Anteckningar för GRVO-Collegerådet/styrgrupp

K

GR

Lars-Göran

Jansson

Margaretha Allen

Anteckningar för GRVO-Collegerådet/styrgrupp

Datum: 21 oktober 2010

Närvarande:

Tina Forsgren Härryda

Anna Wreeby Studium Göteborg

Lisbeth Sjöling Tynnered Göteborg,

Jane Cervell VUX Stenungsund,

Britta Hedén Vård o äldreomsorg Stenungsund

Eva Malmgren-Thörnblom Aranäsgymnasiet Kungsbacka

Karolina Naij Handikappomsorg Kungsbacka

Louise Svensson Vård och omsorg Mölndal

Ewa Berhof Krokslättsgymnasiet Mölndal

Helena Mårdstam Funktionshinder Mölndal

Sirpa Niemi Funktionshinder Ale Kommun

Susanne Wasén Lernia

Rose-Marie Berghänel Kommunal, Drottnings Silvias Barnsjukhus

Viktoria Stalfors Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ann-Kristine Andersson Stadshuset Göteborg

Lars Skärgren VUX Göteborg

Maria Magnusson, Utbildningsförvaltningen Lerum

Marita Leijon-Lagergren Kungälv

Lars Berfenhag Kungälv

Margaretha Allen GR

Carl Heath GR

Solweig Wahlqvist GR

Lars-Göran Jansson GR

1. Föregående mötesanteckningar

Anteckningarna kompletteras med närvarande vilket saknades.

2. GR:s virtuella råd

Margaretha Allen gav en kort information om vad Virtuellt

kompetensråd innebär. Ett sådant råd skall uttala sig om

K

GR

vård och omsorg finns förslag att GRVOC– rådet kan utgöra detta

råd eftersom GRVOC- rådet består av ca. 30 utbildare och

branschföreträdare.

.

3. Årsrapport till Nationella rådet

Lars-Göran Jansson och Margaretha Allen håller på att sammanställa en

ettårsavstämning som är en årlig avstämning till det Nationella rådet.

Redovisningen görs utifrån en mall som finns framtagen och som

baseras på kvalitetskriterierna. När redovisningen är klar och skickad till

Nationella rådet läggs den ut på GRVOC:s hemsida.

Det är roligt att GRVOC har så stort avnämardeltagande vilket är unikt i

landet. Det finns idag 13 godkända VOC-regioner med 30 lokala VOC

så intresset är stort.

4. HALP-nodens ansökan om certifiering

Maria Magnusson redogjorde för hur läget med HALP – nodens ansökan

är. De betraktar den som färdigskriven och i dagsläget ligger den hos

deras styrgrupp för godkännande. Ansökan anmäls i och med detta till

nästa GRVOC-råd för yttrande.

5. Laget runt: Läget kring andras ansökningar

Nationella rådets avsikt med VOC är att vårdsektorn skall bli en

attraktiv arbetsgivare vilket hela tiden skall utgöra utgångspunkten för

ansökningarna som håller på att utformas.

Handledaravtal måste finnas

i den lokala ansökan.

I Göteborg pågår ett intensivt arbete och man har för avsikt att vara klar

i december. SU deltar i arbetet. Skrivargrupp träffas en gång /v.

Göteborgs Stad har ett interimistiskt VOC-råd för alla

utbildningsanordnare i staden. Varje skola skriver ansöka för egen

certifiering men eftersom staden har ett gemensamt lokalt råd så kopplas

alla dit och staden kommer med en gemensam samordnad ansökan.

Kungälv har en lokal styrgrupp och ansökan är långt kommen. Sjukhuset

har dock inte deltagit i arbetet ännu. Man hoppas att vara klara till

december. Kvalitetssäkring av arbetsplatserna skall vävas in i arbetet

vilket är ett stort arbete som återstår. Norra noden har en

avsiktsförklaring men Kungälv kan inte lämna sin ansökan förrän den är

förankrad i kommunstyrelsen.

Stenungsund ingår i Norra noden och följer den tidplan som finns där

med sina lokala ansökningar.

K

GR

Ale och Lilla Edet skriver tillsammans kopplat till det lokala rådet. Flera

avnämarrepresentanter har kommit med bl.a. Solhaga By AB.

Avstämningar med norra noden pågår och avsikten är att de skall vara

färdiga till decembermötet.

Mölndal är nära de sista förlösande skrivningarna och

överenskommelserna för att kunna lämna ifrån sig sin ansökan som

alltså är nästa färdig. Den ursprungliga planen var att ansökan skall vara

klar 1/11 2010 vilket man ämnar hålla fast vid.

Mölndals ansökan anmäls som en punkt till nästa möte.

Kungsbacka ligger i beroende av Hallands län där de avser att ansöka

om ett regionalt VOC. Diskussioner pågår om hur detta påverkar

Kungsbackas ansökan och har fördröjt den något men arbete pågår.

6. YH/VGR strukturerad hantering beträffande yttrande som formell

referens. Förslag: GRVO-Colleges avnämargrupp lämnar utlåtande

vid ansökningar om inrättande av nya YH-utbildningar i regionen.

Då man startar framskrivningen av ny YH-utbildningar bör dessa vara

avstämda och regionalt förankrade. Avnämarrepresentanterna i

GRVO-College kan vara den gruppering som ger ett uttalat behov av

utbildningen. Ambitionen bör vara den att initiativet överflyttas till

avnämarna för att starta framtagning av nya utbildningar.

Beslut : Avnämarrepresentanterna i GRVOC-rådet yttrar sig över

förslag till ansökan om start av nya YH-utbildningar.

7. Skaraborgsundersökning: Omvårdnadsutbildning – och sen då?

Lars Skärgren visade på en undersökning som gjorts i Skaraborg

2003-2004 - Vad gör de som genomfört en omvårdnadsutbildning 4 år senare.

Svarsfrekvensen var 70% och 96% anser att man har nytta av sin

utbildning, många anser att arbetsgivaren inte utnyttjar den fulla

kompetensen vilket handlar om en ledningsfråga. 43% angav att de fått

kompetensutveckling mindre än en dag/år. Genom satsningar har mycket

kompetensutbildning genomförts sedan 2004 varför rådets mening var

att frågan skulle få en helt annan svarsprocent idag.

8. GRVO-Collegeterminologi och rapport från nationella gruppen för

projektledares inom VO-College möte 20 oktober

K

GR

Margaretha Allen visade med en bild hur strukturen för VO-College

är tänkt från det Nationella rådet till det lokala colleget. Bild bifogas

9. Informationsmaterial

Vad används i kommunerna?

Frågan tas upp på nästa möte.

10. Kompetensinventering

Hur ser läget ut i kommunerna? Vem/vilka har genomfört

inventeringar?

Inventeringen tas upp vis nästa möte.

11. Yrkesvux inom GR

Eventuell representation från yrkesvux i GRVO-Collegerådet

Lars Skärgren har frågan

Finns ingen representant återkommer senare.

12. Rapport från Skolverkets nationella programråd kring Vård- och

omsorgsprogrammet 14 oktober samt diskussion om lokala/regionala

programråd och GRVOC-råd roll i dessa.

Sirpa Niemi och Margaretha Allen lämnar en kort redogörelse för de

möten de varit på. Det Nationella Rådet lämnar nu sina synpunkter på

innehåll och möjlighet till programfördjupning. Skolverket beslutar om

kursernas innehåll. Det väger tungt om Sirpa Niemi som representant för

GRVOC-råd lämnar synpunkter och behov av någon kurs med innehåll

som inte finns idag t.ex. inom Räddningstjänsten.

