Villkor och visioner
Kartläggning av litteraturen på Gotland
Vad är litteratur?
Kort svar: Vårt kollektiva omedvetna. Förbindelsen mellan då och nu.
Långt svar: Jag gillar att tänka mig litteraturen som en stor damm. Poängen är inte att simma i land så fort man har dykt ned i den, utan att stanna i vattnet, att som Keats en gång beskrev det, njuta av dess förnimmelse och uppleva det.
Innesluten av språket och bortom det.
Ulrika Kärnborg, Vad är litteratur och 100 andra jätteviktiga frågor, Bokförlaget Langenskiöld, 2011
©Region Gotland 2020
Fastställd av regionstyrelsen
Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Daum 2020-09-10
Ärendenr RS 2020/452 Version [1.0]
Org nr 212000-0803
Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se
Extern utredare: Maria Molin Handledare:
Cecilia Herdenstam, biblioteksutvecklare, Gotlands länsbibliotek
Katarina Petersson, samordnare litteraturen som konstform, Almedalsbiblioteket
Innehåll
1. Inledning . . . 6
1.1 Syfte . . . 6
1.2 Genomförande . . . 6
1.3 Kartläggningar i andra regioner och län . . . 7
2. Det regionala kulturuppdraget . . . 8
2.1 Kultursamverkansmodellen . . . 8
2.2 Det regionala litteraturuppdraget . . . 8
3. Regional kultur på Gotland . . . 10
3.1 Regionala kulturinstitutioner . . . .10
3.2 Regionala kulturkonsulenter . . . .11
3.3 Regionala kulturstöd, priser och stipendier . . . .12
3.4 Regional biblioteksverksamhet – Gotlands länsbibliotek . . . .12
3.5 Det regionala litteraturuppdraget på Gotland . . . .13
4. Kartläggning av litteraturområdet på Gotland . . . 14
4.1 Enkätundersökning, de litterärt verksamma . . . .14
4.1.1 Utgivning . . . .15
4.1.2 Inkomster . . . .16
4.1.3 Regionala stödformer . . . .17
4.1.4 Tjänster . . . .18
4.1.5 Nätverk . . . .19
4.1.6 Samverkan . . . .20
4.1.7 Vad saknar de litterärt verksamma på Gotland? . . . .20
4.1.8 Prioriteringar . . . .21
4.2 Frågor till övriga litterära aktörer . . . .22
4.2.1 Förlag . . . .22
Fornsalens förlag . . . .22
Eddy .se . . . .22
Bokprojektet: Preposition, Krilon förlag, Gotlandica förlag . . . .22
Det var en gång förlag . . . .23
Arkivcentrum Gotland: Regionarkivet och Riksarkivet/Landsarkivet i Visby . . . .23
4.2.2 Bokhandlare och antikvariat . . . .24
Wessman & Pettersson . . . .24
Hemse Krut & Pappershandel . . . .25
Antikvariat Perssonligt . . . .25
Antikvariat Drotten . . . .26
Pangloss antikvariat . . . .26
4.2.3 Skrivutbildningar . . . .27
Folkhögskolan . . . .27
Uppsala universitet, Campus Gotland . . . .28
4.2.4 Skrivtävlingar . . . .28
4.2.5 Studieförbund . . . .30
4.2.6 Föreningar . . . .31
4.2.7 Litterära sällskap . . . .31
4.2.8 Folkbiblioteken . . . .32
4.2.9 Östersjöns författar- och översättarcentrum . . . .36
4.2.10 Litterära scener . . . .37
4.2.11 Nyhetsredaktioner . . . .38
5. Sammanfattande diskussion . . . 40
6. Förslag på insatser för att främja litteraturen på Gotland . . . 42
7. Referenser . . . 45
Tryckta källor . . . .45
Otryckta källor . . . .45
Bildförteckning . . . .45
8. Bilaga . . . 46
Enkätfrågor till litterärt verksamma på Gotland . . . .46
1. Inledning
Det litterära fältet har många aktörer på Gotland;
professionella utövare, semiprofessionella, amatörer, förmedlare och mottagare. Bibliotek, studieförbund, litterära sällskap, bokhandlare och antikvariat förmed- lar litteratur och främjar läsandet. Förlag, föreningar och hembygdsförbund ger ut litteratur. Här finns en skrivutbildning och en centrumbildning. Det finns gott om aktörer men det saknas strukturerade samar- betsformer och en regional strategi för konstområdet.
När kultursamverkansmodellen sjösattes ingick inte litteraturområdet från början. Hösten 2013 fattade riksdagen ett beslut som innebar att litteratur- och läsfrämjande blev ett område inom samverkansmo- dellen, dock utan att det statliga anslaget till regional kulturverksamhet tillfördes nya medel.
På Gotland ansvarar länsbiblioteket för litteraturom- rådet i samverkan med andra. Punktinsatser har gjorts men eftersom inga medel eller personalresurser finns till området har ingen löpande strategisk verksamhet bedrivits.
För att stärka litteraturens ställning och utveckla en långsiktig strategisk plan för området behövs en kartläggning av aktörerna och deras behov samt litte- raturens villkor på Gotland. Region Gotland behöver undersöka hur litteraturområdet kan ta plats i samver- kansmodellen och hur strategier för området kan se ut.
Kartläggningen ska fungera som ett underlag till den nya kulturplanen för Region Gotland.
1.1 Syfte
Enligt Region Gotlands kulturplan 2017-2020 ska en utredande kartläggning av litteraturområdet göras som innefattar en inventering av aktörerna och deras behov. Detta underlag ska användas för att synliggöra förutsättningarna för det litterära fältet på Gotland
och ge förslag på hur regionen kan medverka till att främja området. Kartläggningen ska fungera som ett underlag till strategiska beslut för litteraturområdet inom kultursamverkansmodellen.
1.2 Genomförande
Gotlands länsbibliotek genomförde under vintern, no- vember 2019 – januari 2020 en kartläggning av litterära aktörer och litteraturområdet på Gotland. Som en del av denna kartläggning skickades en enkät ut till de litterärt verksamma på ön: författare inom skön- och facklitte- ratur, litterära redaktörer, dramatiker, manusförfattare, översättare, illustratörer, serieskapare, formgivare och kulturjournalister/skribenter. Det var inte möjligt att nå alla litterärt verksamma, eftersom det inte finns någon förteckning över dem, men utredaren har försökt nå så många som möjligt, som får representera målgruppen för enkätundersökningen. Enkäten skickades till ca 80 litterärt verksamma på Gotland, dels direkt från utredaren och dels via yrkesförbunden Författarförbundet, Drama- tikerförbundet, Svenska Tecknare och Författarcentrum Öst, som skickade vidare enkäten till sina medlemmar som är folkbokförda på Gotland. Svaren i enkätunder- sökningen är anonyma och har hanterats konfidentiellt.
Enkäten öppnade den 4 december 2019 och stängde den 23 december 2019. Antalet svar som kom in under dessa
dagarna före jul kan ha bidragit till att antalet svar inte blev större, men det är ändå ett godtagbart underlag för rapporten.
Kartläggningen av litteraturområdet på Gotland består även av intervjuer med andra litterära aktörer på Gotland.
