I detta kapitel redogörs för valda metoder och tillvägagångssätt samt för vilket material som använts till studien. Ett källkritiskt resonemang förs. Vidare förklaras det analytiska tillvägagångssättet för datainhämtningen och slutligen ges kritiska reflektioner kring studien.
4.1 Material
I syfte att öka intersubjektiviteten i studien, det vill säga chanserna att vetenskapligt kunna reproducera studien och komma fram till samma resultat,111 redovisas nedan använda källor och på vilket sätt de behandlats. Sökverktyg på Internet, och då framförallt ELIN och Google, har använts. På ELIN användes sökorden ”corporate social responsibility” and “human rights”, ”companies human rights”. När träffarna kom upp valdes titlar och rubriker som verkade lämpliga för studiens syfte. Företagsekonomiskt inriktade titlar såsom “business” och ”management“ valdes ut sekundärt, då dessa områden inte hör till uppsatsens fokus. Tidskriften med titeln “Non State Actors and International Law” var relevant för studiet av implementeringen av internationella normer. ”Human rights, social responsibility and the regulation of international business: The development of international standards by intergovernmental organisations” hörde till intressanta artikeltitlar. Nyckelorden var här ”human rights”, ”multinational enterprises”, ”social dimension”, ”social responsibility” och ”standard setting”. Utifrån artiklars titlar var nyckelord såsom ”human rights”, “multinational enterprises”, “international law”, “implementation”, “non-state actors”, “international codes”, “international civil society” "Companies”, “International trade and Human Rights” och “NGO participation” extra intressanta. På ELIN vid avdelningen ”Ämnesvis” har ”statskunskap” och ”internationell politik” varit av relevans. När jag sökte på “Russia transnational corporations” fick jag ingen relevant träff. På Google har följande sökord använts: ”Ryssland mänskliga rättigheter”, ”företag i Ryssland”, ”företag mänskliga rättigheter ryssland” och ”Ryssland civila samhället”. Amnesty Business Group´s och Fair Trade Center´s hemsidor är exempel på andra Internetsidor som har besökts.
I tematidningen ”Corporate Social Responsibility” som gavs ut av Dagens Industri den fjärde april 2006 gjordes en presentation av många deltagande aktörer i debatten om CSR genom artiklar och annonser. Jag som uppsatsförfattare gjorde ett urval av
dessa och undersökte vissa aktörer på respektive hemsida. Relevansen hos dessa bestod i organisationers roll inom CSR.
Material har även hämtats från Amnestys och Utrikesdepartementets rapporter. Antologin Det globala ansvaret av Åke Magnusson har använts för att återge olika representanters förhållningssätt, vilka ger ytterligare liv i det empiriska avsnittet.
4.1.1 Källkritik
De primärkällor som använts består av lag- och normdokument inom internationell rätt, hemsidor och erkända aktörer såsom svenska Utrikesdepartementet. Sekundärkällor som behandlats är tryckt litteratur i form av antologier, Internetsidor/hemsidor, artiklar och i viss mån akademiska uppsatser. Viss litteratur innehåller personers ställningstaganden. Det faktum att informationen är åsiktsinfluerad skadar dock inte värdet av källan.
Internetkällor kan bemötas med viss skepsis. Motiveringen med att använda Internetmaterial är att det med god åtkomst kan erbjuda material av god relevans för ämnet och studiens syfte. För att undvika källor där äkthets-, beroende- och tendenskriteriet112 är tvivelaktiga, har Internetkällor utgivna av erkända aktörer studerats. Några av Internetkällorna i form av rapporter är några år gamla, vilket är negativt ur samtidighetssynpunkt. Användandet av källorna motiveras dock med att de inte anses vara för gamla för att kunna vara av innehållsviktig tyngd för studien.
Fakta om den människorättsliga situationen i Ryssland har hämtats från Svenska Utrikesdepartementets rapport, vilken jämförts med Amnesty Internationals MR-rapport om Ryssland. Båda dessa dokument är samtida och anses vara äkta. Motiveringen till källan Amnesty är att organisationen anses vara objektiv och oberoende. Företags information har undvikits, då sådan skulle kunna tendera att bli överdriven och ”PR-influerad”.
