Detta kapitel av empirin exemplifierar CSR-fenomenet genom att kartlägga Amnesty Internationals tryck på svenska multinationella företags CSR-arbete i Ryssland. Innan dess ges en förståelse för den människorättsliga situationen och civila samhällets förutsättningar i landet.
7.1 Den människorättsliga situationen i Ryssland
Respekten för de mänskliga rättigheterna har på vissa områden stärkts sedan upplösningen av Sovjetunionen. De demokratiska kriterierna såsom allmänna och fria val, yttrandefrihet, åsiktsfrihet och informationsfrihet har på pappret tillgodosetts. Enligt Amnesty International var de grövsta kränkningarna av mänskliga rättigheter i Ryssland år 2002 däremot följande: tortyr, mord, misshandel av MR-försvarare, ignorans av församlingsfriheten och uttrycksfriheten, tvångsarbete och godtyckliga arresteringar.202 I Amnestys årsrapport 2006 rapporteras åter om rasism, utpräglad diskriminering i arbetslivet och omänskliga fängelseförhållanden.203 Våld mot kvinnor är ett annat allvarligt människorättsproblem.204 Utrikesdepartementet tar också upp dessa brister i sin rapport och behandlar även korruption i det ryska systemet och bristande rättssäkerhet.205 Rasism mot personer från Kaukasien och Centralasien samt romer och personer med afrikanskt ursprung är ett allvarligt MR-problem. Medborgerliga rättigheter åsidosätts på så vis framförallt för tjetjener i Ryssland, vilket har sin grund i utpräglad främlingsfientlighet. Rasistisk myndighetsutövning är heller inte ovanligt.206 Den ekonomiska och sociala tryggheten har generellt försämrats.207
Det råder tvivel om att Ryssland kan ses som en demokratisk rättsstat med marknadsekonomin. Rester av kontrollmekanismer som hörde hemma i Sovjetsystemet finns kvar. Staten som skulle, genom sina myndigheter och övrig förvaltning, kunna påverka dessa problemområden, har inte gjort några ordentliga ansträngningar, delvis beroende på knappa resurser men även brister i
202 Amnesty International, International Business Leaders Forum, 2002.
203 Internet 27 204 Internet 28 205 Utrikesdepartementet 2005:14 206 Utrikesdepartementet 2005:31 207 Utrikesdepartementet 2005
beslutsimplementeringen. Det skiljer mycket mellan vad som står på pappret och hur det ser ut i verkligheten, ute i det ryska samhället.208 Låga löner (framförallt för kvinnor, då deras löner motsvarar 70 % av männens), dåliga arbetsförhållanden (framförallt inom gruvindustrin) och bristande utbildning hör till realiteten. Lönen betalas ofta ut i form av företagens produkter, istället för pengar. Pensionsersättning är sällsynt. Tvångsarbete är enligt lag förbjudet, men illegal utländsk arbetskraft tvångsutnyttjas ofta. 209
Ineffektivitet hör till de mest beskrivande egenskaperna för det ryska systemet, vilket delvis beror på oklara, informella, godtyckliga eller motstridiga föreskrifter.210 Närbyråkrater, och kanske i synnerhet poliser uppträder oetiskt och står för stor del av misshandeln. Diskriminering hör till kärnproblemen i Ryssland. En utbredd form är diskriminering av homosexuella.211 För detta finns ingen reglerande lagstiftning. Antisemitismen har dessutom ökat.212
Våld i hemmet, till stor del som följd av mäns alkoholkonsumtion, skördar 14 000 kvinnors död varje år och fallen anmäls sällan.213 2002 var våld i hemmet enligt den ryska lagstiftningen inte ens ett brott, vilket gjorde myndigheterna maktlösa inför dessa frågor.214 Än idag kan myndigheternas försök till åtgärder mot kvinnovåldet på lokal, regional och federal nivå klassas som svaga. I hela Ryssland finns till exempel endast åtta stycken kriscenter som erbjuder kvinnor skyddat boende215 och få av förövarna ställs inför rätta.216 Kvinnan har en allmänt svag och relativt passiv roll i det politiska livet. 2003 var 40 av 450 ledamöter i duman217.218 Kvinnans roll respektive civila samhället kan dock stärkas i takt med att kvinnor blir aktiva i NGO: s och kvinnoorganisationer.219 Kvinnor är också missgynnade i arbetslivet, de är i stor utsträckning arbetslösa och lever i många fall fattigt. Kvinnors hälsoläge har även försämrats.220 Åtgärder för att förbättra kvinnans situation med hjälp av 208 Ibid 2005 209 Utrikesdepartementet 2005 210 Utrikesdepartementet 2005:10 211 Internet 29 212 Utrikesdepartementet 2005:23 213 Internet 30 214 Kluge 2002:36 215 Internet 31 216 Internet 32 217
Duman är den ryska federationens lagstiftande församling.
218
Utrikesdepartementet 2005:25
219 Internet 33
skyddat boende, hjälptelefonlinje och annan service tillvaratogs av få kvinnor eller frivilligorganisationer med för få resurser.221 Amnesty International ser spridning av ökad medvetenhet kring våld mot kvinnor som nödvändigt.
