Revisionsplikt i mikroföretag: ett förebyggande kontrollsystem mot ekonomisk brottslighet?

(1)

Företagsekonomi, redovisning Kandidatuppsats 10 poäng

VT 2007

Handledare: Ogi Chun

REVISIONSPLIKT I MIKROFÖRETAG

- ett förebyggande kontrollsystem mot ekonomisk brottslighet?

Författare:

Fernandez Nelida 830901 Kostesic Marina 850321

(2)

SAMMANFATTNING

Uppsats titel: Revisionsplikt i mikroföretag - ett förebyggande kontrollsystem mot

ekonomisk brottslighet?

Kurs: Företagsekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Nelida Fernandez och Marina Kostesic Handledare: Ogi Chun

Nyckelord: Revisionsplikt, revision, små aktiebolag, ekonomisk brottslighet

Bakgrund & Problem: Revisionsplikten infördes i början av 1983 med argumentet att den hade en förebyggande effekt mot ekonomisk brottslighet. Nu diskuteras det kring huruvida revisionsplikten ska avskaffas då den medför en alldeles för hög kostnad för små aktiebolag samt att det arbetas för en regelförenkling för dessa företag. Vilken effekt skulle ett avskaffande av revisionsplikten ha för arbetet mot att förhindra ekonomisk brottslighet?

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur avskaffning av revisionsplikt för s.k.

mikroföretag kommer att påverka myndigheternas förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet.

Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att omfatta endast de myndigheter som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet med hjälp av revisionen och som berörs av en eventuell avskaffning, det vill säga Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket.

Metod: Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av personliga intervjuer med två respondenter från respektive myndighet. Datainsamling har även skett via litteratursökning samt databaser.

Slutsats: Resultatet visar att revisionen har en viktig betydelse för myndigheterna i deras förebyggande arbete. Ett avskaffande skulle leda till att de oaktsamma brotten ökar då det inte längre finns en oberoende granskning av revisionen som kan förhindra dessa.

(3)

ABSTRACT

Title: Statutory audit in micro businesses – an preventive control system against economic crimes?

Course: Bachelor thesis in business economics, 10 Swedish credits

Authors: Nelida Fernandez and Marina Kostesic

Advisor: Ogi Chun

Key words: Statutory audit, audit, small limited companies, economic crimes

Background & Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies.

What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished?

Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities’ preventive work against the economic crimes.

Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten).

Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases.

Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work. An abolishment would lead to the careless crimes increasing when there’s no independent auditory review that can prevent these.

(4)

FÖRORD

Först och främst vill vi framföra ett tack till alla de som bidragit till genomförandet av studien.

Vi vill även tacka de medverkande respondenter från Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket för ett välkomnande bemötande och för att de gjorde det möjligt för oss att utföra studien.

Inte minst vill vi tacka vår handledare Ogi Chun för allt stöd och vägledning under uppsatsarbetet.

Slutligen är vi tacksamma för den respons och konstruktiva kritik som framförts under seminarierna av opponenterna samt övriga seminariedeltagare.

Stockholm 8 juni, 2007

________________________ ________________________

Nelida Fernandez Marina Kostesic

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 8

1.1BAKGRUND ... 8

1.1.1 REVISIONSPLIKT ... 8

1.1.2 REVISIONSPLIKT I SVERIGE ... 8

1.1.3 REVISIONSPLIKT UNDER UTREDNING ... 8

1.1.4 INFÖRANDET AV REVISIONSPLIKT ... 9

1.1.5 OM REVISION ... 10

1.1.6 EKONOMISK BROTTSLIGHET ... 10

1.1.7 DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETENS UTVECKLING ... 11

1.1.8 FÖRDELNING AV EKONOMISK BROTTSLIGHET ... 12

1.1.9 UTVECKLINGEN FÖR TILLFÄLLET ... 13

1.2PROBLEMDISKUSSION ... 13

1.3SYFTE... 15

1.4AVGRÄNSNINGAR ... 15

1.5DISPOSITION ... 16

2 METOD ... 17

2.1VALAVUNDERSÖKNINGSMETOD ... 17

2.2TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 18

2.2.1 INSAMLING AV SEKUNDÄRDATA ... 18

2.2.2 INSAMLING AV PRIMÄRDATA ... 18

2.3INTERVJUER ... 19

2.4TROVÄRDIGHET ... 20

2.4.1 VALIDITET ... 21

2.4.2 RELIABILITET ... 21

3 REFERENSRAM ... 23

3.1REVISION ... 23

3.1.2 REVISIONSPLIKTEN ... 24

3.1.2.1 GOD REVISORSSED ... 24

3.1.2.2 GOD REVISIONSSED ... 25

3.2REVISORERSANMÄLNINGSPLIKT ... 25

3.3EKONOMISKBROTTSLIGHET ... 27

3.3.1 KATEGORIER AV BROTT ... 27

3.4AKTÖRER ... 28

3.4.1 EKOBROTTSMYNDIGHETEN ... 28

3.4.2 SKATTEVERKET ... 29

3.4.2.1 INKOMST AV NÄRINGSVERKSAMHET ... 30

3.4.2.2 FEL OCH FUSK ... 30

4 EMPIRI ... 31

4.1SKATTEVERKET ... 31

4.1.1 PRESENTATION AV RESPONDENTERNA ... 31

4.1.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 31

4.1.3 FÖREBYGGANDET AV EKONOMISK BROTTSLIGHET ... 33

4.1.4 REVISIONSPLIKTEN VARA ELLER ICKE VARA... 35

4.1.5 REVISIONSPLIKTENS SUBSTITUT ... 36

4.2EKOBROTTSMYNDIGHETEN(EBM) ... 37

4.2.1 PRESENTATION AV RESPONDENTEN ... 37

4.2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 37

4.2.3 FÖREBYGGANDET AV EKONOMISK BROTTSLIGHET ... 38

4.2.4 REVISIONSPLIKTENS VARA ELLER ICKE VARA... 40

4.2.5 REVISIONSPLIKTENS SUBSTITUT ... 41

5 ANALYS ... 42

5.1TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 42

5.2FÖREBYGGANDETAVEKONOMISKBROTTSLIGHET ... 42

(6)

5.3REVISIONSPLIKTENSVARAELLERICKEVARA ... 43

5.4REVISIONSPLIKTENSSUBSTITUT ... 43

6 SLUTSATS & DISKUSSION ... 45

6.1SLUTSATS&EGNAREFLEKTIONER ... 45

6.2AVSLUTANDEDISKUSSION ... 46

6.3FÖRSLAGTILLFORTSATTFORSKNING ... 46

7 REFERENSLISTA ... 47

BILAGOR... 50

(7)

FÖRKORTNINGAR

ABL Aktiebolagslagen

BRÅ Brottsförebyggande rådet EBM Ekobrottsmyndigheten

FAR Föreningen för revisionsbyråbranschen SRS Svenska revisorssamfundet

BEGREPPSDEFINITIONER

Små företag ”ett aktiebolag med en omsättning som understiger 3 miljoner SEK och där antalet anställda understiger tio personer”. I uppsatsen används begreppet små företag och syftar då på definitionen av ett mikroföretag.

Större företag ”ett aktiebolag med en omsättning som överstiger 3 miljoner SEK och där antalet anställda överstiger 10 personer”, vilket är direkta motsatsen till definitionen av små företag.

