REVISIONSPLIKTENS VARA ELLER ICKE VARA

”Vad har Ekobrottsmyndigheten för åsikt om revisionsplikten i små aktiebolag och vilka konsekvenser skulle ett avskaffande av revisionsplikten få för verkan på ekonomisk

brottslighet och det förebyggande arbetet?”

EBMs officiella ståndpunkt gentemot revisionsplikten idag är ganska neutral. Avskaffandet påverkar villkoren men är bara en ny förutsättning som EBM ska jobba efter.

Lennart Berg spekulerar kring att många av brotten som anmäls kommer handla om oavsiktliga brott. Vilket är synd då EBM kommer att få lägga ner mycket tid på dessa brott istället för den organiserade brottsligheten. Risken finns att brotten hos de små företagen kommer att öka framförallt inom de företag som endast används i ett brottsligt syfte. Som en effekt av avskaffandet kommer dessa brott att upptäckas först när företaget gått i konkurs och konkursförvaltarna går in och granskar.

Sigurd Elofsson befarar att revisionspliktens avskaffande kan leda till att EBM får in fler ärenden då inte revisorerna kommer att finnas på plats för att kunna förebygga. Då pekar även han på att de oaktsamma brotten kommer att bli det största problemet. Det blir till slut en politisk fråga. Då det finns en begränsad budget som är baserad på antal ärenden som kommer in, kommer EBM att behöva en större budget om anmälningarna ökar. För att undvika att dessa typer av anmälningar ökar är EBM väldigt måna om att förebygga bort dessa. Det är just den här gruppen som revisionsplikten hjälper till att ta bort.

Sigurd Elofsson menar också att revisionen som en oberoende kontrollorgan medför en trygghet för hela systemet som sådant. Det har med trovärdigheten i redovisningarna att göra.

”Det är jätte viktigt att den kontrollen sker oberoende och att den fungerar.” 

4.2.5 REVISIONSPLIKTENS SUBSTITUT

”Om revisionsplikten slopas skulle det finnas något annat alternativt sätt att upprätta den kontroll och säkerhet som revisionen ger?”

Lennart Berg hoppas på att det satsas mer på information och arbete med att bjuda in de som bildar små företag till informationsträffar. EBM kan på det sättet komma åt dem som vill göra rätt för sig.

Lennart Bergs personliga åsikt är att kravet på att de små företagen måste anlita hjälp borde finnas kvar, men att det inte måste handla om en auktoriserad revisor. Det skulle kunna vara att företagen får revisorer som hjälper dem med bokföringen och liknande. Hittills har revisors tvånget gjort att företagen snabbt har fått en riktig bokföring.

Sigurd Elofsson diskuterar kring liknande banor och säger att revisorer skulle kunna ersättas med bokföringskonsulter istället. I vissa andra länder får bokföringskonsulter upprätta skattedeklarationer, vilket är bra då det ändå är en kunnig person som gör jobbet och risken för omedvetna fel minskar.

Sigurd Elofsson berättar att revisorerna tror att de kommer att kunna tjäna pengar på avskaffandet av revisionsplikten. Då intressenterna kräver en försäkran från företaget går företagaren till revisorerna och begär ett formulerat intyg riktat till de olika intressenterna.

Revisorerna kommer att kunna ta mer betalt för detta arbete då det handlar om enskilda uppdrag som företaget begär.

5 ANALYS

I följande kapitel skall resultatet av undersökningen analyseras med hjälp av referensramen.

För att underlätta genomläsningen av analysen följer den samma struktur med underrubrikerna som i föregående kapitel.

5.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

De handlingar som Skatteverket tillhandahåller från företagen är inkomstdeklarationer, vilka är av betydelse för att upptäcka ekonomiska brott. Informationen i deklarationerna bygger på företagens löpande redovisning som måste vara fullständig för att deklarationen skall vara korrekt. En god förutsättning för att lyckats med det är att man får hjälp av en revisor som kan granska och revidera företaget, vilket även ger möjlighet att korrigera fel i bokföringen innan det leder till ett ekonomiskt brott. Denna granskning skall genomföras utifrån kraven för god revisorssed som omfattas av de yrkesetiska reglerna.

I det fall då det visar sig vara ett brott så anmäls det till Ekobrottsmyndigheten som vidare utreder fallet, men det är ett önskemål att de oaktsamma brotten hindras innan de hamnar så långt upp i instansen.

