6.3 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Under arbetets gång har ett par problem stötts på som inte uppsatsen omfattat. Det skulle vara intressant att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten skulle påverka Konkursförvaltarna som är den näst största anmälaren av ekonomiska brott samt hur Bolagsverket skall kunna kontrollera de årsredovisningar som erhålls av företagen. Vilken betydelse skulle avskaffandet få för dem? Vilka alternativ till revisionen har Bolagsverket för att kunna kontrollera att årsredovisningarna är korrekta?
Det skulle även vara intressant om det i framtiden finns möjlighet att undersöka i hur stor utsträckning ekonomiska brott begås i små aktiebolag resp. i de oreviderade bolagsformerna.
Eller om det skulle finnas möjlighet att återuppta samma undersökning några år efter avskaffningen för att få reda på vad det lett till.
7 REFERENSLISTA
Skriftliga källor:
• Denscombe, M. Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Lund Studentlitteratur, 2000.
• Ekobrottsmyndigheten – med uppdrag att förebygga, förhindra och bekämpa ekonomisk brottslighet, Ekobrottsmyndigheten.
• Halling, P. Revisionen fyller viktig funktion anser Ekobrottsmyndigheten, Balans nr 5/2005: 21-22
• Larsson, L-G. Oegentligheter – företagsledningens ansvar och revisorns granskning, Balans nr 12/2006: 12
• Noteringar. Slopad revisionsplikt utreds. Balans nr 1/2007: 7
• Patel, R. Grundbok i forskningsmetodik, Lund Studentlitteratur, 1987.
• Precht, E. Han ska utreda branschens framtid. Balans nr 2/2007: 14-15
• Thorell, P. & Norberg, C. Revisionsplikten i små aktiebolag, på uppdrag av Svenskt näringsliv, 2005.
• Westermark, C. Bokföringslagen, revisionslagen, revisorslagen, Norstedts Juridik, andra upplagan, 2005.
Elektroniska källor:
• Sandén, W. Små aktiebolag slipper anlita revisorer 2009. Privata Affärer, Feb 2007.
http://www.privataaffarer.se/newstext.asp?s=pa&a=19288, 2007-03-12
• Ydstedt, A. Revisionsplikten för mindre bolag slopas. Svenskt näringsliv, Dec 2006.
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/regelkrangel/article20440.ece, 2007-03-12
• Kommittédirektiv, Revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. (2006:96):
http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/NYHETSARKIV/2006/DIREKTIV%20 UTREDNING%20REVISION%202006-09-07.PDF, 2007-03-12
•
Kommittédirektiv, Tilläggsdirektiv till Utredningen om revisorer och revision;genomförande av EG-direktiv m.m. (2006:96)
,
Regeringenhttp://www.regeringen.se/content/1/c6/07/40/34/fdee7fb2.pdf , 2007-03-12
• Om branschen, FAR SRS.
http://www.farsrs.se/portal/page?_pageid=33,38300&_dad=portal&_schema=PORTAL 2007-05-06
• Vad innebär revision?, FAR SRS.
http://www.farsrs.se/portal/page?_pageid=33,58371&_dad=portal&_schema=PORTAL 2007-05-06
• Vad gör revisorn vid misstanke om brott?, FAR SRS
http://www.farsrs.se/portal/page?_pageid=33,62467&_dad=portal&_schema=PORTAL 2007-05-06
• God revisorssed, FAR SRS
http://www.farsrs.se/portal/page?_pageid=33,38328&_dad=portal&_schema=PORTAL 2007-05-13
• FAR/SRS yrkesetiska regler, FAR SRS
http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/OM_BRANSCH/GOD_REVISORSSED /FARSRSYRKESETISKAREGLER_070131.PDF, 2007-05-17
• God revisionssed, FAR SRS
http://www.farsrs.se/portal/page?_pageid=33,38330&_dad=portal&_schema=PORTAL 2007-05-13
• Ekonomisk brottslighet, Statistisk, Brottsförebyggande rådet.
