Ordningsvakternas upplevelser av deras psykosociala arbetsmiljö

Den psykosociala arbetsmiljön handlar i grund och botten om individens samspel med omgivningen och innefattar alla sociala kontakter med exempelvis kunder, allmänheten, chefer och kollegor, arbetets innehåll det vill säga arbetsuppgifter samt arbetets organisering som handlar om ifall man exempelvis arbetar själv eller tillsammans med andra. En god psykosocial arbetsmiljö kännetecknas av att ha möjligheten att kunna påverka arbetstakt, arbetssätt och arbetsfördelning (Abrahamsson & Johansson 2013 s. 10).

Enligt 2 kap. 1 § ska det finnas en strävan efter att arbetet ska innebära möjligheter till samarbete och social kontakt i arbetet. Ordningsvakterna upplever att deras yrkesroll innebär många sociala kontakter men att de ser olika ut på olika arbetsplatser. Att arbeta på ett köpcentrum ger exempelvis upphov till mycket kontakt med exempelvis butiksbiträden, Ungdomar För Trygghet, polisen, socialtjänsten, fältarbetare och centrumledning men de bygger även upp relationer till såväl missbrukare som ungdomar. Att arbeta på krogen innehåller främst mycket kontakt med krogbesökare, krögare och kollegor men även med polis. Att arbeta inom domstolen innehåller mycket kontakt med exempelvis kollegor, polis, åklagare, domare i målen och kriminalvården. Yrkesrollen som ordningsvakt innebär således många sociala kontakter och ordningsvaktsrollen är mångt i mycket en central roll som en ordningsvakt beskriver det “vi är spindeln i nätet som har kontakt med alla möjliga”.

Ordningsvakterna verkar vara eniga med att de trivs bra med innehållet i deras arbete, samtidigt som de dock kan ha svårt att se meningen med att det ingår så pass många andra arbetsuppgifter i deras arbete som inte alls är kopplade till deras primära arbetsuppgift, det vill säga att upprätthålla den allmänna ordningen. De ordningsvakter som arbetar i köpcentrum har exempelvis arbetsuppgifter som handlar om att låsa dörrar, frakta mediciner med mera medans de ordningsvakter som arbetar inom domstolen har mycket administrativa

och tekniska arbetsuppgifter. Detta kan kopplas till Olsson (2005 s. 6) som menar att det faktum att ordningsvakter har en primär förman i form av Polismyndigheten och en sekundär förman i from av arbetsgivaren kan leda till att arbetsgivaren kan vilja att ordningsvakterna ska utföra arbetsuppgifter som egentligen inte tillhör den primära arbetsuppgiften som i sin tur kan skapa en viss intressekonflikt.

Enligt 8 § AFS 1993:2 om våld och hot i arbetsmiljön får inte ensamarbete utföras om det finns en påtaglig risk för att utsättas för hot om våld eller våld. Enligt 2 kap. 1 § AML ska arbetet även ge upphov till samarbete och social kontakt. I motsats till detta så handlar den mest problematiska faktorn inom ordningsvakternas psykosociala arbetsmiljö om just ensamarbete. Även om ordningsvaktsyrket innebär påtagliga risker om såväl hot om våld och våld så förekommer ändå ensamarbete. De ordningsvakter som ibland utför ensamarbete upplever att detta inte är en optimal arbetssituation och att ensamarbete innebär betydligt fler risker jämfört med om man arbetar tillsammans med andra ordningsvakter vilket citatet nedan illustrerar:

Om man går in ensam i ett ingripande så tenderar det att bli mer våldsamt och man måste vara väldigt skarp för att kunna gå in och lösa situationen, speciellt om det är bråk. Att uppfylla vår uppgift är svår när man är själv. Jag tycker det kan vara väldigt påfrestande att jobba själv, för det blir en helt annan förutsättning när man är två, för är man ensam så finns det bara så mycket man kan göra och bara det här att kunna ha en dialog med någon är superviktigt tycker jag.

Citatet visar även att ensamarbete innebär att du inte kan ha en dialog med någon innan ett ingripande utan att du måste bedöma situationen helt själv och att du endast har dig själv att lita på. Även om du kan tillkalla kollegor till platsen så kan det dröja en stund och situationen kan redan då ha förvärrats. Några ordningsvakter lyfter även fram problematiken kring att personer de ingriper mot tenderar att göra mer motstånd när ordningsvakterna är själva vid ingripandet.

Som tidigare nämnt så kännetecknas en god psykosocial arbetsmiljö av att själv kunna påverka arbetstakt och arbetssätt (Abrahamsson & Johansson 2013 s. 10). Några ordningsvakter menar att då mycket är situationsbaserat och kräver att de ingriper direkt så finns det många yttre omständigheter som gör att de själva inte kan påverka deras arbetstakt. En ordningsvakt lyfter dock fram det faktum att det är han själv som avgör hur pass snabbt händelseförloppet i en situation går. Att välja arbetssätt upplever ordningsvakterna dock att de kan göra i hög grad vilket citatet nedan illustrerar:

Vi har ju lagarna att förhålla oss till, det är ju verktygslådan, men sen hur vi

använder dem verktygen det får vi ju välja helt själva. Sen har vi skyldigheter

att ingripa som ordningsvakt, men lite hur, var och när men det väljer vi helt

själva och man måste nog vara duktig på att ta egna initiativ för att kunna göra

ett bra jobb. Ordningsvakterna arbetar således utifrån egen bedömning när det kommer till ingripanden vilket innebär att olika ordningsvakter naturligt inte har exakt samma arbetssätt som de andra

ordningsvakterna. Att ta egna initiativ och att själv välja vilka verktyg de vill använda, det är

upp till dem själva.

