I detta kapitel görs en allmän kartläggning av CSR-fenomenets former för stärkande och upprätthållande av mänskliga rättigheter. Detta görs systematiskt utifrån regimteorin, varför relevanta dokument och principer, aktörer och mekanismer samt framtida perspektiv på CSR hör till innehållet.
6.1 Mänskliga rättigheter som internationell regim
Mänskliga rättigheter är en del av folkrätten. De är universella och ska säkra att idén om att alla människor är födda fria och lika i värde och att deras rättigheter förverkligas, oavsett land, kultur, eller situation.128 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 och ILO:s konvention fungerar ofta som fundament för idén om hur mänskliga rättigheter bör implementeras i multinationella företag. Organisationsfriheten och principer om en säker och hälsosam arbetsmiljö, förbud mot tvångsarbete och rätten att uttrycka sig fritt utan att utsättas för repressalier är av särskild vikt. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är också relevanta för studieområdet. Den internationella rätten är under omvandling och kan i framtiden ställa företag till svars. Mänskliga rättigheter anpassade för företag129 börjar bli allt mer centrala och staten ses inte längre som enda aktör att se till att mänskliga rättigheter följs.130 Inom mänskliga rättigheter är det viktigaste att företag stödjer och respekterar skyddet av internationella mänskliga rättigheter och att de inte deltar i brott mot mänskliga rättigheter.131
6.2 Regimens principer, normer, regler och procedurer
Normerna som står i centrum är internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. ILO och dess principer om arbetsrätt var den första internationella regimen inom multinationella företag.132 Viktiga dokument som innehåller principer
128
Amnesty Business Group
129 Företagen benämns ”samhällsorgan” i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948: ”…varje samhällsorgan må, med denna förklaring i åtanke, ständigt sträva efter att genom undervisning och uppfostran befordra respekten för dessa fri- och rättigheter…”
130
Amnesty Business Group 2005: 7 f.
131 Internet 14
om företags etiska beteende (CSR) är idag OECD: s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compacts tio principer.133 Dessa syftar tillsammans till att förmå företag att respektera ILO134-riktlinjer om arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljö/hållbar utveckling.135 Facklig verksamhet ska exempelvis uppmuntras och osäkra anställningsformer där rätten till föräldraledighet, sjukpenning eller andra förmåner negligeras skall motarbetas.136 Organisationer har i viss utsträckning eget utformade principer som riktar sig till företag. Ett exempel på det är Amnestys ”Human Rights Principles For Companies” och Fair Trade Centers krav riktade till företag. Andra konventioner som, mer specifikt, är riktade till företag är “The UN draft norms on Responsibilities of Transnational Corporations and Other Business Enterprises with Regard to Human Rights” och “The Global Reporting Initiative” som en frivillig form av företags sociala och miljömässiga rapportering.
6.3 Relevanta aktörer
Initiativen i dessa frågor är oändliga. Enskilda företag, fackliga organisationer, internationella arbetsgrupper och mellanstatliga fora har alla utformat program för ett utökat etiskt beteende hos företag. World Economic Forum, World business Council for Sustainable Development och ISO:s137 arbetsgrupp för en ny CSR-standard är exempel på dessa. FN och UNDP138 är även aktiva organisationer. Några av de största internationella bankerna har skapat ”riktlinjer för social och miljömässig riskbedömning i samband med finansiering av utvecklingsprojekt”.139 The Business and Human Rights Resource Centre skapade förra året en hemsida för företags främjande av mänskliga rättigheter, där nyheter och rapporter om de största multinationella företagens sociala aktiviteter (deras implementeringsprocess, utbildning av anställda, rapportering och redogörelser för utvecklingsprojekt) läggs ut av bland andra NGO:s, IGO:s (FN och ILO), regeringar, experter, företag och domstolar och där opinion kring företags ansvar kring mänskliga rättigheter skapas.140 Amnesty
133 Se Bilaga 1.
134
International Labour Organisation
135
Foller i Talltorp och Unsgaard 2002:282
136 Fair Trade Center 2005
137 International Organization for Standardization
138
United Nations Development Programme
139
Horn af Rantzien 2003:27 f.