Kompetensnivå för baspersonal inom vård och omsorgssektorn är en

viktig fråga som kräver en lösning. Förslag finns att det nya vård- och

omsorgsprogrammet skall visa på vad som skall krävas för detta.

Socialstyrelsen, Niklas Bjurström, har fått ett uppdrag som lyder

”Beskriv lämplig kompetens för baspersonal inom vård och omsorg”.

Håkan Ceder samlar en grupp. Det är stort behov av att få fram

certifierade utbildningar där branschen är medverkande till innehåll.

Nationellt kommer 1 mdkr att satsas under mandatperioden på bl.a.

kompetensutveckling inom funktionshinder och äldrevård.

Arbete med floran av titlar och vilka utbildningsnivåer som de svarar mot

pågår. CARPE i Stockholm har tagit initiativ till att arbeta med

funktionshinderområdets frågor. Arbetsgivarsidan har en mängd frågor

att ta ställning till.

K

GR

Margaretha Allen rapporterade om att det har fungerat mycket bra med

en representant per skola som stått för anmälan av 2800 lärare till

implementeringskonferenserna på Arken 15-17-november. Tack för god

samverkan med detta.

14. Övriga frågor

Svårt att få fram platser för APU i hela regionen. Psykiatriområdet är

särskilt svårt. Nya utbildningsanordnare måste komma med i

planeringen av APL om branschen i regionen skall klara behovet av

praktik och utbildningsplatser.

Filmen om bemötande finns i flera upplagor och kan rekvireras från GR.

Mötesplats funktionshinder 16-17/11 2010 YRKESFOLK VISAR VAD

MAN GÖR.

Struktur för VÅRD och OMSORGS college

Struktur för VÅRD och OMSORGS college

Nationella

a o e a

_{Programrådet för}

Nationella

Rådet

4 parter

Programrådet för

Vård o omsorgsprogram

Cerifierat regionalt GR VOC-råd / styrgruppen 1 UBA o 1 Arbetsgivare / utb. A sitter ordf.

GRVO-collegeråd

styrgrupp

HALP

Lokal styrgrupp

Mölndal

Göteborg

Lokal styrgrupp

Norra noden

Programråd !

Mölndal

Lokal styrgrupp

Norra noden

Lokal styrgrupp

Ali

å

Lernia

Alingsås

Lerum

Kungälv

KY

Krokslätt

Lejla Gros

Susanne

Bergman

2010-03-18

Visionär kompetens inom

vård och omsorg

Rapport från ett framtidsarbete med TAIDA-metoden

Finansierat av Hälsans nya verktyg

Innehåll

Sid

Sammanfattning

4

Förord

6

1. Inledning

7

2. Bakgrund

7

2.1 Vård- och omsorgscollege

7

3. Syfte och upplägg

8

3.1 Avgränsning

8

3.2 Frågeställningar

8

3.3 Mål och målgrupp

9

3.4 Begreppsförklaringar

10

3.5

Utredningsdesign

10

3.5.1 Val av metod

10

3.5.2 Test av metod

11

3.5.3 Revidering

11

4. Teoretisk och praktisk orientering

12

4.1 Hemsjukvård och hemvård

12

4.2 Demografiska utmaningar för hemsjukvård och hemvård

13

4.3 Rekryteringsläget nu och i framtiden

14

4.4 Vård och omsorg i privat regi

14

4.5 Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

15

4.6 Aktuell forskning

15

4.7 Sammanfattande reflektioner av fokusintervjuer

15

5.

Genomförande

18

5.1 Plan för genomförande

18

5.2

Riskanalys

18

5.3

Fokusgrupper

18

6.

Resultat

19

6.1 Vård- och omsorgscollege Mjölby

19

6.2 Vård- och omsorgscollege Linköping

21

6.6

Äldre

29

6.7 Yrkesverksamma inom hemvård

31

7. Analys av resultat

33

7.1 Trackning and analysing

33

7.1.1

Teknik

33

7.1.2 Individuella val

34

7.1.3 Vård i hemmet

34

7.1.4

Minskade

resurser

35

7.1.5 Privata aktörer

35

7.1.6 Förändrade yrkesroller

35

7.1.7

Kvalitet 36

7.2

Imaging

36

7.3

Deciding

38

7.3.1 Framtida kompetensbehov och målgrupper

38

7.3.2 Framtida yrkesgrupper

39

7.3.3 Framtida college

39

7.3.4 Framtida arbetsplatser

39

8.

Strategier

framåt

40

8.1 Fördjupat kompetensanalys inom kompetensområden

40

8.2 Ett forskningsråd kopplat till VO-college

41

4.3Fortsatt samarbete med Hälsans Nya Verktyg

41

8.4 Fortsatt visionär dialog med framtidscoacher

41

8.5 Forskningsseminarium i arbetsliv och skola

41

8.6

VOC-akademi

41

8.7 Laboratorium i verksamheter och skola

42

8.8 Utvecklad samverkan med Universitet

42

9. Avslutande reflektioner

42

9.1

Kritisk

granskning

42

9.2 Sidoeffekter av en visionär

dialog

43

10

.

Slutord

43

Sammanfattning

Titel:

Visionär kompetens inom Vård och omsorg

Författare: Lejla Gros, utredare, Susanne Bergman regional samordnare

Finansiär: Hälsans nya verktyg

Syfte:

Att ta fram ett förslag på hur man kan arbeta visionärt inom ramen för Vård- och

omsorgscolleges verksamhet. Eftersom en allt större del av vården sker i

hemmet fokuserar studien på kompetensutveckling till följd av ökad vård och

omsorg i hemmet.

Mål:

Inventera möjliga kunskapsområden och målgrupper som är viktiga för

framtidens vård och omsorg i hemmet.

Ta fram ett förslag på genomförande av en kompetensplan för olika berörda

målgrupper samt förslag på hur man kan bygga upp kompetenser för att arbeta

strategiskt och visionärt med framtidsfrågor.

Metod:

Scenarioteknik enligt med TAIDA-modellen i fokusgrupper.

Genom-

förande:

Totalt genomfördes sju fokusgrupper med skiftande målgrupper som studerande,

vårdpersonal, företagare, pensionärer, skolpersonal och verksamhetsansvariga.

Slutsatser: Det bedrivs en omfattande forskning inom området vård i hemmet. Den

forskning vi funnit överensstämmer stämmer väl med de trender och

kompetensbehov som man efterfrågar för att kunna möta framtiden. Totalt fann

vi sju representativa trender som återkom i alla fokusgrupper:

Teknik: Ökad teknik och tekniskt avancerade hjälpmedel.

Individuella val: Ökad individualiserad och skräddarsydd vård och omsorg.

Vård i hemmet: Mer kostnadseffektiv vård i hemmet med ökad trygghet för

vårdtagaren.

Minskade resurser: Ekonomiska åtstramningar med mindre personal medför

nya krav på arbetssätt och kvalitet.

Privata aktörer: Privata och stora aktörer skapar marknadsfördelar.

Förändrade yrkesroller: Ökade och förändrade kompetenskrav innebär att

yrkesrollen förändras i takt med ovanstående.

Kvalitet: Ökade krav på kvalitet blir nödvändigt för att möta framtiden

Kompetenser som fokusgrupperna efterfrågar inför framtidens skola och

arbetsliv är följande:

Vårdteknik och IT, pedagogik: Att kunna hantera teknik i hemmet och att lära

ut teknik till vårdtagaren.