(8)

1 INLEDNING

I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till uppsatsämnet. Därefter följer problemdiskussionen. Avslutningsvis beskrivs syftet, avgränsningen samt dispositionen.

1.1 BAKGRUND

1.1.1 REVISIONSPLIKT

Under senaste åren har det förts diskussioner inom europeiska unionen angående revisionspliktens vara eller icke vara, detta har lett fram till utformningen av ”artikel 51”, vilket är EG-rättens fjärde bolagsdirektiv. I direktivet framgår definitionerna av de bolagsformer som skall omfattas av revisionsplikt.¹ Det är sedan upptill varje medlemsland att själva reglera revisionsplikten. Som ett resultat av denna process har grannländerna Danmark och nu senast även Finland valt att avskaffa revisionsplikten.

1.1.2 REVISIONSPLIKT I SVERIGE

I Sverige har det också diskuterats om revisionsplikten skall avskaffas i små aktiebolag eller inte. Detta beror på det att man arbetar för en regelförenkling för dessa företag, varav en av regeringens åtgärder med denna arbetsprocess är att avskaffa obligatorisk revision för de små företagen.²

Antalet aktiebolag i Sverige beräknas vara ungefär 250 000 varav majoriteten, ca: 200 000 bolag omfattar mikrobolag vilket motsvarar ca 80 %.³

I Sverige gör man inga skillnader på aktiebolagets storlek vilket innebär att samtliga bolag omfattas av revisionsplikt. Detta bidrar till stora kostnader speciellt för de små bolagen då revisionsarvode tenderar att bli höga, tillsammans betalar dessa företag in 2 miljarder kr i revisionskostnader under ett år (motsvarande ca: 10 000 kr per företag).⁴

1.1.3 REVISIONSPLIKT UNDER UTREDNING

Under början av hösten 2006 tillsatte regeringen i ett kommittédirektiv ”utredningen om revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. (2006:96)”, vilket är en utredning

1 P. Thorell & C. Norberg. Revisionsplikten i små aktiebolag, Svenskt näringsliv. Mars 2005 s.11

2 Noteringar. Slopad revisionsplikt utreds. Balans NR 1/2007: s. 7

4 W. Sandén. Små aktiebolag slipper anlita revisorer 2009, Privata Affärer. 8 Feb. 2007

(9)

i ledning av Bo Svensson (Justitiedepartementet). Utredarna har till uppgift att föreslå regelverksändringar som behövs för att ta bort revisionsplikten i de små företagen.⁵

I uppdraget ingår det att lägga ett förslag om vilka företag som skall omfattas, samt vilka åtgärder som kan bli aktuella vid företagsöverlåtelse dvs. skatte- och redovisningsregler förutom att författningsförlag skall utarbetas skall man kartlägga dess konsekvenser och även uppmärksamma situationen i de andra nordiska länderna.⁶

Förslaget skall utformas på så vis att det uppfyller regeringens mål att minska det administrativa arbetet för företagen med 25 % framtill år 2010.⁷

I slutet av år 2006 beslutade den nya regeringen för att ytterligare sätta fart på processen genom att justera det tidigare direktivet med ett tillägg. Enligt tilläggsdirektivet skall utredaren belysa konsekvenserna av författningsförslaget för dess påverkan på skattekontrollen och bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Dessutom skall utredarna i samband med detta följa upp situationen i Danmark samt Finland för att ta del av de erfarenheter som man där dragit i och med lagändringen på det aktuella området.⁸

Utredningen pågår fram till år 2008 och skall redovisas senast i september.

1.1.4 INFÖRANDET AV REVISIONSPLIKT

Revisionsplikten infördes i den 1 januari år 1983 för samtliga aktiebolag efter en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Motivet till förslaget var ”att det inte var bolag med revisionsplikt som var mest utsatta när det gällde ekonomisk brottslighet utan ofta små bolag med litet aktiekapital som bildats för att ge grundaren frihet från personligt betalningsansvar och en skylt utåt”. ⁹

Det fanns två delsyften med införandet av revisionsplikten, nämligen att det ansågs ha en förebyggande effekt mot ekonomisk brottslighet samt att det skulle vara till stor nytta för ägare och för deras möjlighet att kontrollera företagets ekonomi.¹⁰

5 E. Precht, Han ska utreda branschens framtid. Balans NR 2/2007: s. 14

6Kommittédirektiv, Revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. (2006:96), Regeringen.

7 A. Ydstedt. Revisionsplikten för mindre bolag slopas. Svenskt näringsliv. 15 Dec 2006

8 Kommittédirektiv, Tilläggsdirektiv till Utredningen om revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. (2006:96), Regeringen.

(10)

1.1.5 OM REVISION

Revision fungerar som en oberoende och professionell granskning av bolagets

”årsredovisning, bokföring samt förvaltning, vilket leder till slutsatser som rapporteras i form av uttalanden”.¹¹

Revision finns till för att skapa trovärdighet för den ekonomiska information som lämnas av bolag samt verkar för att bekämpa ekonomisk brottslighet genom att i tid upptäcka och förebygga misstag och fel.¹² Detta eftersom revisionen har möjlighet till rådgivning och förbättringsförslag.

Revisorn har anmälningsplikt vilket innebär en skyldighet att anmäla då misstanke om vissa brott uppstår, brott kopplade till bl. a ”bedrägeri- och förskingringsbrott, brott mot borgenär samt bokföringsbrott och vissa skattebrott”. I samband med anmälningen måste revisorn avsäga sig uppdraget.¹³

1.1.6 EKONOMISK BROTTSLIGHET

Ekonomisk brottslighet är ett gemensamt begrepp för olika typer av brott och inom denna ram ingår bl. a de ovannämnda brottstyperna. De vanligaste typerna av ekonomiska brott är olika sorters skattebrott samt borgenärsbrott där majoriteten representeras av bokföringsbrott .¹⁴

Skattebrott: ”den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms för skattebrott”.¹⁵

Bokföringsbrott: ”gör den sig skyldig till som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet, genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning på grund av detta inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen”.¹⁶

11 Vad innebär revision?, FAR SRS

12 Om branschen, FAR SRS

13 Vad gör revisorn vid misstanke om brott?, FAR SRS

14 Statistisk, Brottsförebyggande rådet.

15 Ordlista, Ekobrottsmyndigheten.

16 Ordlista, Ekobrottsmyndigheten

(11)

1.1.7 DEN EKONOMISKA BROTTSLIGHETENS UTVECKLING

För att få en uppfattning om hur antalet anmälda ekonomiska brott har utvecklats under de senaste 30 åren så redovisas det i diagrammet nedan¹⁷ (se bilaga 5). I diagrammet framgår det att utvecklingskurvan stigit under senare 70-talet fram till år 1983 då den stannat upp och antalet anmälningar sjunker. Inte förrän år 1995 tenderar anmälningarna att öka något mer än tidigare år för att sedan successivt minska för varje år fram till 1999 då ännu en ökning sker.

Totalt antal anmälda ekonomiska brott

0 5000 10000 15000 20000

197 6

1979 198

2 1985

198 8

1991 199

4 199

7 200

0 200

3 2006 Årtal

Antal brott

Totalt antal

Källa: Statistik, BRÅ

I diagrammet framgår det att det finns några specifika årtal som bör belysas där kurvan tenderar att avvika; 1983, 1995 och 1999.