140 Icke vinstdriven internationell organisation bestående av 80 experter. Samverkan sker med Amnesty International och 20 akademiska institutioner. Internet 15
Business Groups dialog med företagen141 om mänskliga rättigheter sker genom rundabordskonferenser i organisationens ”Business Forum”. ABG gör även
landriskanalyser, erbjuder utbildning
om mänskliga rättigheter och oberoende granskning baserade på ABG:s CSR-principer och CSR-principer om internationella mänskliga rättigheter.142 Nätverket CSR Europe är en av de stora aktörerna som koordinerar CSR-arbetet i ett 60-tal företag internationellt. CSR Sverige är en nationell underorganisation som via Stiftelsen Svenska Jobs and Society påverkar och inspirerar svenska företag att öka sitt samhällsansvar och samhällsengagemang.143
Multinationella företag uppmanas att implementera regimen mänskliga rättigheter. FN, regeringar, ILO och NGO:s är aktörer som samverkar och utför påtryckningar på företag att leva upp till sina åtaganden. Företag och ideella organisationer samarbetar i ökad utsträckning genom dialog, partnerskap eller gemensamma projekt. Exempel på långsiktiga samarbetspartners i form av NGO:s är Amnesty International. Samarbete kan också ske med politiker för hållbar utveckling.144 Samarbete mellan olika aktörer, erfarenhetsutbyte och ökad medvetenhet om sociala normer är av stor vikt i dagens globaliserade samhälle.145 Internationella organisationer, fackföreningar och NGO:s blir därmed centrala aktörer och intressenter för företagen.
Social Initiative är en annan organisation som vägleder företag in i ett etiskt uppträdande och socialt engagemang genom konkreta projekt, utvärderingar, och resultatmätningar.146 Företags medarbetare uppmuntras att bli involverade genom exempelvis intranätet. Business Forum hör också till aktörerna och består av svenska
företag med internationell
verksamhet som diskuterar etikfrågor.
CSR International är ett exempel på konsultföretag som hjälper företag att agera miljömässigt, socialt och etiskt internationellt. Människorättsexperter och PR/kommunikationsexperter är yrkesgrupper som ofta hyrs in som konsulter.
141
Exempel på dessa företag är ABB, Bonniers, Hennes och Mauritz, Folksam liv och försäkring, Tredje AP-fonden och Securitas.
142 Internet 16
143
Internet 17
144
Foller i Talltorp och Unsgaard 2002:283 ff.
145 Östros 2006 Corporate Social Responsibility 2006-04-06
Bristen i många multinationella företag är att erfarenheterna och kunskaperna om utvecklingsländers samhällssystem och kultur är för bristfälliga. Konsultens roll är att stimulera ökade insikter om landet och hur företaget kan finna bättre affärsmöjligheter och därmed även bidra till samhällsförändring. Ambitionen är att öka sina förutsättningar att göra goda riskanalyser för sin verksamhet i utvecklingsländer. Bland viktiga metoder hör konsultföretagets inspektion, uppföljning och kontroll att företagets formella regler omsätts i praktiken. CSR-program utarbetas tillsammans med konsulten, vilket innefattar en policy och en konkret handlingsplan bland annat utifrån företags möjliga problemområden. Ett steg i förverkligandet av principer är att utbilda de anställda i företaget. Uppföljning av arbetet är av stor vikt för att försäkra sig om det har skett faktiska ansträngningar och att en implementering av den juridiskt bindande internationella folkrätten, som omvandlats i nationell rätt, har skett.147
Företagen kan tillsammans med konsultföretag utveckla sitt arbete och sträcka sig till samhällsengagemang, vilket betyder att de tar sitt ansvar i ett längre perspektiv och även utanför företagets fysiska väggar. Att se till att barn får skolutbildning, att erbjuda lokaler för fackligt organiserande och att dela ut bromsmedicin till AIDS-sjuka är exempel på sådana åtgärder. Det handlar då om åtgärder som kan förbättra livskvaliteten för hela samhället.148 Yggdrasil Management är ett exempel på företag som har som affärsidé att stödja andra företag i att bidra till en hållbar utveckling.149 Detta kan bli lukrativt då alltfler företag av konkurrensskäl ansluter sig till CSR-idén.
