Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Torvald Gerger, Göran Hoppe
Title Ett informationssystem för samhällsekologiska studier
Issue 5
Year of Publication 1983
Pages 134–142
ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
IM^OK.MATlOMS5y'»-rBM.'E-r AV*iM UAWDÄltAp
»•»TAPA&E*.
/ I / t/ / ^
t>ATA»A<. 1 MÄNNlÄKOIt
n».TABASZ
»ASTieF+eTEK i OA-TABASASACEK 3 i C>A^ABAS•A
IWrOBLMATlOMSSy&TKM;AUVAMDAÄpKOöKAM
1 ^ DA-TAKPÄlSTtCERlHö-<■
Z PATA.l^MK.MIMe ^1
3 t»ATATtCAM6F0«;lAAT10M —
- - A 1>ATA&BAKBE-rM(U« l
• — 9" PKBSEMTATIOW AVOATA OC.t-* BBAESETMI
1- BBAKBETHIMGUTAMpÖKS>/5TE/AB-r ^
1
Figur 1. Schematisk uppbyggnad av informationssystemet Människa-Landskap.
De tre databaser som nu ingår i systemet består
avinformationer från detidigare beskrivna ”hel¬
täckande” källorna och har allt efter sitt huvud¬
sakliga innehåll kallats Människor, Fastigheter och Mark (se fig 1). För att markera systemets öppenhet har vi i den illustration som söker åskådliggöra databasernas konstruktion även markeraten fjärdesådan, enytterligare databas,
som till exempel skulle kunna innehålla data kring icke-agrara resurser knutna till bestämda levebrödspositioner. Det är viktigt att betrakta
ettsystem avden här beskrivnatypen intesomen låst helhetav enviss bestämdomfattningochför
lösandeavettvisst litet antalforskningsproblem,
utan i stället som en ständigt utbyggbar stomme förfördjupadanalysav,i det här fallet, olika fö¬
reteelser i 1800-talets landsbygdssverige. Be¬
gränsningen behöver inteens ligga där, än mera
generella företeelser av olika karaktär kan utan tvekan testas påettsådantsystemävenomde in¬
te specifikt berör vare sig landsbygd, Sverigeel¬
ler 1800-talet.
Förutom de tredatabaserna med information utgöres InformationssystemetMänniska—Land¬
skap av de olika rutiner som gör det möjligt att
registrera ny information och att rätta felaktig sådan i databaserna, program för att bearbeta
informationen för att analysera specifika pro¬
blemsamt program förattgöraolika slags uttag
ursystemet. Närdetgäller bearbetningarochut¬
tag ur systemet är det också viktigt att se pro¬
gramutvecklingen som en del i en kontinuerligt pågåendeprocess: allteftersom olikaforsknings¬
problem löses utvecklas mer och meravancerade rutiner, någon slutlig idealisk lösning skallman inte eftersträva.
Databasen Människor
Genom ett intimt samarbete med Demografiska
Databasen iUmeå-Haparanda, somhar Lockne-
vi som en av sina första utvalda databasförsam¬
lingar, har det varit möjligt att för databasen Människor utnyttjaenredan existerandedatabas
som stomme. De data som den Demografiska
Databasenskapar sina lokala ochregionaladata¬
baser medärenbart den kyrkliga folkbokföring¬
en, husförhörslängder och ministeriallängder
och för att få denna datamängd direkt använd¬
bar som en byggsten i Informationssystemet Människa—Landskap har vi kompletterat varje människas”biografi” meden detaljerad rumslig information, d v s en angivelse av var hon/han
bott vid olikatillfällen, uttryckt i lägeskoordina-
ter. Information om dessa lägen har erhållits via
en inom projektet utarbetad metod" där lantmä- teriakter, senare kartor, kameral och kyrklig folkbokföring, fältrekognosceringochintervjuer kombineras för att rekonstruera 1800-talets be¬
byggelsestruktur, en i många fall intrikat upp¬
gift.
Det principiella innehållet i databasen Männi¬
skor åskådliggöres med ett exempel i figur 2.
Databasen
Fastigheter
Denna databas är baserad på information om
ägar- och brukarförhållanden ur jordeböcker, mantals- och taxeringslängder, husförhörsläng¬
der och lantmäteriakter. Varje post i databasen,
som rör sådana förhållanden, har i princip sam¬
maform sompersonpesternaimänniskodataba-
sen, enlägesbestämd (tillen fastighet eller bruks- ningsenhet) longitudinell beskrivningmed kopp¬
lingar tillde två andra delarnaavdatabasen, den
som rör fastigheternas/brukningsenheternas ut¬
sträckning och förändringar i dessa över tiden
och densominnehållerlongitudinell information
om samtliga boställen (platser där människor bor) som funnits i området.
