• No results found

Apoteksbolagets styrelse

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Apoteksbolagets styrelse "

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Apoteksbolagets styrelse

Bertil Danielsson, bankdirektör, ordförande Kerstin Beckrnan, apotekstekniker

T eodor Can bäck, fil dr, apotekschef Rune Carlsson, förbundsdirektör Leif H Eklund, apotekschef Bo Jonas Sjönander, direktör Nils-Olof Strandqvist, apotekschef Bengt Söderqvist, expeditionschef Sven östling, direktör

Suppleanter

Anita Bråkenhielm, överläkare Gunnel Löfgren, farm kand Gun Olofsson, apotekstekniker Lars Erik Piehl, bankdirektör Ove Rosen, apotekschef

Revisorer

Arne Gadd, revisionsdirektör, riksdagsledamot Tore Henckel, aukt revisor

Birger Sonesson, aukt revisor

Revisorssuppleanter

Einar Larsson, riksdagsledamot Göran Raspe, aukt revisor Carl Henrik Witt, aukt revisor

Direktion

Ake Nohrlander, VD Folke Ernerfeldt, vVD Erik Bill

Inge Ehrlen Dag Johannesson Jan Nordenstam Hans Sarv Sven Ström

Beslut har fattats om en fortsatt utbyggnad av minidator- systemet på apoteken. Ar .1983 beräknas ca 50% av antalet recept i landet expedieras med hjälp av dataterminaler.

(3)

Apoteksbolaget Aktiebolag

Årsredovisning 1979

(4)

Innehåll

Sida ARET I SAMMANDRAG

KONCERNEN APOTEKSBOLAGET Läkemedel

F ria handelsvaror och förbrukningshjälpmedel Apoteken

Förslag till disposition av redovisad vinst

Utsikter för 1980 DOTIERBOLAGEN ADAAB

Apoteksdistribution AB Apoteksinformation AB Basicon AB

LÄKEMEDELSSTATISTIK

VERKSAMHETENS EKONOMISKA UT- FALL

Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens finansieringsanalys Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets finansieringsanalys Noter och kommentarer

Revisionsberättelse

ANTAL ANSTÄLLDA I KONCERNEN FORDELADEPA KOMMUNER

APOTEKSBOLAGET OCH ADA UNDER NIO AR

Tryckindustri AB, Solna 1980

3

4

5 5

10 11 17 17 18 18 20 20 20 21

31 32 34 35 36 38 39 43

44

47

(5)

Året i sammandrag

1979 var Apoteksbolagets nionde verksamhetsår.

Bolagets omsättning ökade til13,8 miljarder kro- nor (3,5) eller med cirka 8%. Denna värdemässi- ga ökning beror främst på att inköpspriser~ ökat och att försäljningen förskjutits mot d'y~;.are pro- dukter. Bolagets egna marginaler vid försäljning av läkemedel till allmänheten var under året

''frysta' ' enligt en överenskommelse med Sta- tens Pris-och Kartellnämnd. Overenskommelsen innebar, att udörsäljningsprisema endast fick öka med samma belopp som inköpspriserna. Bolaget fick således ej ta ut egna pålägg på höjningarna.

Härigenom sjönk bolagets marginaler procentu- ellt sett.

Den arbetade tiden minskade under året med 1,6% (2,1).

Apoteksbolaget redovisar för 1979 ett överskott före bokslutsdispositioner och skatt på 27,4 mkr (45,8). Liksom 1978 har årets resultat belastats med en särskild pensionsavsättning på 45,0 mkr.

Utbyggnaden och moderniseringen av apoteks- nätet fortsatte i enlighet med av styrelsep fastlag-

da långcidsplaner. Antalet apotek med försäljning till allmänheten ökade med fyra enheter till 720.

Arbetet med förändringar av apotekens driftför- utsättningar genom förbättrad arbetsorganisa- tion, nya tekniska hjälpmedel och nya betjä- ningsformer fortsatte under året. Enligt styrel- sens beslut kommer minidatorer och bild- skärmsterminaler att installeras på cirka 200 apo- tek under perioden 1980 t o m 1983. Ungefär hälften av alla recept kommer att expedieras med hjälp av dataterminaler vid periodens slut.

Apoteksbolagets läkemedelsinformation till all- mänheten samt läkare och annan sjukvårdsperso- nal lämnades, förutom vid kundkontakter på apoteken, via broschyrer, foldrar, utbildningspa- ket, läkemedelsboken ''LB 79' ', terapikonfe- renser och symposier.

Dotterbolaget ADA AB, som svarar för partila- gerhållning och distribution av apoteksvaror, ha- de under 1979 en omsättning på 1,7 miljarder kronor (1,5). Före bokslutsdispositioner och skatt redovisar AD A ett överskott på 11,1 mkr (5,2).

Volymmässigt var försäljningsutvecklingen oenhetlig:

Läkemedelsposter

recept Expeditioner

till

sjukhus

Poster avseende förbrukningshjälpmedel Läkemedel utan recept

Fria handelsvaror

Förändring 1978- 1979

Antal

%

-168 000 + 106 000

+ 92 000

- 0,4.)

+

2,3

+

9,8 ca

+

1

ca+

7

*) Minskningen av antalet poster balanseras av en ökning av antalet expedierade ~pi:!cl\n'ngar oer post med0,5%.

(6)

Koncernen

Sammansättning

Moderbolaget, Apoteksbolaget AB, svarar för detaljhandeln med läkemedel i landet. Dotterbo- laget ADA AB svarar för partilagerhållning och distribution av apoteksvaror. Apoteksinforma- tion AB och Apoteksdistribution AB är vilande dotterbolag. Dotterbolaget Basicon AB bedriver viss konsultationsverksamhet.

1'\

Apoteksbolaget AB

\. \

'

Aboteks-

~

\. distri ution AB

-G

Apoteks-

[J_ U Basicon AB "'

information AB

-G

~

\. "\.1 '\. "'\.

"'

ADAAB

'\. ----~---~---

""'

Princip för koncernredovisningen

Koncernbalansräkningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Anskaffningskostnaden för aktier i dotterbolag har i koncernbalansräkningen eliminerats mot det egna kapitalet i dotterbolagen vid förvärvstillfället. skillnaden mellan anskaff-' ningskostnaden för dotterbolagsaktierna och nämnda egna kapital upptas i koncernbalansräk- ningen som affärsvärde, vilket avskrivs enligt plan. I övrigt hänvisas till not 10.

Omsättning och resultat

Koncernens omsättning 1979 uppgick till 3, 7 miljarder kronor (3 ,5), sedan interna. leveranser till ett värde av 1,7 miljarder kronor (1,6) från- räknats. Detaljerade upplysningar om de kon- cerninterna leveranserna lämnas i not 1.

Före bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett resultat på 37,7 mkr (50,2). Till varulagerreserver har avsatts 32,4 mkr (43,8). Varulagerreserverna uppgår därefter till sammalagt 157,1 mkr (124,6). Efter skatt redovisas ett överskott på 3,5 mkr (4,5).

Personal och löner

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick under året

till

lO 557 (10 748), varav i moderbolaget 9 990 (10 149) och i ADA 567 (599). Beräkningen har skett så, att det totala antalet arbetade timmar dividerats med l 585, som är gällande normtal för full arbetstid enligt lagen om allmän försäkring.

Koncernens verksamhet har under året bedrivits vid drygt 700 arbetsställen, vilka är belägna i 276 av landets 277 kommuner. Personalens fördel- ning på de olika kommunerna framgår av sidorna 44 o 45 och fördelningen på arbetsställen redovi- sas i särskild förteckning, som bifogats till års- redovisningens originalexemplar.