En tänkbar anledning till att antalet anmälda ekonomisk brottslighet minskar efter år 1983 skulle kunna vara för att revisionsplikt infördes samma år i samtliga aktiebolag, vilket kan ha haft en preventiv effekt. Det skulle kunna vara förklaringen till att det sedan tar ungefär 10 år innan antalet anmälningar återgår till vad de var innan den obligatoriska revisionen lagstadgades.

Under år 1995 infördes successiv Rationell anmälanrutin (RAR) vid polismyndigheterna som är en datoriserad anmälningsrutin, vilket har inneburit problem vid indataleveranserna som i sin tur kan ha påverkat kriminalstatistiken. Omorganisationen har medfört små effekter som resulterat i en skillnad på 0,15 % av antalet anmälda brott mellan de två produktionssystemen.¹⁸ (se bilaga 6) Något som kan vara en möjlig förklaring till varför antalet anmälningar drastiskt minskar efter år 1995 skulle kunna vara för att förslaget om anmälningsskyldighet för revisorer presenterades.¹⁹

17 Statistik, Brottsförebyggande rådet

18 Statistik, Brottsförebyggande rådet

19 Revisorernas anmälningsskyldighet, Brottsförebyggande rådet, Rapport 2004:4, s. 47

(12)

Även under år 1999 skedde stora omläggningar av statistiksystem, vilket har bidragit till permanenta förändringar i brottsstatistiken som kan vara en anledning till att antalet anmälningar är relativt låg. Denna omläggning har medfört mest förändring i statistiken från slutet av 1999.²⁰ (se bilaga 6). En annan orsak kan ha varit att man lagstadgade revisorers anmälningsplikt, denna diskussion och ovissheten kring det kan ha haft en avskräckande effekt som sedan kanske avdunstat då lagarna stiftats och offentliggjorts.²¹

1.1.8 FÖRDELNING AV EKONOMISK BROTTSLIGHET

För att få en överblick över hur brottstyperna skattebrott och borgenärsbrott (bokförningsbrott) är fördelade inom ekonomisk brottslighet redogörs detta i ett diagram, där det framgår att de två brottstyperna sammanlagt representerar i genomsnitt ca: 75% av totala antalet anmälda ekonomiska brott.

I diagrammet kan man tydligt se att skattebrott anmälts i större grad än bokföringsbrott fram till slutet av 90-talet där en vänding sker och bokföringsbrotten tenderar att öka.

Fördelning av Ekonomisk brottslighet

0%

20%

40%

60%

80%

100%

1976 198

0 1984

198 8

1992 1996

200 0

2004 Årtal

Procentandel

Andel skattebrott Andel

borgenärsbrott Sammanlagda antalet

Källa: Statistik, BRÅ

En förklaring till att antalet skattebrott minskat kan vara att skattekontrollerna förbättrats.

Medan en anledning till att antalet anmälda bokföringsbrott ökat kan bero på att revisorerna har skyldighet att anmäla brott vid revisionsgranskningen, då man även kan se en ökning i kurvan mellan år 1999 och 2000. I och med att brotten upptäcks redan vid denna instans så behöver man inte utsätta företagen för skattekontroller, vilket kan förklara varför antalet skattebrott minskat.

20 Statistik, Brottsförebyggande rådet.

21 Revisorernas anmälningsskyldighet, Brottsförebyggande rådet, Rapport 2004:4, s. 47

(13)

1.1.9 UTVECKLINGEN FÖR TILLFÄLLET

I 2007 ”Rapport om den ekonomiska brottsligheten” från Ekobrottsmyndigheten framkommer det att antalet inkomna misstankar om ekonomisk brottslighet från 2001 fram till 2004 ökade mycket från 9 490 till 15 107, vilket motsvarar ungefär 60 %. Under de senaste 2004-2006 har antalet ökat från 15 107 till 15 533, vilket motsvarar en ökning med 3 % detta framgår i diagrammet nedan.²²

I rapporten nämns det att det finns flera möjliga orsaker till att antalet anmälda misstankar om brott inte ökat i samma takt som under förgående treårsperiod. En förklaring skulle kunna vara att kontrollresursernas inriktning och omfattning till viss del har ändrats. Dessutom har kontrollinstansernas effektivitet ökat stegvis samt den förebyggande effekten härav kan ha haft betydelse. Ytterligare förklaringar kan vara att förändringar i lagstiftningen och kriminalpolitiska insatser faktiskt har bidragit till en nedskärning av ökningstakten i den anmälda brottsförekomsten. Man drar även slutsatsen att mörkertalet avseende den ekonomiska brottsligheten sannolikt är mycket stort och att en utvidgad forskning skulle kunna leda till utökade kunskaper på detta område.²³

1.2 PROBLEMDISKUSSION

Är det möjligt att de olika lagstadgade besluten som införts för att bekämpa ekonomisk brottslighet har lyckats med sitt preventiva syfte? Vilken effekt skulle ett avskaffande av en av dessa lagar ha för det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet?

Problematiken kring detta ämne har varit en väldigt aktuell och omtalad debatt där det finns många åtskilliga åsikter om vilka effekter det skulle medföra.

22 ”Rapport om den ekonomiska brottsligheten”, EBM, Elanders 2007, s. 15

23 ”Rapport om den ekonomiska brottsligheten”, EBM, Elanders 2007, s. 16

(14)

I en utredning som gjordes år 2005 i uppdrag av Svenskt Näringsliv, drog man slutsatsen att det inte fanns något som indikerade på att den ekonomiska brottsligheten skulle öka som ett resultat av avskaffningen. Man menade att de personer som väljer att begå brott alltid hittar något sätt att kringgå revisionen.²⁴

Det går inte att undgå ifrån att revisionsplikten en gång infördes för att minska ekonomisk brottslighet i små företag. Den ekonomiska brottsligheten styrs till stor del hur pass aktiva myndigheterna är t ex Skatteverket är i sin kontrollverksamhet.²⁵ Vid en eventuellt framtida avskaffning av revisionsplikt i dessa företag, vilka skulle följderna bli för de myndigheter som arbetar med att förebygga ekonomiska brott i företag? Kommer de bli tvungna att utöka eller förändra granskningen och arbetssättet?

Frågan är vad som skulle kunna ersätta revisionen för att fortsättningsvis kunna kontrollera dessa företag och enligt Bo Svensson, ansvarig för ovan nämnda utredning, är det den viktigaste frågan vilket skulle kunna leda till skärpta straffregler eller ett utökande av Skatteverkets stickprovskontroll.²⁶

Men även andra intressenter drabbas som följd av detta bland annat revisorer. En avskaffning av revisionsplikt skulle resultera i att företagen istället väljer att betala revisionstjänster vid olika tillfällen. Det är därför viktigt för även revisorerna att få klart för sig hur det blir med avskaffningen och vilka företag det kommer att beröra. Dan Brännström, generalsekreterare FAR/SRS menar att det redan i dagsläget kan vara svårt för småföretag att anställa en revisor, eftersom det finns de som tackar nej på grund av chansen att mista uppdraget inom en snar framtid.²⁷

Det är svårt att i förväg försöka klarlägga de nya ”spelreglerna” i och med att processen är under utredning. Man kan säga att denna undersökning har som avsikt att fungera som en mindre förstudie på hur avskaffningen av revisionsplikten kommer att påverka det arbete som förs för att förebygga ekonomisk brottslighet.

