kvinnor och naturvetenskap

(1)

NUMMER 4 1984

kvinnor och naturvetenskap

Är naturvetenskapen

mer objektiv och rationell än

andra vetenskaper? Eller påverkas dess

teorier och metoder av mans dominans en inom den naturvetenskapliga forskningen? Varför

finns det så få kvinnliga naturvetare? Skulle naturvetenskapen bli annorlunda om kvinnorna utformade den — kan man tänka sig en

feministisk naturvetenskap?

Läs i detta nummer om

(2)

Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- ges av Föreningen Kvinnoveten- skaplig tidskrift.

Ansv utg Anita Göransson

Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- kommer med 4 nummer om året.

Prenumeration för 4 nr kostar 100 skr. Stödprenumerationer å 150 skr eller mer är mycket välkomna.

Postgiro 8841 78-5

Författarna ansvarar själva for innehållet i sina artiklar.

REFERENSGRUPP

Boel Berner, Mona Eliasson, Anita Göransson, Gunhild Kyle, Eva Magnusson, Ulla Tebelius, Gertrud Åström.

ADRESS

Kvinnovetenskaplig tidskrift Nordenskiöldsgatan 16 41309 Göteborg Tel 031-146604

Förteckning över tidigare utkom- na temanummer och samtliga artiklar kan erhållas från redaktionen.

Grafisk form: Leif Thollander Vinjetter: Ewy Palm

Printed in Sweden by

Graphic Systems AB, Göteborg

ISSN 0348-8365

För insända ej beställda manu- skript ansvaras ej.

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet.

Nr 4 • 1984 • Årg 5

Från redaktionen 3

CAROLYN MERCHANT

Isis nya medvetenhet 7

SYLVIA BENCKERT ELSE-MARIE STABERG

Kvinnoperspektiv på naturvetenskaplig utbildning 17

ELISABET HERMODSSON

Att ge namn 28

EVELYN FOX KELLER

Feminism och vetenskap 30

SIF JOHANSSON

Stockholms Högskola for 100 år sedan — ett naturvetenskapligt universitet med plats för kvinnor 42

Krönika 48 Våra .förmödrar 61 Recensioner 64 Pennskaft 79 Vad händer? 81

Bilden sid 3: Gunhild Kyle vid professorsinstallationen, Göteborg oktober 1984 Foto: G-Pfoto

Ingrid Holmquist, Eva Borgström, Anna Jönasdottir, Lena Boéthius

(3)

Från redaktionen

Redaktionen hälsar från ett höstruggigt kritisk tradition som a n n a r s ofta sätts på Göteborg, d ä r vi nyligen bevistat installa- u n d a n t a g i dessa bistra, realpolitiska tider, tionen av vår kära, nyblivna professor i J a , som detta n u m m e r visar, går inte ens kvinnohistoria, G u n h i l d Kyle. Gunhilds den prestigeladdade naturvetenskapen sä- högtidsföreläsning " R e f o r m v e r k s a m h e t ker for kvinnoforskarna!

och reformverklighet — eller konsten att Naturvetenskapen är kanske det forsk- göra en t u l i p a n a r o s " bars av såväl visionär ningsfalt, som längst lyckats hålla sig utom glöd som kylig realism. Det var en välgö- skotthåll for den feministiska vetenskaps- rande kontrast till den manliga akademism kritiken. Detta kan dels förklaras med att och borgerliga konformism som a n n a r s • naturvetenskapen varit och är påfallande präglade tillställningen. m a n s d o m i n e r a d och dels med att naturve-

Tack och lov att kvinnoforskningen tenskapen länge lyckats uppehålla en bild finns, tänkte vi, n ä r vi hörde universitetets av vetenskapen som objektiv och värde- rektor tala v a r m t för ett gott s a m a r b e t e ringsfri.

mellan forskningen och näringslivet. Inom På sistone har emellertid d e n n a immuni- kvinnoforskningen lever och utvecklas en tet mot kritik börjat ge vika. De kvinnliga

(4)

n a t u r v e t a r n a har blivit fler, har hittat var- a n d r a och tillsammans p å b ö r j a t arbetet med att kritiskt granska naturvetenskapen.

U n d e r de senaste åren har naturvetarkvin- nor i Sverige samlats till flera konferenser och seminarier, d ä r de b å d e diskuterat hur m a n s d o m i n a n s e n inom naturvetenskapen skulle k u n n a brytas och vad en alternativ,

"kvinnlig" naturvetenskap skulle k u n n a in- nebära.

Detta n u m m e r ägnas d e n n a feministiska kritik av naturvetenskapen. Som veten- skapskritik rör den sig ä n n u på ett övergri- p a n d e plan och detaljgranskar sällan en- skilda ä m n e n eller forskningsresultat. H ä r - igenom har n u m r e t till vissa delar fatt en allmänt vetenskapsteoretisk inriktning och anknyter i flera avseenden till ett tidigare n u m m e r av K V T , " K v i n n o r och kunskaps- p r o d u k t i o n " (1/83).

Feminism och naturvetenskap

En viktig inspirationskälla för den framväx- ande feministiska naturvetenskapskritiken är den amerikanska vetenskapshistorikern Carolyn M e r c h a n t , som u n d e r våren vista- des i U m e å som gästforskare. Carolyn Mer- chant har i sin u p p m ä r k s a m m a d e bok The Death of Nature (1980) utifrån ett kvinno- perspektiv och ett ekologiskt perspektiv ifrågasatt det m o d e r n a naturvetenskapliga tänkande som fick sitt genombrott på 1600- talet i och med den "vetenskapliga revolu- tionen". Carolyn M e r c h a n t visar att med det nya vetenskapliga t ä n k a n d e t kom en ny världsbild som drog en skarp gräns mellan människa och n a t u r och som tillät männi- skan (mannen) att behärska och exploatera naturen. Tidigare h a d e en organisk världs- bild varit förhärskande d ä r materian be- traktades som levande och naturen vörda- des som den G o d a M o d e r n . D e n n a världs- bild övergick under 1500- och 1600-talet gradvis till en mekanisk, dualistisk, där människan ställs mot naturen, ande mot materia, rationellt mot irrationellt och manligt mot kvinnligt.

Flera av de b ä r a n d e tankegångarna i The Death of Nature å t e r k o m m e r i den artikel av Carolyn M e r c h a n t som vi här återger un-

der titeln "Isis nya m e d v e t e n h e t " . Isis, den egyptiska m o d e r g u d i n n a n , far i artikeln re- presentera n a t u r e n och Carolyn M e r c h a n t visar hur " I s i s " i den nya naturvetenskapen gradvis förlorar sin gudomliga upp- höjdhet och blir föremål för kontroll och manipulation.

I artikeln rör sig Carolyn M e r c h a n t inom tre olika p r o b l e m o m r å d e n som hon anvisar som intressanta för en feministisk veten- skapskritik, nämligen den västerländska vetenskapliga världsuppfattningen och dess historiska ursprung, den roll som språ- ket — bilder, symboler, myter — spelar inom vetenskapen och dess historia och slutligen kvinnans roll inom vetenskapen och vetenskapshistorien.

Inom det första problemfaltet, den vetenskapliga världsbilden, är det främst den

"positivistiska" synen på m ä n n i s k a n och naturen som hon o p p o n e r a r sig mot. Spe- ciellt vänder hon sig mot synen på kunskap som "oberoende av inflytande från någon bestämd historisk tidpunkt eller plats", d å hon m e n a r att själva d e n n a kunskapssyn är

"begreppsmässigt beroende av en sam- m a n h ä n g a n d e struktur av dualiteter som är k o n t e x t b u n d n a och rotade i historien".

Dessa är subjekt —objekt, aktivitet —passivitet, manligt—kvinnligt samt natur—kultur.

Identifikationen av naturen med kvinnan, och i synnerhet med en kvinna "som bär på hemligheter", är en av de mest segli- vade föreställningarna i vår västerländska kultur, h ä v d a r Carolyn M e r c h a n t . Den positivistiska vetenskapens yttersta mål är att avtvinga d e n n a kvinnliga n a t u r hennes hemligheter, skriver hon vidare, och ger en mängd exempel på h u r vetenskapsmän och filosofer talar om att " t r ä n g a in i", " b e h ä r - ska" och "slita bort slöjan" ifrån naturen.

Av urmodern Isis återstår i modern tid ett nedvärderat, illa tilltygat sexobjekt!

Vi presenterar också en a n n a n ameri- kansk naturvetenskapskritiker, fysikern och vetenskapsteoretikern Evelyn Fox Kel- ler. Hon i n s t ä m m e r i sin artikel, "Femi- nism och vetenskap", i den feministiska kritiken av naturvetenskapens a n t a g a n d e n om objektivitet och rationalitet, men samtidigt

(5)

v a r n a r hon for den intellektuella och politiska fara som d e n n a kritik medför. Det finns en risk, m e n a r hon, att vetenskapen forlorar sig i ideologi och att objektiviteten mister all sin inneboende mening. M o t bak- grund av det relativistiska t ä n k a n d e som då uppstår kan feministiska forskare "frestas att överge sina krav på representation i den vetenskapliga kulturen och i stället b j u d a till återgång till en uteslutande 'kvinnlig' subjektivitet".

Liksom Carolyn M e r c h a n t m e n a r Eve- lyn Fox Keller att en feministisk veten- skapskritik bör analysera h u r objektivitet kopplats s a m m a n med maskulinitet och h u r forskningens mål kommit att förbindas med maktutövning och dominans. M e n den maskulint aggressiva viljan att behär- ska naturen är b a r a den ena sidan av den naturvetenskapliga ambitionen, anser hon.