Löner och andra ersättningar framgår av följande specifikation ( tkr):

styrelse och verkställande

direktör 1979 1978

övnga anstalida 1979 1978 Apoteksbolaget 1 079 1 027 649 061 612 172

ADA 380 369 34 140 33 723

Aooteks·

<.ilstributtOr•

Apoteks-

:nforrnat;oq

Bas100n 67 19

1 459 1 396 683 268 645 914

Investeringar

Investeringarna under 1979 uppgick till51,6 mkr (66,9) enligt följande: 1979 1978 Apoteks bolaget:

Maskiner och inventarier 24,1 34,9

Fastigheter

9,4

13,7

Lokalinrednint hyresrätter

och andelar i e onomiska i

föreningar 15,5 10,1

49,0 58,7 ADA:

Maskiner och inventarier 2,6 8,2 Totalt för koncernen 51,6 · 66,9 Fastighetsinvestering.arna.1979 omfattad~. bl a

tillbyggnad av lastkaJer vtd de av ADA ~?rhyrda lagerfastigheterna i Göteborg o~h M~mo s:~!

pågående nybyggnad av en fastlghet.I Umea for ADA och Apoteksbolagets produktlonsavdel- mng.

(7)

Apoteksbolaget

Läkemedel

öppen vård

Receptförsäljning

Två tredjedelar av Apoteksbolagets omsättning utgör försäljning till allmänheten av läkemedel mot recept. Aterstoden fördelas huvudsakligen på försäljning av receptfria läkemedel, hygien- och förbandsartiklar m m samt på leveranser till sjukhus m fl. En receptblankett kan uppta ett eller flera olika läkemedel. Det sammanlagda an- talet sådana läkemedelsposter i öppen vård visar följande utveckling:

F'~g. 1. Antal läkemedelsposter (milj. st) på recept 1971-1979

Miltlit

-42.5 42.0

41,5 41,0 40,5 40,0 39,5 39,0 38.5

38,0

Hlf·

1971 197:

--~---·-··-·-~

·---- · -

r--

· - -- -

r-=-

f-- 1'-

~-

~

r-f-

~

f" ~

,_

i-

1973 1974 1975 1976 1sn 1978 1971 Forandnng ' '!fe

l

av~Cielr +0,3 +1,3 +5,3 +3,1 -1,9 +0,5 -2.0 -0,4

Genom Apoteksbolagets fortlöpande receptstu- dier, som genomförs på ett statistiskt urval av vart 300:e recept, kan läkemedelsförskrivningen och dess förändringar över tiden följas kontinu- erligt. Urvalet görs på drygt 95% av det totala antalet läkemedelsposter som redovisas ovan.

Utanför studien faller framför allt veterinärrecept och beställningar från läkare och tandläkare till egen praktik.

Data som bygger på de dagliga leveranserna av läkemedel från grosshandel till apotek ligger till grund för upp_gifter som speglar läkemedelsför- säljningen ur flera synvinklar. Denna s k inleve- ransstatistik gör det möjligt att bl a belysa lokala eller regionala förbrukningsmönster.

Försäljningen av receptläkemedel mätt i antalet läkemedelsposter sjönk, som framgår av fig l med·0,4% jämfört med 1978. Förändringarna

Ca 60 milj. kundbesök på apoteken årligen

20 milj. (33%) besök avser endast köp av läkemedel recept.

4 milj. (7%) besök avser köp av läkemedel på recept i kom- bination med övrigt inköp.

36 milj. (60%) besök avser handköp.

24 milj. receptkunder- 40,5 milj. läkemedelsposter

40 milj. handköpskunder-

30 milj. förpackningar receptfria läkemedel 27 milj. förpackningar

övriga varor

sedan 1978 av antalet poster per läkemedelsgrupp är obetydliga.

I syfte att förbättra kunskapen om läkemedelsan- vändningen i landet pågår sedan slutet av 1978 et!

samarbetsprojekt mellan Apoteksbolaget, läkar- förbundet, läkemedelsindustrin och socialstyrel- sen, den s k diagnos-receptundersökningen. I projektet kartläggs på vilka diagnoser läkemedel förskrivs i öppen vård. Några resultat från det första årets verksamhet redovisas i det särskilda avsnittet '' Läkemedelsstatistik' '.

• Läkemedelsförmån

A v de totala kostnaderna för läkemedelsrecepten betalar det allmänna större delen genom sjukför- säkringen. Inom denna skiljer man mellan för patienten kostnadsfria respektive prisnedsatta lä- kemedel. Kostnadsfrihet gäller för ett begränsat antalläkemedel vid förskrivning mot vissa sjuk- domar av långvarig art. Antalet kostnadsfria lä- kemedelsposter ökar för varje år, vilket samman- hänger med den successiva ökningen av antalet äldre personer i landet. Det siffermaterial, som redovisas i fig 2 och 3, samt tabell 1, är hämtat ur Apoteksbolagets receptstatistik

(8)

Flg. 2 Antal läkemedelsposter på recept per rabatteringstyp (milj. st)

Mtll st

50~---~

45 - - · - -------~"·-----

[~ Pnsnedsatla Kostnadsina

Flg. 3 Kostnader för läkemedel på recept (milj. kr) Milj kr

2 600 . - -- -- --

2 400 .,_ _ _ _ _ _ _ ------....-~-,....f

2~~---~---,~

2 0 0 0 1 - - - - --

400

1r.

O

De! alimaooa PatiE-1\tema

D

Pat•entandel,%

6

Tabell1. Antalläkemedelsposter på recept per rabatteringstyp och läkemedelsgrupp 1979.

Kost· PriS- Medel nads- ned- Suil<· belopp fna satta ma per post

Medel (milJoner st i (kr)

Merlel v:d SJUkdomar

andnmggapparaten 0,9 2,3 3,2 50,35 Hwt· och karl-

medel samt unn-

driVande medel 1,5 4,4 5.9 92,65 Medel vid aHerg1-

SJUkdomar 0,4 0,4 38,05

Tarm-och magmeder 3,1 3,1 64,80 Medel vid biOdSJUk·

dornar och tumorer 0,1 0,7 0,8 136,40 Medel mot :nfek-

tioner 3.1 3,1 65.35

Vttaminer 1,5 1,5 50.75

Inre sekret1on. amnes

omsattmng 1,1 0,3 1,4 92.70 Psykofarmaka 0,7 4,8 5,5 41.65 Smårtstillande

mede i 0,1 3,9 4,0 59,00

P-ptller 0,5 0,5 72,00

ÖvPga medel :nom gynekologt och

oostetnk 0,9 0,9 64,00

Medel vrd SJul<dornar 1

oron, nasa, munhåla

och svalg 3,0 3,0 26,10

Medel VId ögonsiuk ·

domar 0,7 0,8 1,5 31,55

Hudmedel 1.9 1,9 49,85

övnga standard-

läkemedel 0,7 0,7 75,00

Extempore 0,2 1,2 1 4 38,50

Summa 5,3 33,5 38,8 59,95

Största kostnadsfria preparatgruppen i antal pos- ter på recept är hjärt- och kärlmedel samt urin- drivande medel. sjukdomen kronisk hjärt- muskelsvaghet ligger bakom denna förskrivning.

Vissa hastmedel får förskrivas kostnadsfritt mot kronisk astma. Kostnadsfria läkemedel inom gruppen inre sekretion, ämne.somsättning avser sockersjuka till ca 75%. Den ögonsjukdom som föranleder förskrivning av kostnadsfria medel är grön starr.

Högsta patientavgift för prisnedsatta läkemedel var 15 kronor 1974-~1975, 20 kronor 1976-1977 och 25 kronor l ?78-1979.

