• No results found

Kulturmiljöprofil

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kulturmiljöprofil"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Högs­by­kommuns­kulturmiljöprogram • Kulturmiljöprofil för Högsby kommun

Kulturmiljöprofil­

för­Högsby­kommun

Sjöar­och­vattendrag

I Högsby kommun går Emåns dalgång som en livsnerv genom landskapet. Emån har varit en grundförutsättning för många kulturmiljöer. Ån har erbjudit en rik livsmiljö med fisk, villebråd, frodiga marker och bördiga odlingsjordar. Läm- ningar visar att människor slagit sig ned kring Emån ända sedan stenåldern. Kring ån och dess tillflöden har bygder växt fram, där vattnet och markerna närmast vattnet varit viktiga resur- ser. De flacka, bördiga odlingsmarkerna utmed Emåns dalgång kan karaktäriseras som en lokal

och Alsterån samt alla de vattendrag som ingår i dess avrinningsområde, har också nyttjats som en kraftkälla, ett ännu levande bruk. Förutom kraftverken som kan sägas utgöra kommunens industrihistoriska signum, har vattenkraften även varit en förutsättning för de järn- och glasbruk som funnits samt för annan småskalig industri i form av kvarnar och sågar. Åsystemen har också utgjort viktiga vattenvägar för transporter av ex- empelvis timmer och sjömalm. Högsby kommun vill slå vakt om de kulturmiljöer som finns i och

Berga gård med huvudbyggnad och stenladugård.

(2)

Högs­by­kommuns­kulturmiljöprogram • Kulturmiljöprofil för Högsby kommun

Emådalens­kulturlandskap

Miljöer och objekt som speglar hur de bördiga markerna utmed Emåns dalgång brukats.

Exempel: Gårdar och herrgårdar. Påkostade mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader.

Byar. Öppet och flackt odlingslandskap. Alléer. Lämningar efter medeltida stormansgårdar.

Vattnet­som­resurs

Miljöer och objekt som speglar hur sjöarna och vattendragen nyttjats som kraftkälla samt hur de påverkat dess närmaste omgivningar.

Exempel: Förhistoriska bosättningar. Vattendrivna verk som kvarnar och sågar. Kraftverk.

Industrimiljöer där man utnyttjat vattnet som kraften och/eller processvatten. Järnbruk.

Industri- och brukssamhällen. Silängsmarker. Ängslador. Bykhus/brygghus. Smedjor. Bryggor.

Dammar. Vattenvägar. Vintervägar.

Blankans kraftverk.

Bördiga åkermarker omger Drageryds by. Brukssamhället Fågelfors.

Magasinet vid Frövi kvarn.

(3)

Högs­by­kommuns­kulturmiljöprogram • Kulturmiljöprofil för Högsby kommun

Skogsbygden

Stora delar av Högsby kommun präglas av skog.

Skogsbygden är ett sammansatt landskap med oli- ka sorters skogar, sjöar, våtmarker och jordbruk- smarker. Ett landskap som ständigt växlat efter hur människorna brukat naturen. I äldre tider var skogen en förutsättning för djurhållningen. Sko- gen och ängarna gav foder till kreaturen. De be- tande djuren satte prägel på landskapet. I skogen har också funnits tillgångar som kunnat förädlas och säljas. Sjöarnas malm, mossarnas torv och

och gett upphov till verksamheter av industriell karaktär. Kombinationen av ett småskaligt åker- bruk med djurhållning och skogsbruk ligger till grund för det omväxlande skogslandskapet med sina byar, åkrar, beteshagar och bysågar. Kring vissa sågverks- och träförädlingsindustrier har mindre samhällen växt fram. Än idag utgör jord- och skogsbruket viktiga näringar i kommunen.

Högsby kommun vill slå vakt om detta landskap som så tydligt visar områdets historiska närings-

Gårdsmiljö i Fagerhult socken.

(4)

Högs­by­kommuns­kulturmiljöprogram • Kulturmiljöprofil för Högsby kommun

Skogsbondens­landskap

Miljöer och objekt som speglar det traditionella, animaliebaserade jordbruket och områdets odlingsförutsättningar.

Exempel: Gårdar, byar och torp med bebyggelse och landskap. Radbyar. Slåtterängar. Löväng- ar med hamlade träd. Skogshagar. Småbrutna åkrar. Ängslador. Trägärdesgårdar. Stenmurar.

Odlingsrösen. Fägator.

Skogen­som­industriell­resurs

Miljöer och objekt som speglar hur skogens naturtillgångar tagits tillvara som industriell resurs.