http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=18&module_instance=2 2007-04-10
• Revisionsplikten för mindre bolag slopas, svenskt näringsliv
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/regelkrangel/article20440.ece, 2007-03-12
• Revisorernas anmälningsskyldighet, Brottsförebyggande rådet. Rapport 2004:4
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=0409139622.pdf&url=
/dynamaster/file_archive/050124/d651bbe4106e13d7ec07dba752a96428/0409139622.pdf 2007-04-10
• Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpning, SOU 2007:8
http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/59/18/c347b82a.pdf 2007-04-10
• Ordlista, Ekobrottsmyndigheten
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/templates/DictionaryList____150.aspx#ekonomisk
%20brottslighet 2007-05-06
• Allmänt om Skatteverket, Skatteverket.
http://www.skatteverket.se/omskatteverket/allmantomskatteverket.4.906b37c10bd295ff48 80004337.html, 2007-04-17
• Skatteverkets organisation, Skatteverket.
http://www.skatteverket.se/omskatteverket/skatteverketsorganisation.4.7b610ded10741da 92fa80001414.html, 2007-04-17
• ”Skatter i Sverige, Skattestatistisk årsbok 2006”, Skatteverket
http://www.skatteverket.se/download/18.7459477810df5bccdd4800033613/15209.pdf, 2007-04-17
Intervjuer:
Berg Lennart, Ekobrottsmyndighetens kontor, Stockholm 070416 Elofsson Sigurd, Ekobrottsmyndighetens kontor, Stockholm 070419 Gustafsson Torbjörn, Skatteverkets kontor, Stockholm 070412 Svensson Stig, Skatteverket, Malmö 070417-070420
BILAGOR BILAGA 1
INTERVJUUNDERLAG-EKOBROTTSYNDIGHETEN(S.ELOFSSON)
PRESENTATION AV RESPONDENTEN 1. Vad heter du?
2. Vad är din befattning och vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
3. Hur länge har du varit anställd på Ekobrottsmyndigheten?
4. Vad har du för utbildning samt yrkesbakgrund?
REVISION
1. Hur fungerar Ert samarbete med revisorer?
2. Vilka kategorier av ekonomiska brott anmäls av revisorer?
3. Vilken betydelse har det om ett aktiebolags redovisning granskas av en oberoende kvalificerad revisor?
4. Hur fungerar Ert samarbete med Skatteverket?
5. Skiljer det sig på de kategorier av ekonomiska brott som anmäls av revisorer jämfört med Skatteverket?
6. Hur arbetar Ni för att förebygga och upptäcka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag*?
7. Vad har Ekobrottsmyndigheten för åsikt om revisionsplikten i små aktiebolag*?
8. Vilken betydelse har revisionsplikten i mindre aktiebolag*, för Ert arbete?
9. Hur skulle avskaffandet av revisionsplikten påverka Ert arbete?
10. Vilka konsekvenser tror Ni ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag* skulle få för verkan på ekonomisk brottslighet?
11. Anser Ni att det behövs ett oberoende kontrollorgan för att redovisningarna i ett mindre aktiebolag* skall anses pålitliga?
12. Om revisionsplikten slopas skulle det finnas något annat alternativt sätt att upprätta den kontroll och säkerhet som revisionen ger?
Tack för din medverkan!
* Mikroföretag: ett aktiebolag med en omsättning med högst 3 miljoner SEK och där antalet anställdaunderstiger tio personer (Svenskt Näringsliv).
BILAGA 2
INTERVJUUNDERLAG – EKOBROTTSYNDIGHETEN (L.BERG)
PRESENTATION AV RESPONDENTEN
1. Vad heter du?
2. Vad är din befattning och vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
3. Hur länge har du varit anställd på Ekobrottsmyndigheten?
4. Vad har du för utbildning samt yrkesbakgrund?
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
1. Hur många anmälningar tar Ni emot under ett år?
2. Hur stor andel av anmälningarna i fråga 1 avser misstanke om ekonomiska brott i små aktiebolag s k mikrobolag*?
3. Vilka är de vanligaste kategorierna av ekonomiska brott som anmäls till Er?
4. Vilka kategorier av de brott som anmäls avser små aktiebolag* resp. övriga oreviderade bolagsformer som t ex handelsbolag?