(9)

Försäljning utan recept

Försäljning av läkemedel utan recept visade 1979 en svag ökning jämfört med föregående år. T otalt sett har dock en klar minskning skett sedan 19 75.

Fig. 4 Försäljning av läkemedel utan recept Milt fOfP

34

s

--

33.

33 32.

32 31.

31 30.

30

1--

· -

51--

1-- 1-·

- ..

5 1 -

1 - f--

5 - f--

r - - -

-

f--

r-

1--

L

1-- 1'- :--' ~ ~

1975 1976 1977 1978 1979

Fotandting J% J&mfort r-~---6---_-5 _ _ _ ±_0 _ _ _ +-,--,

med toregående år .

sluten vård

Värdet av 1979 års försäljning till enheter inom den slutna vården var 588 mkr (537), vilket inne- bär en ökning med 9,4 %. Antalet expeditioner ökade till4 771 000 (4 665 000), d v s med 2,3 %, och antalet levererade förpackningar ökade med ca 4%.

Information

Information till allmänheten

Apotekens information om läkemedel m m läm- nas i första hand vid direkta kundkontakter. Som komplettering till den muntliga informationen utarbetas kontinuerligt broschyrer och foldrar om läkemedel och deras användning samt pris- jämförelser.

Bland nya broschyrer kan nämnas ~-n över be- handling av trög mage. Denna broschyr är pre- paratorienterad och ger råd om hur man genom ändrad livsföring påverkar trög mage och :vilka läkemedel som finns tillgängliga.

Vidare har ett antal broschyrer reviderats och omarbetats. Under året har även utarbetats en broschyr om smärtstillande medel. Den blir till- gänglig för allmänheten i början av 1980.

Apoteken skall vidare, då så önskas, i rimlig om- fattning medverka med allmän läkemedelsinfor-

Broschyren "Trög mage" fick samtliga kunder, som under april månad 1979 kom till apoteken for att köpa de laxerme- del som av medicinsk expertis avrådes från vid lå~tidsbe­

handling. 20-JOo/o av kunderna påverkades av in arrnatio- nen och köpte i stället annat preparat, eller avsto helt.

mation (t ex råd vid medicinering) vid informa- tionstillfällen till särskilda målgrupper bland all- mänheten.

Utbildningsmaterial for studiecirkelverksamhet över läke- medel och deras användning omfattande 27 timmar for all- mänheten har utarbetats och överlämnats till studieforbun- den.

(10)

Utbildningsmaterial över läkemedel och deras användning har sålunda utarbetats för skolor, allmänhet och hemvårdspersonal, som ett led i apotekens medverkan till en förbättrad egenvård.

Läkemedelsboken

Andra upplagan av Apoteksbolagets läkemedels- bok LB 79 har distribuerats till läkare, övrig sjukvårdspersonal, sjukvårdsinrättningar och apotek i ca

85

000 exemplar. Ett betydande antal har funnit användning i de övriga nordiska län- derna.

Den tredje upplagan, LB 81, beräknas föreligga färdig för distribution i oktober 1980.

Konferenser

Den verksamhet med muntlig läkemedelsinfor-

rnatian till den öppna vårdens läkare vid lokala terapikonferenser, som bedrivs i samarbete med landstingen och socialstyrelsen, har 1979 genom- förts på ett tiotal platser.

Två symposier för läkemedelskommitteernas ex- perter har anordnats under året, dels kring läke- medel under graviditet och amning, dels kring läkemedelsbehandling av barn.

Forskning

Genom tillkomsten av vetenskapligt utbildade informationsapotekare vid regions- och under- visningssjukhusen, har under de senaste åren en forskningsverksamhet växt fram vid de sjukhus- apotek, där dessa apotekare är verksamma. Den- na decentraliserade forskning leds av en särskild samordningsgrupp.

Forsknin8sverksamhet inom Apoteksbolaget bedrivs vid Centrallaboratoriet och vid sjukhusapoteken pJ regwn7 och under- visningssjukhusen. Bilden visar forskningsavdelningen vid Karolinska apoteket, Stockholm.

8

(11)

Forskningen är inriktad på att tillsammans med lä_kare inom sjukhusen förbättra läkemedelstera- pm.

Många läkemedel som registrerats före 1970 sak- nar i stor utsträckning dokumentation kring far- makokinetik och metabolism. Okad kunskap på dessa områden leder till förbättrad läkemedelste- rapi genom säkrare dosering, färre biverkningar och bättre anpassning av terapin till olika pa- tientgrupper.

Exempel på läkemedelsgrupper som har bearbe- tats hittills är läkemedel mot astma och mot can- cer samt smärtstillande medel.

Prisförhandlingar och prissättning

Under året har förhandlingar förts med läkeme- delsindustrin om ändring av pris på cirka 2 200 registrerade farmacevtiska specialiteter, cirka 90 nya specialiteter och cirka 130 nya förpacknings- storlekar.

Resultatet av årets prisförhandlingar blev att in- köpspriserna under 1979 kom att ligga i genom- snitt 4,2% högre än under 1978. Prisindex mellan

december 1978 och december 1979 steg med samma procenttal.

Enligt överenskommelse med Statens Pris- och Kartellnämnd var bolagets marginaler ' 'frysta' ' under året. Utförsäljningspriserna fick endast öka med samma belopp som inköpspriserna. Bolaget fick således ej ta ut egna pålägg på höjningen av inköp~priserna.

Den 1 januari 1980 omräknades emellertid ut- försäljningspriserna på de farmacevtiska speciali- teterna efter gängse prissättningsformler. Vid höjning av inköpspriserna från årsskiftet 1980 och tills vidare tillämpas åter samma princip som under 1979, vilket innebär att bolaget i sådana fall ej gör några egna pålägg på höjningarna.

Den procentuella marginalen vid försäljning av farmacevtiska specialiteter till allmänheten var år 1979 i genomsnitt 35,7% eller 0,9%-enheter lägre än 1978.

Läkemedelspriserna vid försäljning till allmän- heten ökade under 1979 med 3,0%. Fr o m 1980-01-01 steg utförsäljningspriserna med cirka 2,2 %, främst till följd av höjning av inköpspri- serna från svensk industri.

Fig. 5 Prisindex för läkemedel (lnkl. moms) vid försäljning till andra än sjukhus jämfört med konsumentprisindex

t 2 0 r - - - -- --'"·"--•-•w••-'·'-··-···-•···•----·•-•--•''·" -·•·~'"-''-'''-· _,_._, ... ·- --·-•·•·-,

2101

200 190 180

17{),

1801 150 140

1101

120

110

- ~

.Oec Dec Oec·- -=-o;:c-- --;D::-ec ---:::D-ec-· · · .. ,.,,~-,---··f,;.,

ro

n n n

M ~ n

n

~ ~

- t.akemedelspnsmdex {mkl moms) - Konsui'nentpnsindex

(12)

Fria handelsvaror och förbrukningshjälpmedel

Försäljningen av konsumentförpackade fria han- delsvaror uppgick 1979 till235 mkr (205) exklu- sive mervärdeskatt, d v s en ökning med 30 mkr eller inemot 15%. Härav utgjorde prishöjningar cirka 8 %-enheter samt volymökning och för- skjutning mot större förpackningar cirka 7%-en- heter.

Apotekens marknadsandelar för vissa produkter har ökat väsentligt under den senaste femårspe- rioden. Fig. 7 visar apotekens volymandel i % av landets to_tala konsumtion.

