Barns tankar om älven

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelning för biologi

Marie Werf Karlsson

Barns tankar om älven

Förskolebarns förståelse av älven och vattnets miljö Children's conceptions of rivers

Pre-school children's understanding of rivers and the water environment

Examensarbete 15 Högskolepoäng

Lärarprogrammet

Examinator: Raimo Neergaard

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Abstract

This research is about pre-school children’s conceptions of the river and the water environment. The aim of this study was to apply a new teaching method based on the outside learning, as well as to test the method and see if it works, i.e. if children get more knowledge this way compared to ordinary methods like teaching in the class-room which involves showing pictures and discussion of them.

The main questions in this study were how children get new knowledge through outside learning and how effective this learning method is, i.e. how much they noticed and learned about the river and the water environment as a result of that outside observation. Drawings, observations and qualitative interviews constituted the study's method. The study showed that the “outdoors method” in teaching can be efficient: the pre-school children have learned a lot about the river's structure after visiting it which they may be had not achieved if they learned according to the usual teaching method in the class-room (when the teacher shows children some pictures which they discuss then). Children knew what a river was and that the water streamed from higher to lower levels. They found it hard to explain where it began and where it ended but they knew that the river flew somewhere. They knew that all life forms must have water and had noticed the various processes in the water cycle,

including the connection between the river and the water outside.

Keywords: biology, cycle, environment, pre-school.

Sammanfattning

Denna forskningsstudie handlar om förskolebarns uppfattning av älven och vattnets miljö. Syftet med studien var att tillämpa en ny undervisningsmetod som går ut på att läraren tillsammans med barnen studerar verkligheten på plats samt att testa metoden och se om den fungerar, dvs. om barnen får mer kunskap på det sättet jämfört med vanliga metoder som t.ex. undervisning i klassrummet då man bara visar bilder på något och samtalar. Huvudfrågorna var hur barnen tar till sig kunskap genom utevistelse och hur effektiv denna undervisningsmetod är, dvs. hur mycket de

uppmärksammat och lärt sig om älven och vattnets miljö efter besöket. Teckningar, observation samt kvalitativa intervjuer utgjorde studiens metod. Studien visade att ”utomhusmetoden” i undervisning kan vara effektiv: förskolebarnen har lärt sig mycket om älvens struktur efter besöket av älven vilket de kanske inte skulle gjort om de lärt sig enligt den traditionella undervisningsmetoden i

klassrummet (då läraren visar barnen bilder som de sedan diskuterar). Barnen visste vad en älv var och att vattnet var strömmande och rann från högre till lägre höjd. Få var medvetna om var den började och slutade men visste att den fortsätter långt bort. De visste bl.a. att allt levande behövde vatten och hade även uppmärksammat de olika processerna i vattnets kretslopp. Däribland regnets samband med älven och vattnet utomhus.

Nyckelord: biologi, förskola, kretslopp, miljö.

Inledning

Det är viktigt att ta vara på vår miljö och vatten är den viktigaste tillgången för människan. Vatten är i vissa länder en bristvara och särskilt är det brist på rent vatten. Ett miljömedvetet tänkande har alltid intresserat mig och är något jag kommer att förmedla till barnen på förskolan. Grunden till ett miljömedvetet tänkande läggs redan hos små barn. Här har förskoleläraren en viktigt uppgift att lära dem att ta hand om vattnet och vår miljö. Älven tillhör en viktig del av vattnets kretslopp och är betydelsefull för allt liv. I denna studie undersöks hur förskolebarn tar till sig kunskapen om älven och vattnets miljö genom att de får observera älven på plats (utomhusmetoden).

Mackintosh (2005) menar att barnen vet vad en älv är och att de oftast har sett den i verkligheten. De registrerar oftast det som går att observera direkt. Därför kan de ibland ha svårt att förklara vart älven börjar och slutar. Enligt Dove, Everett & Preece (2000) uppfattar barnen älven som en del av den lantliga miljön. Därför förknippas älven mer sällan med stadsmiljö. Barnen föredrar även att teckna den i en mera lantlig miljö än stadsmiljö. Dove, Everett & Preece (2010) menar att barn tenderar att rita älven från vänster till höger därför att de skriver och läser på det sättet. Mackintosh (2005) menar att det skiljer sig hur lärare anser att man ska lära ut kunskapen om älven. De behöver information om hur man ska lära barnen samt lämpliga aktiviteter för dem. Att låta dem få rita och samtidigt prata om deras erfarenheter har visat hjälpa dem förstå och dra egna slutsatser. Barnen associerar älvens funktion med vattendrag som finns i närheten av förskolan. Enligt Harwood &

Jackson (2010) krävs det olika undervisningsmetoder. Annars kan läraren påverkas av vad de tror barnet har för grundkunskaper.

Sackes, Flevares & Trundle (2010) har uppmärksammat genom forskning att barn börjar redan tidigt att få tankar och idéer om naturen. De barn som bor nära naturen får en mer naturalistisk förståelse av vattnet och miljön än de som bor i städer. Enligt forskarna har barns föreställningar om naturen engagerat forskare världen över ända sedan Piagets studier av yngre barn. Barn är väldigt

engagerade av naturen, har idéer, övertygelser och förklaringar av det som händer runtomkring dem.