Även bland dessa gjordes ett urval som fick representera respektive område. Kartläggningen är därmed inte hel- täckande, även om utredaren försökt att nå så många som möjligt. Frågor till dessa bokförlag, bokhandlare, antikvariat, skrivutbildningar, studieförbund, fören- ingar, litterära sällskap, folkbibliotek, litterära scener och nyhetsredaktioner formulerades utifrån var och ens specifika område. Frågorna skickades via mejl, på grund av begränsningen i tid, men de aktörer som uttryckte att de hellre ville ses för ett möte, fick besvara frågorna under en intervju. Några av aktörerna valde att inte svara på frågorna.
De inkomna enkätsvaren från de litterärt verksamma respondenterna och svaren från övriga litterära aktö- rer har sammanställts och presenteras och analyseras i
1.3 Kartläggningar i andra regioner och län
Under 2010-talet har ett flertal litteraturkartläggningar genomförts runt om i landets län och regioner, som en följd av riksdagens beslut att inkludera litteratur- och läsfrämjande som ett område inom kultursamver- kansmodellen tillsammans med den regionala biblio- teksverksamheten. Dessa kartläggningar ser olika ut beroende på olika uppdrag och förutsättningar. Några av dem fokuserar på författarnas levnadsvillkor, några på att lyfta litteraturen som konstform på regional nivå, medan andra inriktar sig på läsfrämjande. Några utgår från stora regioner med flera städer, andra från mindre län med glesbygdsperspektiv.
De flesta kartläggningarna avslutas med utvecklings- förslag inom litteraturen i det aktuella området. Det handlar om att stärka litteraturen på olika sätt genom förslag på att till exempel utveckla professionella litte- raturkonsulenttjänster, litteraturhus och mötesplatser, litteraturprogramverksamhet och samverkan på regional nivå. Inför denna kartläggning av litteraturens villkor på Gotland har utredaren läst andra litteraturkart- läggningar, som varit ett stöd i arbetet med rapporten.
2. Det regionala kulturuppdraget
2.1 Kultursamverkansmodellen
Den statliga styrningen av regional kulturverksamhet utgår från nationella kulturpolitiska mål: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
Kultursamverkansmodellen infördes 2011 efter ett förslag i Kulturutredningen (SOU2009:16). Syftet med samverkansmodellen är att öka utrymmet för regionala prioriteringar. Det statliga regionala kultur- stödet fördelas nationellt av Kulturrådet. Resurserna fördelas sedan lokalt i samråd med kommuner, det professionella kulturlivet och civilsamhället inom respektive region med stöd av mål och strategier i de regionala kulturplanerna.
Kultursamverkansmodellen innefattar sju områden:
1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet
2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
3. 3. biblioteksverksamhet och läs- och litteratur- främjande verksamhet
4. professionell bild- och formverksamhet 5. regional enskild arkivverksamhet 6. filmkulturell verksamhet
7. främjande av hemslöjd
2.2 Det regionala litteraturuppdraget
Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU2012:65) föreslog att läsfrämjande och litteratur ska vara en del i de regionala kulturplanerna som tas fram inom ramen för kultursamverkansmodellen. Syftet var att stärka folkbibliotekens och andra lokala och regionala aktörers utvecklingsarbete på läsfrämjande- och littera- turområdet. I propositionen Läsa för livet (2013/14:3) formuleras de nationella målen för läs- och litteratur- främjande: Alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. För att nå det övergripande målet ska statens samlade insatser syfta till att läsförmågan förbättras jämfört med i dag, fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skön- litteratur, och att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag.
Hösten 2013 fattade riksdagen beslutet att innefatta litteratur- och läsfrämjande som ett område inom samverkansmodellen tillsammans med den regionala
biblioteksverksamheten, dock utan att nya statliga medel tillfördes. Regionernas satsningar på området har istället finansierats dels med egna medel, dels med hjälp av Kulturrådets bidrag till läs- och litteratur- främjande verksamhet och det bidrag till utvecklings- verksamhet som Kulturrådet fördelar inom ramen för samverkansmodellen.
Statens Kulturråd, som har ett ansvar för den statliga litteraturpolitiken, använder oftast läs- och litteratur- främjande som ett enda begrepp men har också försökt skilja på begreppen. Man talar i det sammanhanget också om att främja litteraturen som konstform. Man kan säga att litteraturfrämjande handlar om att stärka de aktörer som arbetar med produktion och distribution av litteratur, att öka deras synlighet och tillgänglighet samt säkra talangutveckling och återväxt. Läsfrämjande handlar om att stärka allmänhetens möjligheter att ta del av litteratur, att ta bort hinder för läsning och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet.
Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) särskilt främja läsning och tillgång till litteratur och har av tradition arbetat länge med olika metoder för läsfrämjande. Folkbiblioteken tillgängliggör litteratur för invånarna men arbetar sällan strategiskt med lit- teraturen som konstform. Att främja litteraturen som
konstform kräver andra insatser än vad som ryms i uppdraget för folkbiblioteken och den regionala bibli- oteksverksamheten. Det regionala litteraturuppdraget fyller detta tomrum och kan bidra till att samordna, synliggöra och stötta aktörer och infrastrukturer på området.
3. Regional kultur på Gotland
Gotland är den minsta regionen i Sverige och är sedan 2011 med i kultursamverkansmodellen. Till skillnad från andra regioner består Region Gotland bara av en kommun. Det innebär att regionen är huvudman både för den regionala och primärkommunala kulturverk- samheten. Ansvaret för de kulturpolitiska frågorna ligger sedan 2018 på Regionstyrelsen. En kultur- och fritidsberedning ersatte kultur- och fritidsnämnden.
På förvaltningsnivån hanteras kulturfrågorna inom avdelningen för kultur och fritid som är en del av Regionstyrelseförvaltningen. Inom avdelningen finns fritidsenheten, kulturenheten och biblioteksenheten.
Kulturenheten driver frågor kring kulturutveckling
och arbetar mer operativt. Här finns delar av konsu- lentverksamheten, stöd till kulturorganisationer och kulturarrangemang, barn- och ungdomskultur, den offentliga konsten och samordningen av Skapande skola. Vid sidan av enheterna, direkt underställda av- delningschefen, finns en kulturstrateg som bland annat ansvarar för arbetet med kultursamverkansmodellen, en biblioteksutvecklare från länsbiblioteket och en fritidsstrateg. De har också rollen att stötta avdelnings- chefen i det långsiktiga strategiska arbetet. Nuvarande kulturplan för Gotland gäller för perioden 2017-2020.
Arbetet med en ny kulturplan för åren 2021-2024 pågår när denna rapport skrivs.
3.1 Regionala kulturinstitutioner
De regionala kulturverksamheter som får stöd genom kultursamverkansmodellen är Gotlands Museum, Gotlands Musikstiftelse, Länsteatern på Gotland, Gotlands länsbibliotek och Film på Gotland. Det re- gionala uppdraget innebär att institutionen inom sin
konstform och sitt verksamhetsområde ska tillgäng- liggöra sin verksamhet regionalt, vara en möjliggörare för Gotlands övriga aktörer samt sörja för att verksam- heten håller hög kvalitet och bidrar med konstnärlig utveckling och förnyelse.
3.2 Regionala kulturkonsulenter
Det finns sju kulturkonsulenter inom sex kulturområ- den på Gotland: en danskonsulent, en filmkonsulent, en konstkonsulent, en kulturarvskonsulent, en scen- konstkonsulent samt två slöjd- och formkonsulenter.
Kulturkonsulenterna möts regelbundet i RFKU (Re- gionalt forum för kulturutveckling) tillsammans med regionens kulturstrateg, länsbibliotekets biblioteksut- vecklare samt chefen för Kulturskolan.