Ett antal större informations- och försäljnings- aktiviteter genomfördes under året. Flera av dessa var sådana som återkommer varje år. Två nya aktiviteter kan nämnas, den huvudsakligen för- säljningsinriktade ''Vad brukar du betala?'' och den övervägande informationsinriktade ' 'Sår- vård''.

LiRDIG

SARVÅRD

Informationsaktiviteten "Sårvård" har under året genom- förts.

10

Fig. 6 Apotekens största produktgrupper av fria handelsvaror

Hudmedel

Sårvårds- och förbandsartiklar

Livsmedel/

specialkost

Flg. 7 Apotekena volymandel (%)av landets totala konsumtion

100

Aknepreparat

Ansiktsvatten

Dambindor

Solskyddsmedel

Tamponger

Tandborstar

(13)

Under året utarbetades cirka 250 produktfaktablad for sor- timentet. Syftet med bladen är att ge apoteken och därife- nom allmänheten en fördjupad information om innehål , egenskaper och användning beträffande vissa produkter.

Okningen i distributionen av kostnadsfria för- brukningsartiklar (bandagematerial, hudskydds- artiklar, sprutor m m) fortsatte under 1979. An- talet varuposter uppgick till1 031 000 (939 000) och omsättningen till109,4 mkr (94,0). Okning- en av antalet poster var således 9,8% (15,9) och den värdemässiga ökningen 16,4% (14,8).

Apoteken

Driftorganisation m m

I enlighet med styrelsens beslut under 1978 för- ändrades bolagets driftorganisation den 1 april 1979. Antalet regioner minskade från sju till sex och antalet apoteksgrupper från 92 till 66. Samti- digt förändrades vissa regiongränser så att apo- teksregionerna omfattar endast hela landsting. I varje landsting finns 1-3 apoteksgrupper som nu normalt sammanfaller med sjukvårdsdistrikten.

Arbete har under året främst pågått med att på olika sätt strukturera verksamheten inom de nya apoteksgrupperna. I samarbete med regionkon- toren har de nya gruppcheferna gått igenom apotekens utveckling de senaste åren vad avser deras service samt volym- och resursutveckling.

Denna genomgång har bildat utgångspunkt för bedömning av den fortsatta utvecklingen med en djupare analys av resurspåverkande faktorer så- som ombyggnads- och utbildningsprogram.

En sammanvägning av i tidigare avsnitt redovisa- de volymförändringar 1979 jämfört med 1978 för receptläkemedel, kostnadsfria förbrukningsar- tiklar, sjukhusleveranser, handköpsläkemedel och fria handelsvaror ger som totalresultat, att försäljningsvolymen var ungefär lika stor båda åren. Samtidigt minskade den arbetade tiden med 1,6 o/o.

(14)

6regioner-

66 apoteksgrupper

Regionerna omfattar hela landsting. I varje lands- ting finns 1-3 apoteksgrupper, som normalt sammanfaller med sjukvårdsdistrikten.

Gö~eborgs­

reg10nen

Umeåregionen

Uppsalaregionen

stockholmsregionen

Linköpingsregionen

Malmö-Lundregionen

(15)

Tekniska hjälpmedel i apoteksarbetet

Det nyutvecklade minidatorsystemet har under 1979 införts på cirka 30 apotek. Beslut har fattats om en fortsatt utbyggnad. Ar 1983 beräknas cirka halva receptantalet komma att expedieras med hjälp av dataterminaler. Införandet av datatermi- naler kombineras med en övergång till direktex- pediering av flertalet receptkunder.

Försöken med ett nytt lyfthjälpmedel för varu- hanteringen har slutförts under året. Tillsammans

med nya lastbärare och en ny sorteringsordning för varor vid leveranserna från droghandeln upp- nås ett förenklat mottagnings- och infattningsar- bete på apoteken. Systemet kommer att införas i rutinmässig drift under 1980.

En mer kompakt teknik för varuförvaringen har introducerats under 1979. Förutom reducerad lokalyta erhålles minskade plocktider. Den nya inredningen installeras på flertalet ny- och om- byggnadsapotek.

Införandet av dataterminaler på apoteken kombineras med en övergång till direktexpediering av flertalet receptkunder. Bilden är hämtad från apoteket Rudan i Handen utanför Stockholm.

(16)

Nyetableringar, flyttningar och ombyggnader

Antalet apotek med försäljning till allmänheten har under 1979 ökat från 716 till 720.

Sex nyetableringar har skett i anslutning till ny- öppnade vårdcentraler. .

Ett nytt apotek har öppnats i Fagersta centr~m

i samband med att huvudapoteket flyttades ttll sjukhuset.

Två apotek i stockholmsområdet har lagts ne~

under året samt även ett av centrumapoteken 1 Sundsvall. 35 apotek har flyttats till nya lokaler eller byggts om tilllikvärdig standard.

De positiva erfarenheterna av försöken med för- enklade apotek i vårdcentraler har resulterat i ett nyetableringsprogram på cirka 15 apotek årligen de närmast kommande åren.

Fig. 8 Nyetableringar i anslutning till nyöppnade vindcentraler i

14

Personal

Antal anställda, arbetad tid m m

Antalet anställda i slutet av året uppgick till cirka 12 650 (12 600).

Antalet deltidsanställda utgjorde 64% (63) av to- talantalet anställda.

Det bör observeras, att deltidsbegreppet fr o m denna årsredovisning anpassas till övrig arbets- marknadsstatistik. Sålunda anges deltid för an- ställd med veckoarbetstid underskridande 35 timmar.

De totala antalet arbetade timmar sjönk med 1,6% till15 834 000 (16 087 000).

Utvecklingen av löner och lagstadgade arbets- givaravgifter 1971 -1979

C)kninJ 1 % av Okning 1%

Järn-

Ar Mkr ~or ~~~.knde år fort mecl1971 1971 331

1972 359 8,5 8,5

1973 385 7,2 16,3

1974 454 17,9 37,2

1975 561 23,6 69,5

1976 672 19,8 103,0

l (1'7 .•

,., l 736 9,5 122,4

1978 800 8,7 141,7

1979 851 6,4 157,•

Personalstruktur m m

De anställdas fördelning på kategorier

Varav deltldsarb

%av kategorin Antai ~~.. :b Antal 1979 1978 Apotekstekniker 6740 53 4 650 69 69 Receptarier 3120 25 2 120 68 68 StadpersonaJ 1 110 9 1 010 91 90

Apotekare 720 6 90 13

' .

ÖVflga ·, .\ 960 7 190 20 19

Totalt

12

650 100 8 060 64 63

(17)

De anställdas fördelning på kategorier och kön

Kvmnor Män

%av o/o av

•\ntrd kategonn Antal kategorin

Apotekstekniker 6530 97 ~~ 1 (, 3

Receptarier 3060 98 €0 .< ··.

städpersonal 1100 99

;o

1

Apotekare

320

44 <\Of! 56

övnga 660 69 :3,)0 " 1 .),

Totalt l'i !FO 92 ~18C :~

De anställdas fördelning på åldersgrupper

Kvinnor M <l:'

Aldersgrupp Antal % Antal %

-30 2920 25 150 15

31-40 3850 33 240 25

41-50 2800 24 190 19

51-60 '( 750 15 230 24

61- 350 3 170 17

- - - -- -·

:ot<~it 11 670 100 980 100

Frånvaro l procent av kontrakterad tid

1979 1918 1977

Semester 9,4 8,9 8,6

Vårdledighet 5,3 4,1 4,2

Sjul<dom 5,4 5,2 4,9

övrigt 2,2 1,8 1,8

--·-·---

Totalt 22,3 20,0 19,5

Avgång av apotekspersonal med tillsvidare- anställning

Antal personer

O•sa'- 1979 1978 1H:'l

Till annat arbete 98 90 55

Alc1ersrt:·nsr0n 84 80 73

Dodsfall 17 8 12

t_r.dra (w;ake~ 56 94 178

Totalt 255 272 318

(2,2%) (2,4%) (2,8%)

Förhandlingsverksamhet

• Lönefrågor

Parterna på den

centrala arbetsmarknaden träffa-

de redan under

1978

ett löneavtal omfattande pe- rioden

1

januari

1978-31

oktober

1979.