25 Statistik, Brottsförebyggande rådet.

26 E. Precht, Han ska utreda branschens framtid. Balans NR 2/2007: s. 15

27 W. Sandén. Små aktiebolag slipper anlita revisorer 2009, Privata Affärer. 8 Feb. 2007

(15)

1.3 SYFTE

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur avskaffning av revisionsplikt för s.k.

mikroföretag kommer att påverka myndigheternas förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet.

1.4 AVGRÄNSNINGAR

Eftersom undersökningen har sin fokus på förberedelserna på avskaffning av revisionsplikten avgränsas uppsatsen till den ekonomiska brottligheten inom de små företagen som berörs av denna ändring s.k. mikroföretag. Dessutom omfattar undersökningen endast de myndigheter som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet och använder revision som ett kontrollverktyg och som därav påverkas av avskaffningsförslaget; Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket.

(16)

1.5 DISPOSITION

Metod

Referensram

Empiri

Analys

Slutsats

I följande kapitel presenteras de olika metoder som vanligtvis används vid genomförandet av insamlandet av information där den ledande metoden för denna uppsats framhävs. Vidare diskuteras begreppen validitet och reliabilitet, för att avslutningsvis beskriva tillvägagångssättet för intervjuerna.

I följande kapitel beskrivs företeelsen ekonomisk brottslighet och de olika ekonomiska brott som behandlas i vår

undersökning, för att öka förståelse för vad det är. Därefter presenteras de olika kontrollorgan som finns gällande de ekonomiska brotten, hur de arbetar och hur organisationen är uppbyggd.

I följande kapitel redogörs för det empiriska material som samlats in genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes på Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Sammanställningen presenteras i var sitt kapitel för respektive myndighet.

I följande kapitel skall resultatet av undersökningen analyseras med hjälp av referensramen. För att underlätta genomläsningen av analysen följer den samma struktur med underrubrikerna som i föregående kapitel.

I följande kapitel presenteras de betydelsefulla resultaten samt de slutsatser som dragits genom att koppla syftet med analysen.

Vidare i kapitlet förs det en diskussion där en kritisk

självgranskning av uppsatsen sker som avslutas med förslag till fortsatta studier.

Inledning I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till uppsatsämnet. Därefter följer problemdiskussionen.

Avslutningsvis beskrivs syftet, avgränsningen samt dispositionen.

(17)

2 METOD

I följande kapitel presenteras de olika metoder som vanligtvis används vid genomförandet av insamlandet av information där den ledande metoden för denna uppsats framhävs. Vidare diskuteras begreppen validitet och reliabilitet, för att avslutningsvis beskriva tillvägagångssättet för intervjuerna.

2.1 VAL AV UNDERSÖKNINGSMETOD

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten kommer att påverka de myndigheter som arbetar med att bekämpa ekonomisk brottslighet. För att få en djupgående inblick i vad myndigheterna, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheterna, har för uppfattningar angående revisionspliktens betydelse har en kvalitativ ansats valts.²⁸ Kvalitativ ansats är flexibel och det går att anpassa datainsamlingen under insamlingens gång. Med kvalitativ forskning kan man på ett bättre sätt hantera invecklade situationer och förtydliga dem, till skillnad från kvantitativ forskning.²⁹

Inom kvalitativ ansats spelar dock forskarens ”jag” en viktig roll i tolkningen. ”Jaget” är svårt att helt utesluta ur analysen då egna värderingarna och övertygelser alltid påverkar analysprocessen.³⁰ Därför är det viktigt att förhålla sig på ett opartiskt sätt så att framförandet av informationen inte styrs av egna åsikter kring ämnet.

2.1.1 INDUKTION OCH DEDUKTION

Den induktiva metoden handlar om att upptäcka något med hjälp av undersökningen och forskningen går från empiri till teori.³¹ Den genomförda undersökningen har byggts på respondenternas svar, vilket pekar på att studien till grunden är induktiv då slutsatsen har dragits på den informationen. Undersökningen har dock utförts med ett inslag av deduktion genom att man utgått från befintlig lagtext och syftet är att med hjälp av den analysera hur det förhåller sig till revisionsplikt samt ekonomisk brottslighet.

28 R.Patel, B.Davidson, ”Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning”Studentlitteratur 2003, sid 78

29 Martyn Denscombe, ”Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna”, Studentlitterartur lund, 2000, sid 162

31 Runa Patel, ”Grundbok i forskningsmetodik”, Studentlitteratur 1987, sid 17

(18)

2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

I följande avsnitt redogörs det för tillvägagångssättet vid insamlandet av både den teoretiska och empiriska datan.

2.2.1 INSAMLING AV SEKUNDÄRDATA

Sekundärdata består av data som redan finns tillgänglig.³² De sekundärdata som använts under uppsatsarbetet har hämtats ur litteratur, rapporter samt tidsskrifter. Dessutom har sekundärdata samlats in från Södertörns högskolas bibliotek, där det funnits tillgång till ”Miks katalog för biblioteken vid Karolinska Institutet och Södertörns högskola” samt ”Libris”. Där litteratursökningen har bestått av metodlitteratur, teorilitteratur samt lagstiftning men även möjlighet att utnyttja facktidskriften Balans för att hitta relevanta artiklar som berörde revisionsplikt samt ekonomisk brottslighet.

Datainsamling har även gjorts via Internet på de berörda myndigheternas databaser för att få mer kunskap om deras verksamhet. För att få en uppfattning av revisionens roll dvs. den granskning som utförs av revisorer har information sökts på FAR/SRS som är revisorernas organisation.

2.2.2 INSAMLING AV PRIMÄRDATA

Primärdata utgörs av data som undersökaren själv har samlat in, vilket innebär att man direkt går till informationskällan.³³ Datainsamlingsmetoden som har legat till grund för denna undersökning var personliga intervjuer. Den personliga intervjun är ett sätt att gå in på djupet kring ett problem eller en frågeställning och bidrar till detaljerad data.³⁴ Dessutom bidrar det till direktkontakt med respondenterna, vilket innebär att datas giltighet och relevans kan kontrolleras medan de samlas in.³⁵

Anledningen till att dessa två myndigheter ansågs relevanta till undersökningen är att det finns en koppling mellan dem då de samarbetar mycket vid hanteringen av ekonomisk brottslighet.

Kortfattat kan man säga att Skatteverket utför kontroller och granskar företagens handlingar

(19)

för att upptäcka ekonomisk brottslighet, de har sedan skyldighet att anmäla detta till Ekobrottsmyndigheten som vidare utreder de rapporterade brottsmisstankarna.³⁶ Det är intressant att undersöka myndigheternas syn på det berörda ämnesområdet och om det finns några skillnader.

För att komma i kontakt med Skatteverket kontaktades de kontaktpersoner för studenter som det hänvisades till på hemsidan via e-post, över hela Sverige, där utfördes en presentation av författarna och av uppsatsen. Därefter presenterades önskemålet att intervjua en sakkunnig person inom ämnet, på så sätt erhölls namn, e-post och telefonnummer till representanterna Torbjörn Gustafsson och Stig Svensson. Vid kontakt med dessa bestämdes tid och datum för intervju med Torbjörn Gustafsson som hölls på Skattekontoret i Stockholm den 12 april, men då Stig Svensson är bosatt i Malmö bestämdes att intervjun skulle genomföras via e-post mellan den 17-20 april.