Internationella intresseorganisationer såsom CSR Europé och ICC (International Chamber of Commerce) erbjuder företag handböcker och riktlinjer för utvecklat CSR-arbete och ofta för att operationalisera etikpolicys och principer i Global Compact. Transparens, mätbarhet och extern rapportering bör uppfyllas.150 I Amnestys MR-principer riktade till företag, uppmanas att multinationella företag konsulterar specialister och andra NGO:s i demokratiseringslandet som har spetskunskap i implementering av MR - konventioner.151
147 Edgren 2006 Corporate Social Responsibility 2006-04-04
148 Ibid 2006 149 Ibid 2006 150 Horn af Rantzien 2003:31 151 Amnesty International 1998:2
Fair Trade Center är en annan av de många organisationer som arbetar med etikfrågor inom näringslivet. Principer som rör CSR är enligt dem FN:s Global Compact, branschorganisationers egna koder och den svenska regeringens forum Globalt ansvar. Utöver dessa dokument riktar Fair Trade Center fyra krav till företag. Mänskliga rättigheter skall respekteras i enlighet med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Det andra kravet är att företagen skall ta miljömässigt och socialt ansvar i hela produktionskedjan genom att bland annat tillämpa miljö- och hälsoskydd. Importören i Sverige skall betala ett pris som garanterar att producenten utomlands kan respektera principerna om mänskliga rättigheter. För att kunna göra uppföljningar kring detta krävs att företaget tillåter extern granskning och att anställda ges möjligheten att få insyn i produktionen. Förslag på konkreta åtgärder som Fair Trade Center tar upp är sociala uppförandekoder som bland annat reglerar minimilöner mot att ekonomiskt exploatera arbetskraft.152
6.3.1 Initiativ på mellanstatlig nivå
6.3.1.1 EU
Frågor om företags sociala ansvar och engagemang har diskuterats även inom EU. Multi-Stakeholder Forum 2002 behandlade området och konferenser har hållits om hur medlemsländerna kan gå vidare.153 Metoder för lyckad CSR- implementering arbetas fram. Europeiska kommissionen säger sig stödja initiativ som syftar till att öka företagens sociala ansvar. Sedan 1992 finns i handels- och associationsavtal mellan relationerna mellan EU och tredje land en klausul som tar upp vikten av respekt för mänskliga rättigheter.154 Sociala innehållet och mänskliga rättigheter, vilken kan leda till att handelsavtal fryses om sociala principer inte efterlevs. 2000 års stadga föreskriver arbetsförhållanden, arbetstagarens rättigheter, förbud mot barnarbete, miljöskydd, konsumentskydd och rätt till en god och öppen förvaltning.155 2001 gav Kommissionen ut “Promoting a European Framework for Corporate Social Responsibility” för att väcka en debatt kring temat. 2002 kom
152
Fair Trade Center 2005
153
Ibid 2003:27
154 Internet 19
dokumentet ”Corporate Social Responsibility: a business contribution to sustainable development”.156
6.3.1.2 FN
FN har agerat aktivt för att förmå multinationella företag att ta globalt socialt ansvar. FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg har behandlat näringslivets roll för att uppnå FN:s millenniemål157. Multinationella företags sociala ansvarstagande underlättar detta arbete.158 FN:s huvudbidrag till företags stärkande av mänskliga rättigheter är internationella dokument, deklarationer och principer. FN:s kommission för mänskliga rättigheter har tagit fram förslag på människorättsliga riktlinjer för företag – ”Norms on the Responsibilities of Transnational Corporations and Other Business Enterprises with Regard to Human Rights159. Det finns även en arbetsgrupp i en underkommission till FN:s kommission för mänskliga rättigheter som arbetar med metoder inom området. Global Compact160 är kanske det viktigaste FN-dokumentet och innehåller tio principer om hur näringslivet bör förhålla sig i förhållande till mänskliga rättigheter (medborgerliga och politiska rättigheter), arbetsrätt, miljö och korruption. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s konvention mot korruption (Rio-deklarationen) utgör stommen i Global Compact. UNDP (FN:s utvecklingsorgan) har även haft program i samarbete med globala stora företag.
