Lars-Göran Jansson
Margaretha Allen
Anteckningar från VO-collegerådet inom GR
Tid: Fredag 1 april, 8.30-12.00
Plats: GR, Gårdavägen 2, Rum 219 Pater Noster Deltagare:
Sirpa Niemi Ale, Moni Ivarsson Studium Göteborg, Malin Kumlin Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg, Per-Olof Tång Centrum för yrkeskunnande Göteborgs Universitet (gäst), Annica Lagström Institutionen för Vårdvetenskap Göteborgs universitet (gäst), Viktoria Stalfors,
Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg, Rose-Marie Berghänel Kommunal, Eva Malmgren Thörnblom Aranäsgymnasiet Kungsbacka, Helena Mårdstam Mölndals stad, Ewa Berhof Krokslättsgymnasiet Mölndal, Anita Mattisson Partille kommun, Jane Cervell Vuxenutbildningen
Stenungsund, Noomi Holmberg Vård och äldreomsorg Stenungsund, Eva Källen Vård och äldreomsorg Stenungsund, Ingegerd Gundersvik Tjörns kommun, Lilian Bohlin Tjörns kommun, Lars-Göran Jansson GR, Margaretha Allen GR
Anteckningar från det regionala VO-Collegerådet 1 april
1. Föregående mötes anteckningarTina Forsgren
Anteckningarna lades till handlingarna.
2. Vilken var den viktigaste frågan i respektive lokal styrgrupp för
VO-College under det senaste mötet? Tjörn
Samverkan mellan arbetsgivare och utbildare.
Partille
Genomlysning av kompetensbehoven i kommunen. Vad kan en annan kommun inom HALP bidra med som Partille inte kan göra?
Göteborg
handlingsplan har tagits fram. Behov av teknik t ex.
Lärlingsutbildningen som är en ny form och hur arbetsgivaren ska agera där har diskuterats. Granskningsbesök är på gång på tisdag och onsdag kommande vecka. Många deltar i mötena. Öckerö deltar också i arbetet.
Kommentar från en av utbildarna: Arbetet med vård- och omsorgscollege är väldigt meningsfullt och att träffas över
kommungränserna ger idéer. Det blir också mycket lättare att föra en dialog.
Mölndal
Kommunals representant i Mölndal berättade att granskningen 27 april är resultatet av arbetet under den senaste tiden. Certifieringen kommer att leda till ett intressant arbete.
Arbetsgivarna ser nu över hur många handledare som är relevanta och satsar långsiktigt på att detta ska falla på plats. Den nya
styrgruppen är precis formad. Internt bland arbetsgivarna diskuteras hur flödet ska se ut från det lokala rådet till verksamheterna.
Styrgruppens mandat diskuteras också utifrån ekonomisk bäring. Arbetet är väldigt roligt och det kommer att bli bra.
Utbildarrepresentanten: En viktigt fråga har varit hur vi ska kunna nå varandra lätt via webb för enkel dialog. Nu har man hittat ett system för detta via Fronter.
Stenungsund
Stenungsund och Tjörn har skrivit ansökan tillsammans, men inte haft gemensamma möten. Nu kommer dessa att starta. Arbetet med certifieringen har varit i fokus. Handledare, praktikplatser och attraktivitet har dominerat arbetet. Kommunerna har fått granskningsdatumet 24 maj.
Kungsbacka
Ansökan är nästan färdig. Det var lite bekymmer med Region Halland som ska skriva en egen ansökan. Skolan måste ända ha med sjukhuset. Verksamheterna vänder sig mera mot Halland och
utbildarna mot GR.
Ale
Ansökan är nästan färdig.
Beslut: Ales ansökan tas upp vid nästa rådsmöte.
Det har varit mycket omtag i arbetet. Norra noden har tagit fram en viljeinriktning. Det har varit många organisatoriska frågor. Locka studenter och marknadsföra yrkena är viktiga frågor. Vi måste förändra bilden av yrkena. Det har varit ett lärande för arbetslivet att ta del av utbildningssystemet, men även ett lärande från skolan. Det har varit lite problem med att få med gymnasieskolan på grund av deras arbetssituation. Komvux har varit delaktigt i arbetet. Det måste förankras i organisationen.
Kan man godkänna en handledare som är utbildad för 10 år sedan? Förberedelsearbetet har varit bra. Att tvingas in i samverkan är bra, jfr Miltonpengarna. Var ska samtalen föras annars?
Ansökan ska förankras på aprilnämnden, eftersom det finns en hel del skarpa mål. Det kommer att krävas arbete och kosta pengar. Målen kan nås om det finns resurser.