Den a n d r a är viljan att ingå i en dialog med forskningsobjektet, att låta materialet "ta- l a " till sig i stället för att " p å t v i n g a (det) ett svar".

Dessa u t t a l a n d e n h ä r s t a m m a r från en kvinnlig forskare, B a r b a r a M c Clintock (om vilken Evelyn Fox Keller skrivit en bok som presenteras i recensionsavdelningen).

M e n Fox Keller ger också exempel på lik- n a n d e utsagor från manliga forskare. Mot- sättningen mellan den egalitära och den maktfullkomliga tendensen inom naturvetenskapen blir för henne ytterst inte en frå- ga om kön (eller tidsepoker, som hon också diskuterar). I stället vill hon se den som exempel på ett " d u b b e l t e m a " , som "spe- lats u p p i alla forskares arbete i alla tider", men d ä r den ena polen fatt dominera den a n d r a .

K v i n n l i g a n a t u r v e t a r e — k v i n n l i g n a t u r v e t e n s k a p ? Med Sylvia Benckerts och Else-Marie Sta- bergs artikel " K v i n n o p e r s p e k t i v på naturvetenskaplig u t b i l d n i n g " , kommer vi in på frågan om hur de kvinnliga n a t u r v e t a r n a skulle k u n n a f ö r ä n d r a sin vetenskap. I detta s a m m a n h a n g diskuterar författarna hur utbildningen skulle k u n n a medverka till att skapa fler kvinnliga naturvetare och bereda marken för en a n n o r l u n d a naturvetenskap.

De återger flera undersökningar som visar att flickor intresserar sig för de delar av naturvetenskapen som är människo- och samhällsorienterade. I d e n n a kvinnliga hållning finns också en utgångspunkt för en förändrad naturvetenskap i livets tjänst, menar de.

Att kvinnor inte alltid behöver k o m m a till korta inom naturvetenskaplig utbildning, det visar Sif J o h a n s s o n i artikeln

"Stockholms högskola för 100 år s e d a n " . Stockholms högskola var vid slutet av förra å r h u n d r a d e t ett nystartat, radikalt lärosä- te, som trots att det endast hade naturvetenskaplig fakultet hade förhållandevis m å n g a kvinnliga s t u d e r a n d e och forskare.

Den mest n a m n k u n n i g a var professorn i matematik, Sonja Kovalevsky.

I detta n u m m e r s krönikedel fortsätter diskussionen om en kvinnopräglad naturvetenskap. K a r i n Due och M a r i e M u h r de- monstrerar ett alternativt, "dialogiskt" för- hållningssätt till forskningsobjektet i artikeln " A t t identifiera sig med naturen — osakligt?" Kerstin Berminge diskuterar evolutionsteorier ur kvinnoperspektiv och Lena Trojer r a p p o r t e r a r från en konferens med Carolyn M e r c h a n t . Slutligen: h o p p a inte över dikt-och-bild-sidan! Även där finns debatten med ett inlägg av konstnären och författaren Elisabet Hermodsson, som j u är en av våra skarpaste positivismkritiker både vad gäller naturvetenskap och h u m a - niora.

F r a m t i d s p l a n e r

Att Kvinnovetenskaplig tidskrift n u m e r a finns i Göteborg är väl redan bekant för de flesta. I den nya redaktionslokalen på Norden- skiöldsgatan 16 a r b e t a r Ingrid Holmquist, fil dr i engelsk litteratur och lärare på Kul- turvetarlinjen och Eva Borgström, for- skarstuderande i litteraturvetenskap. Övri- ga m e d l e m m a r i redaktionen är för närva- rande A n n a J o n a s d ö t t i r , statsvetare och Lena Boéthius, konstvetare.

Efter bästa förmåga vill vi försöka spegla den bredd och rikedom som finns inom kvinnoforskningen i Sverige och Norden.

Vi vill tillgodose forskarnas behov av teore-

(6)

tisk debatt och kunskapsförmedling, men vi vill också nå ut till alla de kvinnor (och m ä n ) utanför universitetet som kan ha nyt- ta och glädje av kvinnoforskningens resultat.

Nästa n u m m e r av tidskriften — som kommer i början av mars — h a n d l a r om kvinnor och psykologi och därefter följer n u m m e r om politik och biologisk reproduk- tion/befolkningspolitik. Som ni ser fortsät- ter vi med t e m a n u m m e r , men en nyordning blir att vi utökar u t r y m m e t för artiklar ut- anför temat. T e m a n u m m e r har m å n g a för- delar, bl a passar de j u u t m ä r k t för att intro- ducera nya problemfalt, men med tiden kan temaformen bli alltför stelbent och i värsta fall leda till att kontakten mellan forskarna och tidskriften avstannar. G o d a skäl finns alltså för att begränsa temats omfång och vi

kommer att börja med detta u n d e r 1985.

Ni är alltså v a r m t välkomna med artiklar och debattinlägg. Vi är också t a c k s a m m a för synpunkter på tidskriften. Skriv eller ring — eller titta u p p om ni har v ä g a r n a förbi!

Tack!

Vi ser det som en h e d r a n d e och ansvarsfull uppgift att ta över arbetet med Kvinnoveten- skaplig tidskrift. U n d e r förberedelserna för detta vårt första n u m m e r av tidskriften har vi förstått vidden av det arbete som lunda- redaktionen har lagt ner för att göra tidskriften till vad den är idag. Tack för det arbetet och tack för all den hjälp och all den u p p m u n t r a n ni har gett oss!

(7)

C A R O L Y N M E R C H A N T

Isis nya medvetenhet

Carolyn Merchant diskuterar här vad ett feministiskt perspektiv på vetenskapen och dess historia kan innebära. Hon skisserar tre viktiga

områden för den feministiska kritiken: den vetenskapliga världsbilden, den vetenskapliga praktiken och de symboliska

strukturer som förbinder dessa områden.

George S a r t o n p u b l i c e r a d e 1913 for första g å n g e n v a d som skulle bli tidskriften för History of Science Society. H a n kallade d e n Isis efter den egyptiska m o d e r g u d i n n a som förknippades m e d Nilens årliga ö v e r s v ä m - n i n g a r . Enligt S a r t o n , i h a n s History of Science, p å b ö r j a d e Isis " s i n a e r ö v r i n g a r i u t l a n d e t u n d e r det s j u n d e å r h u n d r a d e t , o m inte tidigare. H e r o d o t o s säger a t t . . . kvin- n o r n a i C y r e n e d y r k a d e h e n n e . . . T e m p e l och inskriptioner till Isis och a n d r a egyptiska g u d a r står att f i n n a p å m å n g a av öar- na, till och m e d p å det heliga D e l o s . . . " I G r e k l a n d , fortsatte S a r t o n , firades hon vid de eleusinska m y s t e r i e r n a som " D e m e t e r , u p p h ö j e l s e n av m o d e r s k ä r l e k e n . " H o n " s ä - ger om sig själv att 'jag ä r allting som h a r varit, som ä r n u och alltid skall v a r a , ingen dödlig h a r n å g o n s i n ö p p n a t min k l ä d n a d ' . " ' För S a r t o n , såväl som för gre- kerna, symboliserar Isis n a t u r e n , och hennes k l ä d n a d döljer n a t u r e n s hemligheter.

E n d a s t d e som h a d e invigts g e n o m myste- rierna (senare g e n o m v e t e n s k a p e n ) k u n d e s k ö n j a d e n verklighet " s o m ä r n u och alltid skall v a r a " .

V a d ledde f r å n d e n egyptiska kulten av m o d e r g u d i n n a n , Isis, till S a r t o n s syn p å vetenskapshistorien som " f ö r v ä r v a n d e t och s y s t e m a t i s e r a n d e t av positiv k u n s k a p , " en process som kan symboliseras av avslöjan- det av Isis h e m l i g h e t e r ? A r ett s å d a n t bild- språk f o r t f a r a n d e f ö r h ä r s k a n d e i veten- s k a p s m ä n s och vetenskapshistorikers arbe- ten? K a n en feministisk vetenskapshistoria

b i d r a m e d ett nytt perspektiv p å d e n n a di- sciplin och p å den symbolik som ä r förbun- den m e d dess s k y d d s g u d i n n a , Isis?

E n feministisk v e t e n s k a p s h i s t o r i a inbe- griper ett kvinnligt perspektiv på vetenskapen, n a t u r e n och s a m h ä l l e t , studiet av kvinnors u p p r o r m o t traditionella roller in- o m v e t e n s k a p e n , och ett kvinnligt medve- t a n d e o m varför kvinnor givits en lägre ställning och d ä r f ö r uteslutits f r å n historisk litteratur. Ett feministiskt synsätt p å vetenskap och historia kan avslöja d o l d a fördo- m a r inom ett fält som u n d e r s e n a r e å r a n - sett sig fritt från n u t i d e n s kulturellt g r u n d a - de a n t a g a n d e n n ä r m a n b e h a n d l a t det för- flutnas v e t e n s k a p . U t ö v e r d e t t a kan det er- b j u d a a l t e r n a t i v a tolkningar av vetenskapens u p p k o m s t h i s t o r i a , v e t e n s k a p e n s pro- fessionalisering och den vetenskapliga v ä r l d s u p p f a t t n i n g e n . D e s s u t o m kan det s k a p a nya synteser i n o m dessa falt.

