Institutionen för samhällsvetenskap
”Corporate Social Responsibility”
- Kan det bidra till demokratisering?
Magisteruppsats
Statsvetenskap 61-100 p. Vårterminen 2006
ABSTRACT
University: Växjö University, School of Social science, Department of Political science Level: Master thesis
Spring semester 2006
Title: Corporate Social Responsibility – Can it contribute to democratization? Author: Martina Wikström
Academic adviser: Lennart Bergfeldt
There is a growing awareness that multinational companies have opportunities to influence political conditions. Ethical activities made by multinational companies and “Corporate Social Responsibility” (CSR) can therefore function as a positive input in society. The primary purpose of this master thesis is to investigate CSR´s contribution to strengthen human rights, and thereby to democratization. The research questions are listed below:
1. How can the CSR-phenomenon be analyzed in relation to constructivism, legitimacy and democratization through external pressure and civil society?
2. What initiatives have been undertaken by nonstate- and intergovernmental actors for companies´ implementation of human rights?
3. How can CSR-principles be organized in future?
4. How can the CSR-phenomenon be exemplified and related to current human rights-issues in the case of Russia?
The theoretical approach represents a somewhat untraditional view on democratization and its origins. Multinational companies are traditionally not analyzed as strengtheners of human rights. The theoretical framework of this thesis is developed from theories of constructivism, legitimacy and democratization through external pressure and civil society and aims to be a tool in analyzing CSR´s contribution to democratization.
The study builds on primary as well as secondary sources, and the method is of a qualitative character. The explorative and descriptive nature of the study can shape a ground for further research, perspectives, and debates on CSR and democratization. The case of Russia gives a concrete exemplification of CSR. An analytical instrument is developed to summarize and illustrate how CSR can be studied.
The results of the study give an analytical approach to CSR´s contribution to strengthen the situation for human rights in states. The analytical framework was useful to make an analytical description of important aspects regarding the phenomenon. There are limitations in showing correlations in real empirical effects. As a consequence, the study shows its strength in the theoretical debate. On the other hand, the empirical results show that CSR could contribute to development and improvements in human rights-related issues in general and in Russia.
Keywords: Corporate Social Responsibility, human rights, constructivism, legitimacy
Förord
Arbetet med denna studie har stundtals inte fortskridit helt bekymmersfritt. Jag vill rikta ett stort tack till min familj och mina vänner som har stöttat och peppat mig när min motivation och kreativitet har börjat dala. Min handledare, Lennart Bergfeldt, vill jag tacka för akademisk handledning och för sitt engagemang som har underlättat för mig att ro i land det här projektet. En annan person som har givit mig uppmuntran och bidragit till att jag har kunnat utveckla mina idéer till ett genomförande är Stefan Lindkvist. Mina inspiratörer under magisterkursen har även de fungerat som en källa till energi. Gentemot de personer som har korrekturläst min uppsats, vill jag också visa min uppskattning.
Jag vill ge en ros till samtliga av er som har inspirerat mig.
INNEHÅLL
1. INTRODUKTION 7
1.1 Inledning………..7
1.2 Problemformulering……….. 9
1.3 Syfte och frågeställningar………..9
1.4 Tidigare forskning………..10 1.5 Studiens relevans………... 11 1.6 Avgränsningar……….... 11 1.7 Disposition……….. 11 2. VAD ÄR CSR? 12 3. TEORETISK REFERENSRAM 15 3.1 Konstruktivistiskt perspektiv………... 15
3.2 Implementering av internationella regimer………... 17
3.2.1 Vad är en regim?... 17
3.3 Demokrati, demokratisering och mänskliga rättigheter……….. 18
3.3.1 Demokrati och demokratisering……… 18
3.3.2 Demokratisering genom externt tryck……….. 19
3.4 Civila samhället……….. 20
3.4.1 Civilsamhällets innehåll och funktioner för demokratisering……….. 21
3.5 Legitimitet………... 24
4. METOD OCH MATERIAL 26 4.1 Material……… 26
4.1.1 Källkritik……… 27
4.2 Metod………... 28
4.2.1 Kvalitativ deskriptiv litteraturstudie med explorativ inriktning…………..28
4.2.2 Fallstudie………... 28
4.2.2.1 Val av fall………. 29
4.3 Analytiskt tillvägagångssätt………. 30
4.4 Utopiska diskussioner utan verklighetsförankring?...32
5. STUDIENS ANALYSRAM 33 5.1 Kombinerat Top-down/Bottom-up perspektiv……… 33
6. IMPLEMENTERING AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER GENOM CSR 35 6.1 Mänskliga rättigheter som internationell regim……… 35
6.2 Regimens principer, normer, regler och procedurer……… 35
6.3 Relevanta aktörer………... 36
6.3.1 Initiativ på mellanstatlig nivå……… 39
6.3.1.1 EU……… 39
6.4 CSR-rutiner hos företagen……… 40
6.5 Nya initiativ och utveckling mot bindande regler?... 41
6.6 Aktörernas implementering och agerande i enlighet med regimreglerna –i vilken grad?... 44
7. EXEMPLET RYSSLAND 46 7.1 Den människorättsliga situationen i Ryssland………..46
7.2 Var befinner sig det civila samhället i landet?... 48
7.3 Samarbeten mellan företag och organisationer i Ryssland……….. 49
7.3.1 Amnesty Business Group (ABG)………....49
8. ANALYS 53 8.1 Konstruktivism och implementering av internationella regimer………... 53
8.2 Legitimitet………... 54
8.3 Demokratisering genom externt tryck och civila samhället……… 55
8.4 Exemplet Ryssland………. 56
9. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 57 10. SLUTDISKUSSION 60 Referenser……… 61
Figurförteckning
Figur 1.
Corporate Social Responsibility- disciplinorientering………14 Figur 2.
Förkortningar
CSR Corporate Social Responsibility
MR Mänskliga rättigheter
NGO Nongovernmental Organization
IGO Intergovernmental Organization
INGO International Nongovernmental Organization
ABG Amnesty Business Group
ILO International Labour Group
FN Förenta Nationerna
EU Europeiska Unionen
OECD Organization for Economic Co-operation and Development
ICC International Chamber of Commerce
1. INTRODUKTION
1.1 Inledning
Globaliseringen av kulturen, ekonomin och politiken leder till gränsöverskridande interaktioner för många aktörer mellan regioner och länder. Nationalstaten som tidigare kännetecknade homogenitet och fasta gränsdragningar håller inte samma trovärdighet, dess maktställning inskränks och utmanas idag av andra aktörer och nätverkssystemet1 som har fått tillträde till den politiska agendan och förmåga att påverka.2 Överstatliga och mellanstatliga politiska samarbeten samt frivilligorganisationer hör därför till den nya modellen av inflytande. Företagssektorn fyller vidare en växande roll i det internationella samarbetet3 och har fått större tillgång till den politiska processen, mycket beroende på att stora företag har blivit ännu större och ekonomiskt mäktiga. Den politiska makten har således börjat dela arena med den ekonomiska makten.4 Makt inom ekonomi har blivit starkare inom det människorättsliga området och börjar i allt större utsträckning utövas av ickestatliga aktörer såsom NGO:s, transnationella företag, IGO:s och INGO:s.5 Multinationella företag påverkar många människors livsvillkor och vardag. Deras politiska makt uttrycks till exempel ofta i försök att påverka skatter, handelsvillkor, arbetsrättslagar och miljöområden och har en viktig roll i skapandet av värderingar och opinionsbildningen.6 Korporativistiska förhandlingar kan på det sättet idag tillgodose delar av det kollektiva intresset.7
En föreställning om att ett civilt samhälle mellan medborgarna och staten är bra för en livskraftig demokrati har funnits länge i olika demokratiteorier. När det förekommer brott mot mänskliga rättigheter har ickestatliga och internationella aktörer dock tilltagande chanser att protestera mot staters brott mot mänskliga rättigheter i demokratiseringsregioner. Statliga välfärdsinstitutioner kan komma att därmed ersättas och kompletteras av andra aktörer. Företagens roll och ansvar i
1
Berlin i Bjereld, Demker m.fl. 2005:81
2 Beesley och Evans 1978:26 3 Bynander, föreläsning HT 2002 4
Swedberg i Petersson 1987:240 ff.