Fastighetsgränser är givetvis information av annan karaktär än ägar-och brukarbeskrivning-
137
aroch de lagras som segmentdär varje fastighet definierasavdeolika segmentsom behövs föratt inringa den. Fastighetens beteckningutgörsedan kopplingen till ägare och brukare, förändringar i fastighetens utsträckning ges särskilda anknyt¬
ningar, i synnerhet som detta i allmänhet också
medfört förändringar i fastighetens kamerala värdering (mantalsbråket).
Den tredje delen av databasen Fastigheter, boställesbeståndet över tiden, är återigen av en annorlunda karaktär ände bäggeövriga kompo¬
nenterna. Informationen är av longitudinell ka¬
raktär och beskriversamtliga boställen, läge och
karaktär (torp, backstuga, hemmansbruk, arbe¬
tarbostad etc) över tiden. Detta möjliggör då
kopplingar till databasen Människor som ju
också innehöll information av denna typ, dvs integrationsnyckeln mellan fastigheterna och
människorna är dels de senares bopunkter, dels deras eventuella ägandeeller brukande av resur¬
ser.
Databasen Mark
Underlaget till databasen Mark kommer från lantmäteriakternas markanvändningsbeskriv- ningar i text- och kartform, från ekonomiska
kartor och från jordartskartor. De informatio¬
ner som erhålles är självfallet till sin naturtvär- snittliga; vi har ett antal karteringar avvarje by
Figur 3. Exempel påuttagurdatabasen Fastigheter: Samtliga gränserienby vid tiden för storskiftet.
139
Figur4. Ett uttag urdatabasen Mark: Markanvändningen i
en by vid storskiftet. Figuren visar också hur markanvänd- ningsinformationen registrerats i formavpolygoner.
eller jordregisterenhet i Locknevi men vet knap¬
past något om vad som skett markanvändnings- mässigt under perioderna mellan karteringarna.
Då de andra två databaserna i princip innehåller
enbart longitudinell information innebär detta
en betydande begränsning för systemet. Det är också anledningen till att det viktigaste utveck¬
lingsarbetet inom informationssystemet under de
närmasteåren kommeratt varaattskapa model¬
ler föratt ”spela” fram olika utvecklingarav ag¬
rarproduktion och markanvändning för de olika byarna i området. Sådana dynamiska modeller
komm.er att förutom på informationen i syste¬
mets tre databaser också baseras på komplette¬
rande uppgifter av olika karaktär såsom korn- talsangivelser, skördeuppskattningar, kassaböc¬
ker för enskilda brukningsenheter, bouppteck¬
ningaro s V. iZn sådan modell presenteraspåan¬
nat håll i detta nummer avtidskriften, fleraand¬
ra ärunder utveckling.^
Själva adapteringen av markanvändningsin- formationen hartillgått såattregistreringsunder- lag upprättats från kartmaterial och andra upp¬
gifter. Registreringsunderlaget har sedan i sintur
registrerats med koordinatometer i formavpoly¬
goner avolika markanvändning (sefig4). Då det
av t ex tidsskäl ofta är praktiskt att arbeta med ytor i matrisform idatorn harrutinmässigt de re¬
gistrerade polygonerna överförts till sådana. I framtiden kommer dock polygoneratt användas
ävenvidbearbetningar i takt med tillväxande da¬
torkapacitet och det kommer i sin tur att ge en bättre precision i arbetet.
Kopplingarna av databasen Mark till övriga informationer i de bägge andra databaserna sker återigen genom lägesangivelser uttryckta i rikets koordinatnät och i fastighetsbeteckningar och
dessas ägare/brukare. Med andra databaser kopplade till de ursprungligatre kan mantänka sig även andraintegrationsnycklar än desom nu
tillämpas, bopunkter och ägar/brukarförhållan-
den. I nuvarande stadium är dock dessa fullt till¬
räckliga.
Informationssystemets användningsområden
Vad kan mandåanvändaettinformationssystem
avdennatämligen komplexatyptill? Redan i in¬
ledningen till uppsatsenantyddesattjordbrukets
reellaavkastning, dvs inte den schablonmässiga
som vi återfinner i taxeringsmaterial av olika slag, ärtämligen okänd för den periodsom sam¬
hälletssenaste storamoderniseringsprocess, pro-
toindustrialisering och industrialisering omfat¬
tar. Likaså är det tämligen okänt hur produk¬
tionsinriktningen förändras i takt med befolk¬
ningsförändringar och med efterfrågan på olika jordbruksprodukter på inhemska och utländska
marknader. Sådana frågor kan belysas direkt på lokal nivå med Informationssystemet Männi¬
ska—Landskap. Andra specifikt jordbruks- orienterade frågeställningar som bättre och en¬
klare kan belysas är t ex hur ägar- och brukar- mä,ssiga förändringar sker under 1800-talet(kon¬
centration respektive dispersion av ägandet) och hurdetta i sin turpåverkade produktionen, eller
hur sambanden mellan jordbruksutveckling och emigration förhåller sig.
