• No results found

Att leva med en kropp som värker: samtal med fysioterapeuten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att leva med en kropp som värker: samtal med fysioterapeuten"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bilaga 2

Linköping University Medical Dissertations, No. 1401

Att leva med en kropp som värker: samtal med fysioterapeuten

Av Maria Afrell

Nyckelfrågor

1. Vad tror du Dina besvär kommer sig av? 2. Hur förändrade Dina besvär Ditt liv? Berätta.

Beskriv områden i Ditt liv där besvären har liten betydelse och där de har stor betydelse.

3. Litar Du på Din kropp? Beskriv.

Om Du inte litar på Din kropp nu, har Du gjort det någon gång i livet? 4. Upplever Du att Din kropp är med Dig eller mot dig?

5. Hur var Din kropp när Du var barn?

6. Om smärtan kunde tala, vad skulle den säga?

7. Med facit i hand, nu när Du mår som Du mår, skulle Du ha handlat annorlunda om Du fick chans att leva om Ditt liv?

Typologier av förhållningssätt till långvarig smärta

Typologi A Att förhålla sig till den värkande kroppen –

en fråga om ett accepterande genom att finna sig i sitt öde

¤ Anpassar livet efter de förutsättningar den värkande kroppen ger. Man har tillit till kroppen och kan hantera kroppens oförutsägbarhet. Man lyssnar till kroppens signaler. Det finns ett lyhört samspel mellan kroppen och livet. Typologi B Att förhålla sig till den värkande kroppen –

en fråga om ett accepterande som en aktiv förändringsprocess

¤ Det handlar om att respektera sig själv och förstå vad som händer i samspelet kropp och själ. Man litar på samarbetet med sin värkande kropp. Den hjälper individen även i smärtan. Kontakten med kroppen sker genom medvetenhet och utvecklingstro.

Typologi C Att förhålla sig till den värkande kroppen –

en fråga om ett balanserande mellan hopp och uppgivenhet

¤ Man rör sig mellan polerna att acceptera sin värkande kropp och inte

acceptera, ett tillstånd av ambivalens. Att inrymma den värkande kroppen i sitt jag är svårt. Känslorna mot kroppen är ibland hårda, hatiska, förvirrade och sorgsna. Kontakten med kroppen är motsägelsefull, den finns, men är stundtals bruten.

Typologi D Att förhålla sig till den värkande kroppen – en fråga om ett avståndstagande

¤ Att inrymma sin värkande kropp går inte, den är en fiende. Det som hänt är obegripligt, orättvist och kan inte accepteras. Man är låst. Man kan inte kontrollera kroppen och det gör livet osäkert. De verktyg man har för att hantera kroppen räcker inte och man blir frustrerad, kontrollförlust. Man

(2)

Bilaga 2

känner att inget hjälper. Hjälpen hjälper inte. Att känna tillit till kroppen är en omöjlighet.

Maria Afrell, leg. sjukgymnast Samrehab, Västerviks sjukhus

Doktorand vid institutionen för Medicin och Hälsa, avdelning för Samhällsmedicin, Allmänmedicin, Linköpings universitet maria.afrell@ltkalmar.se

References

Related documents

Det framkommer av pedagogerna att specialpedagogisk handledning påverkar pedagogerna positivt genom att det, skapar tid för reflektion, skapar medvetenhet om den egna kunskap och

Vi menar efter att ha tagit del av bland annat tidigare forskning att det verkligen är särskilt viktigt att hjälpa ungdomar med olika funktionshinder med detta, då det inte

För att nå alla uppsatta mål är det viktigt att personalen har kunskap och förståelse för hur arbetsplatsen och hur man själv kan bidra till att kunna uppfylla miljö-

Kroppen betraktades inte längre som en fiende av individerna utan snarare som något odefinierbart. Varje kilo som försvann var ett steg in i osäkerhet och en

Sådan assisterad kroppslig omvårdnad kan utgöra en väsentlig del av en palliativ omvårdnad för äldre personer på vård- och omsorgsboende i livets

Studien operationaliserade vänskapsrelationerna som tid ägnad åt befintliga vänner och tid ägnad åt att lära känna nya människor. Studien undersökte dessa variabler i

Dessutom har många elever med beviljat stöd i skolan inte tillgång till stöd när de kommer till fritidshemmet på eftermiddagen (SOU 2020:34). Att stöd inte ges i

impotensens påverkan på maskulinitet, sexliv och förhållanden efter en prostatektomi Kvalitativ studie Semi-strukturerade intervjuer Etnografisk analysmetod 15 deltagare