Under 2019 gjorde Peter Almerud en översyn av kul- turkonsulentverksamheten på uppdrag av Region Gotland. Uppdragets övergripande fråga var om de resurser regionen lägger på konsulenterna gör bäst nytta där de är eller om de kan disponeras på ett helt eller delvis annat sätt. Utredaren skulle bl.a. analysera effekterna av nuvarande organisation för konsulenterna, se över huvudmannaskapet och hur man kan skapa gemensamma strukturer och samordning, förtydliga konsulenternas roll och arbetsuppgifter, föreslå en organisation som optimerar effekter av satsade medel.
I sistnämnda punkt ingår också att behandla frågan om fördelningen mellan de olika konsulentområdena är den bästa.
Översynen utmynnade i ett stort antal förslag, där några sammanfattas här:
• Att konsulenttjänsterna fördelas så att varje kul- turområde – bildkonst, dans, film, kulturarv, litteratur, musik, slöjd och teater – får en halv konsulenttjänst och att konsulenttjänsterna för dans och teater kombineras i en tjänst som scenkonsulent.
• Att konsulenterna även i fortsättningen har kul- turinstitutioner med en verksamhet inom deras respektive områden som huvudmän.
• Att främjandebegreppet även i fortsätt- ningen är en kärna i de strategier och upp- dragsbeskrivningar som ligger till grund för konsulentverksamheten.
• Att det inrättas ett råd för varje konsulentområde.
Dessa råd ska vara utrymmen för erfarenhets-, informations- och idéutbyte, att fortlöpande diskutera utvecklingen inom sina respektive om- råden och ha en central roll i den dialog som är en del av kulturplanarbetet liksom i arbetet med handlingsplanerna.
• Att regionen i samspel med aktörerna inom res- pektive område arbetar fram dokument som definierar konsulenternas uppdrag, strategierna
och arbete. Arbetet med att ta fram och följa upp strategierna och handlingsplanerna liksom att ad- ministrera råden bör vid sidan av rådgivning till professionella kulturutövare och föreningsliv vara kärnan i konsulenternas arbete.
Översynens förslag ska under 2020 bearbetas av tjäns- tepersoner till ett underlag för beslut i Regionstyrelsen om den framtida konsulentverksamheten.
3.3 Regionala kulturstöd, priser och stipendier
Kulturföreningar, kulturorganisationer och arrangörer kan ansöka om Region Gotlands verksamhetsbidrag, arrangörsbidrag, rabatterade resor, tryckningsstöd och stöd till filmproduktion. Flera kulturstipendier och priser delas också ut.
• Rabatterade resor med Destination Gotland via organisationer som erhåller någon form av kultur- stöd från Region Gotland.
• Arrangörsbidrag för en tidsbegränsad aktivitet i form av föreställningar, utställningar, konserter, seminarier eller dylikt, företrädesvis inom konst- arternas (scenkonst, bildkonst, litteratur, musik) eller kulturarvets område och som presenteras för en publik.
• Verksamhetsbidrag kan sökas av bidragsberätti- gade kulturorganisationer till den ordinarie verk- samheten. Stödet utgår för att bidra till att täcka organisationens löpande kostnader för sin verk- samhet, t.ex. lokalhyror, personal, medlemsvård och föreningsaktiviteter.
• Filmstöd till produktion av film, få tips och råd om att arrangera filmaktiviteter eller få kontakt med filmare, filmarbetare eller andra filmaktörer.
• Tryckningsstödet främjar utgivning av lokal litte- ratur och ges till tryckning av litteratur som i hu- vudsak handlar om eller vars innehåll har tydlig anknytning till Gotland. Ansökningarna bedöms
efter kriterier som litterär och dokumentär kvali- tet och tar även hänsyn till verkets allmänintresse och ämnes- och målgruppsspridning.
• Kulturarbetsstipendium för personer folkbokför- da på Gotland mellan 18 och 30 år som ska gå en konstnärlig utbildning eller är på väg att etablera sig inom det konstnärliga området.
• Rese- och vistelsestipendium i Tyskland för konst- närer bosatta/skrivna på Gotland med resestipen- dium, en månads vistelse i Tyskland, uppehälle samt boende och tillgång till ateljé.
• Vistelsestipendium i Frankrike för högskolestu- derande eller yrkesverksam inom konstnärlig eller kulturvetenskaplig disciplin samt bosatt/skriven på Gotland med en månads fri vistelse i en lägen- het med ateljé/arbetsrum.
• Region Gotlands kulturpris för en person som ut- fört en bestående kulturgärning i vid bemärkelse.
• Region Gotlands ungdomsledarpris delas årligen ut till en ideellt arbetande ledare som verkar inom föreningsdriven ungdomsverksamhet på Gotland.
• Lars Gullin-priset går till en musiker, komposi- tör eller arrangör som verkar i Lars Gullins anda.
Det delas ut av Lars Gullin Sällskapet i samarbete med Region Gotland samt Orkester Journalen och består av ett resestipendium samt medverkan i ett antal konserter.
3.4 Regional biblioteksverksamhet – Gotlands länsbibliotek
Gotlands länsbibliotek är en av de regionala kulturinsti- tutionerna och bedriver regional biblioteksverksamhet som enligt bibliotekslagen ska främja folkbibliotekens samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet (SFS 2013:801). Detta görs genom kompetenshöjande in- satser för personal och chefer, utvecklingsprojekt för kvalitets- och verksamhetsutveckling, nätverkande och samarbeten internt och externt. Länsbiblioteket driver även regionens taltidning för personer med läsnedsättningar. Länsbiblioteket och de primärkom- munala folkbiblioteken har båda Region Gotland som huvudman. De fast anställda på länsbiblioteket är en biblioteksutvecklare med huvudansvaret för verksam- heten och en taltidningsredaktör.
Länsbiblioteket är alltså en utvecklingsfunktion och har rollen att stödja folkbiblioteken. Det innebär också mycket kontakt med både den nationella nivån och andra regionbibliotek. Verksamheten bedrivs ofta i form av projekt och under åren 2018-2020 har länsbibliotekets och folkbibliotekens gemensamma utvecklingsarbete centrerats kring tre stora statliga projekt: Bokstart med medel från Kulturrådet, Digitalt först med medel från Kungliga biblioteket och Stärkta bibliotek med medel från Kulturrådet. För genomförandet har länsbiblioteket knutit till sig projektanställda projektledare.
• Bokstart är ett förvaltningsöverskridande språk- och läsfrämjandeprojekt med tidiga familjestöd- jande insatser som bygger på evidensbaserade metoder. Länsbiblioteket är projektägare, sitter i styrgruppen och handleder projektledaren.
• Digitalt först med allmänheten i fokus är ett na- tionellt kunskapslyft för folkbibliotekspersonal där de regionala biblioteksverksamheterna fung- erar som nav för kompetensutveckling. Läns- biblioteket handleder projektledaren som utför insatserna.
• Stärkta bibliotek är ett bidrag med syftet att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverk- samhet i hela landet. Folkbiblioteken på Gotland har tilldelats projektmedel för år 1, 2 och 3. Läns- biblioteket har fått tillskott i rambudgeten för att stötta folkbiblioteken i arbetet, sitter i styrgrup- pen och handleder projektledaren.