För att få tag på representanter från Ekobrottsmyndigheten kontaktades Lennart Berg då han medverkat i andra uppsatser som behandlat revisionsplikten och en intervju ägde rum den 16 april på Ekobrottsmyndighetens kontor i Stockholm. För att få tillgång till en ytterligare respondent kontaktades receptionen på Ekobrottsmyndigheten där en kort presentation av författarna och uppsatsen gjordes för att få tillgång till en ytterligare intervju, vilket resulterade i att författarna kom i kontakt med Sigurd Elofsson. Denne respondent hade år 2005 medverkat i en artikel från facktidskriften Balans där han pratade om revisionsplikten och dess betydelse för deras arbete mot ekonomisk brottslighet.³⁷ En intervju med honom utfördes i Ekobrottsmyndighetens kontor i Stockholm den 19 april.

2.3 INTERVJUER

Att genomföra personliga intervjuer gav möjligheten att samla in betydelsefull information och ställa följdfrågor om det fanns behov av att beröra någon fråga mer på djupet. Dessutom är det av betydelse att frågorna har utformats med hänsyn till varje enskild respondent och dess arbetssituation. Detta har varit av stor vikt då uppsatsen lägger en stor tyngd i den empiriska undersökningen.

36 Intervjuer med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, se det empiriska materialet

37 P.Halling, Revisionen fyller viktig funktion anser Ekobrottsmyndigheten Balans 5/2005, sid 21-22

(20)

Intervjuunderlagen anpassades för varje intervjusituation med frågor som direkt och indirekt hade revisionsplikten som utgångspunkt (se bilagor 1-3). Alla intervjuer öppnades med en presentation av respektive respondent, där faktorer som anställningstid och arbetsuppgifter redogjordes för att påvisa tillförlitligheten i intervjusvaren. Därmed fortsatte intervjun med att belysa Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens arbetssätt gällande ekonomisk brottslighet i samband med revisionen för att avsluta intervjun med mer specifika frågor som berörde revisionsplikten.

Många frågor för båda myndigheterna är liknande, men detta gjordes för att visa på ett mönster hos dem båda och hur de är sammankopplade. Efter mycket bearbetning av frågorna ansågs dessa vara relevanta och täckande av frågeställningen.

Några färdigställda svarsalternativ utformades inte till frågorna för e-post intervjun med Stig Svensson eftersom meningen var att respondenten skulle kunna svara fritt på frågorna och på så sätt få fram så mycket information som möjligt. Det fanns regelbunden kontakt via e-post med respondenten för att diskutera oklarheter kring frågor eller svar.

Resterande intervjuer spelades in för att efteråt ha möjlighet att lyssna igenom dem flera gånger. Detta valdes för att minska riskerna att missförstå eller gå miste om värdefull information. När intervjusvaren sedan sammanställts har respektive respondent haft möjlighet att innan sitt godkännande läsa igenom det för synpunkter eller föreslå ändringar, vilket författarna har tagit hänsyn till.

2.4 TROVÄRDIGHET

Det är viktigt att ta hänsyn till validiteten och reliabiliteten vid utförandet av en undersökning.

Detta är en förutsättning för att resultatet ska bli tillförlitligt och trovärdigt. Nedan finns en beskrivning av begreppen och en redogörelse för hur författarna har tagit hänsyn till dessa aspekter under arbetets gång.

(21)

2.4.1 VALIDITET

Validitet innebär att man undersöker det som var avsett att undersöka från början av uppsatsen.³⁸ Det handlar om att informationen som kommer fram till empirin är riktig och reflekterar verkligheten.³⁹ För att kunna erhålla hög grad av validitet i uppsatsen är det viktigt att förhålla sig kritiskt till materialet man får fram. Att utföra undersökningen med stor noggrannhet och uppmärksamhet.

För att öka studiens validitet och för att undvika att misstolkningar påverkar undersökningens objektivitet har författarna fört ett kritiskt resonemang för val av metod samt avhålla sig från att de egna åsikterna fått ta plats i uppsatsen. Av samma anledning valdes därför två respondenter från respektive myndighet, för att kunna jämföra de olika svaren och på så sätt lättare kunna urskilja de egna värderingarna. Dessutom spelades intervjuerna in vid de olika tillfällena för att minska eventuella feltolkningar som kunde ha uppstått.

Det är också av stor vikt att respondenterna har hög grad av validitet, det vill säga att dessa var sakkunniga inom ämnesområdet. Då Ekobrottsmyndigheten representanter arbetar utifrån existerande lagar och regler för att förebygga ekonomisk brottlighet. Skatteverket representerar verkligheten eftersom de stöter på eller misstänker ekonomisk brottslighet.

2.4.2 RELIABILITET

Validitet och reliabilitet är beroende av varandra, det vill säga att hög reliabilitet är en förutsättning för hög validitet.⁴⁰ Reliabiliteten syftar till tillförlitligheten i det man mäter, dvs.

hur säkert man mäter det man faktiskt mäter. Hög reliabilitet innebär att resultatet inte skulle bli annorlunda om undersökningen utfördes igen eller hade gemomförts av någon annan.⁴¹

Eftersom denna uppsats bygger på en kvalitativ studie är det svårt att veta om framtida undersökningar kommer att ge samma resultat. Men för att undersökningen skall ge så hög reliabilitet som möjligt har författarna försökt att skapa arbetsrutiner vid genomförandet av intervjuerna och försökt fullfölja dem under ett likartat förhållningssätt vid intervjutillfällena.

39 Martyn Denscombe, ”Forskningens grundregler, samhällsforskarens handbok i tio punkter”, Studentlitteratur 2004, sid 124

41 Martyn Denscombe, ”Forskningens grundregler, samhällsforskarens handbok i tio punkter”, Studentlitteratur 2004, sid 125

(22)

Av den anledningen närvarade båda författarna vid intervjuerna för att intervjueffekten inte skall ha haft någon större påverkan på respondenten.

Ett sätt att förstärka reliabiliteten i en undersökning är att ställa kontrollfrågor under en intervju om något verkar otydligt eller för att utesluta att svaret har misstolkats.

För att öka tillförlitligheten i studien intervjuades som tidigare nämnts två respondenter från myndigheterna för att på det viset kunna se om svaren skilde sig åt. Risken fanns att slutsatserna hade blivit felaktiga om de hade grundats på endast en respondents svar.

(23)

3 REFERENSRAM

I följande kapitel beskrivs företeelsen ekonomisk brottslighet och de olika ekonomiska brott som behandlas i vår undersökning, för att öka förståelse för vad det är. Därefter presenteras de olika kontrollorgan som finns gällande de ekonomiska brotten, hur de arbetar och hur organisationen är uppbyggd.

