3.4.1 EKOBROTTSMYNDIGHETEN
Ekobrottsmyndigheten (EBM) är ett spetskompetenscentrum där man arbetar med att bekämpa ekonomisk brottslighet i Sverige. Det är en relativt nybildad myndighet som startades igång under år 1998, där ett effektivt samarbete sker bland de ca 400 anställda. På EBM samverkar specialutbildade poliser, åklagare, revisorer samt administratörer gemensamt under olika utredningar.
Deras vision är att ”skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet”.55
55 Ekobrottsmyndigheten – med uppdrag att förebygga, förhindra och bekämpa ekonomisk brottslighet, Ekobrottsmyndigheten.
På EBM utreds olika typer av ekonomiska brott bl.a. bokföringsbrott, skattebrott, konkursrelaterade brott, insiderbrott samt EU-bedrägeri. Men man har som ett gemensamt mål att i första hand utreda grov ekonomisk brottslighet.
De har dessutom ett nära samarbete med andra myndigheter och näringslivet för att på så vis kunna förhindra brott.
EBM är en viktig remissinstans eftersom man arbetar med att analysera och följa upp den ekonomiska brottslighetens utveckling. Detta har en stor betydelse eftersom de på så vis har möjlighet att förslå lagändringar och andra brottsförebyggande åtgärder. Förutom det försöker man aktivt arbeta med att nå ut och informera samhällets olika intressenter om den ekonomiska brottsligheten.
Brottsförebyggande arbete är ett effektivt samhällsskydd för de skador som ekonomisk brottslighet medför. Det förebyggande arbetet mot ekonomiska brott bidrar även till att risken minskar för att nya brott skall uppstå. Ett annat förebyggande arbete är att upptäcktsrisken för sådana brott ökar.
3.4.2 SKATTEVERKET
Skatteverket bildades 1 januari 2004 med sina tio regionala skattemyndigheter runt om i landet, ersatte det Riksskatteverket. Skatteverkets verksamhetsområde omfattar hela landet och arbetar med reglering och kontroll av beskattning, folkbokföring och bouppteckningar.56 De hanterar skatteärenden för medborgare och företag, ärenden om folkbokföring, fastighetstaxering och bouppteckningar samt gör även brottsutredningar. Skatteverket har 11 415 anställda över hela landet (mars 2006). Skatteverkets huvudkontor leder och styr sju skatteregioner, storföretagsskattekontoret och verksamhetsstöd för skatt och KFM.
Kronofogdens huvudkontor är sammankopplat med Skatteverkets huvudkontor.
Huvudkontoret, som leds av generaldirektören, består av sex staber och två avdelningar. De två avdelningarna är rättsavdelningen och produktionsavdelningen. Till huvudkontoret hör även allmänna ombudet, personalansvarsnämnden, internrevisionsenheten, skatterättsnämndens kansli och SPAR-nämndens kansli. Dessutom är Kronofogdemyndigheten knuten till Skatteverket för administrativ ledning och styrning i strategiska frågor.57
56 Allmänt om skatteverket, Skatteverket.
57 Skatteverkets organisation, Skatteverket.
3.4.2.1 INKOMST AV NÄRINGSVERKSAMHET58
Bolagskatten är den statliga inkomstskatten som alla juridiska personer betalar och avser skatt på kapitalet. Resterande skatter på inkomster av näringsverksamhet inbegriper skatt på arbete.
En grundläggande princip är att företagets bokföringsmässiga resultat bestämmer det skattemässiga resultatet för företagsbeskattning och kan endast påverkas av vissa skattemässiga justeringar.
Vid underskott kan det göras utjämning som sker i ett rullande system, s.k. kvittningssystem.
Detta system innebär att underskottsavdrag förs vidare från ett beskattningsår till nästa, processen fortgår tills full kvittning har uppnåtts. Ett bestämt underskottet vid en taxering kan på så sätt omfatta ackumulerade underskott från flera beskattningsår, samtidigt som ett redovisat överskott kan ha reducerats med hjälp av tidigare års underskott.
3.4.2.2 FEL OCH FUSK
Felaktigheter med skatten kan uppkomma antingen på grund av att man medvetet försöker undgå att betala skatt eller på grund av slarvfel eller fel som orsakas av okunnighet.