6.4 CSR-rutiner hos företagen
Än så länge, om än i ökande grad, bygger företags engagemang och anslutning till CSR på frivillighet –”mjuk lag” och självreglering, och därmed till icke-bindande legala dokument.161 Företagens egenutformade uppförandekoder är en viktig del av rutinerna. Kontroller genomförs regelbundet och företagen skickar rapporter till FN varje år för att berätta att sina verksamheter håller sig till principerna.162 Relevanta
156
Ibid 2003:49
157 Internet 20
158 Horn af Rantzien i Magnusson 2003:32
159
Internet 21
160
Se bilaga 1
161 Bexell 2005:135
rutiner kan delas in i olika områden. Företaget behöver en explicit policy163 för CSR som både implementeras internt och redovisas externt och som företaget självt genomför. I och med att det ännu inte finns bindande regler, finns heller ingen institutionaliserad övervakningsmekanism, men extern granskning och revision är dock av stor vikt. Det arbetet görs företrädesvis av en oberoende aktör såsom fackföreningar, arbetstagarrörelser och NGO:s.164
Företagen kan också välja att ansluta sig till Globalt Ansvar, ett projekt som lyder under den svenska regeringen och som är en integrerad del i Utrikesdepartementets verksamhet. Hittills har 17 svenska företag anslutit sig hit. Projektet vilar på de frivilliga normerna inom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact och ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, bekämpande av korruption och bättre miljö.165 Aktörer såsom Exportrådet, fackliga organisationer och olika forskare hör till samarbetspartners. Företagen får vägledning (kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte) genom informationsspridning, dialog och seminarier.166 Andra CSR-rutiner kan bestå av samarbeten mellan svenska multinationella företag i utvecklingsländer och Sida167 respektive andra biståndsorgan. Exempel på åtgärder och metoder för detta är program mot korruption.168
6.5 Nya initiativ och utveckling mot bindande regler?
Sveriges före detta näringsminister Östros menar att globala normer och principer är ett måste för att kunna motarbeta den ekonomiska globaliseringens baksidor, till exempel att vissa multinationella företag utnyttjar situationen i länder med svag förankring av mänskliga rättigheter.169 Vägledningsstandarden för socialt ansvar, ISO 26 000, som år 2008 ska omsättas i praktiken är ett verktyg för implementering av FN:s principer (Global Compact) och OECD:s riktlinjer170. Detta initiativ leds av
163 Denna ska stödjas på FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948
164
Amnesty International 1998:4
165
Se bilaga 1
166 Horn af Rantzien 2003:36
167 Sida, styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, är en statlig myndighet som hör till Utrikesdepartementet
168
Sida 2006. Internet 22
169 Artikel av Thomas Östros i Corporate Social Responsibility, 2006-04-04: 2
SIS171 och Utrikesdepartementet.172 Huruvida principerna om samhällsansvar och samhällsengagemang kommer att bli juridiskt bindande i Sverige är än så länge ovisst. En presumtiv utveckling vore att följa USA:s exempel, där principerna är inkluderade i Common Law och är rättsligt förankrade.173
Det finns många anhängare av internationella minimistandarder för etiskt företagsbeteende som ett sätt att minska den ekonomiska globaliseringens skadeeffekter. Företags ansvar diskuteras häftigt i media och internationella sammanhang. Peter Muchlinski174 behandlar frågan i en artikel och utvecklar perspektiv på hur IGO:s (istället för stater som inskränkts i handlingsutrymme) kan bidra till en positiv utveckling där mänskliga rättigheter och globala koder om CSR är centrala.175 En ny diskurs av etik och internationell handel börjar på så vis utvecklas, vilket legitimerar och ger samtliga aktörer, även ickestatliga att bevaka mänskliga rättigheter.176