3.1 REVISION

Revisionen är ett resultat av en oberoende granskning och ett företags årsredovisning samt förvaltning där granskningen utförs av en revisor. Med hjälp av revisionen och en professionellt ifrågasättande attityd får revisorn kunskap om de förhållanden som företaget befinner sig i och med de insamlade revisionsbevisen kommer revisor fram till slutsatser som denne presenterar i form av uttalanden i revisionsberättelsen. Granskningen ska följas av god revisionssed och ska utföras ingående och omfattande.⁴² Syftet med granskningen av årsredovisningen är att kontrollera att det inte förkommer några väsentligt felaktiga uppgifter.

Felaktigheterna kan uppkomma till följd av oegentligheter och fel.

”Med oegentligheter avses avsiktliga handlingar av en eller flera personer och kan innefatta t.ex. manipulation, förfalskning eller ändring av bokföring eller dokument, förskingring av tillgångar, undertryckande eller utelämnande i bokföring eller dokument av effekterna av transaktioner, bokföring av transaktioner utan substans, medveten felaktig tillämpning av redovisningsprinciper.”⁴³

”Fel hänför sig till oavsiktliga handlingar som leder till felaktigheter, som exempelvis matematiska eller kamerala felaktigheter i underliggande bokföring och dokument, förbiseende eller misstolkning av faktiska förhållanden, omedveten felaktig tillämpning av redovisningsprinciper.”⁴⁴

Enligt revisionslagen 7§ skall revisorn även framföra erinringar och göra påpekanden till företagsledningen i enighet med god revisionssed.

Revisorn utgår från sin förståelse av företaget och dess miljö och revisorns bedömning av risken för felaktigheter. Då granskningen även bygger på hur effektiv företagets egen kontroll

42 Vad innebär revision, FAR/SRS.

43 L-G Larsson, ”Oegentligheter – företagsledningens ansvar och revisorns granskning”, Balans nr 12/2006, s.12

44 L-G Larsson, ”Oegentligheter – företagsledningens ansvar och revisorns granskning”, Balans nr 12/2006, s.12

(24)

har varit, är det inte alltid möjligt för revisorn att grundlägga sina uttalanden på en absolut säkerhet.⁴⁵ Det är dock viktigt att revisorn utför sina uppdrag med opartiskhet och självständighet samt att revisorn är objektiv i sina ställningstaganden. Revisionsverksamheten ska bedrivas så att dessa aspekter säkerställs.⁴⁶ Revisorns opartiskhet och självständighet prövas numera med hjälp av en särskild analysmodell.⁴⁷

3.1.2 REVISIONSPLIKTEN

De företag som har ett visst antal anställda eller vars tillgångars nettovärde överstiger ett visst belopp och som enligt bokföringslagen är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning ska tillämpa revisionslagen, dvs. upprätta revision.⁴⁸ Dessa företag ska därmed även utse en revisor. En korrekt upprättad revision ska ge vissa garantier för att företagets externa redovisning, den löpande bokföringen såväl som bokslutet, återspeglar företagets förhållande på ett riktigt sätt.

Anledningen till att revisionsplikten inte gäller för de mindre företagen, som ändå är bokföringsskyldiga, är att det blir betungade för dessa med tanke på kostnad osv.

Revisionsplikten bör därför begränsas till de företag vars yttre intressenters intresse av att företaget blir föremål för revision är mer påtaglig, exempel på dessa intressenter kan vara kreditgivare som måste ha någon slags garanti vid beviljandet av lån. Att dessa företag blir föremål för revision är också naturligt med hänsyn till att årsredovisningen är offentlig och det är av det skälet är det av betydelse att den granskas av någon utomstående, i det här fallet en revisor.⁴⁹

3.1.2.1 GOD REVISORSSED

Denna regel i revisorslagen §19 ska tillämpas på revisorns hela yrkesverksamhet och därmed ingår även andra uppdrag som förekommer inom ramen för revisorsyrket, som till exempel rådgivning, skattefrågor med flera. FAR/SRS har utfärdat yrkesetiska regler som ska följas av alla revisorer, bland dessa ingår den goda revisorsseden.⁵⁰ De yrkesetiska reglerna innefattar följande⁵¹:

45 Vad innebär revision, FAR/SRS.

46 Revisorslag (2001:883) 20§ ”Revisorns skyldigheter”

47 God revisorssed, FAR/SRS.

48 C. Westermark.. Bokföringslagen, revisionslagen, revisorslagen, s. 330

49 C. Westermark.. Bokföringslagen, revisionslagen, revisorslagen, s. 331

50 God revisorssed, FAR/SRS

51 FAR/SRS yrkesetiska regler, FAR /SRS, Dec 2006

(25)

Regel 1: God yrkessed

Regel 2: Professionellt uppträdande Regel 3: Organisation av verksamheten Regel 4: Arvodesdebitering

Regel 5: Tystnadsplikt Regel 6: Vidareutbildning Regel 7: Yrkesutövning

Regel 8: Förhållandet till kolleger Regel 9: Publicitet och marknadsföring

Den goda revisorsseden upprätthålls och granskas av FAR/SRS genom kvalitetskontroll samt Revisorsnämndens tillsynsverksamhet.

3.1.2.2 GOD REVISIONSSED

Enligt aktiebolagslagen ska revisionen utföras enligt god revisionssed. Revision bygger på förtroendet från omvärlden och för att uppnå detta är det viktigt att revisorn har den kompetens som är nödvändig, är oberoende och lyder under tystnadsplikten.

”Enkelt uttryckt är god revisionssed detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme”.⁵²

3.2 REVISORERS ANMÄLNINGSPLIKT

ABL: kap 9, 3 § ”Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.”

Sedan år 1999 har revisorn skyldighet att anmäla brottsmisstankar till åklagare och revisorer kan i och med detta ses som en ”förlängd arm” till lagstiftningen. Syftet med anmälningsskyldigheten sades vara både för att bättre tillvarata ägarnas och andra parters intressen (kreditgivare, anställda, m.fl.) och även för att förhindra konkurrens med olagliga medel. Ett annat skäl till införandet av anmälningsplikten var för att öka revisorns begränsade möjligheter att ge anmärkningar i bl. a. revisionsberättelser för att kunna säkerställa och

52 God revisionssed, FAR/SRS

(26)

skydda bolaget men även dess intressenter. Revisorn kunde även tänkas kunna upptäcka och rapportera brottslighet i ett tidigare skede än till exempel en konkursförvaltare.⁵³

En revisor har dels en handlingsplikt och dels en anmälningsskyldighet, där handlingsplikten är den första åtgärden vid misstanke om brott eller felaktighet och har ett förebyggande syfte.

Revisorns huvudsakliga uppgift är inte att ”leta efter brott” utan denne ska överväga om iakttagna oegentligheter som har påträffats under revisionsarbetet kan ge upphov till misstanke om brott. Synsättet är förenligt med syftet med lagstiftningen, tanken är att man ska förebygga brott i aktiebolag.

Handlingsplikten omfattar de åtgärder av olika slag en revisor måste vidta innan han gör en anmälan till åklagaren. Anmälan görs först efter att revisorn har vidtagit alla åtgärder han är skyldig till och detta har inte gett önskat resultat. Anmälan är således det sista alternativet då det framstått misstankar om brott. Det är främst i samband med granskning av verifikationer och annan räkenskapsinformation som revisor kan fatta misstanke om en styrelseledamot eller bolagets VD har begått ett brott.