Etik: Att kunna behärska de etiska aspekterna i samband med minskad integritet

Kommunikation: Att kunna bemöta och föra dialog med vårdtagaren i samband

med ökad individualisering och skräddarsydd vård och omsorg i hemmet.

Akutsjukvård i hemmet: Att ha kunskap om mer avancerad vård och

akutsjukvård som sker på plats i hemmet.

Yrkesroller i förändring: Framtiden ställer nya krav med både specialisering

och bredd. Yrkesroller och karriärvägar behöver diskuteras och tydliggöras för

att möta nya vårdformer och krav.

Reflektion: För att stärka yrkesrollen i förändring med nya vårdmetoder och

nya krav i mötet med vårdtagaren, behövs utrymme för handledning, reflektion

och nätverksbyggande.

Målgrupper som blir aktuella är i stort sett all personal som arbetar inom vård

och omsorg i hemmet. Yrkesrollen är i förändring och innehållet kommer båda

att breddas och specialiseras. Det är därför svårt att urskilja vilka framtida

yrkesgrupper som ska erhålla denna kompetens.

Om våra college ska möta framtiden bör de utveckla längre former för praktik.

Innehåll bör utvecklas mer mot forskningsanknytning och entreprenörskap. Man

vill även ha mer besök av nuvarande och framtida vårdtagare, yrkesverksamma

och forskare. Innehållet i utbildningsprogrammen bör utvecklas i enlighet med

ovanstående kompetensområden.

Förslag:

Forskning och arbetsliv behöver mötas både i arbetslivet och på skolan. Alla

fokusgrupper välkomnar ett större utbyte i form av visionär dialog,

framtidsseminarium samt mer integrerat utbyte både i arbete och i skola.

Det behövs en fortsatt fördjupning för att få en bild över vilket forsknings- och

utvecklingsarbete som är särskilt intressant att bevaka inför framtiden. Ett

fortsatt arbete kan handla om att bevaka forskning och utveckling inom de

prioriterade kompetensområden som fokusgrupperna identifierat.

Olika sätt att bygga broar mellan verklighet och forskning kan vara

Fördjupad kompetensanalys inom identifierade

kompetensområden

Att bilda ett forsknings och utvecklingsråd kopplat till VO-college

som kan ha till syfte att

*utveckla ett fortsatt samarbete med Hälsans Nya

verktyg,

*föra en visionär dialog med framtidscoacher,

* genomföra forskningsseminarium i arbetsliv och

skola

* bedriva en VOC-akademi med årliga program med

utbildning och seminarium

*genomföra laboratorium i verksamheter och skola

*utveckla samverkan med Universitet.

Förord

I vårt scenarioarbete har vi haft förmånen att möta olika fokusgrupper i en visionär dialog om

vård och omsorg i framtiden.

Processen har genomförts under tre månader på halvtid och totalt sju fokusgrupper har

genomförts men skiftande grupper under cirka tre timmar. Lejla Gros har genomfört flertalet

av fokusgrupperna och Susanne Bergman har främst medverkat vid för- och analysarbetet.

Rapporten har vi skrivit tillsammans. Arbetet har varit mycket spännande men tiden mycket

knapp. Området är stort men vi hoppas att vårt arbete kan ge några indikationer framåt.

Vi vill tacka alla som medverkat vid intervjuer, allt från forskare och verksamhetsansvariga

och alla fokusgrupper totalt ca 50-tal personer som bidragit och arbetat engagerat och

visionärt med oss. Arbetet har genomförts före och efter jul och trots detta har ändå fyra

college lyckats samla fokusgrupper för våra scenarier.

Medel för detta har beviljats av Hälsans nya verktyg och vi hoppas och tror att våra slutsatser

av vår studie kan inspirera till fortsatt samarbete. HNV har som målsättning att prioritera

arbetet med hemmet som bas. Under processen har vi varit vidare i vårt angreppssätt och valt

att inte allt för mycket rikta in oss på en färdig lösning. Detta göra att de förslag vi presenterar

sätter vård i hemmet i ett större sammanhang. För oss är det självklart att fortsätta denna

visionära dialog med alla aktörer som samverkar inom Vård- och omsorgscollege

Östergötland.

Med en visionär dialog kan vi möta framtiden och skapa en beredskap tillsammans.

Lejla Gross

Susanne Bergman

Utredare, Vård och omsorgscollege

Regional samordnare, Vård- och

omsorgscollege Östergötland

1.Inledning

Vi behöver förbereda oss på en framtid med nya vårdbehov och nya vårdmetoder i takt med

att en stor del av den åldrade befolkningen ökar och arbetskraften minskar.

Dessutom har branschen ”vård och omsorg” kritiskt debatterats vilket troligtvis minskat

attraktionskraften till att vilja arbeta med dessa frågor. Det finns en otydlighet i vilka

karriärvägar som gäller och det är enligt många en låglönebransch.

De som arbetar inom vård och omsorg vet att det bedrivs ett fantastiskt arbete runt om i landet

med personal som vigt sitt arbetsliv för att finnas till för andra. Det goda arbetet som

genomförs behöver lyftas upp samtidigt bör kritiken tas på allvar om vi ska kunna möta

framtidens krav.

För att öka attraktionskraften inom branschen, förbereda oss inför en utmanande framtid och

höja blicken, har Vård- och omsorgscollege Östergötland beviljats medel av stiftelsen Hälsans

Nya Verktyg för att genomföra en mindre förstudie.

Hur kan vi bygga broar mellan verklighet och forskning så vi står bättre rustade inför

framtiden?

2.Bakgrund

Under ett seminarium om ”Framtidens kompetensbehov”, som arrangerades av Vård- och

omsorgscollege i Östergötland den 3 mars-09, framkom bland annat följande:

Det finns ett kunskapsglapp om hur annorlunda framtidens vård kan se ut om 10-15 år jämfört

med idag. Det finns ett behov av att i större utsträckning koppla nuvarande forskning inom

vård och omsorg till det arbete som utförs idag. Vidare finns det ett intresse av att möta

framtiden genom att i samarbete med universitet och forskning utveckla utbildningar som

möter framtida behov. Det finns behov av att föra en visionär dialog om framtidens

verksamhet för att höja blicken från vardagen och de mer kortsiktiga behoven.

Inom vård- och omsorgssektorn behöver man utveckla en beredskap och förändringsvilja

inför nya vårdbehov och vårdmetoder. Enligt forskningen kommer stor del av vården att ske i

hemmet och på annorlunda sätt. I detta scenario försöker vi kartlägga hur olika målgrupper

ser på framtiden och hur man tror att vård och omsorgen kommer att utvecklas.

2.1 Vård- och omsorgscollege

Vård- och omsorgscollege är en nationell satsning och samverkansform för att inför framtiden

utveckla en vård och omsorg med god kvalitet. Detta sker genom samverkan mellan arbetsliv

och skola i så kallade lokala college som är knutna till ett regionalt college. Ett college ska

leva upp till ett antal kvalitetskriterier som garanterar samverkan och matchning mellan skola

och arbetsliv med en modern utbildning som arbetslivet efterfrågar. Detta ska på sikt ge en

attraktivitet att arbeta inom branschen samt förbereda för ett ökat antal vårdtagare i framtiden.

I Östergötland finns fyra lokala college. Motala inkl Vadstena, Mjölby inkl Boxholm och

Ödeshög, Norrköping och Linköping. Linköping genomgår just nu en certifieringsprocess och

beräknas bli godkända under våren. I Östergötland samverkar dessa kommuner, Landstinget,

Universitetet, fackförbund, privata och offentliga arbetsgivare och utbildningsanordnare.