J a g tar h ä r u p p till diskussion tre o m r å - den i n o m vilka ett feministiskt perspektiv kan k o m m a m e d en kritik av v e t e n s k a p e n och dess historia och f r a m k a s t a n y a frågor att u n d e r s ö k a . I n o m det första ä r tyngd- p u n k t e n lagd p å d e n v ä s t e r l ä n d s k a vetenskapliga v ä r l d s u p p f a t t n i n g e n , dess historiska u r s p r u n g och h u r d e n n a u p p f a t t n i n g h a r g e n o m s y r a t vetenskapshistorien; inom det a n d r a p å d e n roll som spelas av språk, bild och m e t a f o r i n o m v e t e n s k a p e n och dess historieskrivning; i n o m det t r e d j e p å det sätt p å vilket kvinnor, kvinnors roller och kvinnliga forskare p o r t r ä t t e r a s av hi-

(8)

storiker. D e n n a u p p d e l n i n g ö v e r e n s s t ä m - m e r m e d en historieförklaringsteori som g r u n d a r sig p å s a m s p e l e t mellan överbygg- n a d (t ex v ä r l d s u p p f a t t n i n g , ideologi, be- greppssystem) och b a s (t ex sociala roller, beteende, p r o d u k t i o n , r e p r o d u k t i o n ) . Det- ta samspel f ö r m e d l a s g e n o m symboliska n o r m a t i v a s t r u k t u r e r (t ex bild, metafor, beskrivning, föreskrift, f r a m s t ä l l n i n g ) — den sorts förklaring j a g h a r försökt utveckla i min bok The Death of Naturel

E n o b j e k t i v i t e t s i d e o l o g i

På ö v e r b y g g n a d e n s , eller ideologins, nivå h a r den filosofi o m n a t u r e n som styrt m å n g a v e t e n s k a p s m ä n s a r b e t e varit d e n logiska positivismen. Positivismen förutsät- ter att v ä l g r u n d a d , verifierbar, följaktligen positiv k u n s k a p o m v ä r l d e n i sista h a n d k o m m e r f r å n e r f a r e n h e t e r som erhållits ge- n o m s i n n e n a eller g e n o m e x p e r i m e n t och som tolkats g e n o m det m a t e m a t i s k a språ- kets och logikens k o n v e n t i o n e r och regler.

V e t e n s k a p l i g k u n s k a p är regelstyrd, kon- textlös och empiriskt verifierbar, och som s å d a n gör d e n a n s p r å k p å att v a r a objektiv, d v s o b e r o e n d e av i n f l y t a n d e f r å n n å g o n b e s t ä m d historisk t i d p u n k t och plats. Ä n d å ä r det positivistiska synsättet p å n a t u r e n och historien självt b e g r e p p s m ä s s i g t bero- e n d e av en s a m m a n h ä n g a n d e s t r u k t u r av dualiteter som ä r k o n t e x t b u n d n a och rotade i historien: d u a l i t e t e r n a subjekt och objekt, aktivitet och passivitet, m a n l i g t och kvinnligt s a m t n a t u r och kultur.

D e n g r u n d l ä g g a n d e d i k o t o m i n är den mellan subjekt och objekt, och objektiviteten, den logiska positivismens s i g n u m , är förvisso helt a v h ä n g i g av d e n n a . O b j e k t i - fieringen av n a t u r e n h a r sin g r u n d i Aristo- teles lokalisering av verkligheten till sinne- v ä r l d e n s objekt, och gjordes explicit g e n o m Descartes s ä r s k i l j a n d e av a n d e f r å n m a t e - ria, d v s av t ä n k a n d e subjekt från externt objekt. D u a l i s m e n mellan aktivitet och passivitet a n t a r att det finns ett aktivt subjekt

— m ä n n i s k a n — som m o t t a r , tolkar och r e a g e r a r p å s i n n e s d a t a som tillhandahålls av ett passivt objekt — n a t u r e n . N a t u r e n som objekt, a n t i n g e n d e n u p p f a t t a s som

ting (i det aristoteliska systemet) eller som partiklar (i det cartesianska) utgörs av d ö d passiv m a t e r i a satt i rörelse av v e r k a n d e - eller ä n d a m å l s o r s a k e r (Aristoteles) eller av ö v e r f ö r a n d e t av rörelse (Descartes). F r å n s a m m a aristoteliska rötter som objektivi- tetsideologin k o m m e r s a m m a n k o p p l a n d e t av passivitet m e d kvinnlighet och aktivitet m e d m a n l i g h e t . S o m Aristoteles u t t r y c k t e det: " k v i n n a n , som k v i n n a , ä r passiv, och m a n n e n , som m a n , ä r aktiv, och rörelsens princip k o m m e r f r å n h o n o m " .3 D e n manliga s ä d e n b i d r a r m e d energi och rörelse till e m b r y o t , k v i n n a n t i l l h a n d a h å l l e r materian, eller den passiva p r i n c i p e n . Slutligen identifieras k u l t u r e n m e d det aktiva subjektet och följaktligen m e d m a n n e n , som en passage f r å n G e o r g Simmel klargör:

Behovet av . . . korrekthet när det gäller praktis- ka bedömningar och objektivitet när det gäller teoretisk kunskap . . . hör, som förstås av deras form och av deras anspråk, till mänskligheten i allmänhet, men i deras faktiska historiska ge- staltning är de genomgående maskulina. Antag att vi beskriver dessa ting, uppfattade som abso- luta idéer, med det enda ordet "objektiv", då finner vi att i vår arts historia är ekvationen objektiv=maskulin välgrundad.4

Aristoteles identifikation av den kvinnliga principen m e d passivitet och den d ä r p å föl- j a n d e s a m m a n k o p p l i n g e n av passivitet

m e d objekten och s i n n e v ä r l d e n h a r utgjort g r u n d e n för d e n v ä s t e r l ä n d s k a k u l t u r e n s filosofi.

Sociologer i n o m F r a n k f u r t s k o l a n h a r visat h u r subjekt—objekt och d e å t f ö l j a n d e d u a l i t e t e r n a i det traditionella västerländs- ka t ä n k a n d e t ä r förenade m e d ett m a k t t ä n - kande. E f t e r s o m ett aktivt, k o n t r o l l e r a n d e subjekt ä r skilt f r å n och b e h ä r s k a r ett passivt, kontrollerat objekt kan d e n vetenskapliga definitionen p å objektivitet rättfärdig- göra att m a n u t ö v a r kontroll över allt som av k u l t u r e n tilldelats en lägre ställning i tingens " n a t u r l i g a " o r d n i n g . D e n u p p r ä t t - håller p å så sätt en hierarkisk o r d n i n g d ä r subjektet b e h ä r s k a r objektet, manligt r å d e r över kvinnligt och k u l t u r e n över n a t u r e n . F r a m f ö r a l l t kan d e t t a b e g r e p p s s y s t e m rätt- fardiggöra kvinnors u n d e r o r d n a d e ställ- ning i t ex det m o d e r n a i n d u s t r i s a m h ä l l e t

(9)

d ä r de isoleras g e n o m att de p r o d u k t i v a ( a l l m ä n n a , m a n l i g a ) s f ä r e r n a skiljs från de r e p r o d u k t i v a (kvinnliga, p r i v a t a ) . Histo- riskt h a r n a t u r e n och det kvinnliga identi- fierats m e d v a r a n d r a och den kulturella ideologin h a r legitimerat att b å d a b e h ä r - skats. D e n n a identifikation u p p t r ä d e r i ar- beten av m ä n som F r a n c i s Bacon, William H a r v e y , T h o m a s H o b b e s , J o s e p h Glanvill och R o b e r t Boyle, för att b a r a n ä m n a n å g r a av den m o d e r n a v e t e n s k a p e n s " f ä d e r " , och den g e n o m s y r a r hela vetenskapshistorien.

( )

Symbolens betydelse

Det a n d r a o m r å d e t d ä r ett feministiskt perspektiv kan ge oss en möjlighet att avslöja k ö n s f ö r d o m a r och o m f o r m u l e r a traditionella tolkningar av vetenskapshistorien ä r i n o m d e n värld som utgörs av den symboliska s t r u k t u r e n . M a n l i g och kvinnlig symbolik och metaforik förbinder ett s a m - hälles ideologiska ö v e r b y g g n a d m e d dess dagliga aktiviteter och ger oss en inblick i u r s p r u n g e t till d e språkliga m ö n s t e r som f o r t f a r a n d e g e n o m s y r a r m o d e r n a historiska och vetenskapliga a r b e t e n . Bilder, m e t a - forer, m y t e r och beskrivningssätt kan an- tingen legitimera d o m i n e r a n d e begrepps- system eller u t g ö r a alternativ till den traditionella u p p f a t t n i n g e n . S å d a n a bildsystem h a r en n o r m a t i v f u n k t i o n , eftersom d e ä r förbindelseled m e l l a n ett s a m h ä l l e och dess b e g r e p p s m ä s s i g a ideologi och d e s s u t o m förstärker dess b e t e e n d e . S p r å k e t s roll vad gäller s t r u k t u r e r a n d e t av v å r u p p f a t t n i n g av subjekt—objektrelationer, m e t a f o r e n s interaktionsteori, m e t a f o r e n s politik, ä r ä m n e n som vetenskapsfilosofer för n ä r v a - r a n d e inriktar sig p å , och d e b o r d e u p p - m ä r k s a m m a s även av feministiska vetenskapshistoriker. D e n s t a r k a s t e b l a n d s å d a - n a föreställningar ä r identifikationen av n a - t u r e n m e d k v i n n a n , i s y n n e r h e t m e d en kvinna som b ä r p å h e m l i g h e t e r .6