Brist på förståelse av olika processer i vattnets kretslopp bidrar till att de inte kan förklara regnets samband med det. De kan också vara osäkra på hur älven får sitt vatten och vad regnet har för samband med den. Mot slutet av grundskolan är dess tankar om vatten mer naturalistiska. Trots undervisning har många svårt att förstå och förklara sambandet mellan regnet och vattnets kretslopp.

Det finns en hel del forskning att tillgå men det har riktats mindre uppmärksamhet mot barns förstående av geologi. Deras förståelse av vatten har därför fått mindre uppmärksamhet. Jag tycker att det kan vara intressant att undersöka hur barn tar till sig kunskap om älven och vattnets miljö utomhus.

Läroplanen (Skolverket 2010) framhåller att barnen ska öka sin förståelse och intresse för de olika kretsloppen som finns i naturen, därav hur samhälle, natur och människors handlingssätt kan ha en inverkan. Barnen ska utveckla sin kunskap i naturvetenskap och naturens olika samband.

Arbetslagets uppgift är att få barnen att förstå hur miljön kan påverkas av deras eget beteende.

Barnen som deltar i verksamheten ska känna trygghet och uppleva att det är roligt att lära. De har rätt till att få leka utomhus samt i naturmiljö och personalen ska motivera dem till inhämtning av nya kunskaper. Deras intresse ska utmanas och personalen ska få dem till att vilja fråga och samtala om naturvetenskap. Enligt läroplanen (Skolverket 2010:7):

ska förskolan lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö i nutid och framtid.

Älven är en viktig del i naturens kretslopp för både miljön och djurlivet. Därför är det viktigt att förskolebarn blir undervisade om den och vattnets miljö. Granberg (2005) poängterar att grunden till ett miljömedvetet tänkande läggs hos dem om de får uppleva naturen på ett lekfullt och naturligt sätt.

Det är ett plus om förskolans personal engagerar sig i natur och miljö tillsammans med barnen. Det blir allt vanligare med ur och skur förskolor där de vistas ute mestadels av tiden på förskolan.

Vygotskij menar att man kan finna allting utomhus och det är bara hur vi upplever det som skiljer sinsemellan. Han menar även att det vi ser i en bok kan vi även se ute i naturen (Strandberg, 2006).

Det är viktigt att förskolepersonal uppmuntrar barnen till att utveckla deras tankar och idéer för att öka deras förståelse av att vara rädda om naturen och miljön. Enligt Granberg (2005) är det viktigt att förskolan använder sig av utomhuspedagogik så de får möjlighet att upptäcka naturen på ett naturligt sätt. Det är en fördel om natur, skog och vatten finns i närheten av förskolan. Barn som får vistas ute i naturen lär sig att upptäcka och känna trygghet, vilket underlättar förståelsen av naturens olika kretslopp. De får även upptäcka naturen med alla sina sinnen vilket ger en djupare inlärning.

Som förskollärare kan man använda naturen som läromedel i naturvetenskap, då det blir naturligare att lära barnen att vara rädda om miljön. Förskollärare ska ta vara på barnens idéer och

frågeställningar men även utmana dem till att fundera vidare över naturvetenskapliga fenomen.

Sjöberg (2005) anser att det är viktigt att de blir undervisade om naturvetenskap och får en inblick i dess tankar om olika fenomen. Här är det viktigt att man som förskollärare lär dem

grundkunskaperna i naturkunskap vilket leder till att de får en bredare förståelse i grundskolan. Han poängterar även att man ska börja där barnen är och därför tänker jag undersöka vad förskolebarnen vet om älven. Andersson (2008) menar att vi måste veta barnens utgångsläge för att veta hur vi ska undervisa dem på bästa sätt. Och för att få dem intresserade måste det vara på deras kunskapsnivå.

Man ska även utmana dem eftersom det ökar intresset att viljan att lära sig mera. Vardags- och vetenskapstänkande bör gå hand i hand därför att det är genom vardagliga erfarenheter vi lär oss. Det är lättare för barnen att koppla miljötänkande till de vardagliga erfarenheterna.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att tillämpa en ny undervisningsmetod som går ut på att läraren tillsammans med barnen studerar verkligheten på plats samt att testa metoden och se om den fungerar, dvs. om barnen får mer kunskap på det sättet jämfört med vanliga metoder som t.ex. undervisning i

klassrummet då man bara visar bilder på något och samtalar. Huvudfrågorna är hur barnen tar till sig kunskap genom utevistelse och hur effektiv denna undervisningsmetod är, dvs. hur mycket de uppmärksammat och lärt sig om älven och vattnets miljö efter besöket.

Metod

Urval

Urvalskriterierna för de intervjuade barnen var att de har lätt för att uttrycka sina tankar och idéer.