På grund av en ökad andel äldre, förändrade vårdbehov och färre personer som är arbetsföra

kommer vård och omsorg att se mycket annorlunda ut i framtiden. I detta scenario vill vi

försöka finna möjliga sätt att förbereda för den framtid som forskningen redan nu förutser och

som är högst trolig.

Mer detaljerad information om Vård- och omsorgscollege i Östergötland finns på

www.vo-collegeostergotland.se

3 Syfte och upplägg

Syftet med förstudien är ta fram ett förslag på hur man kan arbeta visionärt inom ramen för

Vård- och omsorgscolleges verksamhet. Eftersom en allt större del av vården sker i hemmet

fokuserar studien på kompetensutveckling med hemmet som bas.

3.1 Avgränsning

Studien har en öppen ansats för att senare smalna mot kompetensbehov till följd av ökad vård

i hemmet. Vi avgränsar oss till Östergötland och sju fokusgrupper genomförs tillsammans

med samverkansparter på våra fyra college där god representation finns. Tidsperspektivet är

15 år framåt – 2025.

Studien gör inga anspråk på vetenskaplighet och resultatet representerar enbart de

fokusgrupper som undersöks.

3.2 Frågeställningar

Hur ser framtidens vård och omsorg ut utifrån den forskning som bedrivs idag?

Hur ser framtidens vård- och omsorg ut utifrån att stor del av vården sker i hemmet?

Hur kan man arbeta fram strategier för att möta framtiden och vara brobyggare mellan

verklighet och forskning?

Vilket innehåll och vilken metodik bör ingår på vård och omsorgsutbildningen i framtiden?

I förstudien har vi inledningsvis varit öppna i våra frågeställningar och angreppssätt och valt

metod för att inte allt för mycket rikta in oss på en färdig lösning. Under arbetets gång har vi

smalnat av allt mer till att fråga om vård i hemmet och kompetensbehov inför framtiden. På

detta sätt tror vi att vi kan sätta vård i hemmet i ett större sammanhang.

3.3 Mål och målgrupp

Målet med förstudien är:

-

inventera möjliga kunskapsområden och målgrupper som är viktiga för framtida vårdbehov

och vårdmetoder i hemmet.

- genom inventeringen ta fram ett förslag på genomförande av en kompetensplan för olika

berörda målgrupper

- ge förslag på hur man kan bygga upp kompetenser för att arbeta strategiskt och visionärt

med framtidsfrågor

Målgrupp för förstudien är:

Personer som på olika sätt i sitt arbete, genom studier eller på grund av sin ålder kommer i

kontakt med vård och omsorg på olika sätt. Vi har valt att arbeta genom samverkansaktörerna

i våra fyra lokala college så som vårdpersonal, studerande, privata och offentliga arbetsgivare

och utbildningsarrangörer, fackliga organisationer och Landstinget. Dessa grupper finns

representerade i den lokala samverkan. Varje college har därför fått plocka ut en representativ

blandning av människor från den lokala samverkan. Utöver detta har vi särkilt valt att skapa

en homogen fokusgrupp på målgrupper som är särkilt intressanta så som studerande,

yrkesverksamma inom hemsjukvården och friska pensionärer. Totalt har vi valt att genomföra

sju fokusgrupper.

Fokusgrupp 1

Mjölby college, blandad grupp som representerar samverkan

Fokusgrupp 2

Linköping college, blandad grupp som representerar samverkan

Fokusgrupp 3

Norrköping college, blandad grupp som representerar samverkan

Fokusgrupp 4

Motala college, blandad grupp som representerar samverkan

Fokusgrupp 5

Studerande, Birgittaskolan i Linköping

Fokusgrupp 6

Pensionärer genom PRO Norrköping

Fokusgrupp 7

Yrkesverksamma inom lasarettsanknuten hemsjukvård i Linköping

3.4 Begreppsdefinitioner

Socialstyrelsens termbank definierar vård och omsorg, hemvård, hemsjukvård och hemtjänst

enligt följande:

Vård och omsorg är åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd

och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar

Hemvård är vård och omsorg när den ges i den enskildes bostad eller motsvarande. Hemvård

består av hemsjukvård och hemtjänst.

Hemsjukvård är hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och där

ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden.

För att insatser ska beviljas krävs det att vårdbehovet är pågående under en längre

sammanhållen period. Vård och omsorgsplanering måste göras innan insatserna startar.

Insatserna regleras av hälso- och sjukvårdslagen och kan till exempel vara

läkemedelshantering, såromläggningar och provtagningar.

Hemtjänst är enligt Socialstyrelsen bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den

enskildes bostad eller motsvarande. Individuellt behovsprövad insats som kan ges med stöd av

socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Med service avses här t.ex. praktisk hjälp med bostadens

skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution

av färdiglagad mat.

Med personlig omvårdnad avses hjälp med matlagning, hygien samt övriga insatser som

behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov.

Trend menas något som utgör en djupare förändring och som under sin livstid kommer att

påverka sin omgivning.

Vision

är en framtid som vi strävar mot i ett längre perspektiv.

Fokusgrupp är en intervjuform där en liten grupp åsiktsfyllda människor samtalar runt ett

förbestämt ämne. Gruppdeltagarna har något gemensamt (ålder, kön, erfarenheter, sjukdomar

etc) och frågestunden leds av utfrågare/moderatorer. Till stöd har gruppledarna en

intervjuguide.

3.5 Utredningsdesign

Detta är en kvalitativ framtidsstudie som genomförs under en kort tid med begränsade resurser. Vi

har därför valt en design där insamlandet och analys till stor del sker samtidigt i de olika

fokusgrupperna. Metoderna är beprövade och har testats och anpassats inför genomförandet. För

att hitta frågeställningar har fokusintervjuer med forskare och sakkunniga inom området av

orienterande karaktär genomförts före fokusgruppernas genomförande. Resultatet av intervjuerna

ingår ej i studien utan utgör mer ett referensmaterial.

Intervjuer Æ Frågeställningar + metod-Æ Test av metod och analysÆ

Revidering av metod och analysÆ Genomförande och analys i fokusgrupper

Æ Sammanfattande analys för att kartlägga mönster

3.5.1Val av metod

Scenarier eller scenarioplanering är en metod för att föreställa sig möjliga framtider där olika

organisatoriska beslut kan fattas. Scenarioplanering används ofta när det gäller planering på

lång sikt och särskilt när förhållandena är osäkra. Anledningen till att scenarioplanering valts

som arbetsmetod i den här förstudien är att studien fokuserar på möjliga framtider på lång

sikt, inom en tidshorisont på 15 år. Dessutom söker studien föreställa sig möjliga effekter av

en konkret företeelse: att all större del av vården sker i hemmet.

Ett scenario ska svara på frågan ”vad kan tänkas hända och vad händer om?”. Nackdelar med

scenarier är att scenarioplanering inte ger något entydigt svar om framtiden.

Syftet med scenarioplanering inom vård och omsorg är att öka beredskapen för förändring och

även att hitta de bästa strategierna för framtiden. Själva processen ger en inblick i stora

förändringar sedda ur ett framtidsperspektiv. Olika omständigheter (ökat antal äldre,

minskade resurser, etc.) ställer stora krav på vård och omsorg samtidigt som resurserna inte

räcker till. För scenarioplanering används TAIDA – metoden som står för:

Trackning: spåra förändringar och tecken på hot och möjligheter

Analysing: analysera konsekvenser och utveckla scenarier

1

Socialstyrelsens termbank

2

Scenarioplanering: Länken mellan framtid och strategi, Mats Lindgren & Hans Bandold

3

Identifiera drivkrafter och konsekvenser för att förstå hur de identifierade trenderna påverkar

varandra.