K v i n n l i g t b i l d s p r å k och m y t e r eller tros- satser som r e p r e s e n t e r a s av kvinnofigurer speglar en k u l t u r s s k i f t a n d e v ä r d e r i n g a r . D e n symbolik som förknippas m e d N a t u r e n

Gudinnan Isis. Ur "Egypte. L'art des pharaos" av Irmgard Woldering, Paris 1963.

u p p h ö j d till g u d o m l i g h e t och som inleddes m e d Isis v ä g r a n att ö p p n a sin k l ä d n a d , ge- n o m g å r b e t y d a n d e förändringar u n d e r m e - deltiden och f r a m å t . P å e l v a h u n d r a t a l e t be- skrivs n a t u r e n av den n y p l a t o n s k a kated- ralsskolan i C h a r t r e s som g u d i n n a n N a t u - ra, den lägre f o r m e n av den p l a t o n s k a världssjälen. I Alain d e Lilles allegori Natu- rens klagan sörjer N a t u r a över att hon, d å hon utsatts för k r ä n k a n d e ö v e r g r e p p av m ä n n i s k o r n a som aggressivt t r ä n g e r in i himlens hemligheter, fått sin ä r b a r h e t s k l ä d n a d söndersliten och d ä r i g e n o m expo- n e r a t s för den stora m a s s a n s blickar.

" J u n g f r u n s k r o p p var skyld av en tunika i s i d e n d a m a s t , p r y d d m e d ett figurativt h a n d g j o r t b r o d e r i . . . i dess c e n t r a l a parti lade m a n n e n den lättjefulla sensualiteten åt sidan och t r ä n g d e in i himlens h e m l i g h e t e r g e n o m att a n v ä n d a förnuftet som direkt r e d s k a p . " N a t u r a , v a r s " a n l e t e f u k t a t s av

(10)

ett regn av t å r a r " tillfrågas o m varför hennes k l ä d n a d är i trasor:

"Det förundrar mig", sade jag sedan, "att vissa partier av din tunika, vilka borde vara som den äktenskapliga föreningen, är svårt sönderslitna i de delar av strukturen där den konstnärliga fantasien ger en bild av människan." "Av det vi tidigare berört", svarade hon, "kan du sluta dig till vad hålen och revorna i broderiet har for mystisk innebörd. För eftersom många män, som vi tidigare nämnt, har gripit till vapen mot sin moder i vrede och våld har de därefter, sedan de skapat en djup klyfta av tvedräkt mellan sig själva och henne, handgripligen vänt sin vrede mot mig. De sliter sönder min dräkt bit för bit och tvingar mig så långt de förmår, mig, som de borde skruda i tillbedjan och vördnad, att med avsliten klädnad lida smälek som en sköka.

Denna tunikas skick kommer sig således av denna reva, ty endast genom männens orättfärdiga angrepp har min ärbarhets klädnad utsatts för vanära och splittring."7

D e n sortens symbolik för t a n k a r n a till våld- täkt eller sexuell erövring av b å d e kvinnor och n a t u r e n . S a m t i d i g t som n a t u r e n , som utsatts för d e t t a aggressiva u t f o r s k a n d e , be- skrivs som en o f r e d a d kvinna, symboliseras det kvinnliga av en i n h ä g n a d , som ofta kopplas till n a t u r e n s r i k e d o m a r , och som m a n också kan b r y t a sig igenom. Av det skälet f r a m s t ä l l e r m e d e l t i d a k o n s t n ä r e r g u d i n n a n V e n u s eller j u n g f r u M a r i a i in- h ä g n a d e t r ä d g å r d a r eller i n o m stencirklar, vilka symboliserar kvinnoskötet, kärleken, f r u k t s a m h e t e n och n j u t n i n g e n . C h a u c e r förlägger sina komiska berättelser till m u r - o m g ä r d a d e t r ä d g å r d a r d ä r älskaren sym- boliskt t r ä n g e r in i kvinnoskötet n ä r h a n skaffar sig i n t r ä d e till t r ä d g å r d e n . I " K ö p - m a n n e n s s ä g e n " , som b a s e r a r sig p å bi- belns " H ö g a v i s a n " , tillverkar D a m y a n en nyckel för att k u n n a låsa u p p d e n cirkelfor- m a d e t r ä d g å r d e n och älskar d ä r e f t e r m e d en u n g flicka som befinner sig i ett f r u k t b ä - r a n d e t r ä d .8

På s e x t o n h u n d r a t a l e t s förs b l o t t a n d e t av Isis, från det att m a n tar av h e n n e s kläd- n a d , vidare till det inre av h e n n e s kropp.

Francis Bacon ger d å sin m o d e r n a veten- s k a p s m a n r å d e t att tvinga ur n a t u r e n de h e m l i g h e t e r hon b ä r i sitt sköte, att söka

Gudinnan Isis. Ur "Art of Ancient Egypt" av Kazimierz Michalouiski, New York 1968.

ä n d a in i n a t u r e n s inälvor efter " s a n n i n g e n som ligger dold i d j u p a g r u v o r och g r o t t o r "

och " a t t f o r m a h e n n e p å s t ä d e t " . [ ]

" I n g e n m a n bör heller d r a sig för att t r ä n g a in i dessa hål och skrymslen, n ä r hela h a n s syfte j u är att söka efter s a n n i n g e n " . För Bacons t a l e s m a n , J o s e p h Glanvill, som h ä v d a d e att n a t u r e n m å s t e " b e h ä r s k a s "

och " k o n t r o l l e r a s " g e n o m " u t f o r s k n i n g av d j u p e n . . . och av gåtor av m e r s v å r å t k o m - ligt s l a g " , v a r inget till större h j ä l p ä n mik- roskopet, för " n a t u r e n s h e m l i g h e t e r står inte att finna i större massor, u t a n i dessa s m å t r å d a r och skrevor som är för fina för att vi u t a n h j ä l p skall k u n n a n å d e m m e d v å r a egna k l u m p i g a s i n n e n " . I Vanity of Dogmati- zing p å p e k a d e Glanvill att " N a t u r e n s m e r g r o v h u g g n a v a r u u t b u d " ligger " b l o t t a t för v a r t e n d a o t r ä n a t m ä n n i s k o ö g a , m e d a n

(11)

h e n n e s m e r s p a r s m a k a d e r i k e d o m a r e n d a s t u p p l å t e r sig för d e r a s ögon vilka är redo att betala m e d svett och m ö d a " .

U n d e r försöken att u p p n å s å d a n kunskap vilseförs emellertid ofta det g o d a om- d ö m e t av k ä n s l o r n a , för " k v i n n a n i oss fort- far m e d ett b e d r ä g e r i likt det som p å b ö r j a - des i L u s t g å r d e n : och v å r t förstånd är för- m ä l t m e d en E v a lika d ö d s b r i n g a n d e som v å r t eländes m o d e r " .9

N ä r vi k o m m i t f r a m till a r t o n h u n d r a t a l e t t a r n a t u r e n själv av sig sin slöja och u p p e n - b a r a r frivilligt sina hemligheter. E n skulp- t u r av Louis E r n e s t Barrias, " L a N a t u r e se devoilant d e v a n t la science" ( " N a t u r e n av- slöjar sig för v e t e n s k a p e n " ) är p a s s a n d e placerad vid i n g å n g e n till medicinska fa- kulteten vid S o r b o n n e i Paris. E n n a k e n kvinna (inspirerad av n y m f e n eller n a t u r - g u d i n n a n p å en f e m t o n h u n d r a t a l s g r a v y r ) f r u k o s t e r a r i gräset t i l l s a m m a n s m e d två fullt p å k l ä d d a h e r r a r p å E d o u a r d M a n e t s tavla " L e D é j e u n e r sur 1'herbe" (1863) ( " F r u k o s t i det g r ö n a " ) . " M o t h e r E a r t h Laid B a r e " ( " M o d e r j o r d , a v s l ö j a d " ) av A l e x a n d e r H o g u e (1936) föreställer en kvinnlig form som bildats av e r o d e r a d e j o r d h ö g a r i det t o r k d r a b b a d e O k l a h o m a p å

30-talet.1 0

På n i t t o n h u n d r a t a l e t ser vi h u r veten- s k a p s m ä n n e n n ä r en intensiv förhoppning o m att n a t u r e n s slöja skall k u n n a lyftas från själva m a t e r i e n (kvinnlig av tradition) så att alla kan b e s k å d a a t o m e n s d o l d a hemligheter. M a n h o p p a s " a t t k u n n a lyfta en flik av den slöja som döljer s k a p e l s e n . . . Alla h o p p a s vi a t t . . . en sensationell till—

l ä m p n i n g av r a d i u m skall slita b o r t slöjan fullständigt och att s a n n i n g e n skall u p p e n - b a r a sig inför allas ö g o n " , t i l l k ä n n a g j o r d e ledarartikeln i Le Radium 1904. " B e g r e p p e t o u t g r u n d l i g a mysterier h a r a v f a r d a t s " , skrev sir William C r o o k e s 1903. " E t t mys- t e r i u m ä r till för att lösas — och ' e n d a s t m ä n n i s k a n kan g e n o m f ö r a det omöjliga' " . H a n s R e i c h e n b a c h ställde 1933 kärnfysi- kerna inför u p p g i f t e n att " l y f t a slöjan från d e hemligheter som o m g e r m a t e r i e n s inre s t r u k t u r " och tidskriften Harpers r e d a k t ö r e r uttryckte 1924 sin förtjusning inför att dess s t r u k t u r "blottlagts".1 1