Barnen valdes ut tillsammans med förskolans personal, varav fyra pojkar och fyra flickor, samtliga fem till sex år gamla. Förskolan ligger i en medelstor stad i mellersta Sverige. Urvalskriteriet för förskolan var att den ligger i närheten av en älv. Alla tillfrågade barn deltog i undersökningen. Därför blev det inget bortfall. Ett samtyckesbrev lämnades till målsman som visade tydligt att deltagandet i undersökningen var frivilligt (se bilaga 1). Det visade att alla deltagare i undersökningen var

anonyma och inga namn nämndes i undersökningen. Barnen blev informerade om att intervjun när som helst kunde avbrytas.

Datainsamlingsmetod

Tre olika metoder användes i studien. Teckningar, observation och intervjuer. De genomfördes i nedanstående följd:

Teckningar av älven → Besök vid älven → Intervju om älven

Teckningar av älven

Samtliga barn fick rita en älv och instruktionerna till dem var att rita den så som de uppfattade den.

Observationer av barnen vid besöket av älven

Jag använde mig av en ostrukturerad observation av barngruppen för att få fram deras kunskap och beteende i en naturlig, utomhussituation. Observationen gick ut på att barnen stannade upp och iakttog älven. Sedan observerade jag vad de såg och gjorde utan att avbryta dem. Jag fick dem till att fundera över älven genom att de stannade och lyssnade vid den. Anledningen till detta var att barnen skulle bli uppmärksammade av flödet. Men även för att de skulle fundera djupare över den, vad som fanns i älven och varför vattnet strömmade. För att de skulle bli medvetna om att vattnet var

strömmande och vart det strömmade till fick barnen mata fåglar med brödbitar. Genom att

brödbitarna följde med vattnet så uppmärksammade de att vattnet strömmade. De upplevde hur ett föremål genom vattnet kom i rörelse och transporterades vidare. Under observationen ställdes ett antal frågor till barngruppen: ”Hör ni någonting?”, ”Varför låter vattnet?”, ”Kan man bada i älven?”,

”Vart tar vattnet vägen någonstans?” och ”Ser ni vad som händer med brödbitarna i vattnet?”

Intervju

En pilotintervju genomfördes först där tre barn intervjuades, varefter intervjufrågorna fick bearbetas ytterligare. Den kvalitativa intervjun genomfördes i en lugn miljö som samtidigt bandades. Olika bilder användes i slutet av intervjun där barnen fick förklara sina associationer om älven (se bilaga 2). Dessa bilder har jag tecknat och idén till dem kommer från forskaren Mackintosh (2005).

Procedur

Ett samtyckesbrev till målsman lämnades i barnens fack som sedan samlades in av personal på förskolan efter en vecka. Barnen fick rita en teckning av älven i ett avskilt rum där de fick ett varsitt tomt A4 ark och färgpennor i olika kulörer. När barnen var färdiga så samlades teckningarna in. De blev informerade på morgonen att de skulle få gå på en utflykt. Sedan gick de tillsammans med mig och två andra personal för att besöka älven. Under observationen dokumenterades barnens samtal samt svaren på de olika frågorna som ställdes till barngruppen med papper och penna. Sista metoden var kvalitativa intervjuer där samtliga barn hade målsmans medgivande. De genomfördes i ett avskilt rum som samtidigt bandades med hjälp av en MP3-spelare. Det material som användes under

intervjun var de nedskrivna frågorna (se bilaga 2), MP3-spelare och de olika bilderna som skulle kopplas till älven. Intervjun startades med att jag frågade ett barn i taget om hon/han tycker om att bada på sommaren. Detta gjordes för att få barnet att bli avslappnat samt att få det att vilja samtala.

Resterande frågor ställdes där de fick god tid att svara på varje fråga och intervjuerna tog mellan tre och åtta minuter. Jag avslutade med att tacka barnet för att hon/han ville svara på mina frågor. Efter besöket av älven intervjuades två barn och dagen efter - fyra barn. Sedan intervjuades de två sista barnen efter helgen. Jag transkriberade hela intervjumaterialet samt barnens associationer om älven.

Databearbetning

Barnens teckningar av älven analyserades för att undersöka skillnader i deras föreställningar om den.

De kategorier som uppkom då var vilka barn som visste vad en älv var och de som inte visste hur den kunde se ut. Älven beskrevs i teckningarna som lång och smal, en sjö och alla med lantlig miljö.

Jag analyserade anteckningarna från observationen och följande kategorier kunde då utskiljas: där barnen trodde den var en sjö, där de uppmärksammade dess konstruktion, uppmärksammade den som strömmande, visste om något fanns där i, och att den fortsatte vidare. Jag analyserade

intervjuerna för att få fram skillnader i barnens kunskap efter att de sett älven på plats. Barnens svar samt deras associationer om älven i form av bilder jämfördes. Svaren på samtliga kategorier är ”Ja”,

”Osäker” och ”Nej”. Barnens kunskap om älven och vattnet fick jag fram med hjälp av de nedanstående kategorier som sedan redovisas i resultatdelen:

 Kategori 1: ”Älven” (Vet barnen vad en älv är? Har de sett en älv?)