5. Vem eller vilka är det som anmäler då misstanke om brott uppstår i ett mindre aktiebolag*?
6. På vilket sätt arbetar Ni för att förebygga och upptäcka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag.*
7. På vilket sätt skiljer sig detta tillvägagångssätt när det gäller en bolagsform utan revision?
8. Hur fungerar Ert samarbete med revisorer?
9. Vilka kategorier av ekonomiska brott anmäls av revisorer?
10. Vilken betydelse har det om ett aktiebolags redovisning granskas av en oberoende kvalificerad revisor?
11. Hur fungerar Ert samarbete med Skatteverket?
12. Skiljer det sig på de kategorier av ekonomiska brott som anmäls av revisorer jämfört med Skatteverket?
REVISIONSPLIKTEN
1. Vad har Ekobrottsmyndigheten för åsikt om revisionsplikten i små aktiebolag*?
2. Vilken betydelse har revisionsplikten i mindre aktiebolag*, för Ert arbete?
3. Hur skulle avskaffandet av revisionsplikten påverka Ert arbete?
4. Vilka konsekvenser tror Ni ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag* skulle få för verkan på ekonomisk brottslighet?
5. Anser Ni att det behövs ett oberoende kontrollorgan för att redovisningarna i ett mindre aktiebolag* skall anses pålitliga?
6. Om revisionsplikten slopas skulle det finnas något annat alternativt sätt att upprätta den kontroll och säkerhet som revisionen ger?
Tack för din medverkan!
* Mikroföretag: ett aktiebolag med en omsättning med högst 3 miljoner SEK och där antalet
anställdaunderstiger tio personer (Svenskt Näringsliv)
BILAGA 3
INTERVJUUNDERLAG – SKATTEVERKET
PRESENTATION AV RESPONDENTEN
1. Vad heter du?
2. Vad är din befattning och vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
3. Hur länge har du varit anställd på Skatteverket?
4. Vad har du för bakgrund, utbildning, tidigare arbete etc.?
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
1. Vilka handlingar är obligatoriska för ett mindre aktiebolag* att lämna till skatteverket?
2. Vilken eller vilka handlingar är viktigast i arbetet att upptäcka och kontrollera eventuell ekonomisk brottslighet av olika slag?
3. Vilken typ av ekonomisk brottslighet är den som upptäcks mest av handlingarna som behandlas hos Er?
4. Hur väljer Ni ut de företag som skall granskas närmare?
5. På vilket sätt arbetar ni för att upptäcka ekonomiska brott?
6. På vilket sätt skiljer sig arbetet beroende på om det handlar om en bolagsform utan revision?
7. Vilket tillvägagångssätt använder ni när Ni misstänker en oegentlighet?
8. Hur går Ni tillväga om oegentligheten i fråga 7 visar sig vara riktig?
9. På vilket sätt arbetar Ni för att förebygga ekonomiska brott?
10. Hur fungerar Ert samarbete med Ekobrottsmyndigheten?
11. Hur fungerar Ert samarbete med revisorer?
12. Hur stor andel av de misstänkta brott som Ni anmäler till Ekobrottsmyndigheten kan härledas till information från revisorerna?
13. Hur mycket skiljer sig andelen anmälningar mellan aktiebolag med revision och annan bolagsform utan revision?
REVISIONSPLIKTEN
1. Vad har Skatteverket för syn på revisionsplikten i mindre aktiebolag*?
2. Hur pass viktigt är revisionen för arbetet mot ekonomisk brottslighet?
3. Vilka konsekvenser tror Ni skulle ett slopande av revisionsplikten medföra gällande ekonomisk brottslighet?
4. Hur skulle Ert arbete mot ekonomisk brottslighet påverkas och förändras om revisionsplikten avskaffades?
5. Om revisionen anses viktig för Ert arbete mot ekonomisk brottslighet, vilket skulle vara alternativet till revision om revisionsplikten slopades?
6. På vilket sätt har Ni förberett er mot ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?
7. Hur pass viktigt är revisorns jobb för Ert arbete?
Tack för din medverkan
* Mikroföretag: ett aktiebolag med en omsättning med högst 3 miljoner SEK och där antalet anställda understiger tio personer (Svenskt Näringsliv).
BILAGA 4
I denna bilaga finns den kompletta sammanställningen av intervjuerna.
4.1 SKATTEVERKET
RESPONDENTERNA:
Torbjörn Gustafsson (T.G) respektive Stig Svensson (S.S)
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT:
”Vilka handlingar är obligatoriska och viktiga att lämna in till Skatteverket för att upptäcka och kontrollera ekonomisk brottlighet?”