4.3 Ordningsvakternas arbetssituation utifrån Känsla Av Sammanhang

4.3.1 Faktorer som främjar ordningsvakternas begriplighet i arbetet För att det arbete man har ska upplevas vara begripligt handlar det enligt Antonovsky (2005

s. 156 f) främst om att man behöver känna förutsägbarhet i sitt arbete, det vill säga att man

förstår hur saker hänger ihop och att man kan “förutspå” vilka situationer som kommer dyka

upp i sitt arbete. Samtliga ordningsvakter upplever att de är bra på att förutspå vilka

situationer som kommer uppstå i deras arbete vilket främjar deras begriplighet i arbetet.

Ordningsvakterna menar att det grundar sig i att de lärt sig att läsa av människor tack vare

deras yrkesroll. Flera ordningsvakter upplever att de märker av om personer reagerar på deras

närvaro och att de därav förstår att något är fel. Även när ordningsvakterna är lediga upplever

de att det är svårt att bara gå och handla, då de lägger märke till så många tjuvar. När det

handlar om förutsägbarhet i ordningsvakternas yrkesroll handlar det främst om magkänslan

vilket följande citat illustrerar: Jag följer alltid magkänslan och den brukar vi alltid säga har 90% rätt, om inte

mer. Det blir ju bättre med tiden och man lär sig hur folk fungerar och även

om alla är olika så ser man ett visst mönster efter ett tag, vad man ska leta efter

och så vidare. Man ser ju vilka som ska gå in i en butik och stjäla, sen kan man

även se om vissa tänker göra något på sättet de går på exempelvis, om de har

en aggressiv gångstil när de är påväg mot någon. För att man ska kunna uppleva begriplighet i sitt arbete handlar det även om rollkomplexitet,

det vill säga att arbetstagaren behöver förstå vad sin egen arbetsroll innebär, vilka dom övergripanden målen är samt vad som förväntas av en (Antonovsky 2005 s. 157 f). Samtliga ordningsvakter upplever att de vet vad deras arbetsroll innebär och vilket som är deras

övergripande mål - att upprätthålla den allmänna ordningen och att assistera polisen vilket

främjar begripligheten i deras arbete. Ordningsvakterna upplever att de har en god förståelse för vad som förväntas av dem från arbetsgivarens och butiksbiträdernas håll.

En ytterligare faktor som spelar in när det kommer till att uppleva begriplighet i arbetet utgörs av arbetstrygghet, det handlar dels om att känna att man inte ska få sparken så länge man inte bryter mot några regler. Men det handlar även om att man behöver uppleva att det arbete man har inte kommer försvinna i framtiden Till sist handlar även om att man som arbetstagare behöver uppleva att ens arbete fyller en viktig samhällsfunktion och inte betraktas vara överflödigt (Antonovsky 2005 s. 158). Ingen av ordningsvakterna upplever att de skulle få sparken så länge de inte bryter mot någon regel eller lag. Samtliga ordningsvakter verkar vara ytterst noga med att se till så att de har ett lagstöd för de ingripanden de ska göra. En ordningsvakt påpekar att så länge man kan motivera ingripandet när man senare rapporterar ingripandet så är det ingen fara. Samtliga ordningsvakter är eniga om att de inte tror att ordningsvaktsyrket kommer att försvinna i framtiden. Samtliga ordningsvakter tror dock att det kommer förändras i framtiden och att ordningsvakter möjligtvis kommer få utökade befogenheter för att kunna stötta och underlätta ännu mer för polisen. Alla ordningsvakter är även överens om att deras arbete utgör en samhällsnytta och inte är överflödigt, då de har den viktiga uppgiften att se till att skapa trygghet, hjälpa till och att ingripa vid misskötsel av olika slag. Några ordningsvakter lyfter fram att om det inte vore för deras yrkesroll så skulle inte människor kunna vara ute och roa sig på exempelvis krogar, köpcentrum, konserter med mera. Yrkesrollen som ordningsvakt är en mångfacetterad roll som hjälper till på många olika sätt vilket citatet nedan illustrerar:

Ja, mitt jobb är det som förut kallades kvarterspolis, det som var invånarnas trygghet och de som folk gick till om en missbrukare på en parkbänk var otrevliga, om barnen försvunnit om man tappat någon ägodel, allt det är idag vårt jobb för dem finns inte längre. Det var när dem försvann som det behövdes något mer i samhället och det var då som staten plötsligt kom på att samhället själva får börja bekosta och det var då vi ordningsvakter inom paragraf 3 områden kom till. Vi är idag en trygghet och hjälp för många.

Slutligen handlar även begriplighet i arbetet om sociala relationer, det vill säga att arbetsplatsen kännetecknas av en god kommunikation, grupptillhörighet och samma värderingar (Antonovsky s. 159). Samtliga ordningsvakter upplever att de har en väldigt bra kommunikation med deras kollegor på deras ordinarie arbetsplats, de beskriver att det är högt i tak och att man kan prata om allt mellan himmel och jord. Samtliga ordningsvakter upplever även att de känner en stark grupptillhörighet med deras ordinarie kollegor. Ordningsvakterna upplever även att de har väldigt liknande värderingar med deras ordinarie kollegor vilket citatet nedan illustrerar:

Vi är ju från olika samhällsgrupper med olika inkomster och familjer så att vi är ju extremt olika men vi samlas ju i ordningsvakts delen och där är det ju lite justerat vad vi ska tycka och tänka mot lagen och myndigheten, så därför blir

det ju så att vi får samma värderingar fast vi kommer från olika bakgrunder. Det gör oss till en bred pyramid och det kan man ju utnyttja när man jobbar, att någon är yngre, någon är äldre - allt det finns det ju nytta i.

In document “Vi vill ju kunna komma hem till vår familj i slutet av dagen” (Page 36-40)