• Läsfrämjande för alla åldrar och prioriterade grupper är en viktig del i länsbibliotekets kon- tinuerliga utvecklingsarbete tillsammans med folkbiblioteken. Genom utbildningar och inspira- tionsdagar, nätverksträffar, möten och individuell konsultation förmedlas och diskuteras forskning, omvärldsbevakning och nya metoder på området med bibliotekspersonal och chefer. Nya verksam- heter eller projekt planeras och pågående verk- samheter utvecklas och förbättras tillsammans med folkbiblioteken. Länsbiblioteket samordnar ibland bibliotekens publika aktiviteter för barn och unga, till exempel under läslovet.
3.5 Det regionala litteraturuppdraget på Gotland
Region Gotland har inte definierat litteratur- och läs- främjande som ett eget konsulentområde utan Gotlands länsbibliotek ansvarar sedan 2015 för området biblio- teksverksamhet, läs- och litteraturfrämjande verksamhet.
Internt har man valt att separera läsfrämjandeområdet och litteraturområdet (t.ex. i kulturplanen) där läs- främjandeområdet hör till biblioteksverksamheten och litteraturområdet ses som ett eget område. De insatser som sker på läsfrämjandeområdet sker som en viktig del i biblioteksverksamheten i nära samarbete med folkbiblioteken och andra aktörer.
Länsbiblioteket har en anställd biblioteksutvecklare och eftersom inga medel eller övriga personalresurser finns till litteraturområdet har heller ingen löpande strategisk verksamhet bedrivits. En verksamhet som ändå kunnat bedrivas är administrationen kring det regionala tryckningsbidraget för litteratur utgiven av lokala författare. Länsbiblioteket samarbetar också med folkbiblioteken kring den årliga Gotlands bok- mässa med lokala utställare, författarframträdanden, föredrag, seminarier, m.m. Initiativ har tagits till att bygga upp ett nätverk för aktörer på området men ingen kontinuerlig verksamhet har hunnits med.
Peter Almerud beskriver sin syn på nuläget för littera- turområdet på Gotland i konsulentöversynen:
”Det finns alltså många aktörer på litteraturområdet, det finns ett embryo till ett litteraturnätverk och snart har man också en kartläggning av litteraturområdet på Gotland som ska vara utgångspunkt för arbetet med en strategi. Det finns därmed en grund, men det finns inte resurser för att utveckla arbetet med att främja litteraturen som konstform. Det saknas strukturer som samlar aktörer på litteraturområdet, det finns ingen litteraturkonsulent och det saknas kulturpolitiska strategier på området. Biblioteksut- vecklaren gör bedömningen att det skulle behövas
en litteraturkonsulent med lite verksamhetsmedel på halvtid för att formulera en strategi och initiera och utveckla olika aktiviteter.”
Om Almeruds förslag blir verklighet innebär det att litteraturområdet får en halvtidskonsulent och att ett litteraturråd inrättas bestående av de aktörer som har bidrag från Regionen, det vill säga Länsbiblioteket, Gotlands folkhögskola, Kulturskolan och Östersjöns författar- och översättarcentrum. De kan kompletteras med representanter för bokhandel, författare, förlag, studieförbund och arrangörer som är aktiva inom litteraturområdet.
4. Kartläggning av litteratur- området på Gotland
4.1 Enkätundersökning, de litterärt verksamma
Arbetsro, en inspirerande miljö, ett rikt kulturutbud, närheten till natur, läsekretsen och sociala kontakter, ett generellt stort intresse för lokalhistoria och kultur hos allmänheten samt många andra kreativt verksam- ma på ön. Det är några exempel på vad deltagarna i enkätundersökningen tycker är positivt med att vara verksam inom litteraturområdet på Gotland. Några nämner också ”det lokala sammanhanget i det lilla formatet”, bland annat att det är lättare att få upp- märksamhet i medier och synas i bokhandeln och att det är större chans att få föreläsa än i större samhällen och storstäder.
”Gruppkänslan på Gotland är bättre än på andra ställen, man blir lätt igenkänd. Själva Gotland har folk positiva upplevelser av, vilket spiller över på oss gotlänningar.”
”Jag gjorde ett ytterst medvetet val när jag flyttade hit från USA, eftersom mitt ämnesområde finns här och även min inspiration. Det är tydligt att gotlänningar är läsare och stödjer både sina bokhandlare och bibliotek.
Det finns också så många andra kreativa människor här, som gör det lätt att få vänner och känna sig hem- ma på ett konstnärligt plan.”
Bland de 48 respondenter som besvarade enkätun- dersökningen är den yngsta född 1990 och den äldsta 1932. De flesta är födda från 1970 till 1940-talen, det vill säga i 40- till 70-årsåldern i dag. 40 procent av dem som svarade är födda på Gotland. På frågan ”Vilken är din litterära verksamhet?” där flera svarsalternativ var möjliga, svarade drygt 40 procent att de är författare av facklitteratur för vuxna och nästan lika många att de är författare av skönlitteratur för samma målgrupp.
I denna fråga hade respondenten även möjlighet att lägga till en annan litterär verksamhet, och svaren som angavs i detta svarsalternativ var bland annat översättare, dramaöversättare, sångtextförfattare, korrekturläsare och förlagsredaktör.
De flesta angav att de enbart skriver på svenska, men 10 personer (20 procent) berättade att de även skriver på andra språk: engelska, tyska och gutamål. Hälften av de skrivande respondenterna uppgav att de blivit översatta till annat språk, flest till engelska, danska, norska, finska och tyska.
De litterärt verksamma möter främst sina läsare/publik här på Gotland (flera alternativ var möjliga) vid program på bibliotek, i bokhandeln eller i andra offentliga miljöer (ca 60 procent), på bokmässor och andra utställningar
(50 procent) samt på sociala medier (ca 40 procent).
12 procent har svarat att de möter sina läsare/publik vid uppdrag i skolor.
4.1.1 Utgivning
Även på frågan om vilka som ger ut respondenternas verk var flera svarsalternativ möjliga. Majoriteten har svarat ”förlag” som ett eller det enda svarsalternativet (67 procent). På den här frågan kunde man ange en annan utgivare, som inte fanns med som alternativ, och svaren som inkom där var bl.a. filmbolag, musik- förlag och radio.
Litteraturen (i vid bemärkelse, inkluderar även artiklar, m.m.) kommer främst ut i tryckt form (46 av de 48 respondenterna har angett att deras verk ges ut i
tryckt form, flera svarsalternativ var möjliga), därefter kommer digital form (17 personer har svarat detta), följt av ljudbok (8 av respondenterna). 7 av dem som svarat har angett annan form, däribland talbok, teaterscen, filmatisering, ljudinspelning (CD) och radio.
Om annat, specificera Journalist/skribent Illustratör/serieskapare/formgivare av litterära verk Litterär översättare Dramatiker/manusförfattare Författare vuxna facklitteratur Författare vuxna skönlitteratur Författare barn/ungdom facklitteratur Författare barn/ungdom skönlitteratur
7 (14,6%) 11 (22,9%) 8 (16,7%) 2 (4,2%) 6 (12,5%) 21 (43,8%) 19 (39,6%) 1 (2,1%) 10 (20,8%) Antal svar
Summa 85 (177,1%)
Vilken är din litterära verksamhet? (flera alternativ möjliga)
Om annan utgivare, specificera Tidning/tidskrift Egenutgivare Förlag
6 (12,5%) 16 (33,3%) 15 (31,3%) 32 (66,7%)
0 5 10 15 20 25 30 35
Antal svar
Summa 69 (143,8%)
Vilka ger ut dina verk? (flera alternativ möjliga)
4.1.2 Inkomster
De flesta av dem som svarat på enkäten arbetar med sin litterära verksamhet på deltid. Endast 7 st svarade att de arbetar heltid med detta. 11 st svarade att de delvis kan försörja sig på sin litterära verksamhet. 30 st svarade att de inte kan det.