 Kategori 2: ”Älvens flöde” (Är barnen medvetna om att älven är strömmande och att den fortsätter, samt att den slutar någonstans?)

 Kategori 3: ”Älvens uppkomst” (Vet barnen hur älven får sitt vatten och hur den blir till?)

 Kategori 4: ”I älvens vatten” (Vad har barnen för uppfattning om älven som dricksvatten?

samt vad tror barnen kan finnas i älven?)

 Kategori 5: ”Vattenbehov” (Vet barnen om vi måste ha vatten? vet de om djur och växter behöver vatten?)

 Kategori 6: ”Vatten utomhus” (Vet barnen om det finns vatten utomhus och vet de vart det kan finnas?)

 Kategori 7: ”Regn” (Vet barnen om regnet har ett samband med vattnet utomhus och älven?)

Tillförlitlighet

Jag funderade på noggrannhet i mätning. De barn som inte hade så många tankar om älven skulle ha kunnat intervjuas en gång till. Det kan ha varit så att de t.ex. var trötta eller påverkade av yttre omständigheter som man som intervjuare inte visste något om. (Personalens närvaro under observationen kunde ha påverkat barnens svar). Det kan även ha varit så att barnen hade samtalat med varandra om intervjun eftersom intervjuerna genomfördes under tre olika dagar.

Resultat

Kategori 1 ”Älven”:

Barnen hade mindre detaljerad kunskap om älven innan de fick se den på plats. Det visade sig att flicka 2 (se bilaga 2) som ritade älven som en sjö fann sedan dess form i bilden av bäcken. Hon samtalade även om utflykten där hon hade noterat att vattnet var strömmande. De flesta av barnen nämnde utflykten till älven under intervjun. Det underlättade alltså för dem när de skulle besvara intervjufrågorna. Tre teckningar som framställer älven som en sjö medan resten beskrev den mer som en älv därav lång och smal. Några barn var osäkra på vad en älv var för något vilket resulterade

i att de ritade en sjö. Teckningarna avslöjade en lantlig miljö med gräs och träd. Vädret i samtliga teckningar var fint och innehöll oftast en strålande sol. Två av barnens teckningar visas nedan:

Fig. 3: teckning av en sjö och ett träd av flicka 2 Fig 4: teckning av en älv och en sol av pojke 3

Under observationen visade det sig att några barn hade en annan bild av älven där de associerade den med fara och menade att det lät farligt och att man inte skulle gå över bron för vattnet strömmade och man kunde ramla i. De lade märke till att vattnet var spegelblankt och att man kunde se sin spegelbild i vattnet. Under intervjun trodde flicka 4 att älven var en sjö men pratade sedan om

besöket och beskrev formen, att den fortsatte långt bort och att den var strömmande. Ett missförstånd uppstod under intervjun där pojke 2 och flicka 2 trodde att att älven var ett djur och pojke 4 trodde den var en älva. Barnen visste hur en älv såg ut och de hade sett den i verkligheten men de flesta av barnen visste inte vad ordet ”älv” betydde:

Intervjuare: Har du sett en älv någon gång?

Flicka 4: Vad är det?

Intervjuare: Kommer du ihåg att vi var på utflykt förra veckan och det där vattnet vi tittade på, det var en älv.

Flicka 4: mm.

Av de olika bilderna att döma tyckte flicka 1, 2 och 4 samt pojke 1 och 2 att bäcken och sjön var mest likt älven. Medan pojke 3, pojke 4, och flicka 3 tyckte att havet och ån var lik den. Barnen tyckte älven var fin och uppmärksammade dess gröna färg. Det framkom under intervjun att pojke 4 var osäker på vad det var för något men när jag visade de olika bilderna och han fick se bäcken så visste han hur den såg ut:

Pojke 4: Nej, det var den. Det var den som var så. Det var det.. var den som va, det här är älven. Det är bilden av älven.

Kategori 2 ”Älvens flöde”:

Fem av barnens teckningar visade den som lång och smal. Teckningar visade att den inte hade en början eller ett slut. Tre av teckningarna visade att vattnet var i rörelse. Barnen hörde vattnet i älven och sade att det forsade och hoppade samt noterade ett vattenfall där vattnet åkte ut nedanför. De uppmärksammade att vattnet rörde sig lite på ena sidan och att det var i stor rörelse på andra sidan.

Pojke 3 påpekade att vattnet på ena sidan var lugnt och att det var strömmande på den andra sidan eftersom det kom ut och ner som ett vattenfall. Han såg att vattnet gick mycket fort och menade att om man ramlade i älven så kunde man drunkna. Under besöket till älven matade barnen fåglarna med bröd. När barnen uppmärksammade vad som hände med brödbitarna så såg de att brödbitarna

åkte i väg med strömmen, och menade att vattnet snurrade och gick snabbt. Flicka 2 sa att älven kom nerifrån ett vattenfall så att det blev ström och om det öste ner till skum så blev det mera ström.