Skatteverket använder dock begreppet ”skattefel” för alla dessa grupper. De som gör sig skyldiga till skattefel kan göra detta dels genom att undgå att bli beskattade eller genom att undgå att betala påförd skatt. Andelen som gör detta är svårt att sätta en exakt siffra på då det är svårt att upptäcka.59
En annan metod för att göra sig skyldig till skattefel, är det mycket omtalade ”svart arbete”
som innebär odeklarerade arbetsinkomster. Det uppstår odeklarerade arbetsinkomster då någon får någon slags ersättning för utfört arbete, som ska beskattas i Sverige, men som inte redovisar detta till Skatteverket.60
58 ”Skatter i Sverige, Skattestatistisk årsbok 2006”, Skatteverket, s. 157
59 ”Skatter i Sverige, Skattestatistisk årsbok 2006”, Skatteverket, s. 213
60 ”Skatter i Sverige, Skattestatistisk årsbok 2006”, Skatteverket, s. 215
4 EMPIRI
I följande kapitel redogörs för det empiriska material som samlats in genom intervjuer.
Intervjuerna genomfördes på Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Sammanställningen presenteras i var sitt kapitel för respektive myndighet.
4.1 SKATTEVERKET
Respondenternas svar är sammansatta i flytande text där eventuella skillnader är redogjorda för respektive respondent.
4.1.1 PRESENTATION AV RESPONDENTERNA
Torbjörn Gustafsson är gymnasieekonom till grunden och arbetar på Skatteverket i Stockholm, där han har varit anställd sedan år 1980. Tidigare har han arbetat som handläggare samt skatterevisor, men sedan fyra år tillbaka har han arbetat med beskattning som en intern konsult på Storskattekontoret. Arbetsuppgifterna består huvudsakligen av redovisnings- och bokföringsfrågor som är kopplade till beskattningen främst inom inkomstbeskattningen men även momsområdet.
Stig Svensson, företagsekonom, arbetar som sektionschef på Skattekontoret i Malmö och har varit anställd i 30 år. Inom befattningen leder han en sektion med 5 jurister och cirka ett dussin skatterevisorer som utreder misstänkt grov ekonomisk brottslighet eller ekonomisk brottslighet i kombination med annan brottslighet.
4.1.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
”Vilka handlingar är obligatoriska och viktiga att lämna in till Skatteverket för att upptäcka och kontrollera ekonomisk brottlighet?”
Alla aktiebolag är skyldiga till att lämna in inkomst-, arbetsgivar- och momsdeklaration till Skatteverket, vilka samtliga bygger på redovisningen som ligger till grund för deklarationen.
Redovisningen i sin tur bygger på den bokföring som sker löpande i bolaget under
räkenskapsåret. Det är dessa handlingar som ligger till grund för kontrollen och används för att upptäcka fel och oegentligheter.
”Hur väljer Skatteverket ut de företag som skall granskas närmare och på vilket sätt arbetas det för att upptäcka ekonomiska brott?”
Tillvägagångssättet i kontrollarbetet är detsamma för alla bolagsformer och går ut på att försöka upptäcka felaktig information i handlingarna som lämnas till Skatteverket.
Om ett företag uppvisar siffror som avviker från medeltalet, till exempel om det framgår att bruttovinsten är alldeles för låg i jämförelse med liknande företag, kan detta vara en utlösande faktor för att göra en fördjupad kontroll. Kontrollen innebär bland annat datakörningar och inhämtande av kontrolluppgifter ifrån andra myndigheter, som exempelvis hos Bolagsverket, för att undersöka om siffrorna i deklarationen kan vara rimliga.
Vidare har Skatteverket på operativ nivå ett informationsutbyte med andra myndigheter som polisen, tullen och Ekobrottsmyndigheten och kopplat till detta en intern spaning i register med inriktning på att följa vissa personers förehavanden.
”Vilka typer av ekonomisk brottslighet är de vanligaste att upptäcka?”
Skatteverket har ingen standardiserad registrering av olika brottstyper som anmäls, men det går att konstatera att vid skrivbordskontroller är det skattebrott som är vanligast förekommande och vid skatterevision är de två vanligaste brotten bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll.
Däremot förklarar Torbjörn Gustafsson att de uppsåtliga och välplanerade brotten är väldigt svåra att upptäcka. De felen handlar om att företaget har manipulerat siffrorna på så sätt att de ser rimliga ut, det vill säga proportionerliga med varandra, vilket inte går att finna med hjälp av datakörningar. De enklare felen är mer uppenbara och lättare att upptäcka med denna kontroll. Dessa fel förekommer mest hos små företag och beror främst på informations- och kunskapsbrist.
”Vilket tillvägagångssätt använder Skatteverket vid misstanke om oegentlighet och då den visar sig vara riktig?”