Den sortens s p r å k h a r inte p å något sätt försvunnit m e d v å r a d a g a r s v e t e n s k a p . Ny- h e t s r e p o r t r a r som beskrev M o u n t St. H e - lens u t b r o t t i W a s h i n g t o n i m a j 1980 inter- v j u a d e en geolog som på s t å e n d e fot ut- n ä m n d e s till vulkanolog:

Fråga: Vad kommer att hända härnäst med Mount St. Helens? Geologen: Vi vet inte vad hon kommer att göra. Hennes länder skälver .. . Vi känner inte till hennes avsikter. Vetenskaps- männen har inte kunna tränga ner tillräckligt djupt i henne med sina instrument.1''

F a s t ä n s å d a n a citat för t a n k a r n a till sexuella ö v e r g r e p p p å n a t u r e n och kan b e t r a k t a s som s å d a n a utifrån det vetenskapliga språ- kets och m e t a f o r e n s utveckling, är ytterligare a r b e t e n ö d v ä n d i g t . D e n vetenskapliga metaforens betydelse förändras m e d tiden och är helt och hållet b u n d e n till sitt historiska s a m m a n h a n g . E n d a s t s a m m a n h a n g e t kan kasta ljus över språkets betydelse i ett givet s a m h ä l l e vid ett givet historiskt ögon- blick. ( )

Liksom v e t e n s k a p s m ä n n e n a c c e p t e r a r v e t e n s k a p s h i s t o r i k e r n a u t a n v a r j e tvekan och kritisk k o m m e n t a r den språkliga identifikationen av n a t u r e n m e d det kvinnliga.

Vid ö v e r s ä t t n i n g a r f r å n språk m e d feminint genus behåller m a n den f e m i n i n a f o r m e n hellre än att a n v ä n d a sig av " d e n / d e t " . I enlighet h ä r m e d citerar J o h n H e i l b r o n Fontenelle: " S å tycktes det för d e m som var eniga m e d Fontenelle o m att ' n a t u r e n ald- rig blir så b e u n d r a d som n ä r hon är för- s t å d d ' " . H e i l b r o n kanske b a r a b e v a r a r Fontenelles avsikt, m e n filosofen och sys- temteoretikern C . W e s t C h u r c h m a n a n t a r ett baconskt språk i sin beskrivning av det klassiska laboratoriet: "Slutligen bör vi no- tera det klassiska l a b o r a t o r i e t s g r u n d l ä g - g a n d e a n t a g a n d e — n ä m l i g e n att n a t u r e n varken är nyckfull eller hemlighetsfull. O m n a t u r e n vore nyckfull skulle hon säga en sak till en i a k t t a g a r e och n å g o n t i n g helt a n n a t till en a n n a n ... N a t u r e n är inte heller h e m - lighetsfull, i den m e n i n g e n att h o n inte för alltid k o m m e r att dölja vissa sidor av sitt v ä s e n . . . " .1 3

(12)

Satt i relation till dessa exempel blir de sexuella ö v e r t o n e r n a i följande citat från George S a r t o n mycket tydligare:

Jag läste i morse i tidningen att en man vid namn John 0'Brien avled hastigt i Boston med- an han tittade på en brottningsmatch... För- modligen hade han dåligt hjärta och den spän- nande brottningen blev för mycket för honom.

J a g har inga svårigheter att förstå honom och han har min sympati, för jag har gång efter annan blivit djupt rörd då jag tänkt på hur mina medmänniskor brottats, inte med andra männi- skor, utan med själva naturen, för att lösa hennes mysterier, för att tolka hennes budskap.1 4

Den positivistiska v e t e n s k a p e n s slutliga mål är att avtvinga Isis de hemligheter hon b ä r inom sig. D e n verkliga betydelse S a r t o n fäste vid Isis som v e t e n s k a p e n s skyddsgu- d i n n a står alltså att finna inom den språkli- ga tradition som i n n e b ä r ett sexuellt eröv- r a n d e av n a t u r e n . G e n o m s å d a n a exempel kan vetenskapshistoriker bli m e d v e t n a o m h u r k ö n s f ö r d o m a r h a r g e n o m s y r a t d e r a s eget a r b e t e och d e kan h j ä l p a till att befria Isis från k ö n s v ä r d e r i n g a r som är av kulturellt u r s p r u n g .

K v i n n o r o c h v e t e n s k a p Det t r e d j e o m r å d e d ä r ett feministiskt perspektiv kan ge u p p h o v till nya tolkningar i n o m vetenskapshistorien gäller basens ni- vå: d e sociala rollernas inflytande p å veten- skapsteorin, kvinnors roll inom vetenskapen s a m t de v e t e n s k a p e r som historiskt för- k n i p p a t s m e d kvinnor. M å n g a vetenskapshistoriker h a r i likhet m e d G e o r g e S a r t o n f ö r k n i p p a t v e t e n s k a p e n s f r a m s t e g , den mänskliga k u l t u r e n s u p p k o m s t och förverk- ligandet av den m ä n s k l i g a b e s t ä m m e l s e n med m a n n e n :

Vi intresserar oss en smula för varje man och kvinna vi kommer tillräckligt nära. Borde vi då inte vara ännu mer intresserade av de män som mera fullständigt uppfyller artens bestämmel- s e ? . . . Samma instinkt som gör sportälskare omättligt intresserade av sina hjältar far den vetenskapligt intresserade humanisten att ställa den ena frågan efter den andra om de stora män han har att tacka för sitt kunskapsarv och sin kultur. För att tillfredsställa denna sunda in-

stinkt är det nödvändigt att iordningställa de- taljerade och tillförlitliga biografier över de män som utmärkte sig i sökandet efter sanningen.1' I m o t s a t s till d e t t a håller m a n nu på att omtolka kvinnors roller i n o m v e t e n s k a p e n och lyfta f r a m kvinnliga forskare ur glöm- skan, inte enligt n å g o n teori om den stora kvinnan m o t s v a r a n d e S a r t o n s idé o m den store m a n n e n , u t a n f r å n ett perspektiv d ä r kvinnor som sociologisk g r u p p tar u p p k a m p e n m o t d e kulturella n o r m e r som läg- ger h i n d e r i v ä g e n för d e r a s m e d v e r k a n inom v e t e n s k a p e n . K v i n n o r m e d feministiska perspektiv p å v e t e n s k a p e n , som M a r g a r e t C a v e n d i s h , M a r y Astell och M a r y Wollsto- necraft s t u d e r a s j ä m s i d e s m e d kvinnors vetenskapliga a r b e t e n inom s å d a n a ä m n e n som a s t r o n o m i , m a t e m a t i k , kemi och geolo- gi. M a n tar också u p p f r å g a n o m h u r vissa vetenskapsfält professionaliserades efter könsgränser som syftade till att u t e s t ä n g a kvinnor, m e d a n a n d r a , som n ä r i n g s l ä r a , hushållslära och u n d e r v i s n i n g kom att do- m i n e r a s av kvinnor.1 6

Ett exempel p å ett fält som traditionellt förknippats m e d kvinnor ä r b o t a n i k e n . K v i n n l i g a " h e a l e r s " , kvinnors k u n s k a p o m örters egenskaper, o d l a n d e t av medicinal- växter och studiet av elisabetanska ö r t h a n d b ö c k e r skrivna av kvinnor, är om- r å d e n som ger rika möjligheter till v i d a r e forskning. D e n sexuellt b a s e r a d e kategori- seringens betydelse inom växtstudiet ä r inte helt igenom otvetydig. På s j u t t o n h u n d r a - talet ledde, som A n n Shteir visat, L i n n é s sexualsystem till att m a n b ö r j a d e a n v ä n d a ett språk för v ä x t s y s t e m a t i k e n s kategorier som h ä m t a t s f r å n det m ä n s k l i g a b e t e e n d e t

— j u n g f r u r , k o n k u b i n e r , e u n u c k e r , polyga- mister. D e n n a sexualisering av fältet föran- ledde m ä n att, i likhet m e d R i c h a r d Pohl- whele 1798, fördöma kvinnors insatser inom botaniken som n å g o n sorts p e r v e r t e r a d form av s t ä l l f ö r e t r ä d a n d e sex. M e n botaniken gav dock m å n g a k v i n n o r en intellektuell sysselsättning som d e entusiastiskt enga- g e r a d e sig i.17

K o p p l i n g e n k v i n n o r och v ä x t e r h a d e fak- tiskt blivit så inrotad i k u l t u r e n att botaniken h a d e vissa svårigheter att e t a b l e r a sig som ett fält l ä m p a t för m ä n . 1887 k ä n d e sig

(13)

J F A A d a m s föranledd att skriva en artikel med titeln " Ä r b o t a n i k e n ett p a s s a n d e ä m - ne för m ä n ? " . " D e t v e r k a r finnas en idé hos somliga u n g a m ä n " , b ö r j a d e h a n , " a t t botaniken inte ä r ett m a n l i g t ä m n e ; att d e n är ett fält som blott och b a r t ä r dekorativt, p a s s a n d e för u n g a d a m e r och förvekligade ynglingar, m e n inte l ä m p l i g för starka och snillrika u n g a m ä n som vill b e g a g n a sig av sina krafter på b ä s t a s ä t t " . H a n s försvar för botaniken låter b e k a n t . B o t a n i k e n erbjöd m ä n en g r u n d l i g intellektuell fostran och tillfällen till att " h ä r d a sina m u s k l e r " och att " u t i n a t u r e n s enslighet t r ä n g a in i hennes u n d e r b a r a m y s t e r i e r " . B o t a n i k e r n a h a r inte b a r a haft svårigheter m e d att bevisa att b o t a n i k e n b e f r ä m j a r " e n kraftfull k r o p p och själ och en r o b u s t k a r a k t ä r " , u t a n bota- nikhistorikerna v e r k a r h a haft lika stora p r o b l e m m e d att frigöra b o t a n i k e n från

" d e n m a r k a n t f e m i n i n a a n s t r y k n i n g som varit b o t a n i k e n s tvivelaktiga ö d e " .1 8

Z o o l o g i o c h s o c i o b i o l o g i

Lika g i v a n d e skulle det v a r a att u n d e r s ö k a zoologin, inklusive den betydelse kvinnor h a r haft för faltets utveckling s a m t h u r detta professionaliserats u t i f r å n förutsättning- ar som h a r bidragit till att utesluta kvinnor.