Imaging: identifiera konsekvenser och framställa visioner av det önskade.

Deciding: att väga samman information, identifiera strategier

Vad kan göras för att förvärkliga visioner och undvika hot som finns i den framtida

omgivningen.

Acting: sätta upp kortsiktiga mål, följa upp handlingarna

TAIDA -metoden knyter samman omvärldsanalysen med strategisk planering och handling.

Processen utarbetades av Mats Lindgren, grundare av Kairos Future AB.

För insamling av information, analys och framtidsgenerering kommer vi att jobba med

intervjubaserade metoder och framförallt fokusgrupper.

Denna omvärldsanalys består av de fyra första momenten i TAIDA- processen, nämligen

tracking, analysing, imaging och deciding. Då dessa grupper ej är beslutsföra kan ej beslut

fattas på vad som ska göras. Däremot kan man ge förslag på genomförande inför framtiden.

Varje fokusgrupp ombeds även identifiera visionära yrken inom vården.

3.5.2 Test av metod

Metoden testades på en grupp personer anställda på Regionförbund Östsam den 26 november

2009. Testfokusgruppen bestod av sju personer olika åldrar och kön. Med testfokusgruppen

genomfördes fyra steg av TAIDA modellen: trackning, analysing imagining och deciding.

Testfokusgruppens huvuduppgift var att bedöma metoden och arbetssättet. De fick identifiera

det som är bra med metoden, det som är mindre bra samt ge förslag på utvecklingsområden.

3.5.3 Revidering

Utifrån testgruppens synpunkter valde vi att mer tydligt definiera studiens uppdrag och

målgrupp mm. Vi valde även att styra våra fokusgrupper mer med frågeställningar för att vara

säkra på att vi skulle få svar på våra frågor. Studien bygger på grupper av individers olika

idéer om framtiden utifrån deras egen begreppskarta så vi valde att inte allt för mycket gå in i

begreppsdefinitioner. Vi söker mer efter mönster om framtiden som överensstämmer.

6

Ibid.

Trackning

Analysing

Imaging

Deciding

Acting

spåra

förändringar

och tecken

på hot och

möjligheter

väga

samman

information,

identifiera

strategier

identifiera

konsekven

ser och

framställa

visioner av

det

önskade

sätta upp

kortsiktiga

mål, följa

upp

handlingar

na

Utifrån återkopplingen blev det nödvändigt att ta ställning om vi ville ha hypoteser eller ej.

Syftet med studien är ej att testa hypoteser men att se om forskarnas antagande om mer vård i

hemmet stämmer med våra fokusgruppers tankar. I övrigt lät vi TAIDA- metodens olika steg

styra dialogen till att bli allt mer konkret och verklighetsnära,

4. Teoretisk och praktisk orientering

För att få en teoretisk och praktiskt orientering inom området ”Visionär kompetens inom vård

och omsorg” och ”Vård i hemmet som bas”, genomfördes fem fokusintervjuer. Intervjuerna är

ej en del av studien utan hade till syfte att orientera oss inom området. Intervjuerna följde till

stora delar de olika faserna i vår scenariometod.

Orienterande fokusintervjuer har genomförts med:

Monica Hjern, Norrköpings kommun,

UPL

Hälsans Nya Verktyg

Ulla-Britt Aminoff, universitetsadjunkt, Hälsouniversitetet

Anita Rosenqvist, projektledare för PIMM, produktförnyelse inom vård och omsorg

Göran Collste, professor, Centrum för tillämpad etik vid Linköpings universitet

Inga-Lill Felizia, verksamhetschef för PUFF- enheten, Norrköpings kommun

Elisabeth Sundin

, professor i företagsekonomi verksam vid Ekonomiska institutionen,

Linköpings universitet

Malin Tillmar, Ekon. Dr. och Universitetslekor i företagsekonomi vid institutionen för

ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Vi har även sökt efter litteratur och befintliga studier på området vård i hemmet och studier

som på olika sätt beskriver en framtida vård och omsorg. Nedan återger vi intressanta

synpunkter och fakta som är relevant för studien. Vår orientering gör inga anspråk på att vara

heltäckande utan har syftat till att ge oss en tillräcklig referensram för att genomföra våra

fokusgrupper och ställa väsentliga frågor under processen.

4.1 Hemsjukvård och hemvård

Enligt Socialstyrelsen är det allt fler människor som får vård i hemmet. Det är äldre och sjuka

som vill bo kvar hemma till livets slutskede, men det finns även andra grupper som

exempelvis de som behöver vård och rehabilitering efter behandlingar och operationer. En allt

större andel av åldrande befolkning och allt kortare behandlingstider gör att vård och

omvårdnad i hemmet blir allt vanligare.

Sjukvård i hemmet innebär att patienten får den vård han eller hon behöver hemma istället för

att åka till vårdcentralen eller vårdas på sjukhus. Den kan till exempel vara omläggning av sår,

hjälp med injektioner, provtagningar och läkemedel, men även mer specialiserad vård som

annars skulle göras på sjukhus.

Avancerad vård i hemmet

Hemsjukvården kan också vara mer avancerad och är då ett alternativ till att bli inlagd på

sjukhus. I den avancerade hemsjukvården arbetar sjuksköterskor och läkare som är

specialister inom olika områden. De kan erbjuda ungefär samma vård som på sjukhus med

reservation för de förutsättningar som finns i hemmet. De arbetar i team och verksamheten

fungerar dygnet runt. Inom hemsjukvården finns också annan vårdpersonal som till exempel

sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Sjukvården i hemmet kan vara dropp, smärtlindring, provtagningar, stödjande samtalskontakt

och mycket annat.

Vård i livets slutskede eller palliativ vård

Patienter med obotlig sjukdom som vårdas inför slutet av livet har ofta särskilda behov av

vård. Målet med den palliativa vården är att göra din sista tid i livet så bra som möjligt. I

Östergötland är det lasarettsanknuten hemsjukvård i (LAH) som möjliggör för människor att

få sjukvård i hemmet. LAH ger specialiserad palliativ vård i hemmet och på vårdavdelning

och är vårdcentralernas stöd i medicinskt omfattande hemsjukvård dagtid. LAH samlar all

hemsjukvård på jourtid.

Hemtjänst

Kommunens hemtjänst har ansvar för äldre och/eller sjuka som behöver hjälp med städning,

matlagning och hygien.

4.2 Demografiska utmaningar för Hemsjukvård och hemvård:

I Sverige

finns idag

1,6 miljoner svenskar som är över 65 år,

vilket motsvarar

17 procent av

Sveriges befolkning. Under de kommande femton åren kommer a

ntalet 65-79 åringar att öka.

På 2020 talet ökar antalet 80 år och äldre.

Prognoserna pekar på att denna andel kommer att

stiga till 21 procent 2020 och till 23 procent 2030.

Detta innebär att andelen 80 åringar och äldre mellan 2020 och 2050 fördubblas.

80 åringar

och äldre betecknas

enligt Landstinget

ibland som multisjuka äldre med komplexa vård- och

omsorgsbehov vilket ställer krav på att patienten, dygnet runt, har tillgång till lättillgänglig

medicinsk vård.

I Östergötland är 77 000 individer över 65 år, dvs. 18 % och mellan åren 2008 och 2015

kommer gruppen yngre äldre, 65 – 75 år att öka kraftigt med hela 28 % och 2015 utgöra 21 %

av Östergötlands befolkning. Västra Östergötland har störst andel äldre (20.2% motsvarande

17 310 personer) följt av östra länsdelen (18.4% motsvarande 31 365 personer) och därefter

centrala länsdelen (17.1% motsvarande 28 560 personer).