5.2 FÖREBYGGANDET AV EKONOMISK BROTTSLIGHET

Ett viktigt arbete för Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten för att förebygga brott är att sprida betydelsefull information till företagen vilka nås via revisorsorganisationerna. Detta är ett annat sätt till att förebygga de oaktsamma brotten genom att tillförse de som vill göra rätt för sig med kunskap i ett tidigt skede. En betydande målsättning för myndigheterna är att ändra människors attityder. Informationen till företagen sker till stor del via revisorer men även via bokföringsbyråer. Samarbetet mellan revisorerna och myndigheterna skulle kunna förändras vid ett avskaffande eftersom revisorerna inte kommer att ha samma inflytande på grund av den frivilliga tillämpningen av revision. Det skulle eventuellt kunna leda till att samarbetet med bokföringsbyråerna blir mer givande och betydelsefull för myndigheterna, då byråerna skulle få en utökad kundkrets.

Ett problem som skulle kunna uppstå vid införandet av fri revision är att de oreviderade företagen som begår brott skulle vara svårare att upptäcka. Detta skulle resultera i att de

reviderade företagen som vill göra rätt för sig blir de som omfattas av anmälningarna, vilket skulle bidra till en missvisande brottstatistik.

En följd av att det saknas en mellanhand som kan tillförse myndigheterna med betydelsefull information vid en eventuell ökning av de oreviderade företagen, skulle kunna vara att man behöver utöka myndigheternas kontrollresurser för att kunna få en inblick på problemområdet.

5.3 REVISIONSPLIKTENS VARA ELLER ICKE VARA

De flesta brotten som upptäcks vid revisionsgranskningen är bokföringsbrott, om dessa inte korrigeras i tid så anmäls de av revisorerna. Sedan anmälningsplikten infördes har det lett till att antalet anmälningar har ökat. Avskaffandet kan medföra att antalet anmälningar från revisorer sjunka eftersom inflytandet hos företagen i form av kontinuerlig rådgivning samt förändringsförslag kommer att minska. Därav skulle mer fokus på kontrollen ligga hos Skatteverket, som en konsekvens av detta kan antalet anmälda skattebrott öka i större utsträckning då man annars skulle ha kunnat förhindra och upptäcka dem i ett tidigare skede med hjälp av revisionen.

En följd av avskaffningen skulle kunna vara att antalet oaktsamma ekonomiska brott ökar, vilket skulle medföra att myndigheterna skulle behöva lägga ner mer tid åt att åtgärda dessa istället för att ägna sig åt organiserad brottslighet.

5.4 REVISIONSPLIKTENS SUBSTITUT

Det finns flera olika alternativ för att ersätta den kontrollfunktion som revisionen medför.

Ett möjligt alternativ till revisionsplikten skulle kunna vara att man införde auktorisation av bokföringsbyråer eller redovisningskonsulter för att godkänna företagens redovisningar, vilket skulle resultera i redovisningar med god kvalitet. På så vis skulle lösningen bidra till att företagets ekonomiska information granskas och kontrolleras av en utomstående part.

Bokföringsbyråerna respektive redovisningskonsulterna skulle i det fallet ha möjlighet att avsäga sig uppdraget att utföra bokföring åt företagen om de upptäcker misstankar om bokförings- och skattebrott genom ett standardiserat varningssystem. För att auktorisationen skall kunna bli framgångsrik krävs det ett liknande förtroende som för revisorerna, vilket förutsätter att granskningen sker oberoende. Det skulle kunna medföra till en lagstadgad anmälningsplikt för bokföringsbyråerna samt redovisningskonsulterna.

Auktorisationen skulle innebära att man måste införa en ny tillsynsmyndighet som ska ta emot myndigheternas anmälningar. För att förhindra företagen från att kunna starta om från noll hos en annan bokföringsbyrå, är det meningen att företagen som en gång anmäls skall finnas med i tillsynsmyndighetens varningsregister.

Detta skulle inte nödvändigtvis vara en nackdel för revisorerna, eftersom de har funnit en tänkbar lösning till den förlorade inkomsten. Revisionsarvodet som uteblir kan revisorerna kompensera genom att ta mer betalt för de enstaka uppdragen.

En annan valmöjlighet skulle kunna vara att Skatteverket effektiviserade kontrollen samt ökade antalet stickprovskontroller, men även ändra sättet de väljer ut de företagen som skall kontrolleras. Det skulle kräva ökade resurser för Skatteverkets arbete, vilket motsätter målsättningen att minska företagens administrativa arbete.

Ett tänkbart alternativ för att förhindra de oaktsamma brotten skulle kunna vara att myndigheterna utökade informations- och kunskapsflödet till i huvudsak de oreviderade företagen som tillskillnad från tidigare skulle gå via bokföringsbyråerna. Även i denna lösning skulle en ökad trovärdighet tänkas kräva gentemot dessa byråer. En minskning av oaktsamma brotten skulle kunna underlätta det förebyggande arbetet för myndigheterna.

6 SLUTSATS & DISKUSSION

I följande kapitel presenteras de betydelsefulla resultaten samt de slutsatser som dragits genom att koppla syftet med analysen. Vidare i kapitlet förs det en diskussion där en kritisk självgranskning av uppsatsen sker som avslutas med förslag till fortsatta studier.