Speciellt g i v a n d e skulle det v a r a att u n d e r - söka det i n f l y t a n d e sociala a n t a g a n d e n o m kvinnor h a r u t ö v a t p å zoologiska studier och teorier. Historiskt h a r kvinnor förknip- pats med det a n i m a l a , i s y n n e r h e t n ä r det gäller sexuella begär. U n d e r r e n ä s s a n s e n h ä n f ö r d e m a n kvinnors förmodade sexuella lust till en större b e n ä g e n h e t för d j u r i s k a lidelser, d e n kristna k y r k a n b e t r a k t a d e det kvinnliga sexuella b e g ä r e t som en källa till u n d e r g å n g för m a n n e n , och p r o t e s t a n t e n J o h n K n o x ( 1 5 0 5 - 1 5 7 2 ) likställde o t ä m j d a

kvinnors " o m å t t l i g a l u s t a r " m e d d j u r s . Ny- ligen gjorde D o n n a H a r a w a y en undersök- ning av den sociala s t r u k t u r e n s inflytande på p r i m a t f o r s k n i n g e n s historia. H o n g r a n - skar vetenskapliga a n t a g a n d e n och värde- ringar r ö r a n d e m a k t h i e r a r k i e r mellan h a n - n a r och honor. H o n går också igenom h u r den vetenskapliga beskrivningen tillförts ett språk färgat av ekonomi och könsfördo-

m a r s a m t vilka skillnader som finns mellan m a n l i g a och kvinnliga forskares tolk-

19 ningar.

Den f r a m v ä x a n d e kontroversiella socio- biologin, som uttryckligen söker det sociala beteendets rötter i d j u r e n s beteende, ger oss särskilt flagranta exempel på k u l t u r t y n g t språk. Sociobiologernas b r u k av t e r m e r som ä k t e n s k a p s b r o t t , v å l d t ä k t , skilsmässa, m o n o g a m i , polygami, b a r n a m o r d och prostitution syftar till att a n t i n g e n legitimera mänskliga sexuella h a n d l i n g a r som nå- got " n a t u r l i g t " eller till att fördöma d e m som n å g o t " o n a t u r l i g t " . B l å s å n g a r h a n n e n s v å l d s a m m a a t t a c k e r p å h o n o r som begått

" ä k t e n s k a p s b r o t t " , g r ä s a n d s h a n n a r s

" v å l d t ä k t e r " n ä r det finns ett överskott av h a n n a r , " h o m o s e x u a l i t e t " b l a n d h a k m a s - kar, " s k i l s m ä s s a " b l a n d tretåiga m å s a r och

" l e s b i a n i s m " b l a n d kaliforniska fiskmåsar, allt d e t t a ä r n å g o t m e r än klatschiga ord för att p o p u l a r i s e r a det nya faltet. E n sociobio- log, David B a r a s h , f r å g a r : " A r det e n b a r t en tillfällighet att m a k e n eller älskaren till en kvinna som blivit v å l d t a g e n ofta reage- rar, a n t i n g e n g e n o m att förskjuta h e n n e ( b e r g s b l å s å n g a r s ä t t e t ) eller g e n o m att bli p å f a l l a n d e " t ä n d " (som g r ä s a n d e n ) ? "2 0

Grekisk Isis. Ur "Art of Ancient Egypt" av Kazimierz Michalowski, New York 1968.

(14)

De vetenskapliga teoriernas historia rö- r a n d e könsskillnader, r e p r o d u k t i o n och barnafödsel ger ytterligare exempel på h u r kvinnor berörs av k u l t u r e n s inflytande på v e t e n s k a p e n . H i s t o r i k e r n a h a r g r a n s k a t de antika v e t e n s k a p s m ä n — Platon, Aristote- les och G a l e n o s — och d e m o d e r n a — Willi- a m H a r v e y , C h a r l e s D a r w i n och d e r a s ef- terföljare — som skrev o m skillnader mellan manligt och kvinnligt inom s å d a n a o m r å - den som f o r t p l a n t n i n g , sexualitet och intellektuell v e r k s a m h e t . Aristoteles biologiska t ä n k a n d e , som a n t o g att den m a n l i g a akti- viteten och den kvinnliga passiviteten var något " n a t u r l i g t " , u n d e r b y g g d e s av Willi- a m H a r v e y p å s e x t o n h u n d r a t a l e t ; a n t a g a n - det fortfor att p å v e r k a kvinnors roller och sociala position. Efter den darwinistiska re- volutionen a n v ä n d e s idén o m variationen, g r u n d e n for den e v o l u t i o n ä r a utvecklingen, för att förklara kvinnors intellektuella un- derlägsenhet. M a n a n t o g att större delen av kvinnors energi var riktad m o t graviditet, a m n i n g och u p p f o s t r a n , vilket skulle l ä m n a m i n d r e över för i n l ä r n i n g och t ä n k a n d e . H i s t o r i k e r n a h a r k o n c e n t r e r a t sig dels p å n u t i d a u t m a n i n g a r m o t dessa teorier, från b å d e m ä n och kvinnor, dels p å a l t e r n a t i v a teorier."1 (— — — —)

A v s l u t n i n g

Efter att h a skisserat v a d som for mig v e r k a r v a r a tre a n v ä n d b a r a sätt att gripa sig an m e d en kritik och o m a r b e t n i n g av vetenskapshistorien, skulle j a g vilja sluta m e d en v ä d j a n om nya historiska synteser i n o m alla vetenskapshistoriens fält och epoker. Ett feministiskt perspektiv kan b i d r a till en om- definiering av de stora e p o k e r n a för vetenskaplig förändring. De epoker d ä r en vetenskaplig eller teknologisk f r a m r y c k n i n g kan tyckas mest p å f a l l a n d e från en m a n l i g ut- g å n g s p u n k t , kanske visar sig v a r a perioder av tillbakagång u t i f r å n ett kvinnligt perspektiv. E n feministisk vetenskapshistoria ger oss möjlighet att s k a p a synteser m e d traditionella synsätt, vilka skulle k u n n a le- d a till nya tolkningar av stor betydelse för disciplinen som helhet.

Översättning: Gunilla Holmberg

Artikeln, här något förkortad, har tidigare varit publicerad i Isis, 1982, 73(268).

N O T E R

1 George Sarton, A History of Science, Harvard Univ Press, 1959. Del 1, s 125, 152.

2 Carolyn Merchant, The Death of Nature: Wo- men, Ecology, and the Scientific Revolution, Har- per & Row 1980.

3 Aristoteles, De generatione animalium, Oxford 1910. Liber 19, s 729 b, rad 13.

4 Georg Simmel, Philosophische Kultur (1911).

Citerad efter Karen Horney, " T h e Flight from Womanhood" i Women and Analysis, red Jean Strouse, New York 1974, s 172. Se också Evelyn Fox Keller, "Gender and Science", Psychoanalysis and Contemporary Thought 1978, vol 1, s 409.

5 Se t ex Vincent di Norcia, "From Critical Theory to Critical Ecology", Telos 1974/75, nr 22, s 8 8 - 8 9 ; Jiirgen Habermas, "Tech- nology and Science as Ideology", i Haber- mas, Toward a Rational Society, London 1971;

William Leiss, The Domination of Nature, New York 1972; Theodor W Adorno mfl, The Positivist Dispute in German Sociology, New York 1976. En feministisk variant av Frank- Ur "L 'art des pharaos " av Irmgard Woldering, Paris 1963.

(15)

furtskolans objektivitetskritik finns hos Marcia Westkott, "Feminist Criticism of the Social Sciences", Harvard Educational Review, Nov 1979, vol 49, (Westkotts artikel publice- rades i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 1, 1983 under titeln "Feministisk kritik av samhälls- vetenskaperna).

6 O m metaforens filosofi se Philip Wheelw- right, Metaphor and Reality, Indiana Univ Press 1962; Max Black, Models and Metaphor, Cornell Univ Press 1962; Mary Hesse, Mo- dels and Analogies in Science, Notre Dame Press

1966; Richard Olson, red, Science as Metap- hor, Belmont, Calif 1971; George Lakoff/

Mark Johnson, Metaphors We Live By, Chica- go 1980; Stanley Brändes, Metaphors of Ma- sculinity, Philadelphia 1980; Robin Lakoff, Language and Woman's Place, New York 1975.