Många röster

som tillhör

både forskning och praktisk verksamhet förutser en allt ökad vård i

hemmet. Frågan behöver diskuteras ytterligare och föras in i utbildningar av olika slag.

http://www.lio.se/Verksamheter/Narsjukvarden-i-centrala-Ostergotland/LAH-Linkoping/Akut-LAH/

Hemsjukvård i förändring, En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer, Socialstyrelsen 2008

10

http://www.lio.se/Verksamheter/Narsjukvarden-i-centrala-Ostergotland/LAH-Linkoping/Akut-LAH/

11

4.3 Rekryteringsläget nu och framöver

SKL listar i sin rapport ”Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn” (2007) sju trender

som påverkar personal- och kompetensförsörjningen inom vård och omsorgssektorn. Dessa är

Åldrande befolkning

Ökad mångfald i form av behov

Högre förväntningar och nya krav

Folkhälsoarbete är mer omfattande

Ny medicinsk teknik,

Ökad vård och omsorg i hemmet

Ökad internationalisering

Cirka 575 000 personer är verksamma i olika yrken inom vård- och omsorgssektorn i

kommuner, landsting och regioner. Under de senaste åren ligger antalet rekryteringar,

beroende på olika yrken, mellan 5 -10 procent.

Ytterligare rekryteras det timavlönade, personer som ofta inte arbetar regelbundet. Enligt

SKL:s rapport sker den största andelen rekryteringar till yrken som kräver kortare

vårdyrkesutbildningar, t ex undersköterska, vårdare och personliga assistenter. Dessa

yrkesgrupper utgör ca 55 procent av samtliga sysselsatta inom vård och omsorg. De anställda

med högskoleutbildningar som sjuksköterska, arbetsterapeut, psykolog m fl utgör drygt 20

procent. Yrkesgruppen läkare utgör en mindre del, ca 5 procent.

Enligt Landstingets personalförsörjningsrapport för Östergötland 2009 har man prognostiserat

framtida behov av kompetens till år 2014. Här kan man se att efterfrågan kommer att öka på

specialistsjuksköterskor och specialistläkare. Behovet av undersköterskor däremot har

minskat de senaste 15 år och där finns även enligt Arbetsförmedlingen en övertalighet i länet i

nuläget. Undersköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens mot den specialistvård som

utgör vårdbehovet. Specialistområden som man nämner för läkare och sjuksköterskor är bl a

IVA, operation, distrikt, psykiatri.

Landstinget i Östergötland skriver in sin personalförsörjningsrapport för 2009 om hur det

ställs nya krav på arbetsätt och metoder. Vårdval där vårttagare själva väljer vård bland

auktoriserade vårdcentraler, ökad efterfrågan på vård i hemmet, hälsofrämjande

förhållningssätt och sjukdomsförebyggande vård ställer nya krav. Här i ligger även att hantera

etiska dilemman som uppstår vad gäller sekretess som följd av att arbeta i andras hem.

Framtidens vård och omsorg ställer stora krav på samverkan dels mellan kommuner men även

mellan Landstinget och kommuner

4.4 Vård och omsorg i privat regi

I Sverige finns ungefär 12 600 olika privata vårdföretag. En del av dessa företag är

vinstdrivande och andra ideella 120 000 personer arbetar inom den privata sfären privata.

Svenskt Kvalitetsindex mätning 2009 och en ny undersökning från Svensk Företagshälsovård

visar att anställda i privata vårdföretag är mer nöjda med sin ledning, sina arbetsförmåner och

sina löner än offentligt anställda.

Lov (lagen om valfrihetssystem) i kommuner öppnar nya affärsmöjligheter privat verksamhet inom service, vård eller omsorg. Det skapar möjligheter för privata företag och organisationer att utföra tjänster som kommunen eller Landstinget tidigare utfört i egen regi. 14

4.5 Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Den

egeringen lagrådsremissen - Värdigt liv i äldreomsorgen till

Lagrådet.

En nationell värdegrund inom äldreomsorgen föreslås och lokala värdighetsgarantier

ska uppmuntras. Den nya lagen sätter brukaren i fokus och möjliggör för ett värdigare liv och

modernare vård.

Tre lagändringar föreslås: En bestämmelse i socialtjänstlagen (SoL) om en nationell

värdegrund för äldreomsorgen. Vidare en bestämmelse i SoL om att den äldre personen, så

långt möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig

service ska ges. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Den nya

lagrådsremissen öppnar för en mer individanpassad och modernare äldrevård.

4.6 Aktuell forskning

I ett försök att få inblick i vilken aktuell forskning som bedrivs i länet kontaktades några

personer Linköpings universitet. Bland annat kontaktades

Göran Collste, professor på Universitetet centrum för tillämpad etik.

Ulla-Britt Aminoff, universitetsadjunkt vid Hälsouniversitetet i Linköping,

Elisabeth Sundin

, professor i företagsekonomi verksam vid Ekonomiska institutionen,

Linköpings universitet

Malin Tillmar, Ekon. Dr. och Universitetslektor i företagsekonomi vid institutionen för

ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Vi har främst sökt efter aktuell forskning i Universitetets databas för att identifiera

forskningsområden

Enligt SKL är tre medicinsk – tekniska områden särskilt aktuella. Molekylärbiologi och

medicinsk genetik ger möjligheter att skräddarsy behandlingar. Läkemedel och teknisk

13

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna ”Nöjdare personal inom privat utförd vård” 2009-10-05, www.vardforetagarna.se

14

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna” Vård efter behov – inte plånbok ”, 2010-02-04,

innovation omfattar förbättringar inom kirurgin. Informatik och telemedicin innebär bättre

tillgång till databaser, medicinsk expertis på distans etc.

Forskningen som sker inom dessa områden idag är omfattande både nationellt och

internationellt. Bara på Linköpings Universitet har vi identifierat intressant forskning på ett

antal institutioner. Omfattande forskning kopplat till ovanstående kompetensområden sker

idag. Här ges några exempel

Ämne/område

Forskare

LiU-institution eller institut

Etik i hemsjukvård

Göran Collste

Ingrid Hellström

Centrum för etik

Vårdval Elisabeth

Sundin

Malin Tillmar

Institutionen för Ekonomi

och industriell utveckling

(IEI)

Diagnos på distans

Per Ask

Peter Hult

Institutionen för Medicinsk

teknik (IMT)

Sensorteknik för vård i hem

Ingemar Lundström

Karin Enander

Institutionen för fysik, kemi

och biologi (IFM) och

Linköping Institute for Life

Science Technologies (LIST)

Medicinsk informatik

Hans Åhlfelt

Boel Berner

Institutionen för Medicinsk

teknik (IMT)

IT-stöd för hemsjukvård

Sture Hägglund

Leili Lind

Santa Anna IT Research

Institute

Äldres förhållande till teknik Jan-Erik

Hagberg

Catharina Nord

National institute for studies

of ageing and later life

(NISAL)

4.7 Sammanfattande reflektioner av fokusintervjuer

Nedan ges en enklare sammanfattning från fem intervjuer som till stora delar bekräftar det vi

tidigare skrivit från dokumenterat material.

