Anteckningar från möte i Gymnasienätverket

1

Gymnasienätverket Göteborg 29 december 2014

Anteckningar från möte i Gymnasienätverket

Plats: Hotell Riverton, Stora Badhusgatan, Göteborg Ledamöter

Gymnasienätverket

Namn Kommun

Karl-Olof Petersson, Ordförande Partille

Vakant Ale

Maria Lissmatz Alingsås

Kristina Bergman Alme Göteborg

Vakant Göteborg

Reinhold Svensson Göteborg

Ingela Linzie/suppl. Victoria Claesson Göteborg, Lindholmen

Egil Gry Härryda

Christer Hagman Kungsbacka Jenny Larsson Kungsbacka Stefan Wigren Kungälv

Göran Careborg Lerum

Carl Nyström Lilla Edet

Urban Göransson Mölndal

Susanne Krook Partille

Lena Almqvist Stenungsund

Katarina Lindgren Öckerö

Margaretha Allen, Sekreterare GR

Ärendelista:

OMVÄRLDSBEVAKNING

1. Aktuellt kring aktivitetsansvaret och elevfrånvaro mm

Sabina Svahn, GR informerade om läget kring framtagning av gemensamt IT-stöd med i första hand utgångspunkt i det kommunala aktivitetsansvar som införs 150101.

Hemkommunen levererar idag statistik till SCB. Registren används framförallt för dokumentation. Nytt i juridiken är också att betydande frånvaro ska rapporteras till

2

hemkommunen. Det nätverk som har förberett inför kommande lagändringar är GRA-nätverket. För många kommuner/regioner innebär de kommande skyldigheterna rejäla utmaningar. Det gäller att inte överadministrera.

GR står väl rustat i och med att verktyget GRUUS har funnits i många år. Detta IT-stöd innehåller bara viss statistik dock.

GR har undersökt hur det ser ut på marknaden när det gäller andra IT-stöd. Det finns andra system som hanterar IKE men inte KAA och system som hanterar KAA men inte IKE. Bland de senare finns ett system som utvecklats i Trelleborg.

GR behöver däremot ett samordnande system. Eftersom GR nu har ett alldeles nytt antagningssystem så vägs alternativet att utveckla själv in. Det finns mandat för att inleda en upphandlingsprocess. Optimalt ska det gå att koppla ihop ett IT-stöd med de olika elevregistreringssystemen.

Målbilden är att kunna ge tillförlitlig och aktuell info till kommun om t ex elevförändringar och elevövergångar. Betyg kan vara en annan del i ett IT-stöd.

Hemkommunen ska kunna följa en elev. Just nu diskuteras frågan: Vad är betydande frånvaro?

Uppdrag till Gymnasienätverket: Att tillsammans med GRA-nätverket i en arbetsgrupp definiera begreppet betydande frånvaro.

Utanförskapsfrågan kommer att ha stor dignitet framöver och erfarenhetsutbyte sker bland annat med Kommunerna i Stockholms län och kommunförbundet Skåne.

Samverkansavtalet för gymnasieskolan styr en hel del när det gäller hur och vad som ska rapporteras mellan kommunerna. I GR-kommunerna ser det olika ut vem som har

uppgiften/mandatet att rapportera. Diskussion:

Kungälv: Vem kan ta emot info? Är det Skolkontoret eller rektor?

Svar: Kommunerna bör upprätta lista lokalt, regionalt och på webb. Någon måste läsa av verktyget.

Lerum: Skulle det kunna vara den som har aktivitetsansvaret?? Göteborg har kommit långt i arbetet.

Nationellt har det kommit sena anvisningar om hur detta ska gå till och vad som ska rapporteras in. Man har påbörjat arbetet nu.

Beslut: Frågan bör tas upp på nästa gemensamma möte med gruppen för fristående

gymnasieskolor.

Utbildningschefsgruppen har vid sitt möte 141205 behandlat frågan om ett system som också kan hantera underlag för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor. Förbundsstyrelsen har rekommenderat övergång från två avstämningstillfällen till fyra och gradvis till månadsvis avstämning vilket också har avtalats i det nya

samverkansavtal som gäller 2015/2016-2018/2019. Månadsvis avstämning kan först ske då det finns ett IT-system som kan underlätta framtagningen av aktuellt underlag.

3

2. Föregående mötes anteckningar Anteckningarna lades till handlingarna.

3. Skolverkets rapport och statistik i Siris

Efter gymnasieskolan – hur ser etableringsgraden och graden av studerande ut efter 1, 3

och 5 år på kommun och programnivå inom GR? Reflektioner om resultatet

-Hur står vi oss i förhållande till riket och Västra Götalandsregionen? -Hur ser det ut på samma program i olika kommuner?

-Vilka slutsatser kan vi dra av detta?

Diskussion fördes om utskickat material. Deltagarna önskade få de sammanställda kommunblanden utskickade.

