Hur upplever ordningsvakterna deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö?

Studien visar att ordningsvakternas främsta problematik inom den fysiska arbetsmiljön utgörs av klimatet och då i synnerhet att arbeta utomhus iklädd skyddsväst på varma somrar. Arbetet som ordningsvakt på somrar kan således vara väldigt påfrestande och leda till såväl vätskebrist som värmeutslag. Arbetet som ordningsvakt innebär vanligtvis väldigt mycket gående och att bära på all utrustning (batong, handfängsel, mobiltelefon, nyckelknippa med mera) kan bli tungt för höften och kan i längden leda till komplikationer i höften och i benen. Arbetet som ordningsvakt innebär en hel del fysisk aktivitet så som brottning, fasthållning och springande. Det är av den anledningen en väldigt bra förutsättning att ha en god kondition och att vara tränad. Den fysiska aktiviteten kan leda till olycksfall i arbetet, något som ordningsvakterna är medvetna om och har accepterat.

Inom den psykosociala arbetsmiljön upplever ordningsvakterna att deras yrkesroll innebär många sociala kontakter som ser olika ut på olika arbetsplatser. Att arbeta som ordningsvakt på ett köpcentrum ger exempelvis upphov till mycket kontakt med butiksbiträden, polis, socialtjänst, fältarbetare och centrumledning samtidigt som de bygger relationer med både missbrukare som ungdomar. Att arbeta som ordningsvakt inom domstol innehåller mycket kontakt med exempelvis kollegor, polis, åklagare, domare i målen och kriminalvården. Yrkesrollen som ordningsvakt innebär således mycket sociala kontakter och ordningsvaktsrollen utgör i mångt och mycket en väldigt central roll.

Det mest problematiska inom den psykosociala arbetsmiljön handlar enligt ordningsvakterna om arbetets organisering då man som ordningsvakt får utföra en del ensamarbete. Ordningsvakterna som ibland utför ensamarbete upplever inte detta som en optimal

arbetssituation och upplever att ensamarbete kommer med betydligt fler risker. Yrkesrollen som ordningsvakt innebär många situationsbaserade ingripanden vilket innebär att ordningsvakterna inte alltid kan välja sin arbetstakt. Ordningsvakterna kan dock själva välja arbetssätt utifrån den juridiska verktygslåda de besitter.

5.1.2 Vad främjar respektive hämmar ordningsvakternas begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet?

Studien visar att det som främst främjar ordningsvakternas begriplighet i arbetet utgörs av

upplevelsen av att många situationer i arbetet är förutsägbara, då ordningsvakterna med tiden

lärt sig att läsa av människor och att se mönster. Ordningsvakternas begriplighet i arbetet

främjas även av att de har en tydlig bild av vad som förväntas av dem utifrån chefer och

butiksbiträden samt att de har en tydlig bild av vad deras övergripande mål är - att

upprätthålla den allmänna ordningen. Ordningsvakternas upplevelser av en god kommunikation, grupptillhörighet och gemensamma värderingar med sina ordinarie kollegor bidrar även det till en ökad begriplighet i arbetet. Det som hämmar ordningsvakternas

begriplighet i arbetet handlar om oförutsägbara händelser så som exempelvis bombhot eller

andra terrorhot mot exempelvis köpcentrumet eller stadskärnan. En ytterligare faktor som är

hämmande för ordningsvakternas begriplighet i arbetet utgörs av allmänhetens höga

förväntningar på dem, samt allmänhetens dåliga förståelse för vad deras yrkesroll faktiskt innebär och vilka befogenheter de besitter. Studien visar att det som främjar ordningsvakternas hanterbarhet i arbetet handlar om deras

uppfattning av att de besitter tillräckliga kunskaper för att kunna utföra ett bra arbete samt att

några ordningsvakter anser att de har en tillräcklig utrustning i arbetet. Men det handlar även

om att de anser sig ha ordinarie kollegor som de kan lita på i svåra situationer. Faktorer som

hämmar ordningsvakternas hanterbarhet i arbetet handlar om att några ordningsvakter anser

att de borde få en utökad utrustning, exempelvis pepparsprej och spotthuva. Majoriteten av