Allt fler och komplicerade ingrepp görs i hemmet Ökade krav på personal men även minskade

resurser och fler som behöver vård. Det kommer att behövas fler inom vården med

specialistkompetens inom hemvården både sjuksköterskor och undersköterskor. Vi kan se

fler företag i privat regi även om det är de större företagen som tar marknadsandelar och de

små företagen får det tuffare. Större krav kommer att ställas från vårdtagarnas sida på

skräddarsydda lösningar och egna val.

Vi kan se att tekniken ersätter människan i t ex form av övervakning och andra tekniska

hjälpmedel. Detta ställer nya krav på etik och integritet i relationen till vårdtagaren. Man

funderar även på var gränsen går för hur mycket tekniken kan ersätta människan Det sociala

behovet blir viktigt att tillgodose när tekniken tar över allt mer.

Sjuksköterskor och undersköterskor behöver bli specialiserade på hemsjukvård och akutvård i

hemmet i framtiden. Att vårdtagaren har en mer interkulturell bakgrund kommer att öka

kraven på kulturkunskap och språk

När våra intervjupersoner ska identifiera kompetensområden som blir viktiga inom vård och

omsorg nämner de bl a entreprenörskap, aktuella forskning, etik, pedagogisk kunskap att lära

ut avancerad teknik, metoder för att kunna diagnostisera i hemmet. Vårdtagaren ska själv

kunna ta prover mm. Vårtagarens attityd kommer att förändras och man vill ha mer

skräddarsydda lösningar. Verksamheter behöver bli med mobila och rörliga.

Hur kan man då gå tillväga för att väga upp den eventuella isolering som blir en följd av att

vården sköts i hemmet med avancerad teknik? Här ser man hur nya yrkesgrupper kan

utvecklas. Man nämner livscoacher men även funktioner som hjälper till med sociala

aktiviteter, kulturutbud mm.

Man kan förutse att trenden av ökade antalet privata aktörer ökar och att de är stora privata

aktörer som snabbt tar marknadsandelar.

5.1 Plan för genomförande

Projektet genomfördes i följande delmoment:

November- december-09 Framtagning av projektdirektiv och avstämning med

Hälsans Nya verktyg

Informations - och kunskapsinhämtning, fokusintervjuer

December-09

Framtagning av utredningsdesign, test av metod och revidering

Scenarioplanering

Avrapportering för styrgrupp Hälsans nya Verktyg

Januari-10

Utformning av verktyg för analys och databearbetning

Fokusgrupp1-5

genomfördes

Analysarbete

Februari-10

Fokusgrupp 6-7 genomfördes

Analysarbete och rapportskrivning

Utkast presenteras för Hälsans Nya verktyg den 18 februari

Revidering och komplettering av rapport

Mars-10

Slutredovisning

Kunskapsspridning

5.2 Riskanalys

Tidigt såg vi ett antal risker med studien.

• Knappt om arbetstid och optimistisk tidsplan

• Studien påbörjades före juluppehållet då det är svårt att boka in människor

• Svårigheter med att få flera människor samlade med kort varsel

• Tveksamheter om metoden passade för detta

För att säkerställa att rapporten skulle bli färdig har vi haft löpande avstämningar. Vi har

testat metoden för att vara säkra på att den fungerar. För att spara tid har vi noga avvägt

analysmetod för att arbeta så effektivt som möjligt. Trots detta har arbetet med att få ihop

grupper varit oerhört tidskrävande.

5.3 Fokusgrupper

För att få en bild av hur själva målgruppen tänker i fråga om sina framtida behov, har vi valt

att arbeta i fokusgrupper. I fokusgruppen samlas ett antal människor för att under ett antal

timmar diskutera konkreta frågor. Scenarioplanering genomfördes i sju fokusgrupper.

Fyra vård och omsorgscollege Mjölby, Motala, Norrköping och Linköping bildar fyra

fokusgrupper. Varje grupp består av maximalt åtta personer med blandad bakgrund men med

insyn i hemsjukvården och hemvården. Dessutom bildas tre homogena fokusgrupper. En

bestående av sjukvårdspersonal. Den andra bestående av elever (studerande) och slutligen den

tredje där yngre äldre ingår. Samtliga fokusgrupper genomfördes under perioden 14

januari-2009-9 februair-10. I grupperna ingick 5-10 personer vid varje tillfälle.

2. Brainstorming. Deltagarna uppmanades föreställa sig vård och omsorg 2025. De fick

tänka i banor av hot och möjlighet. Under 10 minuter identifierades så många tankar och idéer

om den framtida vården som möjligt. Lapparna grupperas sedan för att eventuella mönster ska

upptäckas.

3. Trackning. Deltagarna spårar och beskriver förändringar och trender i omvärlden som kan

inverka på vård och omsorg i framtiden.

4.Analysing. Under steg två i TAIDA-modellen, analyseras förändringar som kan påverka

hemsjukvård och hemvård i framtiden. Frågeställningar som ställdes i denna fas var hur

tekniken kan ha betydelse för framtidens vård och omsorg samt hur det sociala samspelet kan

förändras för vårdtagare.

5. Imaging. När vi har samlat idéer om tänkbara och möjliga framtider blev deltagarna

uppmanade att skapa bilder av en önskad framtid. Deltagarna blev ombedda att förflyta sig till

en fantasivärld 15 år framåt och skriva ett personligt brev till en före detta kollega samt

beskriva den framtida hemsjukvården och hemvården. Breven daterades femton år framåt i

tiden. Efter det att breven hade skrivits lästes de upp för hela gruppen.

6. Deciding. Under metodens sista steg fick deltagarna identifiera åtgärder för att förverkliga

visioner och undvika de hot som finns. Viktiga frågor som ställdes här var vilka målgrupper

som behöver utveckla olika kompetenser för att möta framtiden.

6. Resultat

Nedan redovisas en sammanställning av resultatet av varje fokusgrupp. Alla steg i processen

dokumenterades och skrevs ned.

6.1 Vård- och omsorgscollege Mjölby

Fokusgruppen består av sju personer med olika bakgrund. I gruppen ingår:

en vårdlärare, en elev, en skötare, vårdbiträde, arbetsterapeut, samt personal från äldreboende

och hemtjänsten.

Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta:

Fler äldre

Möjlighet

Utmaning

Effektiviseringar

Allt färre ska försörja allt fler

Individuella lösningar

Ökade krav på personal

Fler vårdas hemma

Att man tvingas till vård hemma

Ökad förebyggande hälsoarbete

Ensamhet

Alternativa driftsformer

Minskad arbetsbefolkning

Minskade ekonomiska resurser

Möjlighet

Utmaning

Alternativa finansieringsformer

Besparingar

Effektiviseringar

Högre krav på personal

Fler vårdas hemma

Möjlighet

Utmaning

Skräddarsydda lösningar

Högre krav på personal

Vård som utgår från vårdtagaren

Brist på personal

Ökad friskvård

Ensamhet

Anpassade

bostäder

Gruppen yngre med psykiska sjukdomar är mer synlig

Möjlighet

Utmaning

Spetskompetens Kompetensbrist

Teknik

Gruppen förståndshandikappade och psykisksjuka är mer synlig

Möjlighet Utmaning

Spetskompetens

Kompetensbrist

Särskylda äldreboende för psykisksjuka

Personalbrist

Möjlighet

Utmaning

Göra jobbet mer spännande

Ingen vill jobba inom vården

Stimulera personal

Besparingar

Teknik

Svåra arbetstider

Ledarskap

Krav på specialiserad personal

Arbetsbelastningen

Tekniskutveckling

Möjlighet

Utmaning

Utveckling av hjälpmedel

Övervakning

Få vård hemma i större utsträckning

Bättre medicin – mindre sjuka

Kunskapssamhälle

Möjlighet

Utmaning

Mer aktiva patienter

Mindre stress för personalen

Tillgång till ny teknik och grundläggande hjälpmedel.