Det visade sig i intervjun att pojke 1 hade uppmärksammat vart älven kunde sluta någonstans efter besöket:

Intervjuare: Vart tror du att älven slutar någonstans?

Pojke 1: Men när jag kom till trollet så såg jag att det vart ännu längre bort, ja tror att det vart ännu längre bort. Det får vi ta reda på nästa gång om vi får syn på samma älv.

Intervjuare: Ja det måste vi göra, nästa gång vi går på utflykt.

Pojke 1: får vi väll följa den.

Jag frågade flicka 1 vart älvens vatten tog vägen och hon svarade att vattnet åkte till brunnen och sedan ut till avloppet. Pojke 1 tyckte att den var som ett vattenfall och några av dem visste att vattnet var strömmande:

Pojke 1: Fast jag vet att det kommer jätte snabbt för strömmen, om man hoppar i för då följer man med. Om man inte simmar åt ett annat håll.

Hälften av barnen svarade att de inte visste vart älven slutade någonstans. Pojke 2 svarade att den slutade i havet och pojke 4 och 1 samt flicka 2 trodde att den slutade någonstans långt borta:

Intervjuare: Vet du vart älven slutar någonstans?

Pojke 4: E, den slutar nog långt borta, den slutar nog borta vid i Norge.

Pojke 4 pekade på bilderna av ån och bäcken och menade att vattnet var rinnande och därför lik älven samt att vattnet åkte fort. De var alla överens om att vattnet i bilderna hade en koppling till älven och hälften av barnen uppmärksammade dess form och vågor i bilderna av bäcken och ån:

Intervjuare: Vill du berätta vad som är likt med de här två korten (bäcken och ån) ?

Flicka 2: Me, jag tyckte det var likt när dom så, det blir smalt. Det blir smalt där, där vi står.

Nästan som det, som vi såg sist vid vattnet.

Kategori 3 ”Älvens uppkomst”:

Det framkom inte av barnens teckningar hur en älv blev till eller hur den fick sitt vatten. Nästan alla barnen svarade att de inte visste hur älven fick sitt vatten. Men flicka 3 hade en tanke om hur den kunde få sitt vatten:

Intervjuare: Vet du hur älven får sitt vatten?

Flicka 3: m, det kan faktiskt komma till nån annan bäck typ, för det kan hoppa ner, för då blir det mer vatten.

Pojke 1 tyckte att regnet gjorde att älven blev till:

Intervjuare: Jag tänkte fråga dig om du tycker att något kort här är likt älven.

Pojke 1: Regn, det brukar ju, ja tror att det regnar ner vatten så det blir nog en älv.

De olika bilderna visade sig vara ett viktigt komplement till barnens förståelse av älven. Under intervjun visste inte två av dem hur den fick sitt vatten men när bilden av regnet visades så noterade pojke 1 att den fick vatten när det regnade. Hans tankar om hur det blir en stor älv var att den blir

större ju mer det regnar ute. Han samtalade även om hur den kunde ha skapats och menade att människan grävde ett hål som även passade till fiskar och båtar.

Kategori 4 ”I älvens vatten”:

Barnen tecknade vattnet med en klarblå färg och lantlig natur i teckningarna. Under besöket

uppmärksammade barnen att vattnet var brunt så jag frågade dem om man kunde bada i den. Jag fick då till svar att vattnet var smutsigt och att man bara kunde bada i sjön. Barnen noterade även att någon hade slängt skräp vid den, bl.a. en gammal cykel. Barnen samtalade om vad som fanns i älven och kom fram till fiskar och fåglar, vilket i sin tur ledde till att några menade att det fanns hajar i älven. Pojke 4 avslöjade att han sett en fena i vattnet därav svarade pojke 3 att det inte fanns hajar i Sverige. De flesta av barnen var medvetna om att det fanns liv i älven och det vanligaste svaret var fiskar. Några av barnen trodde att det fanns hajar, krabbor och krokodiler i älven:

Intervjuare: Vad tror du att det finns för något i älven?

Pojke, 4: Ja, ja hajar tror jag faktiskt och krokodiler och så.

Under observationen lade de märke till en maskin vid älven och menade att det blev luft där ute och att det fanns fläktar i maskinen som blåste på vattnet. Vitt skum uppmärksammades i vattnet och en flicka berättade om en film där en katt hade ramlat ner i ett vattenfall. De noterade även lödder och ström där flicka 2 menade att det inte verkade vara en bra plats att bada i för då fick man lödder på kroppen vilket inte kändes så bra. Pojke 1 och 2 uppmärksammade att det fanns

byggnadskonstruktioner i älven som de berättade om under intervjun:

Intervjuare: Vad tänkte du när du stod där och tittade på älven?

Pojke 1: Jag tänkte att den där bron, jag undra vad den där maskinen som stod på bron var till för.

Intervjuare: Ja ha, stod det en maskin där?

Pojke 1: Ja den där stora, det var en sån där stor som ett kylskåp. Jag undrar vad som finns i den.

Endast ett av barnen sade att man kunde dricka älvens vatten medan de andra barnen ansåg att det skulle smaka otäckt:

Intervjuare: Kan man dricka vattnet i älven?