5
Baylis och Smith 2001:378
6
Magnusson 2003:21
arbetet för de mänskliga rättigheterna8 förs upp till debatt allt mer.9 Självreglering och ”mjuk lag” (icke bindande) ställs på inflytelserika privata aktörer10 och det juridiska ramverket är således även det under förändring. Sveriges före detta näringsminister Thomas Östros uppmaning till socialt ansvar på WTO-mötet i december 2005 är ett tecken på detta.11 Investeringars respektive handelns effekter på samhället, vilka behandlar arbetsförhållanden för anställda (till exempel lönefrågan) och miljöföroreningar, är områden som föranleder en diskussion kring företags ansvar. En annan faktor till en kritisk ställning mot företags beteende ligger i att konsumenter blir allt mer måna om att varor och tjänster ska produceras under rättvisa förhållanden, och tar med dessa variabler i beslutet att handla vissa varor. Fenomenet kallas ”politisk konsumism” och gör marknaden till en viktig politisk arena.12
Detta har lett till att många företag antagit etiska uppförandekoder för sitt arbete. I den internationella debatten talar man i dessa sammanhang allt oftare om företag som bör uppträda som goda samhällsmedborgare som tillämpar ”Corporate Social Responsibility”13 (CSR), vilket ska syfta till att upprätthålla och stärka mänskliga rättigheter. En ståndpunkt består i att företagen bär ett ansvar, frågan är bara hur långt det ska sträcka sig? FN och Amnesty International har anslutit sig till att de använder sig av marknaden för att kunna uppnå sina mål. Organisationer på lokal och global nivå bidrar till att etiska regler efterföljs, bland annat genom att utarbeta samarbeten med ”goda” företag. Bland demokratiseringsfall tillåter sig Ryssland att undersökas utifrån CSR-perspektiv.14
8 Mänskliga rättigheter är ett begrepp inom den internationella rätten och politiken och reglerar medborgarens
fri- och rättigheter. Hänvisning sker ofta till FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter från 1948, där rätten till likhet inför lagen, frihet och personlig säkerhet, åsikts- och yttrandefrihet, social trygghet samt rätten till förenings- och församlingsfrihet är exempel på innehållet.
9 Internet 1
10 Bexell 2005:Abstract 11
Internet 2
12 I en undersökning ställdes frågan på vilket sätt personer tror att de kan påverka samhället som mest. Högst
andel (53 % av respondenterna) svarade ”genom medveten konsumtion”. De andra alternativen var ”Genom röstning i allmänna val” och ”Ingen uppfattning”. Brytting 2005:240.
13
CSR är företags samhällsansvar och samhällsengagemang, vilket mer utförligt beskrivs under Vad är CSR?, kapitel 2.
1.2 Problemformulering
I takt med en ökad globalisering har ickestatliga aktörer, med organisationer och företag som inflytelserika aktörer på den globala arenan vunnit mark. När ickestatliga aktörer tar över uppgifter som tidigare har hört till staten och när multinationella företag blir allt mäktigare, kommer fler förpliktelser och ett större ansvar till. Ett perspektiv säger att CSR sannolikt kan bidra till ett mer rättvist och välmående samhälle15 och att det kan minska negativa externa effekter som globaliseringen kan medföra. Detta innebär i sin tur att transnationella företag tillsammans med andra aktörer kan närma sig implementeringen av internationella regimers regler om mänskliga rättigheter. Transnationella företags verksamhet kan därmed, trots flertalet tecken som pekar på motsatsen, testas och analyseras utifrån positiva bidrag i samhället. Teorier om civila samhällets roll för ökad demokratisering har länge varit erkända. Externt tryck och internationella normer har på senare årtionden utgjort demokratiforskningen. En uppgift som blir aktuell i denna uppsats är att analysera CSR-fenomenets bidrag till demokratisering genom implementering av mänskliga rättigheter utifrån interna och externa faktorer och diskutera om det på så vis kan tillägnas legitimitet.16 Detta blir ett spännande försök till resonemang kring nya inslag inom demokratisering.
1.3 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna uppsats blir mot denna bakgrund att belysa CSR-fenomenets bidrag till stärkande av mänskliga rättigheter, och därigenom till demokratisering.
Syftet har en teoretisk och en empirisk dimension. Den teoretiska dimensionen består i att analysera CSR-fenomenets stärkande av mänskliga rättigheter utifrån tre
centrala teoretiska utgångspunkter. Den empiriska dimensionen består i att kartlägga fenomenet CSR samt att undersöka CSR i exemplet Ryssland.
15
Bexell 2005:4
Frågeställningarna lyder som följer:
1. Hur kan CSR-fenomenet analyseras utifrån legitimitet, konstruktivism och demokratisering genom externt tryck och civila samhället?
2. Vilka olika initiativ har tagits av icke-statliga och mellanstatliga aktörer för företags implementering av mänskliga rättigheter?
3. Hur kan framtida CSR-principer komma att se ut?
4. Hur kan CSR-fenomenet exemplifieras i Ryssland och kopplas till aktuella människorättsliga problemområden?
1.4 Tidigare forskning
Fil. Dr. Magdalena Bexell17 har ägnat stor del av sin forskning åt mänskliga rättigheter i internationella relationer, CSR och förhållandet mellan privat och offentligt i ett globalt perspektiv. I avhandlingen ”Exploring Responsibility – public and private in Human Rights Protection” studerat ansvaret och ansvarsutkrävandet hos inflytelserika ickestatliga aktörer, och framförallt multinationella företag i ett konkret fall av brott mot de mänskliga rättigheterna. En debatt förs kring ansvaret och hur gränsdragningen mellan det privata och offentliga upprätthålls. Studier som dessa visar vad statsvetare kan bidra med inom studiet av mänskliga rättigheter, med utgångspunkt i demokrati (ansvar och ansvarsutkrävande) och staten i förändring.18 Bexell gör mer av en kritisk analys av problemet. Ambitionen med denna uppsats är att diskutera formen för CSR:s människorättsliga bidrag och att kartlägga existerande initiativ – samarbeten, uppförandekoder och arbetet hos internationella organisationer, ett perspektiv som Bexell explicit valt att inte behandla. Det finns mycket annan tidigare forskning på området CSR, inriktningen är då emellertid ofta att studera CSR ur företagsekonomiska perspektiv.
17
Verksam vid Lunds universitet
1.5 Studiens relevans
Det främsta argumentet för studiens relevans är att det inom demokratiseringsforskning hittills getts litet utrymme åt internationella faktorer i allmänhet, och multinationella företags19 roll i synnerhet. Internationella normers påverkan genom kvasi-interna/externa strukturer i demokratiseringsländer är ett outforskat område, vilket kan ge denna uppsats en innovativ fördel. Utbildning och forskning inom området CSR har fått allt större uppmärksamhet vid universitet inom ramen för business och mänskliga rättigheter. Det är inspirerande att även inom statsvetenskapen ta sig an dessa frågor på allvar, då globaliseringen givit företag ökad makt att påverka den politiska agendan och därför har ett växande ansvar.
