• No results found

”Boende för förändring”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Boende för förändring”"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Johanna Tuulse

Handledare/ Dan Boson, Marta Böhlmark, Supervisors Jens Engman

Examinator/ Jesús Azpeitia Seron Examiner

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits

27 maj 2014

”Boende för förändring”

”Housing for change”

(2)

boende för förändring

lägenhet 112 kvm lägenhet 57 kvm

lägenhet 57 kvm

lägenhet 57 kvm

lägenhet 57 kvm

lägenhet 117 kvm lägenhet 117 kvm

förråd badrum

vindsrum pentry

pentry badrum

vindsrum förråd sovloft

sovloft

barnvagns- förråd

lägenhet/

gemensamhetslokal 95 kvm

I takt med att samhället och kulturen utvecklas utvecklas också familjen och hur dess sammansättning ser ut. Under bondesamhället bodde de allra flesta i storfamiljer, där familjemedlemmarna visserligen växlade i och med födslar och dödsfall, men där sammansättningen ändå var mer eller mindre konstant över tid.

I och med insdustrialismen normaliserades kärnfamiljen, där familjens föränd- ring i de flesta fall var relativt förutsägbar, från parbildning, till familjebildning till att barnen växte upp och flyttade.

Idag ser vi allt fler olika familjekonstellationer förutom kärnfamiljen och den ökande andelen singelhushåll finns bland annat singelfamiljer (ensamstående föräld- rar med barn), regnbågsfamiljer och stjärnfamiljer och familjen har i allt större ut- sträckning olika antal familjemedlemmar under olika perioder (med veckovis boende barn).

Många familjer väljer att bo kvar i lägenhet även efter att de fått barn, istället för att flytta till villa eller radhus, vilket var vanligare förr.

Ca 40% av alla giftermål slutar i skilsmässa, många av dessa par har också barn som ofta bor växelvis hos den ena eller andra föräldern, vilket gör att många hushåll har ett varierande behov av rum. Många familjer har både gemensamma barn och varannanveckasbarn.

Hur kan man skapa bostäder som tål förändringar i familjesituationen?

Projektet tar avstamp i en värld som ständigt förändras. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och anpassningsför- måga vilket vi ser inom allt fler områden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne- bära när det gäller boende.

Frågeställning: hur ser ett boende ut som tål förändringar, förändringar i familjesituation, förändringar i värderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska föränd- ringar i samhället som ger ändrade behov vad gäller bo- ende.

familjens utveckling

bärande ytterväggar för fri planlös- ning

robust och flexibelt grid

ekonomiskt placerade installations- väggar möjliggör flexibel våtrumspla- cering

placering av eluttag, belysningsuttag samt indelning av golvvärme följer gridet

generösa balkonger med tillgång från alla rum ger maximal möjlighet att disponera om ytan

speglade planlösningar ger möjlighet till uppdelning i mindre lägenheter

vindsrum med sovloft och tillgång till gemensamt badrum och pentry

fasader skala 1:100

planer skala 1:100

bostadens utveckling

Bostadens utseende och storlek är också något i ständigt utveckling, något som bland annat hänger ihop med samhällets utveckling i stort, demografiska förändringar, och inte minst ekonomiska förändringar. Värderingar och livsstil spelar också in i huruvida vi prioriterar sällskapsutrymmen eller sovutrymmen, stora kök eller små arbetskök, öppen planlösning eller sluten. Idag byggs bostäder för dagens önskemål och värde- ringar, men går de att förändra för morgondagens önskemål?

samhällets utveckling

Demografiska förändringar i samhället påverkar förstås ett visst områdes behov när det gäller lägenheter. Behövs stora familjelägenheter, mindre ungdomslägenheter el- ler lägenheter för ensamstående äldre med stora behov vad gäller service och till- gänglighet?

Hur kan man skapa bostäder som är anpassningsbara efter det behov som finns i ett område?

Hur stödjer vi det här i bostadsplaneringen?

Bärande väggar

Installationsväggar för kök/badrum

Flexibla innerväggar

Sovloft tillhörande vindsrummen på vindsplan.

Vindsplan

Typplan A, två lägenheter per våningsplan

Typplan B, fyra lägenheter per våningsplan.

Entréplan.

Två av husen i området har gemensamhetslokal i bottenvåningen.

Övriga hus har istället en lägenhet med samma disposition.

konceptutveckling

Bondesamhällets storfamilj, relativt konstant över tid.

Kärnfamilj

Kärnfamiljens linjära utveckling

Skilsmässor leder till singelfamiljer (med barn på heltid eller delar av tiden)

Större tolerans i samhället har gett fler rengbågsfamiljer

Stjärnfamiljer, har ingen tydlig och linjär utveckling och antalet medlemmar i familjen är inte detsamma som antalet medlemmar i hushållet, vilket också kan variera över tid.

ett smart modulsystem gör det lätt att sätta dit och ta bort väggar utan att det blir fula skarvar eller sår i tak, väggar och golv.

AA

B B

examensprojekt på kandidatnivå, kth arkitekturskolan, johanna tuulse, 2014

(3)

lekplats för större barn

lekplats för större barn

pulkabacke busshållplats

infart till området

gångväg ansluter mot Tyresö C samt Tyresta nationalpark

gångväg mot Tyresö C

gångväg ansluter mot Tyresö C samt Tyresta nationalpark

gemensam grillplats med bänkar och bord

Målet har i första hand varit att ska- pa ett boende som tål förändringar i familjesituationen.

sektion AA skala 1:100

T T

F K T

T

F K T

T

T T

T T

K/F K/F

T T

T T

K/F K/F

T T

T T

F K F K F K

1 lägenhet 2 rok à 117 kvm

Ett par utan barn med stort umgänge Ett sovrum, stora sällskapsytor.