De utredningsmöjligheter som finns är genom skatterevision och skrivbordskontroll.
Skrivbordkontrollen innebär att man ställer frågor och begär in handlingar, vilket oftast används då Skatteverket utreder en enklare och mer avgränsad fråga. Medan de djupare och mer komplicerade fallen, där till exempel intäkter har undanhållits, krävs det väldigt djupgående utredningar som utförs med hjälp av skatterevisionen.
Om det upptäcks fel vid en skatterevision upprättas en revisionspromemoria sedan fattar Skatteverket ett beslut i enlighet med den. Rör det sig om skattebrott eller bokföringsbrott så har Skatteverket skyldighet att anmäla det till åklagare.
Stig Svensson pointerar att skatterevision är en mycket dyr kontrollform och därför ser Skatteverket att övriga alternativ övervägs först. Men finns det misstankar angående omfattande eller organiserat skattefusk försöker Skatteverket arbeta upp ärendet först så att det eventuellt går att få till stånd en så kallad TvL (Tvångsåtgärdslagen) eller en brottsanmälan med åtföljande husrannsakan. En sådan ”förädling” av ärendet kan ske dolt för den skattskyldige, men ibland inleds det med en vanlig revision och under revisionen sker
”förädlingen” och en brottsanmälan eller TvL kan genomföras.
Det finns även inom Skatteverket en skattebrottsutredande enhet som arbetar enskilt. Inom enheten arbetar ca 30-40 utredare med bakgrund inom Skatteverket, men även poliser som har mer kunskap inom förhörsteknik. De åtalsanmälningarna som åklagaren tar emot kan i sin tur skickas till Skattebrottsenheten i Stockholm där de kan kalla de misstänkta till förhör.
4.1.3 FÖREBYGGANDET AV EKONOMISK BROTTSLIGHET
”På vilket sätt arbetar Skatteverket för att förebygga ekonomisk brottslighet?”
Skatteverket har under de senaste åren satsat enormt mycket på information för att ha möjlighet att nå ut till dem som behöver hjälp. Detta är ett förebyggande arbete som handlar mycket om att ändra människors attityder och det gäller såväl privatpersoner som företag. Det finns även särskilda informatörer anställda inom Skatteverket som kallar nyregistrerade
företag till informationsträffar där det upplyses om bland annat hur de ska sköta bokföringen och hur de fyller i deklarationer. Genom dessa informationsträffar minskas också riskerna för slarvfel som beror på kunskapsbrist.
Skatteverket tillgodoser även bokföringsbyråer och revisorer med den senaste informationen.
Automatisk kontrollinformation från banker, företag och auktoriserade revisorer dämpar också steget över till att fuska. Ett tätt samarbete med Finansdepartementet hjälper till att påverka lagstiftningen så den blir så klar och redig som möjligt.
”Hur fungerar Skatteverkets samarbete med Ekobrottsmyndigheten?”
Det finns ett bra fungerande samarbete mellan myndigheterna där Ekobrottsmyndigheten utreder de skattebrott som Skatteverket anmäler. Samarbetet sker även vid utredningar där Skatteverket finns med på plats då Ekobrottsmyndigheten utför husrannsakan för att se vilka bokföringsmaterial som är intressanta att ta i beslag.
Stig Svensson anser att samarbetet fungerar bra men tror dock att samarbete skulle fungera bättre om Ekobrottsmyndigheten hade haft en annan instruktion. Han menar att problemet med Ekobrottsmyndigheten är att det är en åklagarmyndighet. Skatteverket samarbetade tidigare med polisens EKO-rotel. Polisen är vana vid att hantera misstankar och att ”förädla”
misstanken till en sådan nivå att när väl åklagaren behövs för ett beslut om att inleda förundersökning så flyter ärendet snabbt fram.
Ekobrottsmyndigheten styrs emellertid av åklagarinstruktionen och en åklagare får inte
”förädla” en misstanke. Åklagaren har att antingen inleda förundersökning eller att inte inleda en sådan. Att spana och arbeta upp ärendet till förundersökningsnivå får en åklagare inte syssla med.
”Hur fungerar samarbetet med revisorer?”
Skatteverket har nästan inget direkt samarbete med revisorer om man bortser från de informationsträffar som sker mellan Skatteverket i Stockholm och den lokala organisationen för revisorer. Dessa informationsträffar sker med jämna mellanrum för att utbyta information och meddela nyheter. Vid dessa tillfällen diskuteras frågor om skatteregler och deklarationsblanketter, till exempel då Skatteverket tar fram nya blanketter eller gör ändringar så får revisororganisationer framföra sin åsikt.