Detta avtal blev normgivande för samtliga löneavtal in- om Apoteksbolagets område under den angivna perioden.

• Förändrad förhandlingsordning

Inför förändringen av Apoteksbolagets driftor- ganisation träffade parterna en överenskommelse om anpassning av förhandlingsordningen till den nya organisationen. Apotekens tidigare samver- kansformer bibehölls, men den första ''formel- la' ' förhandlingsnivån lades på gruppnivån där gruppchefen respektive rättsbärande gruppom- budet företräder arbetsgivarsidan respektive ar- betstagarsidan.

Parterna enades vidare om att gruppgemensamma frågor skall handläggas i samverkan inom grup- perna. För dessa frågor utgör regionen första

' 'formella' ' förhandlingsnivå. Regionombud gavs vidare förhandlingsrätt på regionnivå som facklig motpart till regioncheferna i regionöver- gripande frågor. Genom den nya förhandlings- ordningen har den fackliga förhandlingsupp- byggnaden och företagets driftorganisation helt kommit att sammanfalla.

• Tillämpningsavtal till anställningsskyddslagen I samband med den förändrade driftorganisatio- nen anpassades även tillämpningsavtalet tilllagen om anställningsskydd på sådant sätt, att likaly- dande bestämmelser gäller för samtliga personal- kategorier. Samtliga tillsvidareanställda tjänste- män fick möjlighet att över hela landet på lika villkor konkurrera med företrädesberättigad in- om respektive region om ledigförklarade tjänster.

• Kollektivavtal för de centrala lednings- och serviceenheterna

Tjänstemännen vid bolagets centrala lednings- och serviceenheter har sedan bolagsbildningen haft sina villkor reglerade i tjänstereglemente.

Under

1979

fördes förhandlingar mellan å ena

sidan Apoteksbolaget och å andra sidan Sveriges

Farmacevtförbund och Apotekstjänstemannaför-

bundet, vilka resulterade i att ett kollektivavtal

kunde slutas avseende huvudkontor och region-

kontor. För Produktionsenheten slöts ett i stort

likalydande kollektivavtal.

(18)

• Medbestämmandefrågor

I mars träffade SFO och PTK/LO ett rekom- mendationsavtal rörande medbestämmande. Av- talet är ett ramavtal som skall branschanpassas för Apoteksbolagets vidkommande. Detta är ett omfattande arbete som mot årets slut endast hun- nit påbörjas.

Med utgångspunkt från parternas gemensamma värderingar reglerar avtalet dels formerna för medbestämmandet, dels medbestämmandets in- nehåll inom områdena planering, organisation och personal.

I avtalets formdel beskrivs bl a hur information, förhandlingar och tvister skall behandlas av par- terna. Förhandlingar är den grundläggande for- men för reglering av medbestämmandefrågor. En möjlighet till utveckling av den lokala förhand- lingsverksamheten ges genom s k integrerade förhandlingar. Denna form för den lokala för- handlingsverksamheten har valts inom Apoteks- bolaget.

Arbetsmiljöverksamhet

Det sedan 1977 gällande personalhälsovårdsavta- let kompletterades i april 1979 med en överens- kommelse om uppbyggnaden av Apoteksbolagets

Inom den centrala personalhälsovårdsavdelningen pågår

~~ster ,av ,olika utrustn~ngsdet~ljer, som påf!erkar arbetsmil- JOn pa vara apotek. BJlden VfSar test av olika arbetsstolars sittriktighet och fotpallars utformning.

skyddsorganisation. Överenskommelsen innebar bl a, att det inom respektive apoteksgrupp inrät- tades ett s k arbetsmiljöråd, i vilket gruppchefen är ordförande och företräder arbetsgivaren. Ar- betstagarna representeras av ett fackligt valt skyddsombud för respektive arbetstagarorgani- sation. På apoteken är skyddsombuden valda av personalen.

Genom kompletteringen av personalhälsovårds- avtalet har en fullständig reglering med anledning av det centrala arbetsmiljöavtalet mellan SFO och PTK skett. Avtalet innebär, att arbetsmiljöarbe- tet anpassats till företagets förändrade driftorga- nisation.

Vidare har arbetsmiljöutbildningen startat under 1979. Utbildningen sker i samverkan med perso- nalorganisationerna och görs branschanpassad.

Personalhälsovårdens utbyggnad har fortsatt planenligt.

Den centrala Personalhälsovårdsavdelningen in- om Sektor Personaladministration är nu fullt ut- byggd med en medicinsk, teknisk- och psykoso- cial enhet.

Inom stockholmsregionen har företagshälso- vårdscentralen startat sin verksamhet. En kart- läggning av arbetsmiljön på apotek har påbörjats i avsikt att utröna, om eventuella arbetsmiljöpro- blem är specifika för apotek. Kartläggningen skall sedan ligga till grund för information till de be- slutande instanserna i frågor som gäller utform- ning av arbetsplatserna och arbetet inom apote- ken.

Utbyggnaden av företagshälsovården utanför stockholmsregionen är i hög grad beroende av möjligheterna att ansluta apoteken till befintliga eller planerade företagshälsovårdsenheter.

Ny farmacevtisk grundutbildning

En partsammansatt arbetsgrupp inom Apoteks- bolaget har på styrelsens uppdrag utrett frågan om en framtida utbildning av den personal på apoteken, som handhar den dagliga expeditions- verksamheten.

Gruppens förslag att nuvarande receptarie- och apoteksteknikerutbildning ersätts av en tvåårig eftergymnasial farmacevtisk grundutbildning har överlämnats till utbildningsdepartementet och är nu föremål för remissbehandling.

(19)

Förshu! till disPosition av reaavisad vinst

BoksJu tsdispositioner

Före bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett överskott på 27,4 mkr (45,8). Härvid bör beaktas den särskilda pensionsavsättning på 45,0 mkr (45,0), som kommenteras i not 4 till resultaträk- ningen. Till varulagerreserven har avsatts 22,0 mkr (38,6), varefter reserven uppgår till119,0 mkr (97,0) motsvarande 54% av i balansräkning- en redovisat varulagervärde.

Den redovisade vinsten före skatt utgör 5,4 mkr (7,2) och efter skatt 3,8 mkr (5,3).

Förslag till disposition av fritt eget kapital

Koncernens fria egna kapital 1979-12-31 uppgick ti119,7 mkr (8,5), sedan koncernresultatet belas- tats med avskrivning på affärsvärde (övervärde på dotterbolagsaktier) med 20% eller 0,8 mkr (0,8).

Några avsättningar till bundet eget kapital före- slås ej.

Till bolagsstämmans förfogande står

Balanserad vinst Arets vinst

T kr 7 005 3 750 10 755 Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att Apoteksbolagets fria egna kapital disponeras så

T kr att till aktieägarna utdelas

60 kronor per aktie eller totalt 2 250 att

i

ny räkning överförs 8 505 10 755

Utsikter för 1980

Utsikterna för 1980 är ytterligt svårbedömda.

När detta skrivs (slutet av april1980), råder stor osäkerhet om den kommande pris- och löneut- vecklingen.