Den vanligaste uppdragsgivaren för inkomster kopp- lade till den litterära verksamheten är förlagen, som 67 procent har svarat, följt av bokhandel och tidning/
tidskrift (båda knappt 30 procent). De som angett en annan uppdragsgivare än dem som fanns uppräknade som svarsalternativ har bl.a. svarat streamingtjänster, nätförsäljning, musikförlag, museer samt försäljning på bl.a. mässor.
På frågan ”Arvoderas uppdragen enligt ditt litterära yrkesförbunds rekommendationer?” svarade 40 pro- cent ja, 27 procent nej och 33 procent vet ej. Här hade respondenterna möjlighet att lägga till en kommentar, vilket flera gjorde. Många skriver att det är svårt eller i stort sett omöjligt att få betalt enligt yrkesförbundens arvodesrekommendationer, särskilt vid författarbesök och föreläsningar på bibliotek, skolor och föreningar.
Någon skriver att studieförbund arvoderar enligt re- kommendationen. En annan nämner att det varierar från att man förväntas ”ställa upp” gratis till att re- kommendationen accepteras.
”Förlagsavtalet bygger på Författarförbundets regler.
De uppdrag jag får som föreläsare är för skolor, biblio- tek m.m. och de har aldrig några pengar att tala om.”
”Det finns inte en chans att tillämpa Författarförbundets rekommendationer vid författarframträdanden eller liknande. 950 kr för en föreläsning är mitt normalpris.”
”I regel inte. Jag har en egen prislista för t.ex. bygdegår- dar, konstföreningar och senioruniversitetet, men den ligger långt under rekommenderad. I dagsläget 2 000 kr + moms för en timmes bildvisning och berättande.”
”Ofta lägre arvoden än rekommenderade för bokformgivning.”
”Ja, men arvodet motsvarar sällan den nedlagda tiden p.g.a. mycket administrationsarbete runt omkring.
Ibland är det svårt att få arvode enligt rekommenda- tionerna. Mitt intryck är att arvodena inte höjts under de 5 år jag arbetat med detta och att det blivit tuffare att överleva som frilans.”
Följdfrågan som ställdes i enkätundersökningen var om det händer att de gör uppdrag inom sin litterära verksamhet utan att få betalt alls. Där svarade 35 per- soner ja (73 procent), 11 personer nej (23 procent) och 2 (4 procent) svarade vet ej.
”Ön sjuder av berättelser som vill bli berättade, det är positivt. Det finns en stor efterfrågan från föreningar att jag ska komma och berätta, föreläsa om mitt skrivande. Det är likaså positivt. Men om jag skulle ta minimitaxa för Författarförbundet, 7 500 kr + moms, skulle jag inte få fler förfrågningar och inte komma ut och möta min publik. Därför säger jag ja, tar minimalt betalt och försöker sälja en och annan bok vid tillfällena.
Men jag har till och med fått skäll av föreningsaktiva för att jag vill ta betalt alls, också en så låg summa som 500 kr. ”Vi gör faktiskt det här IDEELLT, det borde du också göra”. Så vi lever i en konstig värld. Ingen skulle väl skälla på en hantverkare för att hen vill ha betalt för att göra sitt jobb? I fråga om ljudteknik är det särskilt absurt. Om jag ska ge mig ut och läsa något och det behövs ljudteknik så kostar tekniken oftast tre gånger så mycket som jag kan begära att få – även fast det inte skulle bli något jobb alls för ljudteknikern om jag inte hade skrivit något och ville komma ut och läsa.”
De flesta som svarat på enkäten har eget företag, 31 st.
5 st är anställda inom sin litterära verksamhet och 13 st har svarat ”annan verksamhetsform” och uppgivit skrivande som hobby/fritid, fast anställning inom ett annat yrke, egenutgivning men har inget företag, arvo- den av tidningar/tidskrifter, pensionär, fakturering via egenanställningsföretag samt timarvodering.
4.1.3 Regionala stödformer
På frågan ”Känner du till de regionala stödformerna för kultur som finns inom Region Gotland?” svarade 25 procent att de känner till tryckningsbidraget. 30 procent av respondenterna svarade att de känner till stöd till projekt, arrangemang samt stipendier, medan
drygt hälften svarade att de inte känner till dessa stödformer. De som angett att de känner till något av stöden fick följdfrågan: ”Har du fått del av något/
några av dessa regionala stöd?” Här svarade 60 procent ja och 40 procent nej.
Om annan uppdragsgivare, specificeraHögskola/universitetTidning/tidskriftStudieförbundFolkhögskolaFöreningTv/radio Skola (förskola, grundskola, gymnasium)ÖversättarbyråScen/teaterBokhandelBibliotek Förlag
8 (16,7%) 3 (6,3%) 14 (29,2%)14 (29,2%)32 (66,7%) 8 (16,7%) 5 (10,4%)8 (16,7%) 2 (4,2%) 1 (2,1%)4 (8,3%)0 (0,0%)4 (8,3%)
0 5 10 15 20 25 30 35
Antal svar
Summa 103 (214,6%)
Vilken uppdragsgivare är vanligast för inkomster kopplade till din litterära verksamhet?
(flera alternativ möjliga)
4.1.4 Tjänster
För att kunna se hur respondenterna använder tjänster såsom redaktör, formgivare, tryckeri, m.m.
i den litterära verksamheten, i allmänhet och lo- kalt, ställdes två frågor där den andra anger ”lokalt
på Gotland”. Ungefär hälften av dem som svarat att de använder sig av en viss tjänst i sin litterära verksamhet har också svarat att de använder den lokalt på ön.
4.1.5 Nätverk
En stor majoritet av respondenterna, 80 procent, svarar att de skulle ha nytta av ett nätverk för litterära aktörer verksamma på Gotland. Något som återkommer i flera kommentarer på denna öppna fråga är en gemensam digital plattform/mötesplats/förmedling som presen- terar Gotlands författarskap och ett urval av aktuell lokal litteratur, ett forum där man kan erbjuda och efterfråga litterära tjänster lokalt.
”Jag tror vi skulle kunna komma en liten bit på väg om någon instans tog ansvar för att fortlöpande hålla i en uppdaterad version av vad vi kan erbjuda. En hemsida öppen för alla, där vi presenteras var och en och med vad vi kan erbjuda. Ett lokalt litterärt smörgåsbord. Så att de som är intresserade i alla fall kan bilda sig en uppfattning om vad som finns på ön.”
Andra exempel på innehåll i nätverket är bl.a. bransch- diskussioner, utbyte av erfarenheter, tips på frilans- platser och kontakter med förlag, agenter, redaktörer, översättare och grafiska formgivare på ön samt utbyte av idéer. Att få kontakter med nya uppdragsgivare är något som flera framhåller som värdefullt i ett sådant nätverk, liksom samarbete kring marknadsföring och
distribution samt att skapa fler försäljningskanaler.