4.2 Metod
4.2.1 Kvalitativ deskriptiv litteraturstudie med explorativ inriktning
Det är en kvalitativ forskningsansats som tillämpats i denna studie, vilket innebär att datainsamlingen har skett genom att tolka och förstå113 samt hänvisa till texters innehåll och kvalitativa data. Intervjuer vore ett bra verktyg för att få en djupare och mer ingående förståelse för CSR-företags stärkande av mänskliga rättigheter. En bredare bild av och förståelse för fenomenet är dock det primära i denna uppsats, snarare än svar på specifika frågor. Detta motiverar de valda metoderna. Studieområdet är av en tämligen outforskad karaktär. Det är första gången som jag i egenskap av forskare ger mig i kast med det, och har därför relativt svaga föreställningar om aktuella förhållanden. Innebörden av detta blir att det är ett bredare tema som undersöks med en förstudieliknande och explorativ form.114 Resultaten blir därmed också av en bredare art som kan leda till vidare forskning på ämnet och en grund för diskussion kring CSR och företags roll i stärkandet och upprätthållandet av mänskliga rättigheter. Med denna utgångspunkt blir det väsentligt att beskriva ett fenomen och att, bredvid den analyserande ansatsen, göra en deskription. Beskrivningen är anpassad till att tillgodose syftet och frågeställningarna.115 Regimteorin är i denna uppsats ett användbart verktyg för systematisk informationsinsamling och beskrivning.
4.2.2 Fallstudie
Fallstudier som forskningsstrategi är bra för att studera, exemplifiera en liten del av ett stort förlopp116 och därigenom få en djupare bild av och förståelse för samhälleliga fenomen. I denna studie studeras CSR-fenomenet genom en sammanfattad kartläggning och en exemplifiering av specifika fall. Därigenom finns ambitionen att förmedla en förståelse för fenomenets bidrag till demokratisering i Ryssland. Då denna uppsats har en karaktär av en pilotstudie spelar beskrivandet en 113 Denscombe 2000:244 114 Svenning 2000:33 f. 115 Ejvegård 2003:32 116 Ejvegård 2003:33
viktig roll. Resultaten av fenomenet och dess output, vilket i detta studieområde vore bedömningen av företags, organisationers och externa aktörers faktiska bidrag till stärkande av mänskliga rättigheter, hamnar som en sekundär variabel. Mina empiriska resultat bidrar till en förståelse för det undersökta fenomenet117 (CSR) och slutsatserna som görs utifrån fallstudien är värdefulla för vidare forskning. Fallstudien motiveras ofta för dess relevans för tidigare teorier, men kan också ha förmågan att pröva eller bygga nya teorier. Detta är en ambition som har inspirerat denna studie.118
4.2.2.1 Val av fall
Vid studiet av CSR:s bidrag till demokratisering är Ryssland som fall intressant av flera skäl. Landets president, Vladimir Putin, har tidigare deklarerat att demokratiska institutioner har kommit en bra bit på vägen till demokrati. Den senaste utvecklingen av inskränkande lagar för NGO:s 2005 och bevis på att grova kränkningar av mänskliga rättigheter äger rum i Tjetjenien, visar snarare på motsatsen. Det har skett en koncentration av makt vid regeringen och det civila samhället uppvisar knappa förutsättningar att bidra till demokratisering. 119 En demokratisering blott inifrån och nedifrån ter sig, enligt min uppfattning, knapphändig.
Min förförståelse, efter att ha studerat demokratiseringen i Tjetjenien, säger mig att externa aktörer såsom EU och Amnesty International och kan fylla en viktig roll i Rysslands demokratiseringsprocess, men att deras inflytande dock är begränsat och att det finns faktorer, såsom säkerhetsaspekten, som leder till att deras arbete blockeras.120 Det internationella samfundet har inget konkret program om hur varaktig fred kan uppnås och har därför också svårt att förbättra mänskliga rättigheter.121
Med utgångspunkt i ovanstående bakgrund som beskriver hur traditionella demokratiseringsteorier om civila samhället och externa aktörer har svag 117 Denscombe 2000:49 118 Ibid 2000:45 119 Internet 12 120
Nilsson och Wikström 2005
genomslagskraft i Ryssland, blir det intressant att undersöka vilken roll andra aktörer i form av multinationella företag i samverkan med aktörer såsom organisationer inom ramen för CSR fyller i demokratiseringsprocessen. Jag ser CSR-fenomenet och CSR-aktörer som en ”kvasi- nivå” mellan civila samhället och internationella faktorer, då CSR-företagen verkar inom ramen för globala normer om mänskliga rättigheter och samverkar med externa aktörer men samtidigt kan betraktas som en del i det interna civila samhället.