Huvudregeln är att revisorn ska meddela styrelsen om sina misstankar skäligen fort. Dock får det förekomma dröjsmål om denna tid ger revisorn möjlighet att närmare utreda omständigheterna. Om det verkar troligt att styrelsen inte kommer att åtgärda felaktigheten som har uppstått eller att underrättelsen av annat skäl verkar meningslös behövs det inte lämnas någon sådan. I det här fallet har revisorn skyldighet att enligt ABL kap. 9, 44§ anmäla brottet till åklagaren och så snart som möjligt avgå som bolagets revisor, dock senast efter fyra veckor.

Upplysningar som revisorn har fått angående ett bolags förhållanden då han utfört uppdrag åt någon annan kan dock inte orsaka någon handlingsplikt, om han på grund av den tystnadsplikt som följer av det andra uppdraget är förhindrad att använda dessa upplysningar vid revisionen av bolaget. Anmälan kan göras dels till Ekoborottsmyndigheten och dels till övriga åklagarväsende som till exempel Åklagarmyndigheten, beroende på vilket brott det gäller.

53 Revisorernas anmälningsskyldighet, Brottsförebyggande rådet, Rapport 2004:4

(27)

3.3 EKONOMISK BROTTSLIGHET

Ekonomisk brottslighet är ett kriminologiskt samlingsnamn för många olika typer av brott som förekommer inom näringsverksamhet.

Med tanke på den stora mängd regler som berör företagen påverkas den ekonomiska brottsligheten ett hundratals regelsystem. Begreppet rymmer brottstyper som t.ex.

bokföringsbrott, brott mot borgenärer, skattebrott, insiderbrott, mutbrott m.fl.

Den enda generellt accepterade definitionen av begreppet utgår från att det uppstår en ekonomisk vinning vid utförandet av en specifik handling, vilket kan omfatta många olika typer av brott som t.ex. narkotikabrott eller smugglingsbrott. De ekonomiska brott som denna uppsats avser är de brott som är anknutna till det regelbundna näringslivet, dvs. brott som begås i företags- samt organisationsmiljöer, t.ex. bokföringsbrott och skattebrott. Den vanligaste definitionen av ekonomisk brottslighet är brott som sker inom ramen för ett företag, som i övrigt bedriver en legal näringsverksamhet.⁵⁴

3.3.1 KATEGORIER AV BROTT

De vanligast anmälda brotten är bokföringsbrott, olika typer av skattebrott och brott mot borgenärer. Dessa typer av brott har ökat sedan 2001. Detta beror på att fler brott har upptäckts och anmälts tack vare de olika kontrollfunktionerna, Skatteverket, konkursförvaltarna samt revisorerna. Hos Skatteverket har anmälningsbenägenheten ökat som en följd av att skattebrotten hamnat i fokus genom att myndigheten intensifierat arbetet och bildat egna enheter som har hand om skattebrott. Ekobrottsmyndigheten har även bidragit starkt till arbetet mot skattebrott.

För att förtydliga innebörden av de olika brottstyperna inom ekonomisk brottslighet som är av betydelse för denna undersökning och för att kunna förklara när ett sådant brott begås kommer brotten att beskrivas enligt lagtext som följer:

Skattebrott - Skattebrottslag (1971:69)

2 § Den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt

54 Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpning, SOU 2007:8, s. 137

(28)

tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms för skattebrott till fängelse i högst två år. Lag (1996:658).

Bokföringsbrott - Brottsbalken (1962:700), 11 kap.

5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Första och andra styckena gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk person som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver näringsverksamhet. Lag (2005:242).

3.4 AKTÖRER

3.4.1 EKOBROTTSMYNDIGHETEN

Ekobrottsmyndigheten (EBM) är ett spetskompetenscentrum där man arbetar med att bekämpa ekonomisk brottslighet i Sverige. Det är en relativt nybildad myndighet som startades igång under år 1998, där ett effektivt samarbete sker bland de ca 400 anställda. På EBM samverkar specialutbildade poliser, åklagare, revisorer samt administratörer gemensamt under olika utredningar.

Deras vision är att ”skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet”.⁵⁵

55 Ekobrottsmyndigheten – med uppdrag att förebygga, förhindra och bekämpa ekonomisk brottslighet, Ekobrottsmyndigheten.

(29)

På EBM utreds olika typer av ekonomiska brott bl.a. bokföringsbrott, skattebrott, konkursrelaterade brott, insiderbrott samt EU-bedrägeri. Men man har som ett gemensamt mål att i första hand utreda grov ekonomisk brottslighet.

De har dessutom ett nära samarbete med andra myndigheter och näringslivet för att på så vis kunna förhindra brott.

EBM är en viktig remissinstans eftersom man arbetar med att analysera och följa upp den ekonomiska brottslighetens utveckling. Detta har en stor betydelse eftersom de på så vis har möjlighet att förslå lagändringar och andra brottsförebyggande åtgärder. Förutom det försöker man aktivt arbeta med att nå ut och informera samhällets olika intressenter om den ekonomiska brottsligheten.

Brottsförebyggande arbete är ett effektivt samhällsskydd för de skador som ekonomisk brottslighet medför. Det förebyggande arbetet mot ekonomiska brott bidrar även till att risken minskar för att nya brott skall uppstå. Ett annat förebyggande arbete är att upptäcktsrisken för sådana brott ökar.

3.4.2 SKATTEVERKET

Skatteverket bildades 1 januari 2004 med sina tio regionala skattemyndigheter runt om i landet, ersatte det Riksskatteverket. Skatteverkets verksamhetsområde omfattar hela landet och arbetar med reglering och kontroll av beskattning, folkbokföring och bouppteckningar.⁵⁶ De hanterar skatteärenden för medborgare och företag, ärenden om folkbokföring, fastighetstaxering och bouppteckningar samt gör även brottsutredningar. Skatteverket har 11 415 anställda över hela landet (mars 2006). Skatteverkets huvudkontor leder och styr sju skatteregioner, storföretagsskattekontoret och verksamhetsstöd för skatt och KFM.

Kronofogdens huvudkontor är sammankopplat med Skatteverkets huvudkontor.

Huvudkontoret, som leds av generaldirektören, består av sex staber och två avdelningar. De två avdelningarna är rättsavdelningen och produktionsavdelningen. Till huvudkontoret hör även allmänna ombudet, personalansvarsnämnden, internrevisionsenheten, skatterättsnämndens kansli och SPAR-nämndens kansli. Dessutom är Kronofogdemyndigheten knuten till Skatteverket för administrativ ledning och styrning i strategiska frågor.⁵⁷

56 Allmänt om skatteverket, Skatteverket.

57 Skatteverkets organisation, Skatteverket.

(30)

3.4.2.1 INKOMST AV NÄRINGSVERKSAMHET⁵⁸

Bolagskatten är den statliga inkomstskatten som alla juridiska personer betalar och avser skatt på kapitalet. Resterande skatter på inkomster av näringsverksamhet inbegriper skatt på arbete.

En grundläggande princip är att företagets bokföringsmässiga resultat bestämmer det skattemässiga resultatet för företagsbeskattning och kan endast påverkas av vissa skattemässiga justeringar.

Vid underskott kan det göras utjämning som sker i ett rullande system, s.k. kvittningssystem.