Regelbundna nätverksträffar där man kan få möjlighet att knyta kontakter och ge och få praktiska och ekono- miska råd och tips, om t.ex. arvoden, är ett önskemål hos flera av dem som svarat på enkäten. Någon nämner även att man i nätverket tillsammans kan arrangera workshops och publika evenemang.
”Träffar, helt enkelt. Gärna kopplade till Östersjöns författar- och översättarcentrums verksamhet, d.v.s.
att möta författare som vistas där. De har ibland upp- läsningar, men det är de gästande författarna som läser, inte vad jag har märkt några gotländska, vilket hade främjat utbyte.”
”Möjlighet till fortbildning genom workshops med inbjudna föreläsare från Svenska Tecknare eller Förfat- tarförbundet. Det allra häftigaste vore om det fanns en gemensam verkstad (som grafikverkstaden här i Visby) där det gick att låna storformatsskrivare och scanner, skärmaskin och dylikt! Och kanske skulle det gå att anordna en liten mässa för lokala formgivare och illustratörer?”
Nej, ingen tjänst Annan tjänst Marknadsförare Säljare Agent Distribution Tryckeri Formgivare Översättare Korrekturläsare Lektör Redaktör
21 (43,8%) 2 (4,2%) 3 (6,3%) 6 (12,5%) 1 (2,1%) 7 (14,6%) 12 (25,0%) 13 (27,1%) 2 (4,2%) 10 (20,8%) 5 (10,4%) 11 (22,9%)
0 5 10 15 20 25
Antal svar
Summa 93 (193,8%) Nej, ingen tjänst
Annan tjänst Marknadsförare Säljare Agent Distribution Tryckeri Formgivare Översättare Korrekturläsare Lektör Redaktör
6 (12,5%) 1 (2,1%) 4 (8,3%) 5 (10,4%) 4 (8,3%) 18 (37,5%) 28 (58,3%) 21 (43,8%) 10 (20,8%) 20 (41,7%) 15 (31,3%) 23 (47,9%) Antal svar
Summa155 (322,9%) 0 5 10 15 20 25 30
Använder du dig av någon av följande tjänster i din litterära verksamhet lokalt på Gotland?
(flera alternativ möjliga)
Använder du dig av någon av följande tjänster i din litterära verksamhet?
(flera alternativ möjliga)
4.1.6 Samverkan
En annan öppen fråga handlade om att ge förslag på hur aktörerna inom litteraturområdet bättre kan sam- verka med t.ex. bibliotek, regionens kulturinstitutioner, förenings- och näringsliv och med varandra. Även på den frågan inkom många engagerade svar och här följer några exempel:
• Författarförmedling via regionen, ”hyr en förfat- tare” – med Författarförbundets rekommenderade ersättning.
• Litteraturvecka på Gotland där ett antal för- fattare (inte nödvändigtvis bara gotländska) åker ut till skolorna och berättar och anordnar skrivarverkstäder.
• Utveckla arenor som t.ex. den lokala bokmässan, men även mindre scener för t.ex. författarkvällar, vilket redan görs på biblioteken och andra insti- tutioner, men mer samverkan – tillsammans finns det mer resurser.
• Biblioteken, skolor och andra institutioner kan bli mer aktiva med att bjuda in författare.
• Region Gotland kan föreslå författare på sina event, koppla dem till näringslivet, föreningsverk- samheten, litteraturcirklarna, skolorna, etc.
• Biblioteken kan arrangera möten mellan gästande författare och gotländska författare.
• Länsmusiken kan anordna musikprogram till- sammans med en/flera författare som läser ur sina verk.
• Kulturell stimulans genom t.ex. författarbesök på öns äldreboenden.
• Biblioteken kan bjuda in aktiva inom litteratur- området för att hålla workshops och kurser.
• Skapa fler platser att ställa ut/visa upp sina verk.
• Möjlighet att hyra lokal till låg hyra. Särskilt vik- tigt för unga kulturskapare som inte är etablerade än.
• Biblioteken kan lyfta fram nyutkommen lokal litteratur med kommentarer och lockande bild- material i skyltningen på biblioteken. Månad- ens nyutkomna böcker, personalen tipsar med kommentarer.
• Ökad samverkan med Östersjöns författar- och översättarcentrum, så att det blir mer publikt och välkänt.
• En litteraturfestival en gång om året med got- ländska aktörer.
4.1.7 Vad saknar de litterärt verksamma på Gotland?
”En levande kulturdebatt. En diskussion kring ords värde. I dag är det värdet väldigt lågt satt, närmast obefintligt på ön.”
Deltagarna i enkätundersökningen nämner också bl.a. att de saknar just ett nätverk som leds av någon i regionen. De efterfrågar även författarbesök i skolor- na, arbetslokaler med låg hyra, fler litteraturprogram på biblioteken, fler mötesplatser och litterära scener inklusive en scen för poetry slam/spoken word samt mer läsning om kultur i lokalpressen.
”På 1990-talet då jag också var verksam som kul- turskribent och essäist i lokalpressen fick jag betalt.
Inga stora pengar men alltid något. Nu arvoderas jag inte alls. Min verksamhet i lokalpressen är helt ideell frånsett lite fribiljetter. I grunden skandalöst men ef- tersom jag, och andra med mig, inte är beroende av detta för vår försörjning gör vi det för att vi tycker det är både roligt och angeläget. Så om vi som bevakar
och kommenterar kultur på frilansbasis skulle sluta blir utbudet ytterligt magert. Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro och hur jag och mina kollegor ska tänka.
Varje jobb tar ju minst några timmar i anspråk. Och i längden kan media knappast vara trygga genom att hoppas på oss idealister.”
”En stor fråga är den svåra distributionen som även drabbar mig trots att jag arbetar med ett etablerat förlag. Och jag saknar förstås möjligheten att fakturera med anständiga villkor för utfört arbete.”
”Blev oerhört besviken då Crimetime-veckan lades ned och det beslutades att den skulle återuppstå när det då faktiskt fanns alla möjligheter att istället skapa en författarvecka istället där alla inkluderades och pre- mierades istället för bara deckarförfattare. Tycker det skickar fel signaler till läsarna; att om vi författare inte skriver deckare kan vi aldrig leva på vårt författarskap.”
4.1.8 Prioriteringar
Fler stipendier och andra stödformer för litterärt verksamma, större budget för tryckningsbidrag, fler skrivplatser på biblioteken, poesi-/författarfestival och andra uppläsningstillfällen är några av förslagen som respondenterna ger på frågan: ”Vad skulle du vilja att Region Gotland prioriterade för att stärka litterärt verksamma personers villkor på Gotland?”
”Jag skulle önska Gotland att man skyltade mer med sina författare, stoltserade, använde dem i olika sam- manhang där det i dag mest handlar om att lyfta fram företagare, särskilt besöksnäringen.”
”Stärk biblioteken istället för att skära ner. Det gäller alla kulturinstitutioner i samhället. Det går inte att främja kulturen och samtidigt göra besparingar och lägga ner.
Kulturskapare samarbetar och inspireras av varandra, och nedskärningar drabbar i längden oss alla.”
Ett annat förslag är att utveckla Gotlands bokmässa:
”Regionen kan sätta upp ett litteraturpris och ordna en skrivartävling: Bästa Gotlandsnovellen.” Flera uttryck- er ett önskemål om att regionen skulle kunna anlita de litterärt verksamma inom olika verksamheter, till exempel som handledare i kurser, och att de bjuds in för att arrangera olika aktiviteter. ”Ge biblioteken möjlighet att arvodera t.ex. författarbesök och andra litterära aktiviteter.”