ordningsvakterna upplever även att utbildning till att bli ordningsvakt är för kort och har för

lite innehåll vilket hämmar hanterbarheten i arbetet. Ordningsvakterna upplever även att de

utöver sina ordinarie kollegor inte kan lita på kollegor som de inte arbetar så ofta med i en

lika hög utsträckning vilket bidrar till en minskad hanterbarhet i arbetet. Det som främjar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet handlar om att de får beröm och

uppskattning av kollegor. Meningsfullheten främjas även av ordningsvakternas upplevelse av

att yrkesrollen bringar respekt och prestige. Den främjas även av ordningsvakternas upplevelser av att de anser att själva yrket har ett inflytande på andra arbeten samt på samhället i stort. Ordningsvakterna skapar i sitt arbete samverkande relationer med många

andra yrken och att deras arbete skapar trygghet i samhället vilket ökar meningsfullheten i

arbetet. Det som hämmar meningsfullheten i arbetet handlar främst om ordningsvakternas

många situationer i deras arbete inte är värda deras energi. Meningsfullheten hämmas även av

ordningsvakternas upplevelse av att de får väldigt lite beröm och tacksamhet från allmänheten samt butiksbiträden.

5.2 Diskussion

Jag anser att valet av en kvalitativ metod har lämpat sig väldigt bra till denna studie. Att göra

intervjuer anser jag även det har varit ett bra val då jag tack vare mina intervjuer har fått svar

på studiens frågeställningar och jag har tack vare dem fått möjligheten till att få en ökad

förståelse för ordningsvakters arbetsmiljö. Den främsta styrkan med denna studie anser jag vara att jag täppt igen vad jag upplever som

en kunskapslucka angående ordningsvakters upplevelser av deras arbetsmiljö. Jag anser att

ordningsvaktsyrket har växt sig väldigt stort på bara några år och att ordningsvaktsyrket på

grund av upptrappningen av våld i samhället har blivit ett väldigt riskfyllt arbete. Jag anser

därför att det är viktigt att ge människor en inblick i hur ordningsvakternas arbetssituation

faktiskt ser ut och hur de upplever deras arbetsmiljö. En annan av studiens styrkor anser jag

vara att alla genomförda intervjuer har varit väldigt djupgående på det sätt att varje intervju

har varit relativt långa och alla respondenter har haft gott om tid på sig att öppna upp sig om

sina upplevelser av deras yrkesroll. En av studiens svagheter anser jag dock handla om att inga kvinnliga ordningsvakter har medverkat i denna studie, vilket som tidigare nämnt beror på att jag inte fått tag på någon

kvinnlig ordningsvakt. Denna studie saknar således ett könsperspektiv och jag tror att kvinnliga respondenter hade berikat studien väldigt mycket på det sättet att jag tror att kvinnor och män har väldigt olika upplevelser av yrkesrollen som ordningsvakt.

5.3 Förslag på vidare studier

Efter att ha utfört denna studie har jag lagt märke till hur pass påfrestande ordningsvakterna

upplever ensamarbete, på det sätt att arbetet blir betydligt mer riskfyllt eftersom man inte kan

bolla idéer med någon kollega före själva ingripandet samt att man inte har någon kollega som kan hjälpa till om ett ingripande exempelvis blir väldigt hotfullt och/eller våldsamt. Jag

skulle av den anledningen rekommendera vidare studier inom ordningsvakters ensamarbete.

Jag tror att en studie kring ordningsvakters ensamarbete skulle lyfta fram många intressanta

men även problematiska aspekter. Vidare anser jag att det även skulle vara av värde att studera kring ifall upplevelser av yrkesrollen som ordningsvakt skiljer sig åt mellan könen,

det vill säga om kvinnor och män har olika uppfattningar om yrkesrollen. Detta baserar jag på

respondenternas beskrivningar av uppfattningen av att kvinnliga ordningsvakter vanligtvis möter mer motstånd av allmänheten samt att kvinnliga ordningsvakter vanligtvis bemöts på

ett sexistiskt sätt. Eftersom att denna studie saknar ett kvinnligt perspektiv anser jag att det skulle vara intressant att lyfta denna fråga i vidare studier.