Härryda
Kommunen hade granskning i veckan som gick. Lokala vård- och omsorgscolleget har haft träff. Eleverna har inte varit med ännu. Det har funnits ett gott och systematiserat arbete kring
vuxenutbildningen redan. Det är precis samma frågor även i VO-College. Det tidigare programrådet har utvecklats.
3. Rapport från handledarutbildningsgruppen
Ewa Berhof ingår i gruppen, som har haft ett möte. De som då träffades skickade ut en enkät om hur handledarutbildningen ser ut idag. Endast sex av femton har skickat in underlag.
Utbildningslängden varierar från två till fem dagar och det är olika utförare som genomför utbildningen. Det kan ske i egen regi eller i samverkan mellan olika anordnare. Ibland finns också samverkan mellan kommunala och fristående utbildare. Bräcke diakoni erbjuder Skolverkets kurs. Utbildarna erbjuder för olika grupper både i
kommunen och inom sjukvården. Mellan 30-100 handledare utbildas per år.
Enkäten borde skickas ut igen. Detta kan utbildningsanordnarna göra bäst. Tre personer som är villiga att ta på sig detta uppdrag. Vilka är intresserade?
Ewa Berhof, Malin Kumlin och Jane Cervell visade intresse. Huvudhandledarna vid SU skulle kunna vara med i ett
utvecklingsarbete framöver.
Beslut: Arbeta vidare och skicka ut igen. Därefter ta in från fler och återrapporterna vid första mötet i höst.
4. Skolinspektionens rapport angående samverkan skola –
arbetsliv och APU Margaretha Allen
Skolinspektionen har granskat 39 gymnasieskolor i Sverige vad det gäller kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Inspektionen riktar skarp kritik mot sättet samverkan går till på. Endast 4 skolor har en fullvärdig kvalitet på sin APU idag.
Ett strategiskt arbete med att integrera det arbetsplatsförlagda lärandet krävs. Skolledaren behöver arbeta strukturerat med frågan, så att det finns möjligheter till förbättringsarbete. Det går inte att bygga upp verksamheten endast på enskilda lärare och eldsjälar. Yrkeslärarna behöver tid för uppföljning, samtal och bedömning av det lärande som sker på arbetsplatsen. Styrdokumenten behöver också bli mera synliga vid uppföljningen. Skolan behöver bli bättre på att tala om vad som förväntas av arbetsplatsen och arbetsplatserna behöver fler utbildade handledare med ett tydligt uppdrag.
5. Förslag på ny Yrkeshögskoleutbildning i Kungälv –
undersköterska med palliativ kompetens Kurt-Olof Sjöström
Förhindrad att medverka.
6. Avstämning av kommande innehåll inom vård- och
omsorgsområdet inom yrkesvux Josefin Grahn GRvux
Det kommande utbudet inom yrkesvux stämdes av med Vård- och omsorgscollegerådet.
Hittills har innehållet varit deltidskurser inom vård och omsorg och kompetenshöjande delar för verksamma har ingått. Formerna kan vara dagtid eller sen eftermiddag/kväll en dag i veckan.
Josefin visade förslag som är på väg att läggas in i utbudet. Kommentarer från rådet lämnades enligt nedan.
Inriktning: Entreprenörskap inom vård och omsorg Behandla gärna LOV, intraprenad och avknoppning. Lägg gärna till organisation och ledarskap,
kvalitetsarbete/ledningssystem. Ett tips är att titta på FAMNA som beskriver hur man kan arbeta som entreprenör. En kommentar från en utbildare var att länsstyrelsen granskat de som var ledare inom verksamheterna och utan högskoleutbildning och funnit dem olämpliga som ledare. Det är viktigt att OP eller VO-programmen ligger som bas för att sedan bygga på med entreprenörskap. Inriktning: Funktionshinder
Kommentarer: Saknar rehabilitering/habilitering (vilket brister idag) ev. också näringslära.
IT i vården Kommenterar:
Bra! Sjukhusvården behöver tekniska delar t ex inom medicinsk teknik Se Teknikcollege. 6 kommuner ansöker också om ESF-pengar kring ny teknik. Tanken är att arbetslösa ungdomar visar äldre
tillrätta kring teknik. De kan också stötta personalen. Kanske ska innehållet i yrkesvuxkursen vara IT i vård och omsorg.