Ett av förslagen om regionens prioriteringar handlar om ett initiativ till ett regionalt tryckeri, där man som egenutgivare skulle kunna få hjälp utan oöverstigliga kostnader: ”eftersom det är svårt för oetablerade förfat- tare att få sina alster antagna av etablerade förlag och tryckta och distribuerade.” En annan av respondenterna är inne på samma linje:
”Stärk lokal förlagsverksamhet, t.ex. genom möjlighet att producera böcker utan större kostnader. Låt förlagen och skrivarkurser använda regionens tekniska resurser och marknadsföringskanaler.”
En annan av de litterärt verksamma önskar att Regi- on Gotland kunde avsätta en summa varje år för att lyfta in skrivande personer på skolorna, det vill säga komplettera svenskundervisningen med författarbesök.
”Utlys stipendier till unga skribenter som ett led i att uppmuntra kreativt skrivande. Utlys en novelltävling bland gymnasieelever och använd författare till att hjälpa till med bedömningen. Hyr in lokala entusiaster och sådana personer som Emil Jensen och Bob Hansson för att entusiasmera. Inom skolans ram tror jag att de viktigaste insatserna finns. Och kan löna sig.”
4.2 Frågor till övriga litterära aktörer
4.2.1 Förlag
Ett urval av Gotlands förlag tillfrågades om de ville vara med i kartläggningen genom att svara på ett antal frågor och här presenteras de förlag som valt att besvara dem.
Dessa får representera förläggarverksamheten på ön.
Fornsalens förlag
Gotlands Museum har bedrivit utgivning i många år, men det är inte helt tydligt när förlaget bildades. Första uppgiften som förlagsredaktören (den enda anställda på förlaget i dag), Cathrin Emdén, hittar är från 1984 då årsboken Gotländskt Arkiv gavs ut under förlags- namnet Gotlands Fornsal. I dag ger Fornsalens förlag ut runt fyra titlar om året. Utgivningen har alltid en koppling till Gotland och till museets intresseområden – natur, kultur, historia och arkeologi. De flesta böcker är fackböcker av olika slag: guideböcker, antologier, biografier och historiska verk, men också barnböcker.
Fornsalens förlag ger ut titlar även på engelska och tyska, som är översättningar av de svenska titlarna.
Förlagets litteratur publiceras enbart i tryckt form.
Fornsalens förlag arrangerar föredrag under bokmäs- sor, på bokreleaser och vid andra av museets arrang- emang. Redaktörstjänst och formgivning erbjuds på förlaget och de kan ge ut böcker på uppdrag åt annan part. Bokutgivningen finansieras till övervägande del av egna medel, men förlaget söker och erhåller också medel från olika stiftelser och fonder där det är möjligt.
De skulle ha nytta av ett nätverk för litterära aktörer verksamma på Gotland.
Cathrin Emdén, förlagsredaktör:
”Vi skulle gärna arrangera föreläsningar och uppläs- ningar tillsammans med andra aktörer!”
Vad ser du som positivt med att vara verksam inom litteraturområdet på Gotland?
”Det är relativt överblickbart eftersom vi inte är så många, vilket gör att det är lätt att skapa kontakter.
Det finns också från läsarnas sida ett stort intresse för litteratur om Gotland.”
Vad saknar du som litterärt verksam på Gotland?
”Framförallt kurser och fortbildning. Intresse från en yngre publik.”
Cathrin Emdén ser gärna samarbeten som på olika sätt
”Det skulle vara roligt att få in ungdomar och unga vuxna i grupper där de själva kan påverka innehåll i samband med mer etablerade aktörer.”
Eddy.se
Förlaget Eddy.se i Barlingbo grundades år 2000 och ger ut ca tio egna titlar per år, men förlagets huvudin- riktning är att vara underkonsulter till andra förlag.
På uppdrag av andra förlag producerar Eddy.se cirka 50 titlar årligen inom juridik, journalistik, konst, ar- keologi, litteraturvetenskap och Gotlandica, både på svenska och engelska. I dag har förlaget nio anställda.
Eddy.se ger ut litteratur i både tryckt och digital form och även ljudböcker. De ställer årligen ut på London Book Fair och bokmässan i Göteborg. I samband med utgivning av enskilda titlar ordnar de releaser. Förlaget erbjuder redaktörs- och lektörstjänst, korrekturläsning, översättning, formgivning, distribution, försäljning samt tryckeriupphandling. Eddy.se får inget stöd (offentliga medel) för sin verksamhet. Projektledaren Stephan Carlsson skulle vara intresserad av ett nätverk för litterära aktörer på Gotland:
”På ett informellt plan är det förstås intressant med erfarenhetsutbyte.”
Bokprojektet: Preposition, Krilon förlag, Gotlandica förlag
Mart Marend startade Bokprojektet 2004. I huvudsak formger och producerar han böcker, dels på uppdrag av andra förlag, föreningar och institutioner, dels för den egna förlagsverksamheten. Han har utgivning un- der tre olika förlagsnamn: Preposition, Krilon förlag och Gotlandica förlag och all litteratur är på svenska.
Utgivningen omfattar drygt tio böcker om året samt enstaka häften och kalendrar. De tre förlagen har olika inriktningar. Preposition, som grundades 2004, var från början tänkt som förlag åt egenutgivare av framför allt skönlitteratur. Krilon förlag, bildat 2006, har i första hand utgivning av fackböcker om natur, medicin och hälsa, samhällsdebatt, reseguider och några titlar skön- litteratur. I Gotlandica förlag, grundat 2008, sker den största utgivningen, med böcker om Gotland – i första hand fackböcker med historisk anknytning.
Mart Marend har sedan starten arbetat ensam i Bokpro- jektet, men det händer att han köper in redaktörstjänster.
offsettryck, vanligtvis inbundna böcker. Det händer att han trycker böcker digitalt i mindre upplagor. Tidigare har han deltagit på bokmässan i Göteborg, men det var flera år sedan. Han medverkar alltid på Gotlands bokmässa och anordnar regelbundet publika boksläpp och författarpresentationer på ön.
Bokprojektet erbjuder följande tjänster: redaktörstjänst, korrekturläsning, formgivning, distribution, försäljning samt marknadsföring (endast av den egna utgivningen).
Vissa av uppdragen gäller enbart förmedling av tryck- eritjänster. Förlaget får inget stöd i form av offentliga medel, men flera författare och föreningar vars verk förlaget ger ut får stöd från olika källor. Han är po- sitiv till ett nätverk för erfarenhetsutbyte och kanske samverkan vid större projekt. Närheten till andra i branschen och kunderna lyfter han fram som fördelar med att vara verksam på Gotland.
Det var en gång förlag
Det var en gång förlag är ett nystartat förlag, grundat av illustratören och grafiska formgivaren Janette Born- marker och författaren Katarina Söderdahl 2019. De arbetar i skrivandes stund med sin första titel, fackbo- ken 1288 – Ett delat land, som kommer ut 2021 och också är deras första gemensamma bok. Förlaget ger enbart ut sina egna böcker, i tryckt form och endast på svenska än så länge. De deltog i 2019 års bokmässa i Göteborg, och planerar att medverka vid fler mässor och event. Förlaget får inget stöd i form av offentliga
och privat kapital. De vill gärna se ett nätverk, där de skulle vilja träffa andra litterärt verksamma på ön för utbyte av erfarenheter, tjänster och inspiration.