Drygt 80% av Apoteksbolagets totala kostnader, exklusive varukostnaderna, utgörs av kostnader för den egna arbetskraften. Bolagets ekonomi är därför starkt exponerad för[ersonalkostnadsför- ändringar. Vidare följer me stark inflation en särskild ekonomisk belastning för bolaget, ef- tersom dess pensionsförpliktelser är kopplade till den allmänna försäkringens basbelopp.

På intäktssidan kan man knappast förvänta sig någon väsentligare ökning till följd av stigande försäljningsvolym. Sedan 1975 har den tunga gruppen, försäljnin~ av läkemedel mot recept, minskat volymmässigt med inemot 4%. Vid;1re är från årets början Apoteksbolagets egna·margina- ler vid försäljning av läkemedel till allmänheten t v ' 'frysta' ' enligt överenskommelse med Statens Pris- och Kartellnämnd. Dessutom råder f n allmänt prisstopp. Bolagets procentuella mar- ginaler på läkemedel har successivt sjunkit sedan mitten av 1977.

Fortsatt rationaliseringsarbete beräknas kunna ge ett positivt bidrag till1980 ~rs rörelseresultat. Vid en ogynnsam löne-, inflations- och marginalut- veckling, sett från bolagets utgångspunkt, är det emellertid sannolikt, att ett positivt totalresultat för året inte kan nås.

(20)

Dotterbolagen

ADAAB

Försäljning

ADA:s försäljning 1979 uppgick till1 701,2 mkr jämfört med 1 547,7 mkr 1978, d v s en ökning med 9,9%. Av ökningen beror cirka 5%-enheter på prishöjningar. Resten förklaras av volymök- ning, främst för sortimentet icke läkemedel, samt en förskjutning av försäljningen mot produkter med högre pris.

ADA:s andel av den totala partidistributionen till apotek i landet utgör cirka 70% räknat efter varuvärde. Volymmässigt är andelen cirka 85%.

Produktion

Produktionen mätt i antal utlevererade rader från fem expeditionslager uppgick till 9 594 tst. Mot- svarande siffra 1978 var 9 458 tst.

Därutöver handharADA bl a lager för leveran- törer, s k fabrikantlager, i Göteborg, Malmö och Upplands Bro.

Bolaget uppnådde en kraftig produktivitetsför- bättring under året när det gäller antal expediera- de rader per arbetad timma. Anledningen. härtill

var, att det under 1979 inte förekom några större lageromläggningar, vilket var fallet under 1978.

Dessutom är utrustning som installerats 1977-78 nu intrimmad.

Projekt

Bland pågående projektarbeten kan följande nämnas:

- Utveckling av ett system för automatiserad orderöverföring från apotek till droghandel.

Arbetet sker tillsammans med moderbolaget.

- Utveckling av ett system för nytt lyfthjälpme- del, ny lastbärare och ny sorteringsordning i leveranserna från droghandel till apotek, vari-

genom ett förenklat mottagnings- och infatt- ningsarbete på apoteken kan genomföras.

Även detta utvecklingsarbete har skett till- sammans med moderbolaget. ·

- Overtagande av distributionen av förbruk- ningshjälpmedel från AB Förbandsmaterial i Partilie från l januari 1980.

- Planering för flyttning av umeådistribunalen till nya lokaler i en fastighet, som Apoteksbo- laget uppför i Umeå. Flyttningen beräknas ske i början av 1981.

Transporterna från grosshandeln samordnas inom ADA:s terminaler. Uppsortering och transport sker

i

form av "Transportsamverkan". För detta ändamål har ett automatiskt sorteringsverk installerats på ADA-Arstadal, Stockholm.

Varubackarna, som kommer från de olika lagerområdena, är forsedda med turnummerkort, dels en 4-ställig kod, dels en streckkod for optisk läsning.

18

Inmatning sker 4it,~omatiskt til/96 st banor.

~ ~ ..

(21)

Personal

Medelantalet anställda, uttryckt i heltidsarbetan- de, var 567 (599). Drygt hälften av de anställda var kvinnor. A v de anställda hade 28 o/o deltidsar-

bete. Möjligheterna till sådant utnyttjades nästan enbart av kvinnor.

sjukfrånvaron uppgick under 1979 till7,4o/o (9,1) av arbetstiden. Av samtliga sjukdomstillfällen var korttidsfrånvaron (högsta 7 dagar) dominerande.

Personalomsättningen, d v s antalet avgångar i förhållande till medeltalet anställda uppgick un- der året till8,3o/o (4,9), vari ingår ovan redovisad personalminskning under året.

Medbestämmandefrågorna har nästan helt hand- lagts enligt en s k integrerad modell. Denna inne- bär, att det finns fackliga representanter i alla beslutsorgan i linjeorganisationen. Antalet re- presentativa organ har därigenom kunnat be- gränsas. För närvarande finns endast skydds- kommitte, redaktionskommitte och lokala an- passningsgrupper vid sidan om den ordinarie organisationen.

Investeringar

Under året investerade ADA 2,6 mkr (8,2) i ma- skiner och inventarier.

Resultat

Före bokslutsdispositioner och skatt redovisas ett överskott på 11,1 mkr (5,2). Nästan halva över- skottet består av realiserade prisvinster på inne- liggande varulager. Ä ven om resultatet 1979 för- bättrats jämfört med föregående år, är vinstnivån inte tillräcklig för att bolaget skall kunna bibe- hålla en oförändrad soliditetsgrad.

Till varulagerreserven har avsatts 10,4 mkr (5,2).

Varulagerreserven uppgår därefter till 38,0 mkr (27,6) motsvarande 34% av i balansräkningen re- dovisat varulagervärde. Efter skatt redovisas ett överskott på 0,5 mkr (0,0).

Sorteringsverket styrs av en minidator, som bl a kontrollerar uttaget via två nedlastningsbanor till automatiska backstaplare.

Uppställning av trallor och rullpallar sker via 10 st kedjetrans- portörer, där var och en svarar för en avgående transporttur.

(22)

ADA:s balansräkning

i

sammandrag 1979

mkr Tillgängar

Kassa och bank 1

Kortfristiga fordringar 229

Varulager 113

Maskiner och inventarier 12 355 skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder 211

Långfristiga skulder 97

Lagerreserv 38

Eget kapital 9

355

20

1978 mkr

35 175 101 14 325 193 96 28 8 325

Apoteksdistribution AB och Apoteksinformation AB

Båda bolagen är vilande dotterbolag till Apoteks- bolaget utan anställd personal och utan andra tillgångar än fordringar på moderbolaget mot- svarande aktiekapitalet och reservfond/vinstme- del enligt följande:

Apoteks- Apoteks- distribution information Aktiekapital 0,5 mkr 5,0mkr Reservfond/

vinstmedel 0,1 mkr 1,0 mkr

Summa 0,6 mkr 6,0 mkr

BasiconAB

Basicon AB bedriver konsultverksamhet främst inom områdena företagsorganisation och perso- naladministration. Uppdragsgivare är både mo- derbolaget och utomstående. Personalen uppgår till tre personer, varav två är utlånade från mo- derbolaget. Aktiekapitalet är 50 tkr och reserv- fonden 10 tkr. För 1979 redovisar bolaget ett överskott på 5 tkr..

(23)

D

På följande sidor presenteras några av de resultat som framkommit i de undersökningar av läkemedelsförskrivning och läkemedelsförsäljning som Apoteksbolaget genomför eller medverkar i.

Här har valts att speciellt belysa förhållandena för läkemedelsgruppen, smärt- stillande medel.

Ytterligare uppgifter om denna grupp samt om ett flertal andra läkemedels-

grupper kommer att redovisas i Apoteksbolagets årligen utkommande publika-

tion statistiska sammanställningar, Supplement.