Motiveringen till att Amnesty International/Amnesty Business Group studeras är att det är en internationellt erkänd organisation, att den har en välutvecklad metodik för att utöva påtryckningar på och stödja företag i deras CSR- och människorättsarbete. Organisationen erbjuder dessutom lättillgänglig information om mänskliga rättigheter och företagande i Ryssland.
4.3 Analytiskt tillvägagångssätt
Analytiska instrument och analysmodeller som förenklar, sammanfattar och underlättar för att uppnå uppsatsens syfte har producerats utifrån relevant teoriförankring. I denna uppsats försöker jag dels utveckla en analysram som till stor del bygger på teoretisk litteratur, dels exemplifierar jag den empiriskt.
Empirin består av två delar. Den första delen byggs upp systematiskt utifrån regimteorins122 olika steg. CSR-fenomenets form respektive substans förklaras kort. Regimteorin är användbar som analysverktyg när man vill förklara hur principer, normer och värden exporteras och implementeras och för att förstå vilka aktörer respektive mekanismer som påverkar mänskliga rättigheter. Existerande initiativ, relevanta aktörer och en konstruktiv diskussion om företags sociala ansvar i framtiden hör till kärninnehållet i denna del.123 Regimteorin appliceras på studieområdet och operationaliseras i följande steg:124
122
Haglund 2002:31Se avsnitt Implementering av internationella regimer i teorikapitlet
123
Ibid 2002:15 f.
1. Definiera vilket område som berörs.
2. Identifiera relevanta principer, normer, regler och procedurer för att definiera den berörda regimen.
3. Identifiera relevanta aktörer som utgör basen i regimen och som regimen riktar sig mot.
4. Rekonstruera relevanta rutiner, intentioner, handlingsutrymmen och bedöm fördelningen av deras resurser/handlingsutrymmen.
5. Identifiera samverkande (relaterade) regimer som influerat regimskapandet. 6. Undersök förväntningarna och reaktionerna hos aktörerna till
regimkonsekvenser.
7. Analysera regimers reproduktion och förändring.
8. Bedöm regimens effektivitet i vilken grad aktörer implementerar eller agerar i enlighet med regimregler.
Den andra delen i empirikapitlet exemplifierar CSR-arbetet genom ett fall av organisationers tryck på företag i Ryssland, utifrån landets största problemområden inom mänskliga rättigheter.
Analysen återknyter till och baseras på centrala begrepp i den teoretiska referensramen. Fenomenet CSR analyseras därigenom utifrån konstruktivism, legitimitet och demokratisering genom externt tryck och civila samhället. Analys kring dessa begrepp motiveras med att jag som författare har en idé om att de kan vara ett verktyg för att teoretiskt förklara, testa och bidra till förståelse för CSR-fenomenet. Demokratisering125 är, och lär fortsätta vara, ett ständigt närvarande begrepp inom statsvetenskapen. Nära till hands finns begreppet legitimitet, vilket är viktigt i diskussionen om vilket utrymme respektive aktör skall tillåtas få i samhället. Konstruktivism ger hjälp i att spegla ett globaliserat system där nya aktörer tillkommer och kan implementera mänskliga rättigheter. I analysen ges även en separat del för exemplet Ryssland.
125
Perspektivet demokratisering genom externt tryck och civila samhället förklaras under Studiens analysram, kapitel 5.
4.4 Utopiska diskussioner utan verklighetsförankring?
Det existerar ingen generell bild av företagen som goda samhällsmedborgare. Det finns många exempel som pekar på fall där företag har brutit mot mänskliga rättigheter och exploaterat arbetskraft genom exempelvis barnarbete, vilket kan falsifiera tesen om att företag kan upprätthålla och stärka mänskliga rättigheter i demokratiseringsländer.126 Denna studie behandlar däremot ”goda exempel”, bestående av etiska företag som tillsammans med andra aktörer verkar inom CSR-sfären, medan dåliga exempel lämnas därhän. Detta är en utgångspunkt för denna studie.
126
Ett välkänt exempel är Google´s anpassning efter Kinas krav på censur för större framgång på den kinesiska marknaden.