Arbetsvrå i mitten av lägenheten.

scenarios

1 lägenhet 4 rok à 117 kvm

Ett par med ett litet barn.

Sällskapsytorna mindre, ett barnrum och ett arbetsrum.

Förråd i mitten av lägenheten.

1 lägenhet + vindsrum 4 rok à 117 kvm

En familj med tre barn varav ett-två tonårsbarn.

Familjen hyr utöver lägenheten även ett vindsrum för ett av ton- årsbarnen.

Arbetsvrå i mitten av lägenheten (eller förråd).

Möjlighet att inreda ytterligare ett badrum.

förråd

2 lägenheter med gemensamma barnrum Totalt 117 kvm.

Separerade föräldrar med två barn som växelvis bor med endera föräldern.

Barnrummen har tillgång till båda föräldrarnas enskilda lägenhe- ter.

2 lägenheter à 57 kvm 1-2 rok

Om marknaden efterfrågar mindre lägenheter kan lägenheten de- las av till två helt separata lägenheter.

Lägenheterna kan disponeras så som de boende önskar, t ex 2 separata sovrum med mindre gemenskapsytor i anslutning till kök, eller 1 rok med sovalkov.

1 lägenhet à 117 kvm 5 rok

Fyra vänner som delar lägenhet

Två singelföräldrar med vardera ett barn En singelförälder med tre barn

....

planlösningsalternativ

Projektet ligger i Tyresö, en kommun med ca 44 500 invånare. Liksom alla Stockholmsnära kommuner har kommunen en konstant tillväxt av invå- nare och därmed stort behov av nytt bostadsbyggande.

Tyresö kommun har idag ett brokigt bostadsbestånd. Det finns både småhus i form av villor och en stor mängd radhus, det finns stora miljon- programsområden med både hyresrätter och bostadsrätter och det finns nybyggda bostadsrätter och villor.

Tomten ligger på gångavstånd från Tyresö centrum, om än inte på kastav- stånd. Det ligger också nära badplatser och stora naturområden, bla Tyre- sta nationalpark. Närheten till natur och känslan av att vara mitt i skogen är påtaglig på tomten.

På tomten ligger i dag en gymnasieskola som troligtvis kommer att omlo- kaliseras. Kommunen vill då undersöka om man istället kan bygga bostä- der på platsen. Förslaget bygger på att gymnasieskolan rivs helt.

plats

Husen byggs med en bärande stomme av massivträ (sk kl-trä, korslim- mat trä), och med en klassisk träfasad med stående panel. De åtta husen kommer att målas i slamfärger i olika röda nyanser, för att plocka upp det historiska och lantliga inom kommunen.

Taken som får en ovanlig brytning täcks med aluzink-plåt. Takens vinkel är dels ett sätt att bryta ner skalan på husen, skapa variation samt att förankra husen i en samtida arkitektur.

material och konstruktion

tekniskt snitt skala 1:20 översiktlig situationsplan skala 1:1000

situationsplan skala 1:400

tak

2 mm aluminium-zink belagd plåt 22 mm spiklist

22 mm list plywood luftspalt

250 mm isolering 200 mm skiva kl-trä innertak

vägg

träpanel stående

22 mm spiklist liggande 22 mm list stående luftspalt

200 mm isolering

120 mm skiva kl-trä (bärande konstruktion) innervägg gipsskiva

golv/bjälklag

övergolv trä golvvärme

250 mm bjälklag skiva kl-trä undertak

grund

gjuten platta på mark, betong isolering skiva

dränering

balkong

räcke i svart metall, stående ribbor bjälklag 200 mm skiva kl-trä bärning i fasad

(infästning i långsidor samt längs balkongbjälklaget mot bjälklag)

lutning 2 mm

situation

förråd vindsrum

sektion BB skala 1:100

References

Related documents

Trots stor potential för produktion av förnybar energi i Kronoberg importeras cirka 60 % av den energi som används i länet från andra delar av Sverige eller andra länder.. Målet

5 Argumentet används som ingång till det vetenskapliga problemet och den samhällerliga relevansen i uppsatsen, vilket bidrar med kunskaper om hur flyttmönster främst formas av de

Hur upplever den äldre flytten till särskilt boende, och att flytta från det egna hemmet.. Överensstämmer den äldres förväntningar som hon hade innan hon flyttade, med den

På en amerikansk webblogg beskrivs detta som ”the fetishization of Search” (Sondermann 2005). Informationskompetens har kommit att diskuteras på folkbiblioteken främst

Främmande språk (eller moderna språk som de löpande kallas i denna studie), som tyska, franska, spanska med fler, är sett av pojkar som något som flickor är bra på, ofta

sötvattensområden om skyddsvärda bestånd av laxartad fisk inom familjen Salmonidae finns i vattenområdet och tillstånd inte tidigare har meddelats för utsättning av

Deras kamp är ett gott exempel för andra områden där människor fortfarande kämpar för sin rätt att inte bli utsparkade från sina hem. Trots överenskommelsen de lyckades uppnå

värderas på samma grunder eller har samma krav på sig. I och med detta handlar det inte endast om att undersöka vilka som har möjlighet att flytta från länet, och vad detta beror