Ryssland har anslutit sig till de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheterna, såsom de medborgerliga och politiska, ekonomiska, sociala och kulturella, avskaffande av rasdiskriminering, lagar mot kvinnodiskriminering, konventionen mot tortyr, barns rättigheter, flyktingkonventionen och den europeiska konventionen.222 En ståndpunkt ligger i att utomstående påtryckare såsom OSSE och Europarådet kan spela en viktig roll för att den människorättsliga situationen ska stärkas i enlighet med ovanstående dokument.
7.2 Var befinner sig det civila samhället i landet?
Föreningsfriheten respekteras formellt sett i Ryssland. I Ryssland fanns, år 2005, 350 000 registrerade offentliga organisationer, varav 70 000 är icke kommersiella med ideell inriktning. Ryska kvinnoorganisationer är 4000 till antalet.223 Vissa menar att Rysslands demokrati kan stärkas om landet får demokratifrämjande hjälp på gräsrotsnivå och om ideella föreningar och folkrörelser får växa fram.224 I realiteten är det civila samhället dock svagt förankrat i det ryska samhället, vilket till stor del beror på gamla statscentrerade sovjetstrukturer. Den ryska staten, genom beslut i duman, har begränsat medborgarrättsorganisationernas frihet de senaste åren, då den statliga kontrollen över allmänna sammanslutningar och icke-kommersiella organisationer skärptes år 2006.225 Därmed får staten handlingsutrymme att frånta ryska organisationer sin annars från staten oberoende ställning. Lagen innebär vidare ett förbud mot utländska NGO:s att verka i landet. Internationella organisationer begränsas i sitt arbete då de ej längre får ha sina internationella representanter i Ryssland, utan måste omregistrera sig som lokala organisationer. Den formella föreningsfriheten tenderar därför att finnas på pappret, men inte i verkligheten. Internationella hjälporganisationer och människorättsrörelser såsom Human Rights
221 Amnesty 2006, Internet 34 222 Utrikesdepartementet 2005 223 Internet 35 224 Kluge 2002:7
Watch inskränks som en följd av detta.226 Soldatmödrarna och Memorial är andra lokala organisationer som påverkats negativt av dessa förändringar, då de ofta saknar resurser och stöd från ryska myndigheter.227 Många MR-organisationer upplever att de motarbetats och bemöts med en negativ ton av ryska myndigheter.228
Civila samhället som demokratisk institution uppvisar av ovanstående faktorer stora brister. Den politiska pluralismen uppvisar brister i Ryssland. Mediesfären är begränsad och pressfriheten har inskränkts. Tre oberoende tevekanaler har till exempel stängts medan tillåtna kanaler är statskontrollerade.229 När det gäller socialt kapital tycks den positiva formen av förtroende mellan medborgare inte finnas.
7.3 Samarbeten mellan företag och organisationer i Ryssland
7.3.1 Amnesty Business Group (ABG)
En av svenska Amnesty Internationals sektioner i arbetet för mänskliga rättigheter är Amnesty Business Group (ABG). Denna NGO verkar för att allt fler svenska företag utomlands ska förbättra sitt CSR-arbete och vill ”…påverka och utbilda svenska företag att ta sitt ansvar för att respektera, försvara och främja mänskliga rättigheter överallt där de verkar230.”231 ABG granskar olika branscher och för dialoger med företag.
År 2003 anordnade Amnesty International232 ”Rysslandskampanjen” i syfte ”att bidra till en ökad medvetenhet hos allmänheten i Ryssland om de övergrepp som begås, att stärka de organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter samt att uppnå konkreta förbättringar för dem som drabbas”. Organisationen sällar sig till perspektivet att multinationella företag kan främja ett stärkande av mänskliga rättigheter:
226 Internet 37 227 Internet 38 228 Utrikesdepartementet 2005:36 229 Internet 39 230
Med detta menas vid inköp, försäljning, diskriminering, samarbete med andra företag och samarbete med stater.
231 Internet 40
232
Amnesty International (AI)är en internationell frivilligorganisation för mänskliga rättigheter med FN:s universella deklaration om mänskliga rättigheter och andra internationella MR-standarder som utgångspunkt. Den är politiskt, ekonomiskt och religiöst oberoende.