För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder:

Gör hela samhället mer äldrevänligt! Tillgänglighet bör vara ett ledord.

Fler privata aktörer på marknaden

Individuell anpassad vård – brukar perspektivet!

Vidare utbildning för redan anställd personal

I utbildningen fokusera på personliga egenskaper hos personalen: vara trygg i sig själv,

empati, lyhördhet,

Uppmärksamma personalen så att de inte blir bakåtsträvare.

Lära ansvar

Utbilda både befintlig personal och studerande att söka information.

Utveckla olika typer av nätverk för erfarenhetsutbyte

Mer kompetens inom hemsjukvård

Mer specialistkunskap inom psykiatri.

Arbetsterapi och sjukgymnastik bör vara tillgänglig till alla.

Biståndshandläggare med rätt kompetens inom hemtjänst, byråkrati, etc.

Verksamheten och utbildning måste gå hand i hand. Viktigt att verksamheten kommer till

skolan och skolan till verksamheten!

Kommunikativ förmåga hos personalen bör utvecklas.

Ta del av personalens tankar, idéer – det är alltid någon uppifrån som bestämmer.

Förläng praktiktiden

Föreläsningar från någon som jobbar i verksamheten (i skolan) och tvärtom att skolan är på

arbetsplatsen och inspirerar.

Införa AT tjänst för omvårdnadsprogrammet: det skulle lyfta fram yrken samtidigt som

studerande ges möjligheten att prova på olika arbetsuppgifter. Detta skulle leda till att fler

väljer var de vill jobba och med vad inom vården: större delaktighet.

Visionära yrken inom vården:

Vårdtekniker

Livscoacher

Kompetens om ordnar aktiviteter som teater, yoga, kurser,

6.2 Vård och omsorgscollege Linköping

Fokusgruppen består av fem personer som kommer från kompetensutvecklingsinstitutet,

Kommunal, Kunskapstorget, Birgittaskolan och omsorgskontoret. Gruppen består av

utbildare, facket, två studie- och yrkesvägledare och en chef.

Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta:

Teknisk och medicinsk utveckling

Möjlighet

Utmaning

Mer utvecklade hjälpmedel, bättre

behandlingsmetoder, bättre läkemedel

Att man glömmer området för teknik

nya möjligheter – nya uppdrag

Opersonlig vård

Tekniken springer förbi etiken

Man lägger mycket på de anhöriga

Minskade ekonomiska resurser

Möjlighet

Utmaning

Bättre omfördelning av resurser

Slimmad organisation – arbetsmiljöbrister

Brist på personal

Valfrihet

Möjlighet

Utmaning

Fler vårdas hemma

Stora krav från vårdtagaren

Fler privata aktörer

Möjligheter att ha ett helikopterperspektiv

med många utförare som kommer och går

minskar

Små utförare har små resurser till

kompetensutveckling.

Fler äldre

Möjlighet

Utmaning

Ökad livslängd- friska år

Ökad livslängd – fler sjuka år

Äldres bättre ekonomi

Allt sjukare

Finns intresse och fokus på frågorna

”40- talisterna sporrar”

Stora krav från vårdtagaren

Mångfald

Möjlighet

Utmaning

Mångkulturell personal speglar samhället Många

utan

utbildning

Brister i svenska språket

Bristen på yrkesstolthet

Möjlighet

Utmaning

Grundutbildning ger grund för fortsatt

lärande

Anställningsförhållanden

Utvecklingsmöjligheter för medarbetare

Mycket kompetens som inte tas tillvara

Validering Ganska

kort

grundutbildning

Tillgång till information

Möjlighet

Utmaning

Kunniga krävande vårdtagare

Ökade krav från vårdtagare

Tillgång till information

brukare och vårdpersonalen

Önskebilden:

Det ska vara lätt att få kontakt med vården och göra enklare kontroller, ställa frågor och få

svar som ger en god trygghet.

Personlig vård som tar hänsyn till mina behov

Jämlikt förhållande mellan mig som brukare och vårdpersonalen

Alla medarbetare förväntas och har möjlighet att delta i utvecklingen. Varje verksamhet har

en plan för den kompetensutveckling som behövs.

Kunna välja var jag vill bo och vilken hjälp jag vill ha och vem som hjälper mig.

Goda möjligheter till aktiviteter fysiska, kulturella, sociala, resor. Trygghet, god hygien,

smärtfrihet, god service och god mat.

För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder:

Fler privata aktörer 2025

Mer öppen vård som jobbar med förändringar

Öppna kvalitetsjämförelser

Utbildningen ska hänga ihop med yrkeslivet, verksamheten, lagar, direktiv.

Lärare är ute och jobbar med att jobba med både kompetensutveckling.

Validering

Visionära yrken

Personalen inom vården behöver ha en bra helhetsbild. Ökat krav på vad andra kan, runt

omkring. Att se sin egen roll i förhållande till andra. Kundperspektiv! Serviceinriktad.

Pedagogisk kompetens för att få mer jämlik förhållande.

Bredare yrkesroller kommer att behövas. Äldreomsorg är bredd.

Mer omvårdnadskunskap!

Kunskapen – man ställer större krav på varje enskild yrkesgrupp. Kunskap om vad man gör

när man inte vet. Söka information.

6.3 Vård och omsorgscollege Norrköping

Deltagare är PUFF enheten, Tankerum, två personer från Sjuk- och Hemvårdsteamet,

handikappomsorgen, strokeenheten, praktiksamordnare samt GRB. Gruppen består av: en

utbildningsledare, två enhetschefer, en undersköterska, en vårdare, en sjuksköterska och en

praktiksamordnare.

Teknisk och medicinsk utveckling

Möjlighet

Utmaning

Bättre hjälpmedel

Tekniken ersätter människor

Fler unga kan teknik

Minskade ekonomiska resurser

Möjlighet

Utmaning

Alternativa finansieringsformer Nerdragningar

Effektiviseringar

Förändrade arbetstider

vården

Pengar styr vad man får

Segregation och utsatthet

Kortsiktigt

tänk

Valfrihet

Möjlighet

Utmaning

Personligt utformad

Stora krav från vårdtagaren

Fler privata aktörer

Arbetstider

Ökat brukarfokus

Bredare kompetens krävs

Anpassad äldre omsorg – självstyrd

Fler valmöjligheter för brukare

Flexibel/icke byråkrati

Lättillgänglig

Eget val av boende

Fler äldre

Möjlighet

Utmaning

Konstruktiv personal

Bredare kompetens krävs

Anpassade utbildningar – möta behov

Mindre brukar fokus

Bredare kompetens – högre status

Kompetensbrist

Frisktänk istället för Vårdtänk

Svårt sjuka ökar

Samverkan mellan olika vårdenheter

Ökat vårdbehov

Nytänkandet Fler

multisjuka

Önskebild

Tillgång till personlig assistent

Val av boende

Sjukvård i hemmet

Personalen som jobbar i hemmet måste ha bredare kompetens

Tekniken - kunna se sin doktor via dator eller liknade, kunna ha personlig kontakt med hjälp

av tekniken

Mer tid att ägnas sig åt brukaren och även hela familjen

Välkända ansikten

Flexibilitet

Bättre kontinuitet

Tillgänglighet

Aktiviteter – det sociala livet

Tillgång till en livscoach/kontaktperson

Professionellt bemötande

Valfrihet

Att personalen har tillgång till professionell handledning

Hjälpmedel