1.6 Avgränsningar
Corporate Social Responsibility innefattar multinationella företags samhällsansvar och samhällsengagemang i form av riktlinjer om miljö, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och korruption. I denna studie fokuseras på principerna om mänskliga rättigheter. Den empiriska exemplifieringen av CSR-fenomenets stärkande av mänskliga rättigheter avgränsas till Ryssland och de svenska företag som verkar där.
1.7 Disposition
Efter denna introduktion följer begreppet CSR:s bakgrund och innebörd. Därefter följer teorikapitlet innehållande relevanta begrepp, definitioner och teoretiska perspektiv. Detta följs av ett metodkapitel som ställer upp och resonerar kring använda tillvägagångssätt och material. Teori- och metodperspektiven utmynnar därefter i en analysram. Nästföljande kapitel utgörs av empirin och behandlar CSR-begreppet generellt respektive specifikt om exemplet Ryssland. Som ett naturligt steg kommer sedan analysen, vilken följs av sammanfattning och slutsatser. Som avslut ges en slutdiskussion.
19
2. VAD ÄR CSR?
I detta kapitel ges en bakgrund till begreppet CSR och en förklaring av dess innebörd.
Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar många olika definitioner av respekt för miljö, mänskliga rättigheter och arbetsmiljö. En tidig definition av CSR var ”the perception of a relative shift from government to companies as the source of social improvement and the means to promote specific items of social welfare”.20 Fenomenet har successivt fått ökat utrymme i samhälls- och företagsdebatten. Det handlar om att företag ska följa den nationella lagstiftningen och, om den nationella lagstiftningen är otillräcklig för att respektera mänskliga rättigheter och bidra till utveckling och fattigdomsbekämpning, följa globala etablerade principer och fundamentala värden.21 EU- kommissionens definition av CSR är ett koncept där företag frivilligt integrerar sociala och miljömässiga aspekter i sin verksamhet och i sina affärskontakter och utöver vad lagen kräver.22 ”God affärsetik, respekt för individen och dess mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, hälsa, anti-korruptionsåtgärder, jämställdhet mellan könen och samhällsengagemang” 23 är en annan definition. Enligt Svenskt näringsliv ska företag ”…inte motarbeta rättigheternas förverkligande”, ”…respektera de rättigheter och värden som är direkt relaterade till företagets normala verksamhet” och ”…ta ansvar för att påverka andra aktörer som står nära företaget att också agera enligt föregående punkt”.24
En distinktion görs mellan samhällsansvar och samhällsengagemang, då det förra begreppet syftar till att följa ”grundläggande internationellt erkända och etablerade värden” (internationella mänskliga rättigheter), medan det senare bidrar till samhällsutveckling och att stötta samhällslivet, exempelvis genom att finansiera och driva grundläggande samhällsfunktioner.25 CSR som fenomen har sitt ursprung i USA och började utvecklas i Europa i mitten av 1990-talet.26
Det finns fler än ett företags anställda som tjänar på att företaget ansluter sig till CSR och socialt ansvar. Enligt Dow Jones Sustainability Index förbättrar företag sin lönsamhet med upp till tolv procent genom CSR-åtgärder.27 CSR genererar således
20 Beesley och Evans 1978:13 21
Internet 3
22 Horn af Rantzien i Magnusson 2003:34
23 Edgren 2006 Corporate Social Responsibility 2006-04-04 24 Internet 4 25 Internet 5 26 Internet 6
nöjda aktieägare och varaktiga leverantörer. Kompetent personal ser vidare etiska28 företag i större utsträckning än oetiska företag som attraktiva. En annan anledning till att det är rationellt av företag att ansluta sig till CSR är rädslan för att varumärket ska skadas om det uppdagas att företagsverksamheten är oetisk.29 Företag kan tjäna på att bidra till ett säkrare och stabilt samhälle utan exempelvis kriminalitet och korruption, då de i ett längre perspektiv gör sin verksamhet mer effektiv och sina affärer säkrare. Detta företagsekonomiska perspektiv utvecklas inte mer inom ramen för denna studie, utan ligger snarare som en av många förklarande variabler till varför CSR-fenomenet blir allt viktigare.
Då definitionen av CSR är mångskiftande, kommer en allmän betydelse av företags sociala ansvar och engagemang vad gäller mänskliga rättigheter användas. Folkrätten och internationella principer är kärnan som ska syfta till att bidra till utveckling i länder där det nationella regelverket är svagt etablerat. 30 Det är formella principer i fundamentala dokument (såsom FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s åtta kärnkonventioner och Global Compact)31 som ligger till grund för begreppet.
Forskningsområdet Corporate Social Responsibility som behandlas har en tvärvetenskaplig uppsatstematik som har sitt ursprung mellan många discipliner. Statsvetenskap, juridik och företagsekonomi är exempel på dessa. Det statsvetenskapliga perspektivet och det juridiska perspektivet utgör stommen i uppsatsen.
28
Med etisk menas i det här sammanhanget att verksamheten inriktas på socialt ansvar
29
Internet 7, Horn af Rantzien i Magnusson 2003: 29 f.
30
Horn af Rantzien i Magnusson 2003:32
Figur 1.
Corporate Social Responsibility- disciplinorientering
3. TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel redogörs för teoretiska perspektiv som senare i studien används för att analysera CSR:s bidrag till stärkande av mänskliga rättigheter och därigenom till
demokratisering. Denna teoretiska grund läggs också genom att centrala begrepp diskuteras och definieras.
3.1 Konstruktivistiskt perspektiv
Hur sprider sig normer i den globaliserade världen? Stater lär sig enligt konstruktivismen av andra aktörer än andra stater, vilka tidigare stått för den folkrättsliga påtryckningen.32 Konstruktivismens nyckelfigur, Alexander Wendt, menade att relationer mellan stater är socialt konstruerade.33 När den sociala externa kontexten ändras, ändras även strukturerna, normerna respektive beteenden. Mänskliga rättigheter är ett tydligt exempel på sociala konstruktioner34 som sprids i takt med globaliseringen.35 I ett system där gränserna löses upp och staten inte är den allenarådande basen för reglering av bestämmelser, utövning av makt och påverkningskraft för landets identitet, spelar ickestatliga aktörer och den transnationella arenan en viktig roll.36 Idéspridningen och normers roll fungerar som en socialiseringsprocess på länder och har betydelse för ordningen och formandet av ett lands identitet, normer och regler.37 Det skapas en global etik och moraliska uppförandekoder för hur aktörer ”bör” bete sig utifrån vad som är passande. Konstruktivisterna anser att detta är det mest effektiva och långsiktiga sättet att förmå länder att internalisera och ansluta sig till mänskliga rättigheter. Demokratiska värden och mänskliga rättigheter hamnar i fokus för den ”politiska globaliseringen” genom internationella konventioner.38 Statsvetaren James Rosenau belyser denna utveckling av transnationella aktörer som genom opinionsbildning och påverkanskraft stärker mänskliga rättigheter, mycket tack vare ökad kommunikation över gränserna.39
32 Möller i Bjereld m.fl. 2005:130 ff. 33
Hartmann 2001:65
34 Schmitz och Sikkink i Carlsnaes m.fl. 2005:517
35 Lindgren Alves 2000:483, Bexell i Jönsson m.fl. 2001:62 36
Hveem i Bjereld mfl. 2005:40
37
Schmitz och Sikkink i Carlsnaes m.fl. 2005:521 f., Bexell 2005:28
38
Bexell i Jönsson m.fl. 2001:20, 59
Konstruktivismen tar hänsyn till både strukturer och aktörer - idéer/normer respektive normspridare.40 Att analysera skeenden konstruktivistiskt bygger ofta på ett ”Bottom-up” perspektiv, där rörelser såsom NGO: s och IGO:s integreras i den transnationella sfären och sprider normer och en viss moral. Därigenom formas ett lands identitet genom den lokala, nationella samt globala nivån. Konstruktivismen betonar kunskapsöverföring och kunskap. Kunskap om internationella mänskliga rättigheter sprids genom transnationellt erfarenhetsutbyte och genom transnationella nätverk och rörelser.41 Karl Deutsch och Ernst Haas representerade ”modernistkonstruktivismen”, inom vilken transnationella kollektiva identiteter rymdes.42 ”Global governance”, det vill säga mellanstatliga och ickestatliga organisationer, transnationella rörelser samt multinationella företag, har ökad makt att påverka innehållet i den internationella politiken och större chanser att se till att humanitära principer efterlevs.43 Transnationella företag har möjlighet att uppträda både i rollen som reglerare och som föremål för reglering på det människorättsliga området.44 Framförallt i länder där civila och politiska reformer står i fokus, där företagen är mer av en lösning än ett problem.45
Mänskliga rättigheter kan vara juridiskt bindande genom ”hård lag” eller snarare fungera som normer, även kallade ”mjuk lag”. Konstruktivisterna ser ofta till den senare kategorin, vilken hänvisar till instrument eller regler som är i överensstämmelse med internationell rätt, men som saknar formellt stöd i lagstiftningen.46 Mjuk lag kan vidare bestå av deklarationer, resolutioner, riktlinjer, principer och rapporter och är ofta ett komplement till den befintliga lagstiftningen.47
40 Adler i Carlsnaes m.fl. 2005:10 41
Schmitz och Sikkink i Carlsnaes m.fl. 2005:522 ff.