Psykiatri för undersköterskor
Kommentarer: Det heter skötare på sjukhuset. Vänder sig detta innehåll till kommunal vård och omsorg eller är det till sjukvården? Boendestödjare är en ny yrkesgrupp som behövs för en växande andel äldre. Kommunals representant påpekar att de som är
outbildade och arbetar med psykiatri skulle behöva dessa kurser. Hur ska innehållet marknadsföras? Inom rättspsykiatrin finns ganska många outbildade och frågan är om de först ska ha en basutbildning för att sedan bygga på? Lägg in Psykologi B kanske?
Ansökningsomgången pågår 2 maj till 13 juni. Start 8-24 augusti. Information kommer bland annat att lämnas vid en mässa i Nordstan 12-13 maj. Alla utbildningsanordnare finns då på plats.
Annat som kan vara intressant är Svenska i vården med innehållet: vårdsvenska, lagstiftning och dokumentation. Begränsningarna med yrkesvux är att man inte får använda kärnämnen. Däremot finns en orienteringskurs i svenska om 200 poäng samt vård- och
omsorgsarbetet 200 poäng.
Göteborgs stadskansli har en liknande utbildning med Studium som genomförare.
Det rör också på sig kring regional sfi och yrkessfi. 7. Organisationsmodellerna i de lokala collegen enligt
inrapporterat material, Margaretha Allen
Bordlades på grund av tidsbrist.
8. Återkoppling från granskningen av HALP-noden, Maria Magnusson med flera
Anita Martinsson återkopplade från granskningen av HALP den 25-26 mars. Nationella rådet representerades av Ann Georgsson Kommunal, Lena Hansson rektor från Vänersborg och en äldreomsorgschef från Kristinehamn.
Texterna i ansökan var samstämmiga från HALP men däremot kunde de inte se att det var en ansökan utan mera som fyra. Denna modell passade inte som de hade tänkt. De konstaterade att det fanns fina utbildningsplatser med trevliga och kunniga lärare och elever. Rapport kommer kring 18 april.
Förslaget redan nu var att ta bort bilagorna i så fall och att skriva in de delar som är gemensamma. Skriv också ner tydligare och mera uppföljningsbara mål.
Samstämmigheten ska vara god.
9. Steriltekniker – återkoppling från arbetsgruppen
enhetschef för vårdhygien, två deltagare har kommit från Yrkeshögskolan i Göteborg och Studium samt från Kommunal. Ansökningshandlingarna börjar nu fyllas i. Gruppen ska träffas i nästa vecka. Det krävs också en dialog med övriga sjukhus. Krav på detta finns från Socialstyrelsen och SKL. Sollefteås utbildning är den enda idag. Ska man ha ett samarbete eller inte? De ska ha ett möte i nästa vecka. Hur ska detta stödjas? Hur ska detta skrivas?
Avnämarna kan uttala sig i frågan innan ansökan skickas in. Beslut: Vid nästa möte inbjuds Ulrika Toorell.
10. Barn- och fritidsprogrammets funktionshinderinriktning,
hantering inom VO-College,
Margaretha Allen redogjorde för Nationella rådets ställningstagande
angående omvårdnadsprogrammet som baskompetens, Det innebär bland annat att Barn- och fritidsprogrammet inte kan certifieras inom VO-college.
11. Söktrycket till vård- och omsorgsprogrammet inom gymnasieskolan
Margaretha Allen
Statistiken från preliminärantagningen visar på ett drastiskt minskat intresse för yrkesutbildning generellt, men också för Vård- och omsorgsprogrammet.
Ursprungligt antal erbjudna platser var 270 stycken. Till dessa har preliminärt 145 elever antagits.
Flera utbildare önskar att detta tas upp i pressen. Kommer media att göra det? Insändare kan vara ett annat alternativ. Arbetsgivaren kan också gå ut och skriva att det finns jobb. Ska vi ha en Facebook-grupp?
12. Aktuellt kring Omvårdnadslyftet och vem som får erbjuda
utbildning,
Lars-Göran Jansson och Margaretha Allen
Redan i höst kommer utbildning att kunna genomföras för personal via gymnasieskola/vuxenutbildning. Formerna för detta utarbetas just nu. Det blir troligen någon form av upphandling.
13. Omvårdnadslyftet
Lars-Göran Jansson informerade om planeringen inför
Omvårdnadslyftet. Ännu så länge finns endast regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att gå på; den 30 april ska Socialstyrelsens anvisningar till kommunerna i frågan komma.