Flicka 1: m, ja har faktiskt druckit det i skogen en gång, i nån bäck, det smaka ingenting.

Kategori 5 ”Vattenbehov”:

Barnen ritade vattnet med blåa klara färger i teckningarna och inget regn eller moln förekom i teckningar utan över hälften hade en sol. De var alla överens om att människan måste ha vatten för sin överlevnad. Flicka 1 menade att man inte bara kan dricka mjölk, man måste även ha vatten. Och att det var bra ifall man hade ont i halsen och måste ta tabletter. Över hälften av barnen sade att man måste ha vatten för att dricka det:

Intervjuare: Måste vi ha vatten?

Flicka 4: Ja

Intervjuare: Vet du till vad?

Flicka 4: Ja, för annars dör man, för då så kan man svälta så där om man blir törstig.

Hälften av barnen sade att vattnet var bra att ha när man skulle bada både inomhus och utomhus.

Pojke 4 menade att även djuren måste ha vatten och påvisade att det t.ex. var bra för hajar och delfiner. Det visade sig att barnen brydde sig om djurlivet i älven då pojke 1 sade att fiskarna kunde simma på stora stenar och skada sig. Därför skulle smågrus eller sand varit bättre för fiskarna. Under intervjun framkom det att han tyckte att bilderna av sjön och havet var lika. Därav menade han att det fanns vatten i båda bilderna och att det kunde regna, samt pekade på gräset som fanns i bilderna och sa att det växte av vattnet.

Kategori 6 ”Vatten utomhus”:

Det framkom av intervjumaterialet att barnen var medvetna om att det fanns vatten utomhus och flicka 4 visste att det fanns vatten ute men visste inte vart. Över hälften av barnen svarade att det fanns i sjön. Därav två barn svarade att vattnet fanns i bäcken och havet. Det visade att flicka 1 var medveten om grundvattnet och förklarade att vattnet fortsatte och rann ut i marken. Hon menade även att det åkte under marken och att det sedan kom ut ur ett hål. Hon sade också att det kunde vara en brunn och att vattnet fanns under marken så att man inte kunde se det. Pojke 1 menade att om det inte torkar så blev det mera vatten.

Kategori 7 ”Regn”:

Pojke 1 samtalade om regnet och förklarade att om det inte torkade så blev det mera vatten. En annan tanke från flicka 1 var att regnet gjorde att det blev mer vatten i älven men att man inte kunde se hur mycket vatten det blev. Under intervjun samtalade hon om att vattnet fanns där det regnade.

Men när bilderna visades så noterade fler barn sambandet mellan regnet och vattnet i älven.

Mitt svar på forskningsfrågorna är att förskolebarn minns mera av undervisningen om den sker direkt på plats. Det är det jag kallar ”utomhusmetoden”, dvs. studier av olika företeelser i

verkligheten. Barnen fick mera detaljerad kunskap, t.ex. att vattnet var strömmande och rann med olika hastigheter från högre till lägre höjd. Tack vare denna undervisningsmetod fick barnen ny kunskap om älven, t.ex. att det kunde bildas vattenfall, att den fortsatte långt bort och att det finns ett samband mellan regnet och älven. Det väcktes nya tankar hos dem - de började fundera över vad som fanns i älven samt vart den slutade. Barnen visste att människan, djur och växter behövde ha vatten för att överleva. Barnens tankar efter besöket var att de blev medvetna om olika processer i vattnets kretslopp därav regnet, grundvattnet och avdunstningen.

Diskussion

Barnen började med att rita en älv vilket gjorde att de blev medvetna om den. Besöket till älven väckte tankar hos dem vilket gjorde att det blev mer intressant för dem att besvara intervjufrågorna.

Det verkar inte vara tillräckligt att bara visa bilder och samtala därför att det krävs att barnet får se studieföremålet (i det här fallet älven) i verkligheten då det uppmärksammas på ett annat sätt. Barnen visade intresse för älven och var hela tiden samlade i gruppen. Pojke 2 hade uppmärksammat ett par rör som jag inte noterat. När jag sedan gick tillbaka så fann jag dem. (De låg så lågt att bara barnen kunde se dem). Därför kan det vara bra att tänka på att när man ska observera barn tittar de efter saker som befinner sig lägre ner. Det vore intressant att ha en kamera fäst i barnets höjd för att ta del av vad de ser och upptäcker.

Mackintosh (2005) betonar att vatten som rinner i rännor och fortsätter ut i ett avlopp är ett bra komplement för att öka barnens förståelse. Här påvisas att vattnet rinner neråt och är något man kan använda sig av på förskolan. Vattnet som rinner i rännan kan vara älven och avloppet kan föreställa

havet där den slutar. Det är bra i fall förskolan ligger i en stad där det inte finns möjlighet att se en älv i naturen. Enligt Piagets är vardagstänkandet ett viktigt komplement till vetenskapligt tänkande, en kombination som underlättar förståelsen av både älven och vattnets miljö (Andersson, 2008).