Beslut: Kommunbladen skickas ut till respektive deltagare i nätverket. 4. Vad vet vi om de nationella programmen – Rapport från Skolverket

Hur väl stämmer det som konstateras i den nationella rapporten med hur det ser ut i GR? HEMLÄXA: Läs in rapporten till nästa möte. Då diskuterar vi hur vi ligger till utifrån denna rapport. Hur jobbar vi vidare med innehållet i rapporten framöver i GR?

5. Yrkesprogramsutredningen – Hur tänker utredningen om framtidens yrkesutbildning?

Utredningens huvudsekreterare informerade om utredningens uppdrag. Amelie von Zweigbergk i webbsändning med efterföljande diskussion. Utredningen gör i stort sett en helöversyn av programutbudet inom yrkesprogrammen. Utredningens resultat kan få effekter på gymnasieutbudet men även vuxenutbildningen framöver. Beroende på det politiska läget kan utredningen få tilläggsuppdrag eller inte. Se webbsändningen.

http://www.teknikcollege.se/teknikcollege-rikskonferens-2014/

6. Senaste nytt från SKLs gymnasiekonferenser – Vad är på gång nationellt och hur möter vi det gemensamt?

Beslut: Lista de viktigaste punkterna och skicka ut.

Resurstilldelning

-

Kommuner ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

Förklara hur man har beaktat de socioekonomiska faktorerna när man har fördelat resurser.

Karriärtjänsterna

- Bidragsåret följer läsåret

- Icke legitimerade som undervisar på utrikiska

- Slå ihop löneökningen för förstelärare och lektorer

- Extra bidrag i utanförskapsområden (grundskola och förskoleklass)

Tillsyn mm

Resultat av friskolekommitténs arbete. Gäller både kommuner och friskolor.

Detta gäller om Skolinspektionen konstaterar allvarliga brister.

- Lärarresurserna ska analyseras vid allvarliga brister

- Föreläggande kan omfatta förändringar i lärarresurserna (Här behövs det fler lärare t ex)

- Vite det normala vid föreläggande (allvarliga fleråriga brister leder till vite direkt)

- Grunden för en ”konsumentdatabas”

4

Fristående skolor

- Samråd med kommunen mellan godkännande och start

- Etableringskontroll

- Kommunens rätt till insyn

- Snabbspår för ansökan vid konkurs

- Komma igång inom två år

Aktivitetsansvaret

- Grundtanken är att de individuella insatserna ska syfta till utbildning för eleven. Fullfölja,

återuppta eller börja.

Legitimation och behörighet

- Skilj mellan begreppen legitimerade och behöriga. Det finns bara en legitimerad. Man kan

aldrig vara behörig om man inte är legitimerad. Tidigare var det arbetsgivaren som avgjorde

detta. Det som Skolverket har skrivit in i legitimationen är vad som gäller.

Har man ännu inte fått sin legitimation så är man inte behörig. Man kan använda en sådan

lärare enligt övergångsreglerna.

- Introduktionsperioden försvinner inte men den ändrar karaktär. Introduktion i yrket med en

mentor och utvecklingssamtal. Skyldighet för huvudmannen. Första anställning inom ramen

för den behörighet man har. Inte om man anställs trots att man inte har behörighet. Gäller

endast nyanställda.

Stöd och åtgärdsprogram 140701 nya regler

Risk att inte nå målen i en kurs i gymnasieskolan. Lärarens skyldighet att individualisera t ex.

- Extra anpassning inom ramen för den ordinarie undervisningen

- Om ej räcker, anmäls till rektor som måste utreda

(Om det inte går eller redan från början, då dras processen igång och går till rektorsnivå och

rektor avgör hur omfattande det ska vara. Omfattningen styrs av syftet)

- Om särskilt stöd behövs, besluta åtgärdsprogram (eller om det inte behövs särskilt stöd,

läraren ska ha stöd) inte besluta om åtgärdsprogram

- Behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses (Analys av stödbehov, Diagnos är inte

tillräckligt. Analysen kan bygga på en diagnos men ska gälla Kalle där han riskerar att inte nå

målen) Åtgärder, tidpunkter, vem som ansvarar. Bara det som skolan sätter in ska vara med i

åtgärdsprogrammet. När ska det följa upp och kontrolleras?

- I gymnasiet kan man byta ribba eller ta bort ribba. Byte av studieväg eller reducerat program

Fjärde tekniskt år i gymnasieskolan

Gymnasial lärlingsanställning, (särskild lag 2014:421)

Tvåpartsavtal mellan elev och arbetsgivare

- Utbildningskontraktet är trepartsavtal

- Ej rätt till semester

- Undantagna LAS

- Anställningen upphör senast när APL enligt utbildningskontraktet avslutas

- Om ej lärlingsanställning, ej arbetstagare trots utbildningskontrakt

- Kostnadsersättning, särskild förordning (2013:1121)

Gymnasieskolan

- Modersmål

- Avslutande av utbildning i förtid (fyra veckor). (Inte kommit efter ett par dagar första

terminen) Har eleven väl börjat är det fyraveckorsperioden som gäller.