Alla dessa hittills av forskningen ej besvarade frågor, och många därutöver,menarvi kanana¬
lyserasganskatillfredsställande med systemetre¬
dan i sin nuvarandeutformning med detredata-
140
VrOngfolls by Markanvondning
BEBYGGELSE AKER OPPENMARK SKOG VATTEN
r~n i i
Figur 5. Exempel påett merabearbetatuttag: Markanvänd- ningsförändringarövertiden ien by.
uppvisar intressanta regionala särdrag, men där också exempelvis humanekologiska eller andra
mera epokmässigt obundna processer skall kun¬
na studeras.
Uppsatsen har tillkommit inom ramen för projektet Inlör- mationssystemetMänniska—Landskap, finansierat av Riks¬
bankens Jubileumsfond.
Noter
1 Martinius, S (1982): Jordbrukets omvandling under
17-och 1800-talen.
2 Fågelvik, S— Hoppe, G (1976) i lägesbestämningav boställen: Locknevi 1846—50. Kulturgeografiskt Se¬
minarium 3/76. Stockholm.
3 Se ChristerPerssonsuppsats i detta häfte.
baserna. Läggermandärtill exempelvis informa¬
tion från bouppteckningar, domböcker, soc-
kenstämmoprotokoll osv kan de bearbetnings-
bara frågeställningarna utvidgas till att omfatta
det mesta när det gäller 1800-talets lokala för¬
ändringsprocesser och dåinte bara i kvantitativa
termer. Man kan exempelvis kombinera kvanti¬
tativa data ur de existerande databaserna med
mera berättande kvalitativa uppgifter ur upp¬
teckningar efter protokoll och memoarer.
Några exempel på utnyttjande av informa¬
tionssystemet kombinerat med just andra källor
av både kvalitativ och kvantitativ naturgesi det¬
ta nummer av Bebyggelsehistorisk Tidskrift i
Christer Perssonsuppsatsochtill delar i Torvald Gergers och Göran Hoppes bidrag. Både i fallet agrarsamhällets befolkningsnumerär och pro¬
duktionsstruktur liksom i analysen av skiftesre¬
formerna pågår ett långsiktigt forskningsarbete
medinform.ationssystemet som enviktig kompo¬
nent.
Det är viktigt att betona att ett informations¬
systemavden här karaktären inte baraärintres¬
santurlokalsamhället Locknevi’ssynvinkel.Här
är t ex ekologiaspekter väsentliga — vad sker
med naturen vid förändringar i produktions¬
struktur och befolkningsnumerär? Vi betraktar
Locknevi som ettlaboratorium där delsaspekter på 1800-talets samhällsutveckling kan belysas, speciellt då beträffande sydöstsverige som ju
An Information
System for Social Ecological Studies
Torvald
Gerger and Göran Hoppe
An absolute prerequisite for social ecological studies, i.e., studies of the interplay between
man and hissurroundings, is the abilitytogive a verydetailed description ofapopulation andthe
areain which it dwellsover along periodof time.
What makes such studies extremely complex is
thelarge amountof data pertainingtoeach indi¬
vidual. This isprobablywhy manyof theimpor¬
tant problems connected with, for instance, the modernization ofsociety havenot sofar beenre¬
searched. Attempts to resolve these difficulties by means ofacomputerized information system
are at present being made by the Department of
Human Geography at the University of Stock¬
holm.
Thisinformation systemwhich, when fully de¬
veloped, will cover alarge area in central Öster¬
götland, is intended to serve as a framework by providing a description of society towhich are¬
searchercan add the data that arepeculiarto his field. Thisframeworkwill consistofinformation
concerning the ownership and useof land for all productive units(agricultural, industrial, etc.) in the area during the period in question (the 19th century) on onehand, and on the other of infor-
141
mation concerning people (family status, place ofresidence, age,placeofbirth, etc.). Thesour¬
ces are mainly survey material and other maps,
census and taxation registers, records of cate- chistic visitations(husförhörslängder) and parish registers. Individual items from these sources will be interconnected so that it will be possible
to obtain for any personwho lived in theareaat any time during the period not only family bio¬
graphy but also information about what produc¬
tion resourcesthatperson had atvarioustimesin his life and wheretheyweresituated. Individuals neednot necessarily be people;it willbe perfectly possibleto analyse related dataon someproduc¬
tion unit in a similar w'ay.
142