T.G.: Alla aktiebolag oavsett storlek på verksamheten är skyldiga att lämna in inkomst-, arbetsgivar- och momsdeklaration. Dessa handlingar är viktiga då uppgifterna bygger på redovisning, som ligger till grund för deklarationen. Redovisningen i sin tur bygger på den bokföring som sker löpande i bolaget under räkenskapsåret.
Det är dessa handlingar som ligger till grund för kontrollen och används för att upptäcka fel och oegentligheter.
Eftersom skatten avgörs av redovisningen är det viktigt att det finns en revisor som kontrollerar den.
S.S. : Förutom deklarationer (inkomst- och skattedeklarationer) med till inkomstdeklarationen hörande SRU är inga andra handlingar obligatoriska, vilket innebär att det är samma handlingar som för andra företagsformer t ex HB, enskild firma, etc.
För att upptäcka ”vanligt” fusk är inkomst- och skattedeklarationerna viktigast. Det görs maskinella kontroller av rimligheten i lämnade uppgifter – kostnadernas storlek i förhållande till intäkterna, vinstmarginalen i företaget i relation till den för branschen normala etc. För att upptäcka mer omfattande fusk och tillika utstuderat fusk är signaler från omvärlden viktigast, tullen, FIPO, länskriminalen, tips från allmänheten etc.
När väl kontrollen påbörjats är bokföringen det absolut viktigaste dokumentet. Skall man ge ett bra tips till en skattefuskare är det att aldrig ha någon bokföring eller spara handlingar över huvud taget – man får automatiskt betydligt lägre påföljd (kan enbart visa bokföringsbrott) än om Skatteverket genom en haltande bokföring kan påvisa inte bara bokföringsbrott utan även skattebrott.
”Hur väljer Skatteverket ut de företag som skall granskas närmare och på vilket sätt arbetas det för att upptäcka ekonomiska brott?”
T.G.: De granskningsvärda företagen är de som avviker från medeltalet t ex om bruttovinsten är alldeles för låg i jämförelse med liknande företag vilket kan vara en utlösande faktor för en fördjupad kontroll. Kontrollen innebär även datakörningar och inhämtande av kontrolluppgifter ifrån andra myndigheter exempelvis hos Bolagsverket för att ta reda på om siffrorna i deklarationen är rimliga.
S.S.: Maskinella kontrollsystem kontrollerar rimligheten av lämnade siffror i deklarationerna.
De på Skatteverket, som arbetar med organiserad brottslighet, följer personer eller pengaströmmar.
Centralt och regionalt finns det riskanalysgrupper som samlar information och gör bedömningar. För närvarande pågår det därför ett antal rikskontrollprojekt (svart arbetskraft, restaurang, taxi etc.) samt regionala projekt (t.ex. fastighetsmäklare). Lagändringar och omvärldsbevakning ingår också i Skatteverkets riskanalyser.
Vidare har Skatteverket på operativ nivå ett informationsutbyte med andra myndigheter som polisen, tullen och Ekobrottsmyndigheten och kopplat till detta en intern spaning i register med inriktning på att följa vissa personers förehavanden.
”Vilka typer av ekonomisk brottslighet är de vanligaste att upptäcka?”
T.G.: De uppsåtliga och välplanerade brotten är väldigt svåra att upptäcka. De felen handlar om att siffrorna har manipulerats, vilket inte går att finna med hjälp av datakörningar då siffrorna ser rimliga ut dvs. proportionerliga med varandra.
De enklare felen är mer uppenbara och lättare att upptäcka med kontrollen. Dessa fel uppkommer vanligtvis i små företag där det är lätt att privata kostnaderna blandas ihop med företagets och beror främst på informations- och kunskapsbrist. De företag som slarvar löper större risk för att åka dit på kontroll.
S.S.: Skatteverket har ingen registrering av vilka olika brottstyper som anmäls. Vid skrivbordskontroll är det skattebrott som är vanligast och vid skatterevision är de två vanligast anmälda brotten bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll
”På vilket sätt skiljer sig arbetet beroende på om det handlar om en bolagsform utan revision?”
T.G.: Det skiljer sig inte något mellan bolagsformerna i kontrollarbetet. Tillvägagångssättet är detsamma.
S.S.: Det finns ingen skillnad.