42 Adler i Carlsnaes m.fl. 2005:99 43 Bexell i Jönsson m.fl. 200:53 f. 44 Bexell 2005:2 ff. 45 Donnelly 1998:130 46
Raustiala och Slaughter i Carlsnaes m.fl. 2005:551 f.
3.2 Implementering av internationella regimer
3.2.1 Vad är en regim?
En regim tar hänsyn till samtliga nivåer. Abstraktionsnivån kan sträcka sig från att låta begreppet innefatta konkreta avtal, specifika regler (konkreta föreskrifter) och riktlinjer eller involverade aktörer till att betyda ett paraplysystem eller ramverk av idéer, strukturer, normer (normativa standarder för rättigheter och skyldigheter)48, principer (målsättningar som nås genom t.ex. program och projekt) och beslutsfattningar49 som praktiseras och som ska frammana samarbete och ofta förverkligande av internationella avtal. En internationell regim kan genom en brett begrepp kallas en social praktik inom en specificerad sektor. Regimer har ofta en spill- over effekt; samarbete inom ett område ger ökat samarbete inom andra områden.50 En annan definition av en regim är ”en samling implicita eller explicita principer, normer, regler och beslutsfattanden som regleras inom internationella relationer”.51
En regims effektivitet bör maximeras för att en god implementering ska ske. Regimer som strävar efter samma mål verkar ofta tillsammans i nätverk kan ofta lyckas bättre med att influera aktörers beteenden.52 Regimer kan ha organisationer och diverse aktörer kopplade till sig, vilka i ett multiaktörssystem demonstrerar och syftar till att implementera olika normer i den nationella lagstiftningen och beteenden53 eller för att ett avtal ska ratificeras. Ickestatliga aktörer såsom intressegrupper, NGO:s, transnationella företag och internationella organisationer är exempel på aktörer med ökande genomslagskraft och betydelse för implementeringen av internationella regimer.54 48 Haglund 2002:22 f. 49 Donnelly 1998:51 50 Haglund 2002:19 ff. 51
Krasner, refererad i Dunér 2002:28
52
Haglund 2002:29
53
Schmitz och Sikkink i Carlsnaes m.fl 2005:529
3.3 Demokrati, demokratisering och mänskliga rättigheter
3.3.1 Demokrati och demokratisering
Demokrati är inget enkelt begrepp och meningarna skiljer sig vad det ska innefatta. En grov indelning av demokratibegreppet görs mellan substantiell och proceduriell demokrati. Dessa skulle kunna representeras i Jeffersons55 ”government for the people” respektive ”government by the people”. Den första modellen –substantiell demokrati erbjuder sina medborgare rättigheter, tjänster och verkliga möjligheter (till exempel välfärd). Den senare typen, den proceduriella tar mest hänsyn till folkligt deltagande och demokratiska institutioner såsom rösträtt. Mänskliga rättigheter hamnar i synnerhet inom ramen för den substantiella demokratin, då de syftar till att betona individens rättigheter.56 Mänskliga rättigheter underlättar dock för en individ att medverka i den demokratiska processen i samhället. Respekt för dessa är ett kriterium för en god demokratisering. Rätten till trygghet, rättssäkerhet och en rimlig levnadsstandard och utbildning ökar chanserna att delta aktivt i demokratiska val.57 Detta betonar vikten av att ekonomiska och sociala rättigheter förverkligas.
Mänskliga rättigheter har en plats inom liberal välfärdsdemokrati. Den liberala idén ligger i att staten ska trygga individens rättigheter gentemot de styrande. Politisk auktoritet bör bygga på medborgarens suveränitet och autonomi, samtidigt som jämlikhet ska råda, vilket utgörs av ekonomiska och sociala rättigheter som bör innefatta mer än äganderätt.58 I en demokratiseringsprocess är det initialt en liberalisering som är avgörande. Under denna period öppnas samhället upp och tar in sådana grupper som tidigare varit exkluderade och börjar respektera mänskliga rättigheter i form av civila och politiska rättigheter bättre. När det här steget har förverkligats, blir demokratiska processer relevanta. 59 Den inom statsvetenskapen återkommande idén om demokratins innehåll är Robert Dahls polyarki60, vilka i synnerhet reglerar val av politiska representanter (lika rösträtt etc.). Yttrandefriheten
55
Thomas Jefferson var amerikansk president. Jämför Abraham Lincolns ”Democracy is the government of the
people, by the people, for the people”
och församlingsfriheten är två andra punkter, vilka blir aktuella i denna studies sammanhang
De internationella mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten. Det finns ett ömsesidigt positivt beroende mellan mänskliga rättigheter och demokrati. För att en hållbar demokrati ska kunna skapas måste mänskliga rättigheter respekteras. Det är denna vida betydelse av mänskliga rättigheter inom ramen för demokrati och demokratisering som åsyftas i denna studie.61 Demokratin ska vidare inkludera hela samhället, och då även till exempel det civila samhället och företag.62
3.3.2 Demokratisering genom externt tryck
Externa aktörer och internationella krafter i form av exempelvis globala normer har fått allt större betydelse för demokratiseringsprocesser.63 ”Utomstående aktörer kan förändra uppfattningar och styra beteenden.” ”Internationella influenser såsom tryck genom politiska villkor och internationella normer kan förändra den inrikespolitiska kursen.”64 De former av externt inflytande som är aktuella att pröva i denna studie är consent (samtycke) som innebär ett införande av demokratiska normer i samhället. Demokratiseringen sker genom den här typen av inflytande i det initiala skedet av externa aktörer. Successivt tar inrikesgrupper och aktörer inom staten över dessa uppgifter. Consent kan kompletteras med demokratisering utifrån citizenship, vilket fokuserar på medborgarskapet och gräsrotsperspektivet. Bottom-up demokratisering står för en stor del av utvecklingen65 och aktörer såsom institutioner i global governance, västerländska stater och transnationella NGO:s hjälper till att driva fram demokratiseringen genom att främja internationella mänskliga rättigheter.66 Transnationella grupper (t.ex. NGO:s och internationella institutioner) kan via ”medborgarskap” påverka demokratiseringen nedifrån. Internationell solidaritet, stöd, och teknisk konsultering till MR-kampanjer och strävan efter att stärka internationella regimer som stödjer demokratisering är exempel på kanaliseringen.67
Påtryckningar på länders lagstiftning, utbildning i mänskliga rättigheter och humanitärt hjälparbete samt insamling och bearbetning av data hör till arbetssätten.68
Extern påverkan kan ske i medveten respektive omedveten påverkan. Omedveten påverkan kan uttrycka sig när aktörer bidrar till demokratiska normer och effekter oavsiktligt. Omedveten påverkan kan ha en ”smittan” eller ”spill-over effekt” på andra områden än det ursprungliga. Medveten påverkan uttrycks motsatt i när aktörers påverkan har effekten som önskat och konkret mål.69 Externa faktorer kan påverka interna strukturer i det aktuella landet (ekonomiska, sociala och politiska) samt aktörer (ickestatliga respektive statliga).70 De sociala strukturerna består av människorättsliga angelägenheter såsom gender-frågor, församlingsfrihet och diskriminering.