Normer om etiskt företagande har tidigare verkat som ickebindande regler. Mjuk lag kan däremot på internationell nivå utvecklas till hård lag och bli bindande internationell lag. Det finns tecken på att internationella välfärdsvärderingar är under omvandling på det här sättet.177 Det är dock i dagsläget svårt att se vilken effekt bindande regler får. Agerande för stärkt CSR-engagemang hos organisationer, regeringar, IGO:s och intresseföreningar för industri kan tillsammans resultera i nya bindande standarder.178 Ett framträdande argument för att skapa ett bindande internationellt regelverk för företag, vore att oetiska företag inte skulle kunna utnyttja sin position och konkurrera ut etiska företag som har lite dyrare produktion.179
För att kunna lyckas skapa bättre sätt att reglera den sociala dimensionen hos företag krävs att innehållet definieras noggrant,180 då det finns så många olika föreställningar
171 Swedish standards Institute
172 Internet 23
173
Edgren 2006 Corporate Social Responsibility 2006-04-04
174
Professor i rätt och internationell handel vid Kent University
175 Muchlinski 2003 176 Ibid 2003:124 f. 177 Ibid 2003:128 178 Ibid 2003:129 179 Magnusson 2003:14 180 Muchlinski 2003:126
och principer om vad CSR ska innehålla.181 Enligt Muchlinski måste det klargöras exakt vilka principer som ska ingå i ett nytt regelverk. Horn af Rantzien182 efterfrågar också klara gränsdragningar mellan företags och staters angelägenheter och skyldigheter.183
Enligt Muchlinski måste internationella CSR-koder i synnerhet ta hänsyn till utvecklingsländers problem och ge dessa länder relevant information och resurser att bemöta multinationella företag. Utvecklingsländer måste kunna försäkra sig om att företagen är till fördel för landets utveckling.184 Företag bör förpliktas att exempelvis erbjuda landet teknologi eller att vara delaktiga i kontrollen mot missförhållanden i företag.185 Vid ”UN Sub-Commission on the Promotion and Protection of Human Rights”, har en arbetsgrupp utvecklat arbetsmetoder och uppförandekoder för transnationella företag.186 Företags sådana uppförandekoder (Code of conduct) har utvecklats till ”guidelines” och på senare år även till principer. Global Compact visar på ett viktigt steg, men fungerar dock inte som ett rättsligt dokument.187 Det vore inte helt onaturligt om utvecklingen gick ytterligare ett steg. Muchlinski menar att även om stater ska ha det yttersta ansvaret att respektera mänskliga rättigheter, ska transnationella företag främja mänskliga rättigheter i internationell och nationell lag.188 J. Dine189 har uttryckt kritik mot de riktlinjer som i dagsläget finns för företag. Han menar att förändring i riktning mot hållbar utveckling enbart kan ske när normerna internaliseras bättre i det globala systemet.
Svenskt Näringsliv efterfrågar däremot inte någon internationell domstol för CSR-fall, då det vid en sådan fortfarande är enskilda länders nationella lagstiftning som ligger till grund för jurisdiktionen. Det betyder att det fortfarande skulle vara de stater som prioriterar mänskliga rättigheter i sin lagstiftning som ser till att följa CSR-principer. Resten nonchalerar, liksom idag, internationella mänskliga rättigheter. Således är bindande regler, enligt Svenskt Näringsliv, verkningslösa.190
181 Ibid 2003:130
182 Tidigare chef för Globalt Ansvar vid Utrikesdepartementet
183 Horn af Rantzien 2003:37 184 Muchlinski 2003:132 185 Ibid 2003:133 186 Ibid 2003:135 187 Ibid 2003:136 188 Ibid 2003:138 189 Dine 2001:92 190 Internet 24
Nationalstatens suveränitet och dess legislativa roll är därmed fortfarande dominerande.