7 Alain de Lille, The Complaint of Nature, New York 1908, s 15, 33, 41. För en kommentar se Merchant, s 1 0 - 2 0 , 3 1 - 3 3 .

8 Yvonne Noble, " W h a t Became of the I mage of the Virgin as Hortus conclusus in the Augustan Age", föreläsning vid " T h e Ame- rican Society of Eighteenth Century Stu- dies", San Francisco 1980; Merchant s 8,

10—11; Bilden av den inhägnade trädgår- den som en kärlekens plats härstammar från jungfruns kärlek till herden i Salomos sång.

Denna bibliska bild dyker upp hos Geoffrey Chaucer i " K ö p m a n n e n s sägen". Se Works, red FN Robinson, Boston 1957, raderna 2 0 4 4 - 2 0 4 6 och 2143-2146. Sv övers i tolk- ning av H Jernström, Canterbury sägner, Stockholm 1956.

9 Francis Bacon, " D e dignitate et augmentis scientarum", Works, red J a m e s Spedding m fl, London 1857-1874. Vol IV, s 343,287 och s 294,296; Joseph Glanvill, Plus Ultra (1668) Gainesville, Florida 1958, s 87,10,56;

Vanity of Dogmatizing (1661) New York 1931, s 247,118. '

10 George Mauner, Manet: Peintre-philosophe, Pennsylvania 1975, s 1 0 - 1 2 , 3 2 - 3 3 , 4 0 - 4 3 ; Corky Bush, "Cultural Images of Women and Technology", i Women and Technology:

Deciding What's Appropriate, Missoula, Mon- tana 1979.

11 Ledare i Le Radium, jan 1904; Sir William Crookes, " M o d e r n Views on Matter", Scientific American Supplement, juli 1903; Hans Reichenbach, Atom and Cosmos: The World of Modern Physics, New York 1933, s 222; Har- pers, juli 1924, citerat efter Daniel Kevles,

The Physicists New York 1978, s 174.

12 Uttalande av geolog Marvin Beeson, Port-

land State University, i TV-intervjuer, maj 1980.

13 J o h n Heilbron, Electricity in the 17th and 18th Centuries, Berkeley 1979, s 43; C West Churchman, The Systems Approach and Its En- emies, New York, 1979, s 57.

14 George Sarton, The Study of the History of Science, New York 1936, s 4 1 - 4 2 .

15 Ibid. Författarens kursiv.

16 Bibliografier om kvinnor inom vetenskapen omfattar bl a Audrey B Davis, Bibliography on

Women: With Special Emphasis on Their Roles in Science and Society, New York 1974; PZ Chinn,

Women in Science and Mathematics Bibliography, Washington, DC 1979; Michele Aldrich,

"Review Essay: Women in Science", Signs, 1978, vol 4, nr 1. O m Margaret Cavendish och Mary Astell se Hilda Smith, "Feminism and the Methodology o f W o m e n ' s History", i B A Carroll, red, Liberating Women's History, Urbana 1976; Merchant s 2 6 8 - 2 7 4 ; G D Meyer, The Scientific Lady in England, Berke- ley 1980; O m Mary Wollstonecraft se Lois Magner, "Women and the Scientific Idiom", Signs 1978, vol 4, nr 1; verk om kvinnliga forskare: H ] Mozans, Woman in Science\ 1913), M I T Press, 1974; Helen Wright, Sweeper of the Sky: The Life of Maria Mitchell, First Woman Astronomer, New York 1949; HS Davies, " W o m e n Astronomers, 400 AD-1750", Populär Astronomy, maj 1898, vol 6; Deborah Warner, "Women Astrono- mers", Natural History 1979, vol 88, nr 5; PV Rizzo, "Early Daughters o f U r a n i a " , Sky and Telescope, 1954, vol 14; L B Arnold, "Ameri- can Women in Gcology: A Historical Per- spective", Geology 1977 vol 5; George Basal- la, " M a r y Somervillc: A Neglected Popula- rizer of Science", New Scientist 1963, vol 17; E C Patterson, " M a r y Somerville", British Journal for the History of Science, 1969 vol 4;

Houilhan/Wotiz, " W o m e n in Chemistry Bcfore 1900", Journal of Chemical Education, 1975, vol 52; Carolyn Merchant Iltis, " M a - damc du Chatelet's Metaphysics and Mec- hanics", Studies in History and Philosophy of Science, 1977, vol 8; Anne Sayrc, Rosalind Franklin and DNA, New York 1975; Eve Cu- rie, Madame Curie, New York 1937; om pro- fessionalisering se Margaret Rossiter, "Wo- men's Work in Science, 1889-1910", Isis,

1980, vol 71; SG Kohlstedt, " I n from the Periphery: American Women in Science 1830—1880", Signs, 1978 vol 4, nr 1; Marga- ret Rossiter, "Women Scientists in the Uni- ted States bcfore 1920", American Scientist,

(16)

1974 vol 62.

17 Ann Shteir, "With Bliss Botanic: Womcn and Plant Sexuality" och S G Bell, " W o m e n Create Gardens in Male Landscapes", före- läsningar vid " T h e American Society of Eighteenth Century Studies", San Franci- sco, 1980; Richard Pohlwhele, The Unsexed Females (1798), New York, 1974; s 8 - 9 . 18 J F A Adams, " I s Botany a Suitable Study for

Young Men?" Science, 1887, vol 9, s 117-118; David Allén, The Naturalist in Bri- tain, London 1976, s 28; Se också ED Ru- dolph, " H o w It Developed that Botany was the Science Thought Most Suitable for Vic- torian Young Ladies", Children's Literature, 1973, vol 2 och Rossiter, "Women's Work", s 3 8 7 - 3 8 8 .

19 Donna Haraway, "Animal Sociology and a Natural Economy of the Body Politic", Signs, 1978, vol 4, nr 1; Haraway, " T h e Bio- logical Enterprise: Sex, Mind, and Profit from H u m a n Engineering to Sociobiology", Radical History Review, 1979, vol 20; om kvin- nor, djuriska lidelser och våld, se Merchant s 132-140; NZ Davis, " M e n , Women, and Violence: Some Reflections on Equality", Smith Alumnae Quarterly, april 1977; J o h n Knox, " T h e First Blast of the Trumpet Aga- inst the Monstrous Regiment of W o m e n " i Edward Arber, red, The English Scholars Lib- rary, London 1978, vol II, s 30; Vern Bul- lough, The Subordinate Sex, Baltimore 1974, s 98.

20 För exempel på sexuella metaforer inom so- ciobiologin se David Barash, "Sexual Selec- tion in Birdland", Psychology Today, mars 1978, s 86, "Sociobiology of Rape in Mal- lards: Responses of the Mated Male", Science, 1977, vol 197, "Male Response to Apparent Female Adultery in the Mountain Bluebird: An Evolutionary Interpretation", American Naturalist, 1976, vol 110; Abele/

Gilchrist, "Homosexual Rape and Sexual Selection in Acanthocephalan Worms", Science, 1977, vol 197; ett feministiskt svar finns hos Marian Lowe, "Sociobiology and Sex Diflerences", Signs, 1978, vol 4, nr 1.

21 O m antiken se M C Horowitz, "Aristotle and W o m a n " , Journal of the History of Biology, 1976, vol 9; Caroline Whitbeck, "Theories of Sex Difference", Philosophical Forum, 1973/

74, vol 5; Anne Dickason, "Anatomy and Destiny: T h e Role of Biology in Plato's Views of W o m e n " , ibid; om Europa under den första moderna epoken se Merchant, s 149-163; Hilda Smith, "Gynecology and

Ideology in Seventeenth-Century Eng- land", i Carroll, red, Liberating Women's Hi- story, J e a n Donnison, Midwives and Medical Men, New York 1977; om modern tid se SA Shields, "Functionalism, Darwinism and the Psychology of Women", American Psycho- logist, 1975, vol 30; Rosalind Rosenberg," In Search of Women's Nature", Feminist Stu- dies, 1975, vol 3; DL Hall, "Biology, Sex Hormones, and Sexism in the 1920's", Phil.

Forum, 1973/74, vol 5; Elizabeth Fee, " T h e Sexual Politics of Victorian Social Anthro- pology", i Hartman/Banner, red. Clio's Consciousness Raised, New York 1974.

SUMMARY Isis' consciousness raised

A feminist criticism of science and its history can reveal prejudices, despite the fact that science often claims to be objective and free of value judgements. A feminist criticism of the history of science can also offer new interpretations of the origins of science, its professiona- lization, and the scientific view of the world.

In her artide Carolyn Merchant discusses three areas where a feminist perspective can involve new interpretations and raise new issu- es. The first area concerns that world picture which scientists have had and still have, and which suffuses science and its history. The se- cond concerns the role of women in the practice of science, and how this is treated by science historians. The third area involves that which links the two others, namely, the symbolic struc- ture: the use of similes, metaphors and symbols, the way of presenting connections between the practice of science and views of the world. This symbolic area can be exemplified by one of the consistent metaphors throughout western history of science — the picture of nature as a woman.

This article, here somewhat abbreviated, was originally published in Isis, 1982,73(268).

Carolyn Merchant University of California Berkeley, California USA

(17)

S Y L V I A B E N C K E R T E L S E - M A R I E S T A B E R G

Kvinnoperspektiv på naturvetenskaplig utbildning

De flesta naturvetare

är och har varit män. Sylvia Benckert och Else-Marie Staberg analyserar i denna artikel de hinder som möter kvinnor som genomgår naturvetenskaplig utbildning. Framför allt diskuterer de hur utbildningen skall kunna

förändras så att den tilltalar kvinnor och gör det möjligt att utveckla en annorlunda naturvetenskap.