(24)

22

Diagnos-receptundersökningen

Antalet patient- läkarkontakter i öppen vård i Sverige kan med Riksförsäkringsverkets läkarbesöksstatistiksom grund beräknas till omkr~25 milj årligen.

Den sk diagnos-receptundersökning som Apoteksbolaget genomför tillsammans med läkarförbundet, läkemedelsindustrin och socialstyrelsen kartlägger sambanden mellan dessa kontakter, sjukdomsdiagnoseroch läkemedelsförskrivning.

De första resultaten som avser tidsperioden 1 okt 1978-30 se p 1979 föreligger nu.

De bygger på 26.900 patientkontakter med 7361äkare. Därav framgår bl a att

d

\

vid , 00 ~r r~streras 123 diagnoser (~tom)

fJ'!/1 00 kontakler leder ca 70 tlflläkemedelsfötSkrtvning HårvKJ fot'!iiknvs 1 1 O läkemedelsposter (reQPeOI,

av de flkemede! som försknvs utgör 40% ny leJaPI

4P.'•

ofOfatldrad

!er3Pt

13%1 andrad 1eraol

Dock äf on19~t ny d fi:.r!:krivnlr~G.lrfråll fl~\llef"doo">f>)'T•.:lllnktfMe. l den hat ailh.Je!IJ UOO("(Sökn~

rc.<gi~rt!'l D!f n8rnligen Sd.'Mlrl tc•fi'Jp/ ay· ny i84slt:t !IXn fl'," map~.

(25)

Tierps-undersökningen

Den individbaserade undersökning av sjukvårdsutnyttjande inklusive läkemedelsför·

skrivning som kontinuerligt genomförs i Tierps kommun (ca 21.000 inv) visar att av tierps- borna får

• 60% minstettreceptperår.

• 17% minst ett recept på smärtstillande medel per år.

~

12

21 24

28

Handköp av smärtstillande medel

Under en vecka (197B) genomfördes en specialundersökning av försäljningen av recept- fria läkemedel på fyra apotek i Jämtland.

2.11 O kunder köpte tillsammans 2.716 preparat, av vilka 1. 249 (46%) var smärtstillande medel.

Vid B75 köptillfällen uppgavs användningsområdet "vid värk"

Vid 197 köptillfällen uppgavs användningsområdet "vid förkylning"

Vid 75 köptillfällen uppgavs användningsområdet "vid värk och förkylning"

Vid 1 .1 09 köptillfällen (BB%) visste kunden innan besöket på apoteket vilket smärtstillande

medel han/hon skulle ha och i 90B fall (73%) hade kunden använt detta tidigare.

(26)

Försäljning av analgetika 1979

Länsvis fördelad

DDD/1 000 invtJ.nareldag

lndometacln Kombinatlonspreparat Analgetika Salicylsyra· lbuprofen

Lin av morflntyp derivat Paracetamol Naproxen recapHrla

... ,, ....

flf

•u .u

10.1 2t.t

c .... u

l

..

t) tiMi!ll~l-10 ~ lOJt

....

IU

J O••s•u

Jll 1111111 iLI

..

'

f.U u 1U 2U 1U

~

"

t7B ~e 11'5 t&• Ull

IUinwt l. l 216 •.5 18.2.

no .m

Gcliilnd to 18.2 4.2 2:),9 2'7~ ~u

~

"

11.3 u l3• ti,S l:U

IC...wad

,,

171

u ,,,

:22.0

m

,. u

' ... ..

...0

s.o

\U

...

•li4

.... ' u ...

." ...

t .V 21;1

11,2 32.1

2.5 l $

,.

20. 18.2 rv.s 1.0

••

3,11 112 11.3 168

r.:s

.23.5 201

, .

tU

., ,,.

ti.O

~- ...

;,1

1.1 t.7

z ... u

22.0 tl,l

N; W1111111e1111

..

a l

u

li.O

.,,... ..

22,.1

...

~ 4;1

Totalt för riket 1,8 18,3 4,9 13,1 22,9 20,7

Den totala försäljningen av ovanstående analgetika-grupper 1979 uttryckt i ODD var 249 milj., varav till sjukhus 11 milj., på recept 119 milj. och i handköp 119 milj.

Procentuell fördelning av analgetikaförsäljningen 1979 till sjukhus, på recept och i handköp

DDD 100 %

75

3

sorrt---~~---

25~~---;~+---

4 3

Sjukhus

46

Recept

Handköp

·Analgetika Salicylsyra- Paracetamol lndometacin Kombinations-

av morfintyp derivat lbuprofen . :pr-eparat

Naproxen .. y~

Källa: Apoteksbolagets inleveransstatistik till apoteken. Apoteksbolaget~ sta.tistik över läkemedelsleveranser till sjukhus. Apoteksbolagets receptundersökning.

(27)

l !

Förskrivning av indometacin

Genomsnitt 1976--79 Antal recipen/1 000 inv 170 -.

100

0-9 10-19 20-29 30--39 40--49 50-59 60--69 70-79

Män Kvinnor

Källa: Apoteksbolagets receptundersökning.

Förskrivning av ibuprofen + naproxen

Genomsnitt 1976--79 Antal recipen/1 000 inv

100

80 60

40

20

0-9 10.-19 20-29 30--39 40--49 ~59 60-69 70-79

Män Kvinnor

Källa: Apoteksbolagets receptundersökning.

BO- Ar

BO- Ar

(28)

Försäljning av receptbelagda analgetika 1972-79

DDD/1 000 inv/dag 25

l

l 20

15

10

-

f ---

5

1972 Totalt 34,0

~-

--

_,_,.

..-

. - - .

~

-·~ ::"'" IL~ -

&:.:::" ~=-

75

--

35,3

- .

76 36,9

~-·- .:...,.;.

n

38,1 Källa: Apoteksbolagets inleveransstalistik' till apoteken..

--~ ~·

78

37,0

~

Fenylättiksyraderivat Analgetika + sedativa + koffein/kodein

Muskelrelaxerande medel Dextropropoxifen i kombination med andra substanser lndolättiksyraderivat Paracetamol

"-

~

~~-

~:

--....

.=å.

.-- -, -

79 ~

38,6

Pyrazolonderivat

Analgetika

+

spasmolytika Kodein + acetylsalicylsyra

Försäljning av receptfria analgetika 1972-79

DDD/1 000 inv/dag

25~---~

20·r -- - - -- - -··

--- J

Salicylsyraderivat

15

~~:::;:r.::===i::::::=:==========- 1

Acetylsalicylsyra+ koffein

1972 Totalt41,9

75 43,8

76 43,7 Källa: Apoteksbolagets in leveransstatistik till apoteken.

77 42,9

78 42,6

79 43,4

(29)

Försäljning av receptbelagda analgetika 1979

(milj. DDD)

Kombinationspreparat Kombinationspreparat med med muskelrelaxerande

antipyretiska ti:ll!:lt1111\i:I_.,.,...,..."""!""",Fm=-:ed_e_l ~--- ÖVriga receptbelagda

+sedativa kombinationspreparat

Kombinationspreparat med dextropropoxifen

Totatt122 lbuprofen och

naproxen

Analgetika av morfintyp

...,.ll""""::>c'lo. Pyrazolonderivat

;:;:::=:::J~Bensotriazinderivat

Paracetamol

Källa: Apoteksbolagets inleveransstatistik till apoteken.

Försäljning av receptfria analgetika 1979

(milj. DDD)

övriga receptfria kombinationspreparat

Kombinationspreparat med acetylsalicylsyra + kodein

Totalt131

Salicylsyraderivat ---~---

Kombinationspreparat med acetylsalicylsyra

+

koffein Källa: Apoteksbolagets inleveransstatistik till apoteken.