Några punkter går ändå att identifiera redan nu -avser redan anställd personal inkl. anställda vikarier
-kompetensutbildningen kan ha olika former, även validering kan vara en del
-medel söks av avnämaren upp till en nivå som motsvaras av resp. kommuns andel av antalet personer över 80 år i landet. De sålunda erhållna medlen justeras sedan utifrån hur många gymnasiepoäng som producerats; alltså en fortsättning på de prestationsbaserade statsbidrag som är en tydlig linje från statens sida
-för läsåret 2011/2012 kan enbart gymnasieskolan utbilda enligt Gy11, dock kan denna gymnasieskola sedan lägga ut själva
utbildningen på vux, men betygen sätts formellt av gymnasieskolan. Från läsåret 2012/2013 är vux. med fullt ut i Gy11.
14. Centrum för yrkeskunnande vid Göteborgs universitet samt
aktuellt om yrkeslärarutbildning
P-O Tång och Annika Lagström, Göteborgs Universitet
Centrum för yrkeskunnande bildades i februari. Fokus är nu på yrkesutbildning. Centrumet ska stödja den nya
yrkeslärarutbildningen som startar i höst. Många frågor rör sig kring yrkesprogrammen och deras status. Det saknas kunskap om varför elever hoppar av t ex. Forskarutbildning för yrkeslärare är aktuellt just nu. En doktorand per lärosäte är på gång. Licentiatsystemet finns kvar i Sverige och regeringen har nu beslutat att stödja utvecklingen av lektorer i gymnasieskolan. Då har det kommit pengar för två personer på halvtid i fyra år. Nu pågår diskussioner om att rekrytera dessa. Hur kan detta hanteras så att det blir en grupp? Detta är
framtidens ledare inom området. De ska återvända till arbetsområdet. Många fortsätter inom universitetet. Centrum för yrkeskunnande har också en öppen seminarieserie kring yrkesutbildning. Forskning inom yrkesdidaktik, validering, matematik har erbjudits under våren. De tar gärna emot tankar kring vad som är aktuellt att ta upp i serien. Praktisk kunskap och yrkeskunnande inom professionsutbildning forskar man om i Bodö. Detta ska centrumet komma tillbaka till och fördjupa.
Syftet är att rekrytera duktiga yrkesmän som sedan går en yrkeslärarutbildning. Många har pedagogiskt uppgifter i sina
arbetsuppgifter. Att både haryrkesverksamma inne i systemet och att ha utbildade lärare vore bra. Söktrycket var 50 stycken inför hösten. Så flexibla former som möjligt ska erbjudas för denna del av
utbildningen med digitala delar och som gör det möjligt att
kombinera med arbete. Högskolan Väst och Skövde samarbetar med Göteborg. Validering ska ske gemensamt och kanske också delar av utbildningen. VGR stöttar detta väldigt bra just nu. Legitimation för gymnasielärare är på gång. Yrkeslärarna har undantagits från detta. Yrkeshögskolan har inget krav på lärarna, vilket ha haft en viss påverkan. Det nya systemet är en förändring mot tidigare för vårdlärarna.
Margaretha påpekade att det är skillnad mellan legitimation och behörighet för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det går också bra att ta ut en legitimation om man är yrkeslärare. Yrkeshögskolan kräver ingen legitimation idag.
Hur blir statusen för dem som har legitimation kontra dem som inte har?
Sirpa N: Regeringens avsikt är att yrkesutbildningen ska uppvärderas. Yrkeslärarutbildningen har inte hängt med.
Det går att gå fristående kurser och sedan bygga på. Det kommer till exempel att gå en 7,5 poängkurs för handledare. Det kommer att gå att ha sin VFU på sin egen arbetsplats. Då ska man ha en handledare som är med vid sidan av. De som inte har en tjänst kan då göra VFU på en skola.
Behörighet och legitimation: Lars-Göran J: YH har kapat toppar hittills men nu driver SKL frågan att det ska bli fasta studievägar. Behövs det då inte utbildade lärare?
Lärarlyftet 2 kommer våren 2012 och det vänder sig till lärare som undervisar i ämnen där de inte är behöriga. Det kanske är så att de flesta är behöriga inom vård och omsorg? Det finns också delar som är nya och där det behövs kompetensutveckling. Det kommer att behövas många yrkeslärare framöver. Somatiskt eller sociala området är oftast deras bakgrunder.
Sirpa N: ”Det är mycket fokus på vård idag men det är viktigt att också ha den mellanmänskliga relationen.”
Utbildare: De flesta skolor har en bukett med blommor som är så bred. Vidareutbildningar från socionom, terapeut, sjuksköterska är vanligt.
På Göteborgs universitet finns ett råd som diskuterar gemensamt och dessutom har ett tydligare uppdrag från LUN lämnats kring
yrkeslärarutbildningen.
15. Kommande möte: 26 maj 13.30-17 OBS förlängt en halvtimme!
Vid anteckningarna Margaretha Allen