Externt tryck kan delas in i externa aktörer respektive internationella faktorer, där externa aktörer i denna studie åsyftar organisationer (NGO:s och IGO:s) som är internationellt organiserade och andra aktörer i det globala civilsamhället och andra länder som utövar ett tryck på andra aktörer (t.ex. regeringar och företag). Internationella faktorer innefattar i denna studie regimer (normer, avtal, principer, lagar och regler) som skapas och upprätthålls genom den internationella nivån (t.ex. FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter). Tillsammans utgör dessa komponenter externt tryck som kan erbjuda olika metoder för demokratisering och implementering av internationella normer.
3.4 Civila samhället
Interaktion och samarbete mellan organisationer och diverse ickestatliga aktörer (t.ex. intressegrupper, NGO: s, transnationella företag och internationella organisationer) kan bidra till implementering av normer och har på så vis ett inflytande inom området mänskliga rättigheter.71 Nationella NGO:s, IGO:s, INGO:s och större transnationella företag påverkar den globala politiken och interagerar med regeringar vid den styrande makten. NGO:s har en kontrollerande funktion vad
gäller transnationella företags uppträdande.72 Därför går det inte längre att ignorera dess roll och deras inflytande på den globala politiken och dess output. 73 Det är ett pluralistiskt förhållningssätt som framställs för ett livskraftigt samhälle. I de länder där civila samhället är svagt har demokratiseringen varit långsammare och liberaliseringen respektive pluralismen haft det svårare. Civila samhället är viktigt för att konsolidera demokratin.74
3.4.1 Civilsamhällets innehåll och funktioner för demokratisering
Icke-statliga aktörers verksamhet växer i samhället, både inom länder och över de nationella gränserna.75 Civila samhället består av sfären i gränslandet mellan det privata (familjen/individen) och det offentliga (statens institutioner).76 Dess aktörer är autonoma och begränsar statens makt, men bör i de flesta fall inte ta över statens kompetensområden. I en demokrati är intresseartikulation och representativitet viktigt för att medborgares behov ska tillfredsställas, dessa kriterier kan civila samhället vara med och tillgodose. Organisationerna och rörelserna tillämpar ofta en demokratisk beslutsfattning, vilket fostrar medborgare in i samarbete och ett demokratiskt tänkesätt. Folkbildning är en annan funktion. Civila samhället formar människors värden och bidrar till tillit mellan medborgare, även kallat socialt kapital77,samt erbjuder ett forum för samhällsförändring.78
Det är svårt att finna en enhetlig bild av vilka aktörer som ingår i civilsamhället. Axel Hadenius menar att civila samhället består av tre sfärer som överlappar varandra och som påverkar varandras områden; den politiska (t.ex. partier), den ekonomiska (t.ex. företag) och den sociala (t.ex. ideella föreningar) sfären. Om det inom dessa sfärer finns en vilja att förbättra demokratin, fyller civilsamhället en viktig roll.79 Utifrån detta perspektiv inkluderas således företagen i det civila samhället. Inom detta perspektiv samspelar civilsamhället, familjen, staten och marknaden. Charles E. Lindblom80 är en annan som poängterar marknadssystemets betydelse. Företagen
72 Mörth 2005:178
73 Baylis och Smith 2001: 357 74
Diamond 1994:214 f.
75 Wiseberg i Dunér 1995:141 76 Hadenius 2001:41
77
Teorier utvecklade av den amerikanske statsvetaren Robert Putnam
78
Grugel 2002:93 f.
79
Hadenius 2001:41 f.
framlockar, enligt honom, samarbete och samordning mellan samhällets olika aktörer.81 Staten kan enligt Lindblom aldrig bli förmöget att klara denna uppgift på liknande sätt.82 Enligt Larry Diamond är ekonomiska och kommersiella grupper i civila samhället utvecklande och kan stärka t.ex. infrastruktur, institutioner och människors livskvalitet.83 Ett annat, mer traditionellt, perspektiv säger att civila samhället står vid sidan av företag och offentliga organisationer. Frivilligorganisationer, politiska partier, föreningar, lobbygrupper, och välgörenhetsorganisationer är exempel på civila samhället.84 Media är en viktig sfär inom civila samhället som äger uppgiften att kontrollera den politiska maktutövningen.
NGO:s i civila samhället är alla rörelser som formellt och kollektivt interagerar respektive agerar. De är ickestatliga och finns organiserade på samtliga nivåer - den lokala, nationella och internationella (då kallade INGO:s).85 Organisationerna får inte vara vinstdrivna eller använda sig av våld. Politiska partier hör inte till kategorin. Organisationsstrukturen ska vara representativ med högkvarter och tjänstemän som fattar beslut demokratiskt. NGO:s kan agera som politiska aktörer och försöka påverka den politiska agendan genom bland annat lobbying, bevakning av internationell politik86 och påtryckningar mot makthavare för att förmå dem att ta hänsyn till deras värderingar.87 NGO:s har ofta en konsultativa och informativa expertisroll, vilket kan ge dem rätt att delta vid olika förhandlingar.88 Civila samhällets nätverk är lösare kommunikationsstrukturer med diskussion, informationsutbyte och erfarenheter som metoder. Denna typ är ej lika bestående och handlingskraftig som en NGO och har heller inte samma formellt utsedda ledarskap men hör till en viktig del av civilsamhället. 89 Civila samhället ska också bidra till att medborgaren ges möjligheter att påverka sin vardag.90
81 Lindblom 2003:41 ff. 82 Ibid 2003:46 83 Diamond 1994:208 84 Lindblom 2003:106 f.
85 Baylis och Smith 2001:380 86 Andersson i Bjereld m.fl. 2005:172 87
Baylis och Smith 2001:369
88
Berlin i Bjereld m.fl. 2005:87
89
Baylis och Smith 2001:370 ff.