Detta system innebär att underskottsavdrag förs vidare från ett beskattningsår till nästa, processen fortgår tills full kvittning har uppnåtts. Ett bestämt underskottet vid en taxering kan på så sätt omfatta ackumulerade underskott från flera beskattningsår, samtidigt som ett redovisat överskott kan ha reducerats med hjälp av tidigare års underskott.

3.4.2.2 FEL OCH FUSK

Felaktigheter med skatten kan uppkomma antingen på grund av att man medvetet försöker undgå att betala skatt eller på grund av slarvfel eller fel som orsakas av okunnighet.

Skatteverket använder dock begreppet ”skattefel” för alla dessa grupper. De som gör sig skyldiga till skattefel kan göra detta dels genom att undgå att bli beskattade eller genom att undgå att betala påförd skatt. Andelen som gör detta är svårt att sätta en exakt siffra på då det är svårt att upptäcka.⁵⁹

En annan metod för att göra sig skyldig till skattefel, är det mycket omtalade ”svart arbete”

som innebär odeklarerade arbetsinkomster. Det uppstår odeklarerade arbetsinkomster då någon får någon slags ersättning för utfört arbete, som ska beskattas i Sverige, men som inte redovisar detta till Skatteverket.⁶⁰

58 ”Skatter i Sverige, Skattestatistisk årsbok 2006”, Skatteverket, s. 157

(31)

4 EMPIRI

I följande kapitel redogörs för det empiriska material som samlats in genom intervjuer.

Intervjuerna genomfördes på Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Sammanställningen presenteras i var sitt kapitel för respektive myndighet.

4.1 SKATTEVERKET

Respondenternas svar är sammansatta i flytande text där eventuella skillnader är redogjorda för respektive respondent.

4.1.1 PRESENTATION AV RESPONDENTERNA

Torbjörn Gustafsson är gymnasieekonom till grunden och arbetar på Skatteverket i Stockholm, där han har varit anställd sedan år 1980. Tidigare har han arbetat som handläggare samt skatterevisor, men sedan fyra år tillbaka har han arbetat med beskattning som en intern konsult på Storskattekontoret. Arbetsuppgifterna består huvudsakligen av redovisnings- och bokföringsfrågor som är kopplade till beskattningen främst inom inkomstbeskattningen men även momsområdet.

Stig Svensson, företagsekonom, arbetar som sektionschef på Skattekontoret i Malmö och har varit anställd i 30 år. Inom befattningen leder han en sektion med 5 jurister och cirka ett dussin skatterevisorer som utreder misstänkt grov ekonomisk brottslighet eller ekonomisk brottslighet i kombination med annan brottslighet.

4.1.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

”Vilka handlingar är obligatoriska och viktiga att lämna in till Skatteverket för att upptäcka och kontrollera ekonomisk brottlighet?”

Alla aktiebolag är skyldiga till att lämna in inkomst-, arbetsgivar- och momsdeklaration till Skatteverket, vilka samtliga bygger på redovisningen som ligger till grund för deklarationen.

Redovisningen i sin tur bygger på den bokföring som sker löpande i bolaget under

(32)

räkenskapsåret. Det är dessa handlingar som ligger till grund för kontrollen och används för att upptäcka fel och oegentligheter.

”Hur väljer Skatteverket ut de företag som skall granskas närmare och på vilket sätt arbetas det för att upptäcka ekonomiska brott?”

Tillvägagångssättet i kontrollarbetet är detsamma för alla bolagsformer och går ut på att försöka upptäcka felaktig information i handlingarna som lämnas till Skatteverket.

Om ett företag uppvisar siffror som avviker från medeltalet, till exempel om det framgår att bruttovinsten är alldeles för låg i jämförelse med liknande företag, kan detta vara en utlösande faktor för att göra en fördjupad kontroll. Kontrollen innebär bland annat datakörningar och inhämtande av kontrolluppgifter ifrån andra myndigheter, som exempelvis hos Bolagsverket, för att undersöka om siffrorna i deklarationen kan vara rimliga.

Vidare har Skatteverket på operativ nivå ett informationsutbyte med andra myndigheter som polisen, tullen och Ekobrottsmyndigheten och kopplat till detta en intern spaning i register med inriktning på att följa vissa personers förehavanden.

”Vilka typer av ekonomisk brottslighet är de vanligaste att upptäcka?”

Skatteverket har ingen standardiserad registrering av olika brottstyper som anmäls, men det går att konstatera att vid skrivbordskontroller är det skattebrott som är vanligast förekommande och vid skatterevision är de två vanligaste brotten bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll.

Däremot förklarar Torbjörn Gustafsson att de uppsåtliga och välplanerade brotten är väldigt svåra att upptäcka. De felen handlar om att företaget har manipulerat siffrorna på så sätt att de ser rimliga ut, det vill säga proportionerliga med varandra, vilket inte går att finna med hjälp av datakörningar. De enklare felen är mer uppenbara och lättare att upptäcka med denna kontroll. Dessa fel förekommer mest hos små företag och beror främst på informations- och kunskapsbrist.

(33)

”Vilket tillvägagångssätt använder Skatteverket vid misstanke om oegentlighet och då den visar sig vara riktig?”

De utredningsmöjligheter som finns är genom skatterevision och skrivbordskontroll.

Skrivbordkontrollen innebär att man ställer frågor och begär in handlingar, vilket oftast används då Skatteverket utreder en enklare och mer avgränsad fråga. Medan de djupare och mer komplicerade fallen, där till exempel intäkter har undanhållits, krävs det väldigt djupgående utredningar som utförs med hjälp av skatterevisionen.

Om det upptäcks fel vid en skatterevision upprättas en revisionspromemoria sedan fattar Skatteverket ett beslut i enlighet med den. Rör det sig om skattebrott eller bokföringsbrott så har Skatteverket skyldighet att anmäla det till åklagare.

Stig Svensson pointerar att skatterevision är en mycket dyr kontrollform och därför ser Skatteverket att övriga alternativ övervägs först. Men finns det misstankar angående omfattande eller organiserat skattefusk försöker Skatteverket arbeta upp ärendet först så att det eventuellt går att få till stånd en så kallad TvL (Tvångsåtgärdslagen) eller en brottsanmälan med åtföljande husrannsakan. En sådan ”förädling” av ärendet kan ske dolt för den skattskyldige, men ibland inleds det med en vanlig revision och under revisionen sker

”förädlingen” och en brottsanmälan eller TvL kan genomföras.

Det finns även inom Skatteverket en skattebrottsutredande enhet som arbetar enskilt. Inom enheten arbetar ca 30-40 utredare med bakgrund inom Skatteverket, men även poliser som har mer kunskap inom förhörsteknik. De åtalsanmälningarna som åklagaren tar emot kan i sin tur skickas till Skattebrottsenheten i Stockholm där de kan kalla de misstänkta till förhör.

4.1.3 FÖREBYGGANDET AV EKONOMISK BROTTSLIGHET

”På vilket sätt arbetar Skatteverket för att förebygga ekonomisk brottslighet?”

Skatteverket har under de senaste åren satsat enormt mycket på information för att ha möjlighet att nå ut till dem som behöver hjälp. Detta är ett förebyggande arbete som handlar mycket om att ändra människors attityder och det gäller såväl privatpersoner som företag. Det finns även särskilda informatörer anställda inom Skatteverket som kallar nyregistrerade