Det finns ett intressant resultat i teckningarna där det till viss del inte skiljer sig gentemot

Mackintosh (2005) forskning. Det visar att en del barn i åldern nio till tio år endast ritar en del av älven, vilket även konstaterades i min undersökning. Skulle jag ha låtit barnen ritat teckningarna efter observationen kanske de sett annorlunda ut med t.ex. ström, djurliv och olika väderslag. Jag tycker att man ska vara medveten om att vissa saker är svåra att rita. Därför kan man ha färdigt ritade bilder som de kan placera i sina teckningar. En del barn hade svårt att skilja på älven och sjön vilket måste beaktas när man ska undervisa dem.

Det finns klara belägg för att fem till sex åringar har kunskap om vad älven är. De vet att vattnet är strömmande och att det fortsätter långt bort. Därför kan man redan på förskolan börja undervisa dem om den. Detta gäller även för vattnets kretslopp vilket kommer att resultera i att underlätta deras förståelse av undervisningen i grundskolan. Vissa forskare anser att nio års ålder är en bra start att undervisa dem om älven och vattnets kretslopp (Sackes, Flevares & Trundle, 2010). Frågan är vilken tyngd de resultaten har eftersom min undersökning visar att fem till sex åringar har kunskaper om älven och olika processer i vattnets kretslopp.

Av intervjuerna att döma har barnen kunskap om processerna i vattnets kretslopp. Men för att de ska förstå sambandet krävs mer undervisning. Det är viktigt att ta med dem ut i naturen för att underlätta deras inlärning. Under intervjun visste ett barn att det fanns vatten ute men inte vart någonstans.

Därför borde en till intervju ha gjorts. Barnen samtalade om älven med inlevelse där de hade egna tankar och funderingar av den. För att vidareutveckla barnens kunskap om älven så är deras

erfarenheter och grundkunskaper en viktig början. Men man måste även väcka deras intresse för att få dem engagerade. Man kan samtala med barnen om att en älv kallas i andra länder för flod och påvisa att den kan användas som transportmedel av båtar samt virke.

Några var medvetna om att vatten finns där det regnar vilket är en början på förståelse av vattnets kretslopp. Enligt Andersson (2008) så går det inte att se hela vattnets kretslopp utan bara moment av det. Ett barn sa att utan vatten så torkar det och en annan menade att vattnet tränger ner i jorden och kan försvinna ner i brunnar. Här börjar förståelsen av att vatten kan avdunsta och ändra form. Man kan t.ex. göra enkla experiment med vatten som avdunstar för att öka barnets förståelse av vattnets kretslopp som helhet. Men även samtala om det och visa illustrerade bilder som ett komplement.

Detta är även en bra grund för att lära barnen vikten av att värna om vattnets miljö.

Enligt Sackes, Flevares & Trundle (2010) fortsätter många barn att tro att regnet kommer från himlen. Därför behöver man som förskollärare redan i dess tidiga ålder påvisa att regnet kommer från molnen. Ett hjälpmedel för att öka barnens förståelse av regnet kan vara att visa illustrerade bilder. De menar vidare att förskollärare tror att barnen redan vet att regnet kommer från molnen.

Därför kan det vara bra att ha det i baktanken när man undervisar förskolebarnen. Enligt dem så får de en ökad förståelse av vattnets kretslopp ju tidigare de undervisas. Därför är det viktigt att börja använda sig av naturvetenskap redan på förskolan. Men det är viktigt att komma ihåg att utgå från det enskilda barnets grundkunskap. Dessutom påvisas det att innan undervisning är deras förståelse av naturvetenskapliga fenomen ett slags ram där de har idéer, tolkar och får ny kunskap. Att ta tillvara deras idéer och tankar är ett bra hjälpmedel för att veta hur man ska undervisa dem samt tillföra ny kunskap. Detta underlättar undervisning av mer avancerad naturvetenskap.

Andersson (2008) menar att människor, djur och växter måste ha vatten för att överleva vilket även barnen var väl medvetna om. Här kan man som förskollärare få in ett miljömedvetet tänkande hos

dem, där man förklarar att utan rent vatten överlever inga djur och växter. En aktivitet kan vara att rena vattnet i sanden för att påvisa hur det blir rent. Barnen såg att någon slängt skräp i älven. Här kan man samtala om att inte kasta skräp i vattnet eftersom även djurlivet behöver en ren miljö. Man pratar om att inte slänga skräp i naturen men det verkar som om älvarna ibland glöms bort.

Att göra barnen medvetna om att vatten rinner neråt och i olika hastigheter ökar deras förståelse av älven. Mackintosh (2005) undrar i sin forskningsstudie om barnen behöver aktiviteter som ”puh pinnar” för att förstå älvens komposition. ”Puh pinnar” är en lek där barnen står på en bro och slänger pinnar i vattnet, för att sedan uppmärksamma att de fortsätter med strömmen under bron. Jag anser att det är en bra aktivitet i undervisningen om älven. Under observationen kastade barnen brödbitar i vattnet för att mata fåglar. De uppmärksammade då att brödbitarna flöt vidare vilket bygger på samma princip som ”puh pinnar”.