Referenser

Abrahamsson, L & Johansson, J (2013): Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmiljö. ​Arbetsmarknad & arbetsliv​, årg 19, nr 2.

Ahmad, A & Mazlan, N (2012): The Kind of Mental Health Problems and it Association with Aggressiveness: A Study on Security Guards. ​International Journal of Psychology and

Behavioral Sciences​, Vol. 2, pp 237-244.

Antonovsky, Aaron (2005) ​Hälsans mysterium​. Stockholm: Natur och kultur. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön Arbetsmiljölagen 1977:1160

Bengtsson, M & Berglund, T (2017): ​Arbetslivet. ​Studentlitteratur: Lund.

BYA (2017): ​Om bevakningsbranschen.​ Tillgänglig: ​https://www.bya.se/pdf/am2.pdf (2020-02-27)

BYA (2019): ​Ordningsvakter.​ Tillgänglig: ​https://www.bya.se/page.php?id=74&subid=15 (2020-03-02)

Davidson, B & Patel, R (2011): ​Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. ​Studentlitteratur: Lund.

Eile, I (1997): ​Det goda arbetet - den goda stressen​. Studentlitteratur: Lund. Ely, M (1993): ​Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken - cirklar inom cirklar. Studentlitteratur: Lund.

Fejes, A & Thornberg, R (2019): ​Handbok i kvalitativ analys​. Liber AB: Stockholm. Hansen Löfstrand, C, Loftus, B & Loader, I (2016): Doing ´dirty work´: Stigma and esteem in the private security industry. ​European journal of Criminology. ​Vol. 13, pp 297-314. Jordan, T (2006): Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Lärarförbundet: Stockholm.

Lag 1980:578 om ordningsvakter

Larsson, O & Lindgren, M (2012): ​Hot och våld i arbetslivet: minska de negativa

konsekvenserna​. Studentlitteratur: Lund.

Leino, T, Selin, R, Summala, H & Virtanen, M (2011): Violence and psychological distress among police officers and security guards. ​Journal of Occupational Medicine​, Vol. 61, pp 400-406.

Leino, T, Selin, R, Summala, H & Virtanen, M (2011): Work-related Violence against Security Guards— Who is Most at Risk? ​Journal of Industrial Health,​ Vol. 49, pp 143-150. Lennéer Axelson, B & Thylefors, I (2013): Konflikter - Uppkomst, dynamik och hantering. Natur & Kultur: Stockholm.

Lindmark, A & Önnevik, T (2014): ​Human Resource Management: Organisationens hjärta​. Studentlitteratur: Lund.

Ogínska-Bulik, N (2005): The role of personal and social resources in preventing adverse health outcomes in employees of uniformed professions. ​International Journal of

Occupational Medicine and Environmental Health​, Vol. 18, pp 233-240.

Olsson, C-M (2005): ​Ordningsvakter, väktare & entrévärdar – en definition​. Fördjupningsarbete. Umeå ​University Studies. Umeå: Umeås Universitet.

Polisen (2018): Juridik för ordningsvakter. Hämtad 2020-05-31. Tillgänglig: Polisen (2015): ​Ordningsvakter​. Hämtad 2020-03-03. Tillgänglig:

https://polisen.se/lagar-och-regler/ordningsvakter/ Polislag 1984:387

Regeringens proposition 2000/01:68. ​Ersättning för ideell skada. Trost, J (2010): ​Kvalitativa intervjuer.​ Studentlitteratur: Lund.

Vetenskapsrådet (2002): ​Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.​ Hämtad 2020-04-10. Tillgänglig:

Bilagor

Intervjuguide

Allmänt

- Hur många år har du arbetat som ordningsvakt?

- Kan du berätta lite allmänt om ditt arbete som ordningsvakt? - Varför blev du ordningsvakt?

- Upplever du att det finns risker i arbetet som ordningsvakt? - Hur upplever du att det är att vara ordningsvakt?

- Skulle du rekommendera dina eventuella barn att bli ordningsvakt?

Fysisk arbetsmiljö

- Vad har ni för utrustning? Är det tungt?

- Är det jobbigt med temperaturskillnader? Varmt eller kallt? - När arbetar ni inomhus? Respektive utomhus?

- Går ni mycket i arbetet? Blir det påfrestande att gå så mycket?