”Vilket tillvägagångssätt använder Skatteverket vid misstanke om oegentlighet och då den visar sig vara riktig?”
T.G: De utredningsmöjligheter som finns är genom skatterevision och skrivbordskontroll.
Skrivbordskontrollen innebär att man ställer frågor och begär in handlingar, vilket oftast räcker då man utreder en enklare och mer avgränsad fråga.
Medan de djupare och mer komplicerade fallen där man undanhållit intäkter kräver väldigt djupa utredningar med hjälp av skatterevisionen.
Om det upptäcks fel vid en skatterevision upprättas en revisionspromemoria, sedan fattar Skatteverket ett beslut i enlighet med den. Rör det sig om skattebrott eller bokföringsbrott så har Skatteverket skyldighet att anmäla det till åklagare. Det handlar om ganska många tusen anmälningar under ett år.
Man kan även åtalsanmäla en revisor till revisornämnden om man tycker att denne har brustit i sin kontroll och borde ha upptäckt felet i sin granskning. Det händer inte särskilt ofta, ungefär 20-30 gånger per år.
Det finns även inom Skatteverket en skattebrottsutredande enhet som arbetar skilt från dem.
Inom enheten arbetar ca 30-40 utredare med bakgrund inom Skatteverket, men även poliser som har mer kunskap inom förhörsteknik. De åtalsanmälningarna som åklagaren tar emot kan i sin tur skickas till Skattebrottsenheten i Stockholm där de kan kalla de misstänkta till förhör.
S.S.: Vid vanligt fusk väljer man mellan skrivbordskontroll eller skatterevision.
Skatterevision är en mycket dyr kontrollform varför övriga alternativ först ska övervägas.
Misstänker Skatteverket omfattande eller organiserat skattefusk försöker man arbeta upp ärendet först så att man antingen kan få till stånd en så kallad TvL (Tvångsåtgärdslagen) eller en brottsanmälan med åtföljande husrannsakan. En sådan ”förädling” av ärendet kan ske dolt för den skattskyldige, men ibland inleder man med en vanlig revision och under revisionen sker ”förädlingen” och en brottsanmälan eller TvL kan genomföras.
”På vilket sätt arbetar Skatteverket för att förebygga ekonomisk brottslighet?”
T.G.: Från att Skatteverket tidigare bara fungerat som en kontroll har man numera satsats enormt på information för att ha möjlighet att nå ut till dem som behöver hjälp. De arbetar ut efter deras slogan som är ”ett samhälle där alla vill göra rätt för sig” och en förutsättning för att detta skall vara möjligt är genom att hjälpa de personer som vill göra det rätt för sig, genom att tillförse dem med den information och kunskap som de behöver. Det förebyggande arbetet handlar helt enkelt om att ändra människors attityd och gäller så väl privatpersoner som företag. För att uppnå detta har man inriktat sig in på flera förebyggande åtgärder bl. a.
telefonjourer och service via telefon samt e-post för att kunna besvara frågor. Skatteverket har utarbetat en prisbelönt hemsida där man vill göra det lätt för personer att hitta det som de behöver få reda på.
För att uppmärksamma företag så använder sig Skatteverket av media genom att skicka ut pressmeddelande där det framgår vilka branscher och kontroller som har utförts och som fungerar som en sorts ”skrämselmetod” eftersom människor tenderar att intressera sig för den information som berör dem.
Skatteverket arrangerar även informationsträffar för företagare där man informerar företagarna hur de skall sköta bokföringen och hur de fyller i deklarationer. Så att de företagare som vill göra det rätt för sig också skall ha möjlighet till det och på så vis även kunna minska riskerna för slarvfel som beror på kunskapsbrist.
S.S.: Skatteverket har särskilda informatörer anställda som kallar nyregistrerade till särskild information. Man har också riktat informationer till bokföringsbyråer och revisorer.
Automatisk kontrollinformation från banker, företag och auktoriserade revisorer dämpar också steget över till att fuska. Verket har också täta kontakter med Finansdepartementet för att påverka lagstiftningen så den blir så klar och redig som möjligt.
”Hur fungerar Skatteverkets samarbete med Ekobrottsmyndigheten?”