Det globala civilsamhället spelar en allt viktigare roll. Internationella regimer länkar samman NGO:s, vilket ökar genomslagskraften hos organisationerna.91 Transnationella nätverk fyller en viktig roll för att påverka den människorättsliga situationen och implementera internationella principer92, där IGO:s normer om icke-diskriminering, organisations- och församlingsrätt, förbud av barnarbete och tvångsarbete hör till det primära innehållet.93 Detta görs ofta genom påtryckningar, moraliskt medvetandegörande, dialog94 samt stöd till oppositionen i landet för inhemsk mobilisering, vilket bidrar till extern press, utifrån och intern press, nedifrån. Det globala civilsamhället har bidragit till att internationella institutioner blivit mer transparenta och att ansvarsutkrävandet höjts.95 Kommunikationsmöjligheter, förmåga att nå ut till omgivningen och tillgång till information bestämmer i allt större utsträckning en aktörs makt, vilket medför att det globala civilsamhället, NGO:s och internationella organisationer har makt och möjlighet att påverka stater.96 Transnationella företag kan också falla under kategorin det globala civilsamhället och har, tack vare sin ekonomiska dominans, möjlighet att influera politiken. 97
Det globala civilsamhället kan koppla samman den inrikespolitiska och utrikespolitiska arenan och avhjälpa de problem som bildas i och med globaliseringen. NGO:s har alltmer utvecklats och blivit viktiga aktörer som en plattform för utövande av kritik mot aktörer98 som exempelvis inte respekterar FN:s principer.99 I utvecklingsländer med ett svagt förankrat civilsamhälle på nationell nivå, saknas inrikesgrupper som kan utöva påtryckningar på oetiska företag. I många fall spelar då det globala civilsamhället en extra viktig roll i internationella fördömanden och uppmaningar till företaget att flytta sin verksamhet från stater där de politiskt styrande använder sig av totalitära metoder.100
Det civila samhället är ett brett begrepp och kan inkludera ickestatliga lokala, regionala och nationella rörelser inom landet samt internationella aktörer i det 91 Ibid 2001:372.f. 92 Wiseberg i Dunér 1995:145 93 Dunér 2002:127 94 Dunér 2002:127 95 Bexell 2005:78
96 Baylis och Smith 2001:379 ff 97
Pravda och Zielonka 2001:228
98
Hartmann 2001:211
99
Berlin i Bjereld m.fl. 2005:82
globala civilsamhället. I denna studie avgränsas begreppet till att främst åsyfta aktörer såsom föreningar, organisationer, folkrörelser inom landet.101 Civila samhällets innehåll av olika aktörer och positiva utfall för demokratiseringsprocesser som beskrivits ovan är av stor vikt inom det för studien aktuella perspektivet, och kan göra det möjligt att även inkludera företag.
3.5 Legitimitet
Legitimitet är ett begrepp som är av vikt att behandla i likaväl maktutövningsdiskussioner som i demokratiseringsdiskussioner. Legitimitet kan definieras som ”…rätten att vara någon och utföra vissa handlingar i ett samhälle/…/ en känsla av att en organisation och dess agerande (exempelvis maktutövning, förhandling) är berättigat, tillåtet och rättfärdigat” 102. Aktören måste också inge viss grad av förtroende för att vara legitim.103 Vanliga legitimitetskällor är internationella normer och regelverk som ger vissa aktörer rätt att handla.104
Fritz Scharpf105 behandlar legitimitet utifrån en uppdelning av begreppet i inputlegitimerat synsätt respektive outputlegitimerat synsätt. Den förra modellen förutsätter artikulering av folkets vilja genom demokratiska processer (deltagande) och en relativt hög grad av homogenitet av gemensam identitet. Den senare modellen, outputorienterat synsätt bygger på att leverera resultat, främst välfärd, och att göra det effektivt.106 I ett demokratiskt system löper dessa två typer av legitimitet parallellt.107 Det outputorienterade synsättet har kollektiva lösningar som grund. Legitimitet uppnås när en aktör kan förbättra en situation för kollektivet. Frivilligt deltagande i civila samhället kan vara en form av outputorienterad legitimitet.108 Detta föranleder en diskussion kring vilken modell av legitimitet som CSR kan erbjuda. Inom mänskliga rättigheter och demokratisering är det viktigt att bedöma huruvida inflytelserika aktörer kan ges politisk legitimitet.109 Om det inte alls är
101 Multinationella företag med CSR-styrning integreras dock i den externa arenan, se Figur 2: ”Corporate Social
Responsibility i ett Topdown/Bottom-up perspektiv för demokratisering”.
102 Berlin i Bjereld m.fl. 2005:85 103
Magnusson 2003:9
104 Berlin i Bjereld m.fl. 2005:85
möjligt, skulle det kunna finnas skäl att eliminera deras handlingsutrymme. Ickestatliga aktörers aktivitet faller presumtivt under outputorienterad legitimitet, men med dess fortsatta utrymme inom områden som tidigare hört till staten, blir det viktigt att föra en normativ diskussion kring inputorienterade principer och om det kan bli nödvändigt att göra de ickestatliga aktörerna förpliktade att ta hänsyn till ansvarsutkrävande, transparens etc. Detta mot bakgrund av debatten om ansvar respektive ansvarsutkrävande hos företag, då multinationella företags effekter på sin omgivning diskuteras alltmer.110
4. METOD OCH MATERIAL
I detta kapitel redogörs för valda metoder och tillvägagångssätt samt för vilket material som använts till studien. Ett källkritiskt resonemang förs. Vidare förklaras det analytiska tillvägagångssättet för datainhämtningen och slutligen ges kritiska reflektioner kring studien.
4.1 Material
I syfte att öka intersubjektiviteten i studien, det vill säga chanserna att vetenskapligt kunna reproducera studien och komma fram till samma resultat,111 redovisas nedan använda källor och på vilket sätt de behandlats. Sökverktyg på Internet, och då framförallt ELIN och Google, har använts. På ELIN användes sökorden ”corporate social responsibility” and “human rights”, ”companies human rights”. När träffarna kom upp valdes titlar och rubriker som verkade lämpliga för studiens syfte. Företagsekonomiskt inriktade titlar såsom “business” och ”management“ valdes ut sekundärt, då dessa områden inte hör till uppsatsens fokus. Tidskriften med titeln “Non State Actors and International Law” var relevant för studiet av implementeringen av internationella normer. ”Human rights, social responsibility and the regulation of international business: The development of international standards by intergovernmental organisations” hörde till intressanta artikeltitlar. Nyckelorden var här ”human rights”, ”multinational enterprises”, ”social dimension”, ”social responsibility” och ”standard setting”. Utifrån artiklars titlar var nyckelord såsom ”human rights”, “multinational enterprises”, “international law”, “implementation”, “non-state actors”, “international codes”, “international civil society” "Companies”, “International trade and Human Rights” och “NGO participation” extra intressanta. På ELIN vid avdelningen ”Ämnesvis” har ”statskunskap” och ”internationell politik” varit av relevans. När jag sökte på “Russia transnational corporations” fick jag ingen relevant träff. På Google har följande sökord använts: ”Ryssland mänskliga rättigheter”, ”företag i Ryssland”, ”företag mänskliga rättigheter ryssland” och ”Ryssland civila samhället”. Amnesty Business Group´s och Fair Trade Center´s hemsidor är exempel på andra Internetsidor som har besökts.
I tematidningen ”Corporate Social Responsibility” som gavs ut av Dagens Industri den fjärde april 2006 gjordes en presentation av många deltagande aktörer i debatten om CSR genom artiklar och annonser. Jag som uppsatsförfattare gjorde ett urval av
dessa och undersökte vissa aktörer på respektive hemsida. Relevansen hos dessa bestod i organisationers roll inom CSR.
Material har även hämtats från Amnestys och Utrikesdepartementets rapporter. Antologin Det globala ansvaret av Åke Magnusson har använts för att återge olika representanters förhållningssätt, vilka ger ytterligare liv i det empiriska avsnittet.
4.1.1 Källkritik
De primärkällor som använts består av lag- och normdokument inom internationell rätt, hemsidor och erkända aktörer såsom svenska Utrikesdepartementet. Sekundärkällor som behandlats är tryckt litteratur i form av antologier, Internetsidor/hemsidor, artiklar och i viss mån akademiska uppsatser. Viss litteratur innehåller personers ställningstaganden. Det faktum att informationen är åsiktsinfluerad skadar dock inte värdet av källan.
