten har under 1989 päverkat TR:s resultat negativt.

Under 1989 har planering päbörjats av nya ekonomihotell som ska ligga i resecentra i Malmö och Göteborg. Malmöhotel- let beräknas stå klart 1993.

Division Terminalservice, där restaurangerna och cafeerna ryms, har bra lönsamhet. Samtliga, utom Wärdshuset Markureli i Stockholm, ligger i järnvägsstationerna. Arets omsättning var 223 Mkr.

I Stockholm, Göteborg och Malmö finns restauranger och cafeer och på många andra håll finns cafeer som drivs av privata arrendatorer. Under 1989 lades järnvägscafeerna i Halmstad och Östersund ner, medan Cafe Wasa i Cityterminalen i Stockholm öppnades.

Färjedivisionen, som har god lönsamhet, omfattar servering och tax-freeförsäljning på färjan Trelleborg mellan Trelleborg och Sassnitz. Färjedivisionen omorganiserades den 1 juni. Bola- get TS-Line Service AB bildades, där SJ äger aktiemajoriteten och TR sköter driften.

Den verksamhet som mest förknippas med TR-namnet är

servering på tåg. Företaget äger.?ch driver 81 restaurang- och

cafevagnar.

S cANDI NAVIAK F E RRY L INE S AB

SCANDINA VIAN FERAY L!XES A:S, Mk:

Röre:se~~L<te:-

~Ore:se:-es·.;.ltz.!

:c::r- avsK:-h:r:i::gar i Resultat efter finansnetto i Balansomslutning ' Justerat eget kapital

Nyckeltal soliditet

Räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital

Antal anställda

Antal verksamma do tterbolag

1989 874,1

78,9

~8,7

3:3. 1 63,9

::-Q

21.i

~5.5

67,8 1566

2 1988 79S,i

76,6 6C,7 3!9.6 86,9 '\.

27,2 }9.6

54,5 1563

2.

SJ har med hjälp av TR det tätaste serviceutbudet på tåg i Europa. Tågserveringen är ett viktigt konkurrensvapen för SJ.

Den 1 januari 1989 tog TR över konferensservicen från SJ och har nu fem konferensvagnar i drift. U n der 1990 levereras två nya vagnar.

Trots det svåra arbetsmarknadsläget har TR lyckats rekry- tera duktig personal under hela 80-talet. 1989 öppnades nya baser för tågservicepersonal i Karlstad och Nässjö.

SFL har 1989 delvis arbetat under provisoriska förhållanden då arbetet med att bygga en ny terminal på hamnområdet i Helsing- borg pågått. Terminalbygget har medfört olägenheter för såväl SFLs personal som dess resenärer på linjen Helsingborg- Helsingör.

Trots detta har SFL transporterat ett större antal bildäcks- enheter än någonsin förr. Genom den höga bildäcksbe-

läggningen på 53 procent har verksamheten kunnat drivas på ett effektivt sätt.

SFL är marknadsledande och tar hand om det största antalet färjepassagerare i Sverige, 9,4 miljoner.

Terminalbygget i Helsingborg är början på en ny spännande utveckling för SFL. Nästa år ska även den danska terminalen i Helsingör, som DSB använder, byggas om för gemensamt bruk.

Som en följd av de nya terminalerna kommer SFL och DSB börja samarbeta på linjen.

Samarbetet betyder ökad kapacitet och högre servicenivå mot kunderna.

Byggandet av två nya och större fartyg gör det möjligt för SFL och DSB att sälja eller alternativsysselsätta fem "gamla" fär- jor. Trots denna bantning från nio till sex färjor ökar transport- kapaciteten till 600 personbilar per timme i varje riktning.

Investeringen är totalt på runt 1,2 miljarder, varav SFL står för mellan 300 och 400 Mkr, bl a för en av de nya färjorna.

De nya färjorna ska kunna ta 250 personbilsenheter och

1250 passagerare vardera. En ytterligare rationalisering är att

färjorna är av shuttle-typ, vilket innebär att de har styrutrust-

ning i såväl för som akter och därmed slipper vända inför varje

färd Över Sundet.

På linjen Limhamn-Dragör, där färjorna ingår i ett pool- samarbete med en dansk partner, men administreras av SFL, slogs 1989 rekord i antal personbilar och bussar.

Den största delen av SFLs intäkter kommer från försälj- ningen och serveringen ombord. Omsättningen per passagerare ökade under 1989 och totalt stod dessa inkomster för 54 pro- cent av bruttoomsättningen.

En fortsatt datorisering av biljettbokningen och annan kundtjänst ska höja servicegraden för alla kunder. Dessutom finns gränsspedition som en service åt lastbilskunderna.

Merparten av de 1500 anställda arbetar ombord på färjorna.

Personalomsättningen är låg.

!:!r·~= -- • ·*~' ·:::::~ --=s: s::~~- -=s:: • • '* IC '~ • a:::;: ' ^{a•• K:;:J ·} •131• ~::::·~ 18 ÖVRIGA DOTTERBOLAG

R:HR ISTENSEN-

1 ' F ^ÖRETAGEN AB

Il

CHRISTENSEN-

:. FÖRE1'AGE N AB, Mkr

[ Rörelsens intäkter l, Resultat före boksluts-

dispositioner och skatt LAntal anställda

1989 28,9

0,1 12

1988 3,6

Bolaget har under räkenskapsåret 1989 förvaltat värdepapper samt aktiverat dotterbolagen för att stödja TS-Line (= Trelle- borg-Sassnitz).

En tioprocentig andel har förvärvats i Trelleborgs Stuveri AB.

Inga anställda har funnits i moderbolaget under 1989, som i Övrigt, liksom tidigare år, administrerats av Österberg & Co skeppsmäkleri AB.

Dotterbolaget Österberg & Co skeppsmäkleri AB har fram- gångsrikt utvecklats i takt med den ökande lastbilstrafiken Över TS-Line. AB Malmros Fartygsagenturer har namnändrats till TS-Line Service AB. Till TS-Line Service AB har ombordservice och marknadsföring av ledens evenemang respektive bussresor tillförts. Minoritetsdelägare är AB Trafikrestauranger med 9 pro- cent. Ett nytt aktiebolag kallat Travel Service i Trelleborg AB har bildats med minoritetsdelägaren SIAB (9 procent ) .

Verksamheten Travel Service AB är reseserviceverksamhet.

En generalagentur för hotellbokningar på den skandinaviska

marknaden har överenskommits med Inter Hotel Berlin. De

resebyråer, som övertagits från SJR i Berlin Väst, Berlin Öst,

respektive delägda resebyrån Norden GmbH i Hamburg med

dotterbyrå i Diisseldorf, har tillförts bolaget per den 31 decem-

ber 1989, och kommer att drivas av Travel Service AB.