Mackintosh (2005) forskning visar att barnen enbart registrerade den del av älven de såg framför sig.

Därför bör man samtala med dem om var den börjar och slutar samt få dem till att fundera vart vattnet strömmar till. Några visste att den slutar långt bort och en visste att den slutade i havet vilket visar att de är medvetna om att den fortsätter vidare. Man skulle kunna börja med att låta dem fundera över vart den börjar och slutar någonstans, och sedan besöka dessa platser för att öka deras förståelse av älven som helhet. De måste se den för att öka sin förståelse och det räcker inte att bara samtala och visa bilder. Det kan vara dock ett bra komplement till besöket av älven.

Dove, Everett & Preece (2010) forskning visar att 18% av barnens teckningar innehöll miljögifter.

Det visar att barn är engagerade i miljöfrågor vilket man som förskollärare kan ha användning av.

Man kan samtala om hur miljöförstöring påverkar vattnets miljö dock på barnets nivå. Det påvisas i min studie att de intervjuade barnen var medvetna om att det finns liv i älven och enligt Andersson (2008) är älven viktig för fiskarna. Över hälften av barnen visste att det fanns fiskar i älven. Här kan man samtala med barnen om att vattnets miljö är viktigt för fiskar och andra levande djur i älven.

Harwood & Jackson (2010) har en något annorlunda bild av barnets tankar om hajar i älven där de menar att det är ett missförstånd. Möjligen kan det förklaras med att barnen har sett en film om hajar eller bara har en rik fantasi. Man kan som förskollärare förklara att hajar bara lever i saltvatten och i våra sjöar finns bara sötvatten. Det vore intressant att få ta del av fler forskningsstudier i barns kunskap om älven där ordningsföljden i metoden ändras beroende på typ av undersökningsmetod.

Jag förmodar att fler intressanta tankar kommer fram från barnen och kanske mer kunskap. Jag har inte funnit någon svensk forskningsrapport eller studentuppsats om barnens kunskap om älven. Det kanske beror på att läroplanen inte framhåller vattnet som ett centralt begrepp utan enbart miljön i naturen.

Referenser

Björn, Andersson (2008). Att förstå förskolans naturvetenskap, forsknings resultat och nya idéer.

Stockholm: Studentlitteratur.

Dove, Jane & Everett, Lynn & Preece, Peter (2000). The urban child's conception of a river.

Education, 2, 52-56.

Dove, Jane & Everett, Lynn & Preece, Peter (2010). Exploring a hydrological concept through children's drawing. International Journal of Science Education, 21: 5, 485-497.

Granberg, Ann (2005). Små barns utevistelse, Stockholm: Liber AB.

Harwood, Doug & Jackson, Pamela (2010). Why did they build this hill so steep? Problems of assessing primary children's understanding of physical landscape features in the context of the UK national curriculum. International Research in Geographical and Environmental Education, 2, 64- 79.

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget AB.

Mackintosh, Margaret (2005). Children's Understanding of Rivers. International Research in Geographical and Environmental Education, Vol. 14, No. 4 316-322.

Sackes, Mesut & M. Flevares, Lucia & Trundle, Cabe Kathy (2010). Four- to six-year-old children's conceptions of the mechanism of rainfall. Early Childhood Research Quarterly, 25, 536-546.

Sjöberg, Svein (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund:

Studentlitteratur.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan , Lpfö 98 Stockholm: Edita.

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken – bland plugghästar fusklappar. Uppsala: Leif Strandberg och Norstedts Akademiska förlag.

Bilaga 1: ”Brev till målsman”

Jag som lärarstudent kommer att göra en inspelad intervju som ett arbete i min förskollärare utbildning.

Jag kommer att gå tillväga på följande sätt:

Visa bilder av älven och samtala med barnen om vattnets kretslopp.

Intervjun är helt frivillig och jag kommer att fråga barnet om de vill bli intervjuad.

Inga namn nämns i undersökningen och inspelningen kommer att raderas.

Intervjufrågorna handlar om älven och vattnets kretslopp.

För detta behöver jag er underskrift och detta är naturligtvis helt frivilligt.

Om ni undrar om något vänligen kontakta mig Marie Werf Karlsson.

Telefon nr:

E-mail:

Underskrift:...

Bilaga 2: Intervjufrågor, tillhörande bilder m.m.

 Tycker du om att bada på sommaren?

 Vart finns det vatten ute någonstans?

 Måste vi ha vatten?

 Har du sett en älv någon gång?

 Hur får älven sitt vatten?

 Vad tänker du på när du ser en älv?

 Vad tror du att det finns för något i älven?

 Vart slutar älven någonstans?

 Kan man dricka vattnet i älven?

Fig. 1: bäck, sjö, å och ett hav Fig 2: regn

Det intervjuades 4 flickor och fyra pojkar. De benämns i studien som:

Flicka 1, Flicka 2, Flicka 3, Flicka 4 samt Pojke 1, Pojke 2, Pojke 3, Pojke 4.