Internetkällor kan bemötas med viss skepsis. Motiveringen med att använda Internetmaterial är att det med god åtkomst kan erbjuda material av god relevans för ämnet och studiens syfte. För att undvika källor där äkthets-, beroende- och tendenskriteriet112 är tvivelaktiga, har Internetkällor utgivna av erkända aktörer studerats. Några av Internetkällorna i form av rapporter är några år gamla, vilket är negativt ur samtidighetssynpunkt. Användandet av källorna motiveras dock med att de inte anses vara för gamla för att kunna vara av innehållsviktig tyngd för studien.
Fakta om den människorättsliga situationen i Ryssland har hämtats från Svenska Utrikesdepartementets rapport, vilken jämförts med Amnesty Internationals MR-rapport om Ryssland. Båda dessa dokument är samtida och anses vara äkta. Motiveringen till källan Amnesty är att organisationen anses vara objektiv och oberoende. Företags information har undvikits, då sådan skulle kunna tendera att bli överdriven och ”PR-influerad”.
4.2 Metod
4.2.1 Kvalitativ deskriptiv litteraturstudie med explorativ inriktning
Det är en kvalitativ forskningsansats som tillämpats i denna studie, vilket innebär att datainsamlingen har skett genom att tolka och förstå113 samt hänvisa till texters innehåll och kvalitativa data. Intervjuer vore ett bra verktyg för att få en djupare och mer ingående förståelse för CSR-företags stärkande av mänskliga rättigheter. En bredare bild av och förståelse för fenomenet är dock det primära i denna uppsats, snarare än svar på specifika frågor. Detta motiverar de valda metoderna. Studieområdet är av en tämligen outforskad karaktär. Det är första gången som jag i egenskap av forskare ger mig i kast med det, och har därför relativt svaga föreställningar om aktuella förhållanden. Innebörden av detta blir att det är ett bredare tema som undersöks med en förstudieliknande och explorativ form.114 Resultaten blir därmed också av en bredare art som kan leda till vidare forskning på ämnet och en grund för diskussion kring CSR och företags roll i stärkandet och upprätthållandet av mänskliga rättigheter. Med denna utgångspunkt blir det väsentligt att beskriva ett fenomen och att, bredvid den analyserande ansatsen, göra en deskription. Beskrivningen är anpassad till att tillgodose syftet och frågeställningarna.115 Regimteorin är i denna uppsats ett användbart verktyg för systematisk informationsinsamling och beskrivning.
4.2.2 Fallstudie
viktig roll. Resultaten av fenomenet och dess output, vilket i detta studieområde vore bedömningen av företags, organisationers och externa aktörers faktiska bidrag till stärkande av mänskliga rättigheter, hamnar som en sekundär variabel. Mina empiriska resultat bidrar till en förståelse för det undersökta fenomenet117 (CSR) och slutsatserna som görs utifrån fallstudien är värdefulla för vidare forskning. Fallstudien motiveras ofta för dess relevans för tidigare teorier, men kan också ha förmågan att pröva eller bygga nya teorier. Detta är en ambition som har inspirerat denna studie.118
4.2.2.1 Val av fall
Vid studiet av CSR:s bidrag till demokratisering är Ryssland som fall intressant av flera skäl. Landets president, Vladimir Putin, har tidigare deklarerat att demokratiska institutioner har kommit en bra bit på vägen till demokrati. Den senaste utvecklingen av inskränkande lagar för NGO:s 2005 och bevis på att grova kränkningar av mänskliga rättigheter äger rum i Tjetjenien, visar snarare på motsatsen. Det har skett en koncentration av makt vid regeringen och det civila samhället uppvisar knappa förutsättningar att bidra till demokratisering. 119 En demokratisering blott inifrån och nedifrån ter sig, enligt min uppfattning, knapphändig.
Min förförståelse, efter att ha studerat demokratiseringen i Tjetjenien, säger mig att externa aktörer såsom EU och Amnesty International och kan fylla en viktig roll i Rysslands demokratiseringsprocess, men att deras inflytande dock är begränsat och att det finns faktorer, såsom säkerhetsaspekten, som leder till att deras arbete blockeras.120 Det internationella samfundet har inget konkret program om hur varaktig fred kan uppnås och har därför också svårt att förbättra mänskliga rättigheter.121
Med utgångspunkt i ovanstående bakgrund som beskriver hur traditionella demokratiseringsteorier om civila samhället och externa aktörer har svag 117 Denscombe 2000:49 118 Ibid 2000:45 119 Internet 12 120
Nilsson och Wikström 2005
genomslagskraft i Ryssland, blir det intressant att undersöka vilken roll andra aktörer i form av multinationella företag i samverkan med aktörer såsom organisationer inom ramen för CSR fyller i demokratiseringsprocessen. Jag ser CSR-fenomenet och CSR-aktörer som en ”kvasi- nivå” mellan civila samhället och internationella faktorer, då CSR-företagen verkar inom ramen för globala normer om mänskliga rättigheter och samverkar med externa aktörer men samtidigt kan betraktas som en del i det interna civila samhället.
Motiveringen till att Amnesty International/Amnesty Business Group studeras är att det är en internationellt erkänd organisation, att den har en välutvecklad metodik för att utöva påtryckningar på och stödja företag i deras CSR- och människorättsarbete. Organisationen erbjuder dessutom lättillgänglig information om mänskliga rättigheter och företagande i Ryssland.
4.3 Analytiskt tillvägagångssätt
Analytiska instrument och analysmodeller som förenklar, sammanfattar och underlättar för att uppnå uppsatsens syfte har producerats utifrån relevant teoriförankring. I denna uppsats försöker jag dels utveckla en analysram som till stor del bygger på teoretisk litteratur, dels exemplifierar jag den empiriskt.
Empirin består av två delar. Den första delen byggs upp systematiskt utifrån regimteorins122 olika steg. CSR-fenomenets form respektive substans förklaras kort. Regimteorin är användbar som analysverktyg när man vill förklara hur principer, normer och värden exporteras och implementeras och för att förstå vilka aktörer respektive mekanismer som påverkar mänskliga rättigheter. Existerande initiativ, relevanta aktörer och en konstruktiv diskussion om företags sociala ansvar i framtiden hör till kärninnehållet i denna del.123 Regimteorin appliceras på studieområdet och operationaliseras i följande steg:124
122
Haglund 2002:31Se avsnitt Implementering av internationella regimer i teorikapitlet
123
Ibid 2002:15 f.
1. Definiera vilket område som berörs.
2. Identifiera relevanta principer, normer, regler och procedurer för att definiera den berörda regimen.
3. Identifiera relevanta aktörer som utgör basen i regimen och som regimen riktar sig mot.
4. Rekonstruera relevanta rutiner, intentioner, handlingsutrymmen och bedöm fördelningen av deras resurser/handlingsutrymmen.
5. Identifiera samverkande (relaterade) regimer som influerat regimskapandet. 6. Undersök förväntningarna och reaktionerna hos aktörerna till
regimkonsekvenser.
7. Analysera regimers reproduktion och förändring.
8. Bedöm regimens effektivitet i vilken grad aktörer implementerar eller agerar i enlighet med regimregler.
Den andra delen i empirikapitlet exemplifierar CSR-arbetet genom ett fall av organisationers tryck på företag i Ryssland, utifrån landets största problemområden inom mänskliga rättigheter.
Analysen återknyter till och baseras på centrala begrepp i den teoretiska referensramen. Fenomenet CSR analyseras därigenom utifrån konstruktivism, legitimitet och demokratisering genom externt tryck och civila samhället. Analys kring dessa begrepp motiveras med att jag som författare har en idé om att de kan vara ett verktyg för att teoretiskt förklara, testa och bidra till förståelse för CSR-fenomenet. Demokratisering125 är, och lär fortsätta vara, ett ständigt närvarande begrepp inom statsvetenskapen. Nära till hands finns begreppet legitimitet, vilket är viktigt i diskussionen om vilket utrymme respektive aktör skall tillåtas få i samhället. Konstruktivism ger hjälp i att spegla ett globaliserat system där nya aktörer tillkommer och kan implementera mänskliga rättigheter. I analysen ges även en separat del för exemplet Ryssland.