”The Russian Federation´s record on human rights has a direct impact on business interests, and companies can influence the human rights climate by their own policies and practices.”233
“In an increasingly globalized world economy, their decisions and actions impact directly on governmental policies and on the enjoyment of human rights”.234
Amnesty Business Group deltog i kampanjen genom att påverka svenska företag att beskydda och stärka mänskliga rättigheter, och därigenom öka sitt samhällsengagemang. Enligt Exportrådet ökar de svenska investeringarna i Ryssland och stora multinationella företag såsom IKEA, Electrolux, Sandvik, Volvo, och Scania verkar i landet.235 100 av dessa företag tilldelades boken ”Doing business in the Russian Federation” om risker som företag kan möta inom ramen för mänskliga rättigheter i Ryssland. I denna bok hänvisas till de mest fundamentala internationella avtalen om mänskliga rättigheter. Här understryks företags ansvar att inkludera och respektera mänskliga rättigheter på samtliga nivåer; i kontakter med exempelvis leverantörer, anställda, och regeringar, och behandla det i sin interna verksamhetsplan. Aktiviteter som innebär kränkningar av mänskliga rättigheter, vare sig det är inom ramen för statlig eller privat verksamhet, bör företag ta avstånd till. Företag bör förverkliga principerna i Global Compact236. Amnesty International utövar ett tryck på företagen att inte tillämpa barnarbete eller tvångsarbete och att inte diskriminera personer på grund av kön, ras, ekonomisk status, politisk tillhörighet, språk eller etnicitet.237 På samma sätt som företagen kunde påverka jämlikheten och motarbeta apartheidregimen i Sydafrika, anser Amnesty International att multinationella företag i Ryssland kan behandla sina anställda på samma premisser och även handla utifrån jämlikhet vid anställningar och lönesättning.238 Företagen ska heller inte hindra, utan snarare uppmuntra anställda att bilda fackföreningar.239 Anställdas hälsa bör utgöra en förutsättning i företags verksamhet och bör inte på något sätt ignoreras genom fysiskt eller psykiskt våld.240
Tio uppföljningsintervjuer gjordes, som en del i Rysslandskampanjen, med företagsrepresentanter i Sverige kring sitt multinationella företags syn på MR-frågor. 233 Amnesty International 2002:2 234 Amnesty International 1998 235 Internet 42 236 Se bilaga 1 237 Amnesty International 2002 238 Ibid 2002:33 239 Ibid 2002 240 Ibid 2002:35
ABG intervjuade dessutom representanter från den svenska ambassaden i Ryssland. Det visade sig att de flesta företag som deltog i undersökningen har uppförandekoder241 och externa årsrapporter om CSR. Några företag erbjöd CSR-utbildning och har CSR-ansvariga på koncernnivå eller hos informations- och Human Resources-cheferna. Sju av de tio företagen företag deltog i nätverk för mänskliga rättigheter eller hade CSR-inslag i sin verksamhet. Endast två företag rapporterade enligt Global Reporting Initiative (GRI). Enligt ABG var det svårt att se vilken faktisk effekt kampanjen gav.242
ABG:s mål är att samtliga företag ska inkludera MR i sin formella policy utåt och att fler företag ska erbjuda sina leverantörer, kunder och partners utbildning och att CSR och internationella mänskliga rättigheter i större utsträckning ska sättas i system genom tydliga implementeringssätt. Om företaget blir varse om att de medverkar till MR-brott ska de dessutom agera och sätta stopp för kränkningarna såsom korruption. Amnesty International hänvisar till Global Reporting Initiative för företags inrapportering av sitt sociala ansvar.243 Amnesty har producerat rapporter om förslag på konkreta åtgärder som företag kan vidta vid brott mot mänskliga rättigheter. Det har kommit förslag från vissa multinationella företag på sätt som kan stärka mänskliga rättigheter. Ett par av dem är utförliga uppträdandekoder, ”Corporate Governance”, och en höjning av tjänstemäns löner och klara skatteregler.244 Amnesty går ett steg längre i kraven, då MR-utbildning av anställda presenteras som ett mycket viktigt medel för att stärka mänskliga rättigheter. I Ryssland är det viktigt att upplysa om internationella mänskliga rättigheter för att bli medveten om strukturella kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett exempel på detta är arv från Sovjetsystemet att tvinga medborgare att registrera sig där de bor och ha en inkomst respektive fast arbete. Polisen kan annars trakassera medborgaren. Svenska multinationella företag bör motsätta sig principen och finna lämpliga procedurer för att markera mot polisens trakasserier. Vad gäller våld i hemmet kan företagen erbjuda anonym hälsovård till utsatta kvinnor. Ett alternativ för ABG vore att tillsammans med Russian Association of Crises Center for Women utbilda anställda på svenska företag om sexuella trakasserier och kvinnors rättigheter. Korruption är ett allvarligt problem och företag uppmanas ta avstånd till alla former av det genom
241
Baserade på FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter
242
Internet 43
243 Amnesty International 2002:32
att utarbeta sätt att handskas med mutor och korruption.245 Det bör läggas ansträngningar på att upplysas om och förverkliga internationella policies kring detta.
Amnesty International uppmuntrar multinationella företag i Ryssland att samverka med NGO:s och lokala föreningar, exempelvis lokala anti-korruptionsrörelser.246 Företag bör även vända sig till lokala, regionala och nationella myndigheter i människorättsliga angelägenheter och diskutera MR-brott som begås. Dialog bör ske med politiska ledare och stöd bör ges till medborgerliga MR-projekt. Med ett bristande polisväsende, anlitar företag ofta privata säkerhetsfirmor som saknar kunskap om internationella MR-bestämmelser och bland annat har godtycklig behandling av medborgare. Amnesty uppmanar företag att erbjuda sina anlitade firmor upplysning och medvetenhet om internationella mänskliga rättigheter.247
245
Internet 44
246 Amnesty International 2002: 9,23