Exempel: Blästbrukslämningar. Järnbruk. Tjärdalar. Kolbottnar. Kolarkojor. Sågverk. Träföräd- lingsindustrier. Trähusfabrik. Torvindustri. Skogsbruksobjekt, skogsvaktarboställen.

Lilla Klobo.

Landskapsparti med bevarad ängslada vid Björkshult. F.d. möbelindustri i Ruda.

F.d. sågverk vid Badebodaån.

(5)

Högs­by­kommuns­kulturmiljöprogram • Kulturmiljöprofil för Högsby kommun

Färdstråken

Genom Högsby kommun löper flera historiskt viktiga kommunikationsstråk (långvariga/hög- trafikerade), såväl på land som utmed vattnet. Sti- gar och vägar har följt ådalar och åsryggar, som den kungliga landsvägen Stockholm – Kalmar vilken än idag är en av länets viktigaste kom- munikationsleder. Färdstråken och det logistiskt strategiska läget har gett upphov till mötesplat- ser, miljöer som använts, upplevts och formats av många människor. Vissa genom påbud från makten. Tingsplatserna har lång hävd i kommu- nen. Utmed färdstråken har uppstått gästgiverier, sockencentra och festplatser. Näringsfriheten

bygden. Handelsmännens intåg under 1800-ta- lets mitt fick stor betydelse för kommunen. Han- delsbodar öppnades, marknadsplatser uppstod och mindre handelsorter växte fram. Järnvägens ankomst innebar en drastisk förändring av så- väl möjligheterna att färdas som att förädla och försälja områdets naturtillgångar. Järnvägarna förändrade såväl levnadsskicket som landskapet.

Kring järnvägsstationerna, och i synnerhet där två banor korsade varandra, växte nya stationssam- hällen fram med industrier och handel. Högsby kommun vill slå vakt om de kulturmiljöer som speglar de historiskt viktiga färdstråken samt de

Berga stationsmiljö.

(6)

Högs­by­kommuns­kulturmiljöprogram • Kulturmiljöprofil för Högsby kommun

Vid­vägen

Miljöer och objekt som omfattar historiskt viktiga färdstråk. Mötesplatser som uppkommit eller gett upphov till viktiga vägar och vägskäl. Objekt som har en tydlig relation till vägar.

Exempel: Vägar som följer topografin, ex utmed åsystem, åsar eller dalgångar. Kungsvägen och andra vägar/stigar med lång kontinuitet. Sockencentra, tingsplatser, festplatser, gästgive- rier och skjutsstationer. Milstenar, väghållningsstenar, broar, mjölkpallar.

Handelsplatser

Miljöer och objekt som speglar handelns betydelse för bygden.

Exempel: Marknadsplatser, handelsbodar, affärscentrum. Hantverks- och handelsbyar/-gator.

Järnvägens­miljöer

Miljöer och objekt som speglar järnvägens betydelse i området.

Exempel: Stationssamhällen. Stations- och hållplatsmiljöer med stationshus, godsmagasin, lokstall, källare och planteringar. Banvaktsstugor. Gamla banvallar, spår och järnvägsbroar.

F.d. radio- och TV-affär i Långemåla kyrkby.

Stenvalvsbro över Nötån. Bötterums gästgiveri.

Storgatan i Högsby.

References

Related documents

Av den bevarade prenumerationssedeln till Fröjas Tempel (Afzelius, s. Handlingen utspelar sig en höstnatt 1764 på krogen Rosenlund vid Dantobommen, där båtsmän

Svenska språket är en social markör som säger att jag förstår ”fika”, ”konsensus”..

Jag har sökt på ord som på ett explicit sätt kan tänkas handla om frågor som rör genus, kön eller feminism och som kan kopplas till animata referenter: kille, tjej, manlig,

Men då ganska många verkar uppfatta ordet som bara en synonym till det äldre mödoms- hinna, och åtminstone en informant ger ett svar som indikerar att hen har en förståelse som

Inom ramen för fullmäktiges delegation beslutar styrelsen om upplåning, placering av kommunens medel, utlåning, externa förvaltningsuppdrag, borgen samt förvaltning av andra

Totalt tillfördes Högsby kommun 220 GWh under år 2008 varav 49 % av energi- tillförseln kommer från förnyelsebara källor.. För år 2008 tillfördes cirka90 GWh från

Vid nästa korsning svänger du till höger där det står Stora Vägen och snart når du asfaltsvägen i Fågelfors, där du svänger höger.. Cykla några 100 m fram och här upp

Miljöer och objekt som speglar förutsättningarna för glas- tillverkning i området, från råvaruanskaffning till försälj- ning.. Exempel