PRESENTATION AV RESPONDENTEN

Lennart Berg är en av utredarna som var med och bildade Ekobrottsmyndigheten 1998 och arbetar numera med brottsförebyggande frågor på utvecklingsenheten i den centrala staben.

Innan dess arbetade han på skatteverket med utvecklingsfrågor där han bland annat var med och utvecklade den första moderna datoriseringen av skattesystemet som pågick från 1971-1978. Han är utbildad ekonom men har egentligen aldrig arbetat med ekonomi.

Sigurd Elofsson är ekorevisor och jobbar huvudsakligen med utredningar och diverse speciella uppgifter och har varit anställd sedan EBM bildades 1998. Han är civilekonom från början och har jobbat sedan 22-23 år som revisor, bokföringskonsult och ekonomichef.

4.2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

”Hur många anmälningar tar EBM emot per år och hur många av dessa avser misstanke om ekonomiska brott i små aktiebolag?”

EBM får in som helhet runt 10 000 brottsanmälningar där skatteverket och konkursförvaltarna är de som lämnar flest brottsanmälningar då de lämnar in ungefär 6500 anmälningar.

Motsvarande 3500 av dessa kommer från Skatteverket och bygger på den kontrollverksamhet de har. Resterande 3000 anmälningar kommer från konkursförvaltarna.

Systemet särskiljer tyvärr inte de olika anmälningarna från de olika sorters bolag. Men huvuddelen brott rör små företag. Då menas företag som bedriver näringsverksamhet, nystartade företag eller företag som jobbar bara vissa delar av året. Brotten som begås av dessa små företag handlar främst om enklare brott.

De vanligaste kategorier av brott som Ekobrottsmyndigheten får in omfattar skattebrott och bokföringsbrott, där bokföringsbrotten handlar om att företagen försöker dölja något brott med hjälp av bokföringen eller så upprättas det ingen bokföring för att det inte ska gå att bevisa hur brottet har gått till.Dessa ses till de mer allvarligare typerna av brott.

”Vem eller vilka är det som anmäler då misstanke om brott uppstår i ett mindre aktiebolag?”

Skatteverket och konkursförvaltarna anmäler runt 70%-80% av alla brott som kommer in till EBM. Det finns inte något system där det registreras vem som gör anmälningarna eftersom dessa uppgifter inte behövs för verksamheten.

Många brott upptäcker EBM själva då det finns en egen underrättelsespanings verksamhet.

Dit ringer många för att anmäla misstankar om brott och då görs anmälningarna om brott av själva EBM, dessa brott handlar dock endast om några hundra stycken.

Anmälningar från revisorer är väldigt få eftersom de i första hand försöker avbryta brottsligheten genom att informera eller varna kunden angående detta. De vill främst behålla sina klienter och vill inte bli tvungna att avsäga sig uppdraget.

4.2.3 FÖREBYGGANDET AV EKONOMISK BROTTSLIGHET

”På vilket sätt arbetar EBM för att förebygga och upptäcka ekonomisk brottslighet och på vilket sätt skiljer sig detta tillvägagångssätt när det gäller en bolagsform utan revision?”

EBM försöker i första hand nå ut till företagare med information angående olika ekonomiska brott med hjälp av flera informationsfoldrar som EBM har arbetat med att ta ut. Dessa tillhandahålls till skolor med yrkeslinjer där majoriteten blir egna företagare. Foldrar om bokföringsbrott sprids till små företag via bokföringsbyråerna och även genom revisorernas organisationer. EBM bjuder ofta även in bokföringsbyråerna till informationsträffar för att dessa ska kunna föra informationen vidare till företagarna.

De andra metoder som används i arbetet med att förebygga brott är att förbättra lagstiftningen och att minska riskerna för brott, där en viktig faktor för att minska riskerna för brott är kraven på revisorerna.

Hos de företag som går i konkurs upptäcks brotten av konkursförvaltarna men dock efter att dessa har begåtts. Revisorn har egenskapen att de kan gå in innan något brott begås och påpeka felen och varna företagarna. Då har företagen möjlighet att rätta till felen. Detta ger en preventiv effekt och fungerar i sig som ett slags förebyggande.

”Hur fungerar samarbetet med revisorer?”

EBM har ett organiserat samarbete med både FAR/SRS och enskilda revisorsbolag. Det finns en samarbetsgrupp som träffas med jämna intervaller, där det kommuniceras brottsliga tendenser till revisorerna. Där diskuteras även anmälningsplikten och hur den ska fungera.

Från början var revisorerna lite skeptiska till anmälningsplikten men idag går det att konstatera att anmälningsfrekvensen har ökat kraftig och ca 400 anmälningar kommer in från revisorer. Det är fortfarande lite, men det intressanta och viktiga är hur mycket som förebyggs genom att de uppmanar sina klienter. Revisorerna anmäler då de upptäcker att det är mer systematisk brottslighet. De brott som de slutligen blir tvungna att anmäla handlar främst om bokföringsbrott och skattebrott där bokföringsbrott oftast täcker upp mer allvarligare brott, som till exempel skattebrott och borgenärsbrott.

EBM är inte i första hand intresserade av att revisorerna anmäler brott utan snarare att de förebygger brotten. Kvar blir de som begår brott uppsåtligt och mer uppmärksamhet kan riktas mot dem.

”Hur fungerar samarbetet med Skatteverket?”

Samarbetet handlar till stor del om att förebygga brott i form av information. EBM försöker vara med på de informationsträffar som Skatteverket anordnar till nya företagare.

Skatteverket är emellertid till den större delen en anmälare av misstänkta brott.

Anmälningarna omfattar även här till största delen bokföringsbrott och skattebrott, vilket beror mest på att dessa är lättast upptäcka. När de upptäcker skattebrott har de en skyldighet att anmäla det till EBM. EBM kopplar i sin tur in en särskild skattebrottsutredare från Skatteverket som håller i själva utredningen, som även får hjälp av den revisor som anmält ärendet.

Skatteverket anmäler däremot i allmänhet mycket mer brott än revisorer på grund av deras långa tradition och erfarenhet.