T.G: Det är ett bra fungerande samarbete mellan myndigheterna. Ekobrottsmyndigheterna utreder de skattebrott som Skatteverket anmäler. Samarbete sker även vid utredningar där det finns misstanke om brott, då kan Skatteverket delta när Ekobrottsmyndigheten göra en husrannsakan för att se vilka bokförningsmaterial som är intressanta att ta i beslag. Polisen utreder bokförings- och skattebrotten medan Skatteverket utreder vilken beskattning de har
undanhållit, som vilka inkomster de har kvarhållit från att ta upp som inkomst samt vilka momsbelopp inte har betalats in.
S.S.: Problemet med Ekobrottsmyndigheten (EBM) är att det är en åklagarmyndighet.
Skatteverket samarbetade tidigare med polisens EKO-rotel. Polisen är van vid att hantera misstankar och att ”förädla” misstanken till en sådan nivå att när väl åklagaren behövs för ett beslut om att inleda FU (FU = Förundersökning) så flyter ärendet snabbt fram.
EBM styrs emellertid av åklagarinstruktionen och en åklagare får inte ”förädla” en misstanke.
Åklagaren har att antingen inleda FU eller att inte inleda FU. Att spana och arbeta upp ärendet till FU-nivå får en åklagare inte syssla med. Samarbetet med EBM hade fungerat betydligt bättre om åklagarna haft en annan instruktion.
Under de omständigheter som råder fungerar dock samarbetet väl.
”Hur fungerar Ert samarbete med revisorer?”
T.G.: Skatteverket har nästan inget direkt samarbete med revisorerna, bara informationsmässigt samarbete då Skatteverket i Stockholm träffar den lokala organisationen för revisorer med jämna mellanrum för att utbyta information och meddela nyheter. Vid dessa tillfällen diskuteras frågor om skatteregler och deklarationsblanketter, t ex då Skatteverket tar fram nya blanketter eller gör ändringar får revisororganisationerna ge sin åsikt.
S.S.: Det finns inget sådant samarbete. I vart fall inte på lokal eller regional nivå.
”Hur stor andel av de misstänkta brott som Skatteverket anmäler till Ekobrottsmyndigheten kan härledas till information från revisorerna?”
T.G.: Det är omöjlighet att säga. Det gäller nog bara vid de anmälningar som Skatteverket har gjort till revisionsnämnden, då man ansett att revisorn har misskött sig till en så stor grad.
Annars är det ganska ovanligt att revisorer blir inblandade i själva brottsutredningen mot företagen.
S.S.: Skatteverket har ingen sådan registrering av brottsanmälningar.
”Hur mycket skiljer sig andelen anmälningar mellan reviderade aktiebolag och andra oreviderade bolagsformer?”
T.G.: Det skiljer sig inte alls egentligen. Den som vill begå brott gör det oavsett om det är en enskild firma eller ett aktiebolag, eftersom de på samma gång även lurar revisorn och då har revisorn egentligen inte gjort något fel.
S.S.: Man kan inte brottsanmäla ett bolag. Alla brottsanmälningar avser en fysisk person. Med det nya registreringssystem som Skatteverket i Södra regionen har avseende tiden från den 1 januari i år skulle man nog bakvägen och med en viss arbetsinsats kunna få fram en statistik för första tertialet 2007.
REVISIONSPLIKTEN:
”Vad har Skatteverket för syn på revisionsplikten?”
T.G.: Det är viktigt eftersom den fungerar som en kontroll inte bara för skatten utan för att allting går rätt till i bolaget, vilket ökar möjligheterna till att det blir rätt från början. Det känns mer trovärdigt om revisorn skrivit på revisionsberättelsen. Revisorn pressar företagarna att göra ändringar om något har t ex bokförts fel innan revisionsberättelsen skrivs på och deklarationen skickas in.
Aktiebolag har vissa fördelar genom det att staten tillåter bolagsformen aktiebolag att finnas.
Vilket innebär att aktiebolag till skillnad från andra bolagsformer, så som handelsbolag, saknar personligt betalningsansvar för ägaren och slipper risken att få väldigt höga skulder om något skulle gå fel. Av den anledningen skulle man kunna se revisionsplikten som en ”avgift”
som staten tar ut för att man får ta del av den förmånen. Revisionen är även ett skydd att allt
som staten tar ut för att man får ta del av den förmånen. Revisionen är även ett skydd att allt