M å n g a kvinnor k ä n n e r ett vagt missnöje med n a t u r v e t e n s k a p e n . Är den s a n n i n g e n och hela s a n n i n g e n eller kan det v a r a så att n a t u r v e t e n s k a p e n s m e t o d e r och resultat h a r p å v e r k a t s av att d e flesta n a t u r v e t a r e varit m ä n ? K a n vi få en a n n a n n a t u r v e t e n - skap o m fler kvinnor ger sig in i leken?

Dessa f r å g o r h a r d e senaste åren b ö r j a t tas u p p till diskussion (Fee 1981, Fox Keller 1982, G o o d m a n och G o o d m a n 1981). Det är ingen n a t u r v e t e n s k a p från kvinnoperspektiv som d å presenteras, u t a n en kritik av den e x i s t e r a n d e v e t e n s k a p e n . H u r en m e r feministisk n a t u r v e t e n s k a p skulle kun- n a se ut kan vi än så länge b a r a spekulera över. Den kan e n d a s t utvecklas o m m å n g a fler kvinnor deltar i v e t e n s k a p e n s utveckling. Vi ska i d e n n a artikel se p å de villkor som gäller för flickor/kvinnor som g e n o m - går n a t u r v e t e n s k a p l i g u t b i l d n i n g . H u r kan k v i n n o r n a inom n a t u r v e t e n s k a p e n bli fler och h u r kan u n d e r v i s n i n g e n s och utbild- ningens innehåll ä n d r a s så att den möjlig- gör utvecklandet av en a n n o r l u n d a n a t u r - vetenskap?

K v i n n o r i n o m n a t u r v e t e n s k a p l i g u t b i l d n i n g

Andelen flickor på n a t u r v e t e n s k a p l i g linje och 4-årig teknisk linje var t i l l s a m m a n s 3 0 % läsåret 83/84. På n a t u r v e t e n s k a p l i g linje var a n d e l e n flickor 45,1 % och p å teknisk linje 1 5 , 3 % . M o t s v a r a n d e siffror tio år

tidigare var 3 7 , 2 % respektive 5 , 4 % . A n d e - len flickor h a r som synes ökat m a r k a n t på T - l i n j e n de senaste tio å r e n . ( S M U

1984:11, 1974:7) A n d e l e n kvinnor b l a n d n y b ö r j a r n a p å n a t u r v e t a r l i n j e r n a inom högskolan s a m t a n d e l e n kvinnor som avlagt f o r s k a r e x a m i n a inom n a t u r v e t e n s k a p - liga ä m n e n f r a m g å r av tabellerna n e d a n . Av tabellerna f r a m g å r att mycket få kvin- nor blir fysiker eller m a t e m a t i k e r . På bio- log- och kemistlinjerna är a n d e l e n kvinnliga n y b ö r j a r e visserligen cirka 5 0 % , m e n på f o r s k a r u t b i l d n i n g s n i v å h a r d e n n a andel sjunkit till drygt 2 0 % .

Tabell 1 A n d e l e n kvinnor b l a n d n y b ö r j a r n a på n a t u r v e t a r l i n j e r n a inom högskolan läs- året 1981/82 ( S M U 1984:6)

Tabell 2 P r o c e n t a n d e l kvinnor som avlagt f o r s k a r e x a m i n a (lic + dr) i fem ä m n e s o m - r å d e n inom m a t e m a t i s k - n a t u r v e t e n s k a p l i g fakultet 1970/71 - 1976/77 s a m t som j ä m - förelse m o t s v a r a n d e siffror för n å g r a h u m a - nistiska och s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a ä m n e n . ( S O U 1983:4 Om hälften vore kvinnor s 38 ff)

Linje Procent kvinnor

Biologilinjen 50

Geovetarlinjen 36

Kemistlinjen 46

Fysikerlinjen 21

Matematikerlinjen 28 Mat-nat ämncslärarlinjen 37

(18)

Procent

Ämnen kvinnor

Biologiska ämnen 23,8

Mikrobiologi 35,0%

Genetik 32,1

Botanik 31,4

Zoologi 17,8

Zoofysiologi 16,0

Limnologi 11,1

Kemiska ämnen 21,1

Geovetenskapliga ämnen 8,5

Matematiska ämnen 8,0

Fysik-ämnen 7,2

Engelska 43,5

Pedagogik 42,6

Litteraturvetenskap 33,6

Statskunskap 9,2

Filosofi 2,9

D e t t a m ö n s t e r m e d få kvinnliga n a t u r v e - tare är inte unikt för Sverige u t a n finns i hela v ä s t v ä r l d e n . I boken The Missing Half (1981), redigerad av d e n engelska fysikern och sociologen Alison Kelly, tas p r o b l e m e t u p p m e d tonvikt p å engelska f ö r h å l l a n d e n . M a n försöker d ä r hitta förklaringar till var- för flickorna i så stor u t s t r ä c k n i n g väljer bort n a t u r v e t e n s k a p e n och också varför flickorna enligt en internationell undersök- ning p r e s t e r a r s ä m r e än p o j k a r n a i n a t u r v e - tenskapliga ä m n e n .

V a r f ö r i n t e k v i n n o r o c h n a t u r v e t e n s k a p ?

V a r f ö r k o m m e r d å inte flickorna/kvinnorna till n a t u r v e t e n s k a p e n och framförallt inte till fysik och m a t e m a t i k ? F e n o m e n e t är komplext. Biologiska skillnader mellan kö- nen som orsak till kvinnors och m ä n s olika u p p t r ä d a n d e h a r varit en omtyckt förkla- ringsmodell u n d e r historiens g å n g . K v i n - nan sågs länge som en outvecklad m a n . F o r t f a r a n d e är m a n n e n n o r m e n för m ä n n i - skan och k v i n n a n b e t r a k t a s som en avvi- kelse.

M e r e d i t h M K i m b a l l (1981) h a r g å t t ige- n o m aktuella försök till biologiska förkla- ringar till könsskillnaderna. H o n tar u p p verbal förmåga, m a t e m a t i s k förmåga och

visuell spatial förmåga. K v i n n o r h a r i ge- n o m s n i t t b ä t t r e v e r b a l förmåga ä n m ä n , m e d a n m o t s a t s e n gäller för m a t e m a t i s k för- m å g a och visuell spatial förmåga. M e n skillnaderna mellan könen är mycket s m å och kan inte alls förklara d e stora skillnader som finns mellan kvinnors och m ä n s delta- g a n d e i n o m n a t u r v e t e n s k a p e n . K i m b a l l går igenom resultat f r å n ett flertal u n d e r - sökningar och h e n n e s slutsats ä r att opro- portionellt stora a n s t r ä n g n i n g a r lagts ned på att finna biologiska förklaringar, trots att dessa h a r mycket få eller inga bevis alls, som stödjer d e m .

A n d r a förklaringsmodeller u t g å r ifrån att intellektuella könsskillnader är kulturellt b e t i n g a d e och inte n e d ä r v d a . Ett b a r n strävar aktivt efter att göra v ä r l d e n begrip- lig och att själv bli k o m p e t e n t . A t t utveckla kategoriseringsregler är ett sätt att förstå världen. K ö n är den p r i m ä r a kategorin för m ä n n i s k o r . A t t v a r a säker i en könsroll ä r en aspekt av k o m p e t e n s . B a r n e n sätter ihop en m ä n g d a t t r i b u t som hör till manligt respektive kvinnligt och försöker leva u p p till sitt eget köns a t t r i b u t . V a d är det d å som hör till manligt respektive kvinnligt? O m vi ser oss o m k r i n g så finner vi att k v i n n o r n a har h u v u d a n s v a r för h e m , hushåll och b a r n . M a n n e n s viktigaste uppgift är att h a ett a r b e t e u t a n f ö r h e m m e t . K v i n n a n arbe- tar visserligen också ofta u t a n f ö r h e m m e t m e n h a r f o r t f a r a n d e h e m och b a r n som ett mycket viktigt a n s v a r s o m r å d e . De som syns i offentliga s a m m a n h a n g , i T V , tid- ningar, politiska d e b a t t e r , som nobelprista- gare etc, ä r n ä s t a n u t e s l u t a n d e m ä n . Kvin- n o r n a befinner sig g e n o m g å e n d e i u n d e r - o r d n a d e positioner m e d a n m ä n n e n h a r positioner som ger m a k t . Pojkar och m ä n syss- lar m e d m o t o r e r och a n d r a tekniska ting.

K v i n n o r ser till m ä n n i s k o r s b e h o v av om- v å r d n a d , tröst och u p p m u n t r a n .

Även p å ett m e r a subtilt sätt f o r m a s vår bild av vad som är k v i n n l i g t / m a n l i g t . M o t - s a t s p a r h a r a n v ä n t s för att definiera m ä n n i - skors tillvaro i alla k u l t u r e r b å d e n u t i d a och forntida (Asta Ekenvall 1966). M o t s a t s p a - ret manligt-kvinnligt är ett. E x e m p e l på a n d r a m o t s a t s p a r , som ofta förknippas m e d manligt-kvinnligt ges n e d a n .

(19)

Maria Sibylla Merian (1647—1717) studerade i Surinam insektemas liv och gav ut boken "Metamorphosis Insectorum Surinamensium" med 60 gravyrer. Här en detalj ur boken. Tillhör Kungl Vetenskapsakademien.