”Hur mycket skiljer sig andelen anmälningar mellan reviderade aktiebolag och andra oreviderade bolagsformer?”
Det går inte att skilja dem åt på det sättet, då man inte brottsanmäler ett bolag utan anmälningen avser en fysisk person.
Stig Svensson meddelar om ett nytt registreringssystem som Skatteverket i Södra regionen har avseende tiden från den 1 januari 2007, då det skulle gå att få fram en statistik för första tertialet 2007 via bakvägen och med en viss arbetsinsats.
4.1.4 REVISIONSPLIKTEN VARA ELLER ICKE VARA
”Vad har Skatteverket för syn på revisionsplikten?”
Torbjörn Gustafsson menar att revisionsplikten är viktig eftersom den fungerar som en kontroll för att allting går rätt till i bolaget. Revisorn pressar företagen att göra ändringar som krävs för att kunna godkänna revisionen, till exempel om det är fel i bokföringen. Han menar vidare att revisionen även är en garanti för både interna och externa intressenter för att allting står rätt till i företagen. På det sättet gör revisorn en stor insats.
Enligt Stig Svensson är det OK att avskaffa revisionsplikten förutsatt att andra ändringar görs samtidigt. Skatteverket håller på att internt ta fram en åsikt i dessa frågor och Stig Svensson har för Södra regionen tagit fram ett underlag i den interna remissen. Även han pekar på att revisionen är en trygghet för övriga intressenter och framhåller att revisionen kvalitetssäkrar bolagets årsredovisning så att en korrekt bedömning av företaget kan göras av exempelvis låneinstitut, fackliga organisationer, kommuner med flera.
”Som brottsförebyggande resurs är företagsrevisorn närmast ovärderlig. Det fusk som förekommer håller sig på mattan och växer vanligtvis inte. Denna situation skulle kraftigt förändras med ett avskaffande av revisionsplikten.”
”Hur viktigt är revisionen för arbetet mot ekonomisk brottslighet och vilka konsekvenser skulle ett slopande av revisionsplikten medföra gällande ekonomisk brottslighet?”
Torbjörn Gustafsson diskuterar kring att ett avskaffande skulle kunna bidra till att antalet uppenbara fel blir fler då de flesta små företagarna inte har mycket kunskap om bokföring. De fel som beror på okunskap, missuppfattningar eller slarv kommer därmed att öka. Kvaliteten kommer troligtvis att sjunka både när det gäller redovisningen och deklarationen. Följaktligen kommer Skatteverket att få lägga ner mer tid på de mindre felen och inte kunna ägna sig åt fördjupande kontroller kring de allvarligare brotten.
4.1.5 REVISIONSPLIKTENS SUBSTITUT
”Vilket skulle kunna vara ett alternativ till revision om revisionsplikten avskaffades?”
Stig Svensson föreslår att ett borttagande av revisionsplikten för små aktiebolag bör ersättas med någon form av auktorisation för bokföringsbyråer eller redovisningskonsulter, alternativt att bolaget frivilligt använder sig av auktoriserade revisorer. I deklarationshandlingar ska uppges om auktoriserad bokföringsbyrå anlitats.
En auktoriserad revisor, som ofta kommer in sent i företaget - inte sällan först efter det att första verksamhetsåret slutat – är här inte till någon större hjälp. För såväl företagaren som skatteverket hade det därför varit bättre med en bokföringsbyrå med god kvalitet.
Auktorisationen av bokföringsbyråer ska stå under samhällelig tillsyn. Tillsynen behöver inte vara av något större format. En myndighet tillräckligt stor för att ta emot och utreda anmälningar från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten om misstänkta oegentligheter eller underlåtelser från bokföringsbyråernas sida räcker.
En auktoriserad bokföringsbyrå ska kunna friskriva sig från medhjälp vid misstänkt bokförings- eller skattebrott genom att använda sig av ett standardiserat varningssystem.
Varningssystemet bör vara så konstruerat att det i de allvarliga fallen ska föreligga en plikt att samtidigt som klienten meddelas underrättas även tillsynsmyndigheten och skatteverket (Jfr dagens orena revisionsberättelser). I mindre allvarliga fall räcker det att tillsynsmyndigheten underrättas. Anledningen att tillsynsmyndigheten ska upplysas är att en klient som fått en
varning inte ska ges möjlighet att starta om från noll genom att gå till en ny bokföringsbyrå.
Bokföringsbyråerna ska därför ha access till tillsynsmyndighetens varningsregister.