125
4.4 Utopiska diskussioner utan verklighetsförankring?
Det existerar ingen generell bild av företagen som goda samhällsmedborgare. Det finns många exempel som pekar på fall där företag har brutit mot mänskliga rättigheter och exploaterat arbetskraft genom exempelvis barnarbete, vilket kan falsifiera tesen om att företag kan upprätthålla och stärka mänskliga rättigheter i demokratiseringsländer.126 Denna studie behandlar däremot ”goda exempel”, bestående av etiska företag som tillsammans med andra aktörer verkar inom CSR-sfären, medan dåliga exempel lämnas därhän. Detta är en utgångspunkt för denna studie.
126
5. STUDIENS ANALYSRAM
Detta kapitel innehåller studiens analysram i form av analysmodeller som syftar till att ge en samlad bild av hur CSR:s bidrag till demokratisering kan analyseras. Detta är en produkt av tidigare presenterade teoretiska perspektiv som anpassats för studieobjektet.
5.1 Kombinerat Top-down/Bottom- up perspektiv
Det kombinerade down/Botttom-up perspektivet förklaras på följande vis. Top-down- påverkan sker genom att extern socialisering formar ett lands identitet och förhållanden. Transnationella aktörer har påverkanskraft genom att de bidrar till att internationella normer och etik riktas mot länder. Det globala civilsamhället hamnar här i fokus. Externt tryck för demokratisering åsyftas. Dessutom finns internationella regimer om mänskliga rättigheter.
Bottom-up perspektivet ter sig genom att den globala arenan kopplas ihop med och stärker rörelser på gräsrotsnivå i landet. I denna forskning väljs att inkludera multinationella företag som verkar inom CSR-sfären på inrikesnivån. Etiskt företagsuppträdande kan därför bidra till Bottom-uputveckling och genom civila samhället. Argument för detta är att de äger en position som kan påverka strukturer och många medborgares vardag och liv, anställda men även dess omgivning i stort. Dessutom sker Bottom-uputveckling genom att NGO:s och andra aktörer uppmuntrar och riktar påtryckningar för att företag skall bidra till demokratisering nedifrån. Global Governance, det vill säga mellanstatliga och ickestatliga organisationer och multinationella företag, är fenomenet som styrker detta synsätt, där inrikespolitiska arenan integreras med den utrikespolitiska arenan.
Figur 2.
Corporate Social Responsibility i ett Top-down/Bottom-up perspektiv
för demokratisering
Modellen127 skisserar en tolkning av hur CSR-fenomenet kan bidra till
demokratisering. Denna är ett resultat av teoristudier kring demokratisering och Corporate Social Responsibility.
127 Analysmodellen är utvecklad efter samtal med fil. mag. Stefan Lindkvist 2006-04-25
Omedveten/ medveten påverkan, uppifrån och ned
Aktörer i civila samhället /multinationella företag Omedveten/ medveten påverkan, nedifrån och upp
Internationella faktorer och externa aktörer
Internationella normer i regimer och inom organisationer (NGO:s och IGO:s)
Demokratiseringslandet
Interna faktorer, strukturer: - social fördelning
6. IMPLEMENTERING AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
GENOM CSR
I detta kapitel görs en allmän kartläggning av CSR-fenomenets former för stärkande och upprätthållande av mänskliga rättigheter. Detta görs systematiskt utifrån regimteorin, varför relevanta dokument och principer, aktörer och mekanismer samt framtida perspektiv på CSR hör till innehållet.
6.1 Mänskliga rättigheter som internationell regim
Mänskliga rättigheter är en del av folkrätten. De är universella och ska säkra att idén om att alla människor är födda fria och lika i värde och att deras rättigheter förverkligas, oavsett land, kultur, eller situation.128 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 och ILO:s konvention fungerar ofta som fundament för idén om hur mänskliga rättigheter bör implementeras i multinationella företag. Organisationsfriheten och principer om en säker och hälsosam arbetsmiljö, förbud mot tvångsarbete och rätten att uttrycka sig fritt utan att utsättas för repressalier är av särskild vikt. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är också relevanta för studieområdet. Den internationella rätten är under omvandling och kan i framtiden ställa företag till svars. Mänskliga rättigheter anpassade för företag129 börjar bli allt mer centrala och staten ses inte längre som enda aktör att se till att mänskliga rättigheter följs.130 Inom mänskliga rättigheter är det viktigaste att företag stödjer och respekterar skyddet av internationella mänskliga rättigheter och att de inte deltar i brott mot mänskliga rättigheter.131
6.2 Regimens principer, normer, regler och procedurer
Normerna som står i centrum är internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. ILO och dess principer om arbetsrätt var den första internationella regimen inom multinationella företag.132 Viktiga dokument som innehåller principer
128
Amnesty Business Group
129 Företagen benämns ”samhällsorgan” i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948: ”…varje
samhällsorgan må, med denna förklaring i åtanke, ständigt sträva efter att genom undervisning och uppfostran befordra respekten för dessa fri- och rättigheter…”
130
Amnesty Business Group 2005: 7 f.
131 Internet 14
om företags etiska beteende (CSR) är idag OECD: s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compacts tio principer.133 Dessa syftar tillsammans till att förmå företag att respektera ILO134-riktlinjer om arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljö/hållbar utveckling.135 Facklig verksamhet ska exempelvis uppmuntras och osäkra anställningsformer där rätten till föräldraledighet, sjukpenning eller andra förmåner negligeras skall motarbetas.136 Organisationer har i viss utsträckning eget utformade principer som riktar sig till företag. Ett exempel på det är Amnestys ”Human Rights Principles For Companies” och Fair Trade Centers krav riktade till företag. Andra konventioner som, mer specifikt, är riktade till företag är “The UN draft norms on Responsibilities of Transnational Corporations and Other Business Enterprises with Regard to Human Rights” och “The Global Reporting Initiative” som en frivillig form av företags sociala och miljömässiga rapportering.
6.3 Relevanta aktörer
Initiativen i dessa frågor är oändliga. Enskilda företag, fackliga organisationer, internationella arbetsgrupper och mellanstatliga fora har alla utformat program för ett utökat etiskt beteende hos företag. World Economic Forum, World business Council for Sustainable Development och ISO:s137 arbetsgrupp för en ny CSR-standard är exempel på dessa. FN och UNDP138 är även aktiva organisationer. Några av de största internationella bankerna har skapat ”riktlinjer för social och miljömässig riskbedömning i samband med finansiering av utvecklingsprojekt”.139 The Business and Human Rights Resource Centre skapade förra året en hemsida för företags främjande av mänskliga rättigheter, där nyheter och rapporter om de största multinationella företagens sociala aktiviteter (deras implementeringsprocess, utbildning av anställda, rapportering och redogörelser för utvecklingsprojekt) läggs ut av bland andra NGO:s, IGO:s (FN och ILO), regeringar, experter, företag och domstolar och där opinion kring företags ansvar kring mänskliga rättigheter skapas.140 Amnesty
133 Se Bilaga 1. 134
International Labour Organisation
135
Foller i Talltorp och Unsgaard 2002:282
136 Fair Trade Center 2005
137 International Organization for Standardization 138
United Nations Development Programme
139
Horn af Rantzien 2003:27 f.
140 Icke vinstdriven internationell organisation bestående av 80 experter. Samverkan sker med Amnesty