5

- Deltagande i nationella prov

- Statsbidrag till sommarskolor

IDÉ- OCH ERFARENHETSUTBYTE 7. Vårens mötestider Torsdag 26/2 13-16

Fredag 17/4 9.00-12.00 (med fristående gymnasieskolor) Måndag 8/6 9.00-12.00

8. Kurser som riskerar att ”krocka” i elevers examensbevis – exemplet ämnet Trä En medlemskommun har inkommit med rekommendation om försiktighet vid utläggning av kurser i en elevs studieplan. Bakgrunden är att det finns kurser som inte samtidigt får förekomma med betyg i examensbeviset.

UPPDRAG FRÅN UC

9. På väg mot månadsvis avstämning – två tillfällen hösten 2015 Från Gymnasieekonomnätverket och Utbildningsgruppen informeras om att

avstämningstillfällena dubbleras från höstterminen 2015. Förslag på exakta datum tas fram under våren.

10. Avstämning kring asylsökandes skolgång – vad har hänt sen sist och vilka förslag kan vi gå vidare med till UC?

Rapport från Introduktionsprogramsgruppen och Gymnasieekonomnätverket lämnades. Frågan diskuteras också i Skolekonomnätverket.

De två förslag som diskuteras just nu är behovet av ett regionalt pris för interkommunal ersättning samt om det ska tas fram en rekommendation om att det är

anvisningskommunen som återsöker medel från Migrationsverket. Frågan är komplex.

REGIONGEMENSAMMA SATSNINGAR OCH UPPDRAGSFÖRSLAG TILL UC

11. Hur bygga in intresseanmälan om modersmål och moderna språk i Indra 2? Exemplet Kungälv

Gymnasieantagningen önskar feed back från Gymnasienätverket gällande modersmål och moderna språk i Indra 2. Göteborg får till exempel problem med sina grupper utifrån hur eleverna väljer, hur syv informerar och om eleven gör omval. Det är komplicerat att uppskatta behoven av lärare med rätt kompetens.

Ska listen i Indra 2 t ex innehålla både individuellt val och språkval med många olika alternativ?

Nätverket påpekade att det är viktigt att det framgår att det inte är ett val utan en intresseanmälan.

12. Gemensamma gymnasiet 2015

Insamling av behov av gemensamma kurser

Fredric Alvstrand handlägger efter att Ingrid Sigström har lämnat över. Fredric

informerade om att han har skickat ut en inventering om vem som kan erbjuda kurser på kvällstid inför hösten 2015. Idag erbjuds och genomförs framförallt Japanska i olika steg.

6

Det utbud som ligger efter kl. 17.00 med Språkcentrum som sammanhållande kan också ingå i Gemensamma gymnasiet. Inga ytterligare behov lyftes under mötet.

13. Gemensam antagning till fjärde året på Teknikprogrammet?

Diskussion om möjligheten till gemensam antagning genomfördes. När Skolverkets beslut finns återstår det att se om det kommer att finnas anordnare redan hösten 2015.

14. Information om gemensamt upphandlat verktyg för att testa inom IM språkintroduktion och IM yrkesintroduktion

Informerades kort om att vuxenutbildningsnätverket har genomfört en regional upphandling via GR av ett verktyg för att texta nivåer i t ex svenska och matematik. Verktyget kan även användas av gymnasieskolan som då ropar av via respektive vuxenutbildning.

En fråga ställdes om en skola kan använda detta verktyg för att även texta elever som börjar i år 1. Det är oklart, men företaget kommer till Göteborg för att informera i början av februari.

15. Busringningen Sam Nilsson Till nästa möte.

16. Elevhälsan – System för detta? Till nästa möte.

17. Central rättning av prov Till nästa möte.

18. Kompetensbehov hos den som undervisar i specialidrott

Claes Annerstedt från Göteborgs Universitet besökte nätverket. Han genomför en utredning om hur kommunerna ser på behovet av lärare med pedagogisk utbildning i specialidrott. Nationell pågår diskussioner om hur kraven ska se ut. Idag undervisar många gånger duktiga tränare i kurserna.

Diskussion genomfördes om för- och nackdelar med att kräva pedagogisk utbildning. En risk som framfördes är att det i framtiden inte går att rekrytera lärare om kraven är för höga. Det kan också vara svårt att få in de ”bästa” tränarna som verkar vid en viss tidpunkt om kraven är för höga. Samtidigt är det av vikt att personerna har relevant pedagogisk kompetens för uppdraget. En del tränare utbildar sig inom sektorns egna utbildningssystem. Kan det gå att validera mot det akademiska systemet?

En annan tanke är att lärare som utbildare sig inom idrott och hälsa skulle kunna välja att specialisera sig mot just gymnasieidrott. Det kanske skulle leda till högre kvalitet. En annan variant är att utveckla och ge en kurs vid universitetet som är

kompetensutvecklande för redan verksamma.

Claes Annerstedt tackade för möjligheten att lyssna av nätverkets synpunkter.

Ordföranden tackade nätverket för ett gott samarbete och önskade god jul och ett gott nytt år. Sekreteraren tackade ordföranden och önskade sammaledes.

7

Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverket möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.GRkom.se/Utbildning.

/Margaretha Allen Sekreterare