(30)

28

Försäljning av analgetika av morfintyp i sluten vård 1975-79

60~

il

'

50' 40

30

--- ---- --

----~ -~--~~~------

---

Parenterala långv.

20

--- --

Parenterala kortv.

Perorala kortv.

Perorala långv.

10 -L---~---

1975 1,0

76 1,0

77 1,1

78 1,3

79

1,3 Totalt milj. ODD.

Procentuell fördelning av kortverkande och långverkande parenterala och perorala inkl. rektala preparat.

Källa: Apoteksbolagets inleveransstatistik till apoteken. Apoteksbolagets statistik över läkemedelsleveranser till sjukhus.

Försäljning av analgetika av morfintyp i öppen vård 1975-79

--- -- ---

50 40

30

~-

~--- 20

10

Perorala kortv.

Perorala långv.

Parenterala långv.

Parenterala kortv.

--~~---.---,~--~---1~--~----~

1975 6 77 78 79

0,9 1,0 1,1 1,1 1,2 Totatt milj. ODD.

•, ~,.·

Procentuell fördelning av kortverkande och långverkande parenterala och perorala inkl. rektala preparat.

Källa: Apoteksbolagets inleveransstatistik till apoteken. Apoteksbolagets statistik över läkemedelsleveranser till sjukhus.

(31)

Försäljning av analgetika av morfintyp i sluten vård 1979

Perorala kortv.

Parenterala långv.

Totalt 1,3 milj. ODD.

Procentuell fördelning av kortverkande och långverkande parenterala och perorala inkl. rektala preparat.

Källa: Apoteksbolagets inleveransstatistik till apoteken. Apoteksbolagets statistik över läkemedelsleveranser till sjukhus.

Försäljning av analgetika av morfintyp i öppen vård 1979

Perorala långv.

Totalt 1,2 milJ. ODD.

Procentuell fördelning av kortverkande och långverkande parenterala och perorala inkl. rektala preparat.

Källa: Apoteksbolagets inleveransstatistik till apoteken. Apoteksbolagets statistik över läkemedelsleveranser

(32)

1'1·

i !

.l

l

(33)

Koncernens resultaträkning

för tiden J januari·-3 J december (Belopp i tusen kronor)

1979 1978

Rörelsen

Intäkter (not 1)

Försäljning ,";_c 697 908 3 428 220

Ovriga intäkter 40 102 29 385

V arukostnader (not 2) -2 366 606 -2166 425

Bruttoöverskott (not 3)

t

371404 1291180

Försäljnings- och administrationskostnader (not 4} - 1 288 457 - 1 184 170

Rörelseresultat före avskrivningar 82 947 107 010

Avskrivningar (notS)

Maskiner, inventarier och bilar 35 339 33 045

Fastigheter 2 J75 2 615

Ovrigt 10 804 9 336

Rörelseresultat efter avskrivningar 34429 62 014

Finansiella intäkter och kostnader (not 6)

Ränteintäkter 38 810 ~7196

Räntekostnader 555 1 204

Räntekostnader beräknade på pensionsmedel 34 953 27 817 Resultat före bokslutsdispositioner o~h skatt 37 731 50189 Bokslutsdispositioner

Avsättning tilllagerreserv 32 416 43 797

Resultat före skatt 5 315 6 392

Skatt 1850 t 904

Nettoresultat 3 465 4 488

(34)

Koncernens balansräkning

per

31

december {Belopp i

tusen

kronor)

TilJgångar

1979 1978

OmsättningstillgAngar

Kassa och bank 120127 207 542

Placeringslån 161 016 102 000

Kundfordringar: riksförsäkringsverket 19 468 12 323 ..

.

123671 106 695

ovnga

Förutbetalda kostnader och

upplupna

intäkter 16~ 9 254

ÖVriga fordringar 34 870 43 657

Varulager

(not 7) 335122 311 093

810 840 792 564 Spärrkonton hos Riksbanken

f()r arbetsmiljöfond 825 825

Anläggningstillgångar

Andelar i ekonomiska föreningar (not 8) 487 476

Placeringslån

209 520 29 300

Långfristiga fordringar 1303 3 317

Hyresrätter (not 9) 251 454

Affårsvärde

(not 10) 770 l 544

Maskiner och inventarier (not 11) 90 844 99308

Lokalinredning (not 12) 39 825 34 119

Byggnader (not 13) 75 249 69 158

Mark (not 14) 17 958 17069

436 207 254 745

Summa

tillgångar

t 247 872 1; 048 134

32

(35)

skulder

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skattesku.ld

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder

Långfristiga skulder Inteckningslån

Avsatt

till

pensioner (not 15)

Obeskattade reserver

Varulagerreserv Arbetsmiljöfond

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapnal, 17 500 aktier å nom 1 000 kronor Reservfond

Fritt eget kapita1 Bal an s n ad vinst Arets resultat

Summa skulder och eget kapital

Stäfida panter

Fastighetsinteckningar

Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser övriga ansvarsförbindelser

Pensionsåtaganden utöver ~ 'A vs att till pensioner • • cirka

(not 16)

1979

294 174 1265 37462 58 952 391 853

2 157 639 710 641867

157 059 825 157 884

37 500 '035 46 535

6268 3465

1978

275 138 999 32 462 54 }}_\

~--~····-·-·---·

362 732

2 .201 SC2 680 504 8!0

124 643 815 125 468

37 500 9 035 46 535

4 030

4 488

--~~~·-···-··-·---·

9733

t

247 872

2

644

1254 t 115 2 369

235 000

8 St~

l 048 134

2 644

589 978 1 567

280 000

(36)

Koncernens finansieringsanalys

(Belopp i tusen kronor)

Tillförda medel

Från årets verksamhet internt

tillförda medel (not 17)

Okning av långfristiga skulder Summa tillförda medel

Använda medel

Investeringar i andelar i ekonomiska föreningar, hyresrätter, maskiner, inventarier, lokalinredning, byggnader och mark

Okning av långfristiga fordringar

Summa

använda

medel

Förändring av rörelsekapitalet

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet Okning av varulager

Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring av likvida medel

1979

82 149 136 986 219 135

51774 17S 206 229 980 - 10 845

+

24 029

+

81 661 - 29120 - 87 415

~ 10 845

1978

91 031 113 691 204 722

66 865 26 849 93 714

+

111 008

+

26 610

2 916

- -

18 730

+

106 044

+ 111

008

References

Related documents

Här lämnar vår lokalguide gruppen för denna gång och middag på egen hand Edinburgh.. Dag

Svar på motion från Fredrik Jansson (BOA) och Lars O Holmgren (BOA) angå- ende införande av studieplatser i anslutning till kommunens folkbibliotek I motion daterad 2015-12-08

Bolaget bestämmer i vilken utsträckning apotek och andra försäljningsställen för läkemedel skall finnas och var de skall vara belägna. Som apotek betecknas sådant

Över 90 procent av hushållsavfallet behandlas nu genom materialåtervinning, biologisk återvinning och energiutvinning.. Därmed ersätts stora mängder jungfruligt

Det säger Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman med anledning av att handikapp- och brukarrörelsens representanter i protest lämnat den statliga referensgruppen för arbetet

Trots stor potential för produktion av förnybar energi i Kronoberg importeras cirka 60 % av den energi som används i länet från andra delar av Sverige eller andra länder.. Målet

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

42 Denna bedömning har dock ingen betydelse för själva bedömningen av de underliggande förutsättningarna för begreppet överföring till allmänheten i sig –