Bexell skriver att Internationella rådet för mänskliga rättigheter förordar ett större juridiskt ansvartagande och ansvarsutkrävande, då den nuvarande formen av frivilligt reglerande är ineffektivt och otillräckligt. 191 Man menar från vissa håll att internationella konventioner bör kompletteras och utvecklas till juridiskt bindande dokument; ”Corporate Accountability Convention”. Denna form av reglering skulle tvinga företag att ta ansvar. Företagen uppmanas vidare att ha transparenta och öppna processer såsom offentliga analyser och öppen redovisning och att rapportera in sin sociala påverkan. Andra aktörer i det civila samhället bör konsulteras. Konventionerna skulle också syfta till att stater utökar den internationella domstolens mandat att ställa företag inför rätta för brott mot mänskliga rättigheter och till att det finns sanktionsmöjligheter.192 Certifieringsverktyget ”Social accountability 8000”193 kan också bli aktuellt.194 Bo Göransson195 har konstruktiva förslag på hur företag kan stödja utvecklingen och integrationen mellan mottagarlandet och hemlandet genom att gynna skapandet av föreningar, handelskammare och kvalitetsutmärkelser.196
6.6 Aktörernas implementering och agerande i enlighet med
regimreglerna – i vilken grad?
IGO:s och NGO:s är exempel på aktörer som samverkar och utför påtryckningar på företag att leva upp till sina åtaganden. Företag och ideella organisationer samarbetar i ökad utsträckning genom dialog eller gemensamma projekt. Exempel på långsiktiga samarbetspartners i form av NGO:s är Amnesty International. Samarbete kan också ske med politiker för hållbar utveckling.197 CSR är i vissa företag en utvecklad metodik. Det finns experthjälp och utbildning i hur företag
191 Bexell 2005:135
192
Foller i Talltorp och Unsgard 2002:289, Internet 25
193
Social accountability är en global standard för etisk kontroll baserad på FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention och
ILO:s konventioner. Social accountability 8000 specificerar krav för socialt ansvar. Internet 26
194
Davies 2002:20
195
Tidigare chef för Sida
196 Göransson i Magnusson 2003:20 f.
lättare och mer effektivt kan implementera sin CSR- policy.198 Mia Horn af Rantzien menar dock att det kan komma att krävas en mer utvecklad metodik och harmonisering. Social revision, övervakningsmetoder, rapportering och utvärdering måste utvecklas, annars tappar frivilligheten till socialt ansvar sin legitimitet.199
Amnesty Business Group menar att privata företag är bättre än statliga bolag på att vara medveten om riskerna att bryta mot mänskliga rättigheter. Näringslivet uppvisar en kompetens och vilja att utveckla sitt CSR-arbete. Riksrevisionen hävdar att statliga bolags svaghet beror på oklara mål, dåligt definierat samhällsansvar från statens sida och dålig uppföljning av MR-implementering och ansvar.200
Undersökningar och uppföljningar visar på en skiftande bild av företags CSR-implementering. Olika aktörer och instanser gör regelbundet analyser av olika branschers framgångar respektive misslyckanden på MR-området. Fair Trade Center kom tillsammans med Råd och Rön fram till att klädbranschens försök till etiskt förhållningssätt skiljer i hög grad mellan olika företag. I många av de företag som har inslag av CSR-styrning i form av uppförandekoder formellt sett, finns en svag koppling till deras reella praktik och en dålig output av hantering av MR-risker. Många företag är dåliga på att kontrollera att etiska uppförandekoder efterlevs hos leverantörerna och underleverantörerna.
Diskussionen om hur långt företags ansvar bör sträcka sig har ännu inte lett fram till