- Behöver ni vara tränade? Exempelvis ha bra kondition för att klara av arbetet? - Arbetar ni inom ett begränsat område eller får ni röra er fritt?

Psykosocial arbetsmiljö

- Arbetar ni två och två eller ensam? Finns det ökade risker vid ensamarbete? - Tar du mycket egna initiativ på ditt arbete?

- Hur ser de sociala kontakterna ut i arbetet? - Har du bra kommunikation med dina kollegor? - Kan man prata om rädsla med sina kollegor? - Hur blir ni bemötta av allmänheten, vad säger de? - Kan du påverka din arbetstakt?

- Kan du påverka ditt arbetssätt?

Konflikter

- Vilka olika konflikter stöter du på i ditt yrke? - Skiljer det sig mellan olika arbetsplatser?

- Hur reagerar och beter sig de som du ingriper mot?

Arbetsrelaterat våld

- Vad upplever du som verbala hot? - Hur ofta får du utstå verbala hot?

- Känner du dig rädd när du får utstå verbala hot? - Vad upplever du är våldsamma situationer i ditt arbete?

- Hur känner du inför en våldsam situation?

- Kan du känna dig rädd för att ingripa i en våldsam situation? - Har du behövt använt batongen någon gång? Hur kändes det?

- Är du rädd att en person som du brottats eller liknande med tidigare ska återkomma? - Upplever du att det var en större risk för dig att utsättas för fysiskt våld i början? - Behöver du vara hemma från arbetet ibland ifall det tidigare uppstått någon våldsam

eller hotfull situation på arbetet?

Stress

- Upplever du en varaktig stress i ditt arbete?

- Upplever du att du reagerar med stressreaktioner i vissa situationer? - Hur anser du att du är på att hantera stressfulla situationer?

- Skulle du säga att du i vissa situationer är så pass stressad att du har svårt att tänka klart?

- Går du in i situationer med tron om att du kommer kunna lösa situationen på ett bra sätt?

Begriplighet

- Är många situationer i ditt yrke förutsägbara?

- Har du bra koll på vad din yrkesroll som ordningsvakt innebär? Har du koll på dina övergripande mål?

- Vet du vad som förväntas av dig som ordningsvakt? Upplever du situationer när du är osäker på om ett ”hanterande” ingår i ditt arbete eller inte

- Upplever du att du kan få sparken även om du inte begått något regelbrott? - Anser du att arbetet som ordningsvakt bidrar till samhällsnytta?

- Är du orolig för att ordningsvakts-yrket ska försvinna i framtiden? - Har du och dina kollegor bra kommunikation sinsemellan?

- Känner du en grupptillhörighet med dina kollegor? - Har du och dina kollegor samma värderingar?

Hanterbarhet

- Anser du att du har tillräcklig utbildning för att klara de situationer som uppstår i ditt arbete? Är utbildningen tillräckligt lång? Hade utbildningen tillräckligt innehåll? - Har du tillräckliga kunskaper för att kunna utföra ditt arbete på ett bra sätt?

- Har du tillräcklig utrustning i ditt arbete för att kunna hantera situationer i ditt arbete? - Har du ett bra självförtroende i ditt arbete som ordningsvakt?

- Upplever du att du har kollegor som du kan lita på i svåra situationer? - Får du stöd av dina kollegor när du behöver det? På vilka sätt?

Meningsfullhet

- Tycker du att du har ett meningsfullt arbete? Vad är det meningsfulla i ditt arbete? - Finns det något i ditt arbete som är meningslöst? Vad skulle isåfall skapa mening? - Hur ser du på din yrkesstatus?

- Anser du att yrkesrollen som ordningsvakt är prestigefylld utifrån ett samhällsperspektiv?

- Får du uppskattning och beröm för dina arbetsinsatser? - Kan du själv påverka din arbetstakt?

- Kan du själv påverka dina arbetsuppgifter? - Kan du själv påverka din arbetsordning?

- Känner du att de situationer som uppstår i ditt arbete är värda att lägga din energi på? - Skapar du samverkande relationer i ditt arbete?

In document “Vi vill ju kunna komma hem till vår familj i slutet av dagen” (Page 47-54)