Vad ser ni som positivt med att vara verksamma inom litteraturområdet på Gotland?
”Vi tror att det finns möjlighet att lättare nå våra läsare här på ön genom bibliotek, skola och media. Det är en plattare hierarki.”
Arkivcentrum Gotland: Regionarkivet och Riks- arkivet/Landsarkivet i Visby
Regionarkivet Gotland och Riksarkivet/Landsarkivet i Visby publicerar bl.a. en skriftserie tillsammans med titeln Arkiv på Gotland. De har totalt gett ut ett 20-tal böcker varav hälften i skriftserien.
Både Regionarkivet och Landsarkivet arrangerar bok- släpp och föredrag med författare till nyskrivna böcker på Arkivcentrum Gotland. Landsarkivet ger ut ungefär en bok vart annat år inom historia, arkivvetenskap och fotografi, endast på svenska och i tryckt form. De deltar i Gotlands bokmässa varje år. De deltar även i bokmässan i Göteborg i myndighetens (Riksarkivet) gemensamma monter samt enstaka gånger på London Book Fair via förlaget Eddy.se. Utgivningen får inga offentliga medel för sin verksamhet. De skulle inte ha nytta av ett nätverk för litterära aktörer verksamma på Gotland, svarar 1:e arkivarien Maria Larsson Östergren,
4.2.2 Bokhandlare och antikvariat
På Gotland finns tre bokhandlare: Norrbys bokhandel och Bokhandeln Wessman & Pettersson i Visby samt Hemse Krut & Pappershandel. Det finns även ett an- tal antikvariat, bl.a. Antikvariat Drotten och Pangloss antikvariat & text i Visby och Antikvariat Perssonligt i Hemse, som samtliga även säljer böcker via nätet.
Wessman & Pettersson
På Adelsgatan i Visby innerstad ligger Gotlands största bokhandel Wessman & Pettersson. Bokhandeln grun- dades 1883 och ägs och drivs sedan 2006 av Roland Salemark. Det är en självständig butik som sedan års- skiftet 2018/2019 samarbetar med Ugglan vad gäller inköp och marknadsföring. Bland annat gör Ugglans medlemmar en gemensam julkatalog och reakatalog.
Roland Salemark, som sitter med i inköpsgruppen, be- tonar att varje bokhandel i föreningen styr inköpen av lokal litteratur helt på egen hand. I dag har Wessman
& Pettersson tre heltidsanställda samt extrapersonal som kommer in på sommaren och under julhandeln i december. Bokhandeln säljer litteratur på svenska, engelska och tyska och böcker på andra språk kan be- ställas vid förfrågan. Wessman & Pettersson är medlem i Svenska Bokhandlareföreningen.
Hur stor del av ert utbud i bokhandeln består av verk skrivna av lokala författare?
”Vi har en årsomsättning på totalt nästan 8 miljoner varav pappersvarorna är 20 procent. Av 6 miljoners omsättning för böcker och tidskrifter säljer vi lokal litteratur för minst 10 procent, det vill säga ca 600 000 kr per år. Då räknar jag in författare som inte bor på Gotland, men som har ön som spelplats, till exempel Anna Jansson, Marianne Cedervall och Marie Jungstedt.”
Hur samarbetar ni med lokala författare?
”Vår bokhandel ska vara en mötesplats för läsare och författare. Författare kommer hit för att signera sina böcker, minst en varje månad under sommarhalvåret.
Vi brukar delta med lokala författare på julmarknaden.
Tyvärr har vi för närvarande inte tillräckligt utrymme i butiken för att arrangera författarsamtal. När det gäller kända författare som lockar en stor publik kontaktar vi Almedalsbiblioteket och frågar om vi kan ha samtalet där. Vi samarbetar även med Gråbobiblioteket och Gråboskolan, som har Läsmedaljen, där vi sponsrar böckerna till eleverna. När de läst fem böcker får de
välja en bok gratis här hos oss. När man läst 15 böcker får man ytterligare två böcker. Det är ett lyckat projekt och ett bra samarbete, som pågår året om.”
Roland Salemark skulle gärna vilja delta i ett nätverk för litterära aktörer verksamma på Gotland. Eftersom det är mycket egenutgivning på ön skulle han vilja se ett kunskapsutbyte om vad som ges ut. Han efterfrågar även fler aktiviteter och arrangemang, gärna på Almedals- biblioteket. Bokhandeln har ett samarbete med flera studieförbund när det gäller författarevenemang och skulle gärna vilja samarbeta även med Gotlands förlag.
”Vi är öppna för samarbeten och det vet folk. Vi får en hel del erbjudanden och tycker det är viktigt att vara med så mycket som möjligt.”
Vad ser du som positivt med att ha en bokhandel på Gotland?
”Jag tror inte det finns någon annan plats i Sverige där det finns så mycket lokal litteratur. Det dyker upp otroligt fina lokala pärlor i bokfloden. Vi är privilegierade med turismen, utan den skulle vi ha det betydligt svårare.”
De största utmaningarna under de senaste åren har varit den ökade nätförsäljningen och ljudbokens po- pularitet. För drygt två år sedan tappade Wessman
& Pettersson en miljon i omsättning på grund av att ljudböckerna tog över stora delar av marknaden, främst inom skönlitteratur.
”Vi är beroende av samarbeten. Kan vi fortsätta att göra saker tillsammans, tänka på och hjälpa varandra, tror jag den fysiska bokhandeln kommer att finnas kvar även i framtiden.”
Bokens dag är ett exempel som Roland Salemark lyf- ter fram som ett lyckat samarbete. I oktober varje år anordnas ett möte med tre författare i tre olika pass i Spegelsalen på Clarion Hotel Wisby. Arrangörer är, förutom Wessman & Pettersson och hotellet, Al- medalsbiblioteket, ABF Gotland, Gotlands länsbibli- otek, Gotlands media, Region Gotland och Uppsala universitet/Campus Gotland.
”Dagen innan arrangerar vi Bokens dag för gymna- sieungdomar i samarbete med länsbiblioteket och skolbiblioteket på Wisbygymnasiet. Skolan har öns- kemål om författare och jag hjälper till att kontakta
förlagen. Vi har hållit på med det i många år och det är mycket uppskattat.”
Roland Salemark är ofta ute och pratar om böcker och ger lästips. Han tar även emot bokcirklar i bokhandeln utanför öppettiderna.
”De hör av sig och frågar om jag vill komma till dem eller så kommer de till bokhandeln, där vi ställer ut stolar. Det bjuder jag på. Jag tycker det är så viktigt att förmedla boken, läsandet och läsglädjen.”
Hemse Krut & Pappershandel
Hemse Krut & Pappershandel på Storgatan i Hemse grundades 1930 och ägs och drivs i dag av Ulla Johans- son. De har i nuläget fyra anställda och bokhandeln är medlem i Svenska Bokhandlareföreningen. Utbudet av gotländska författare är uppskattningsvis 5 procent.
Bokhandeln har i nuläget inget samarbete med lokala författare.
Ulla Johansson:
”Ett nätverk för litterära aktörer verksamma på Got- land är en intressant tanke. Vi skulle gärna se samköp för att sänka de otroliga fraktkostnaderna, men jag är osäker på om det skulle fungera. Jag kan inte säga att
jag ser ljust på bokhandelns framtid. Tider förändras, så även köpbeteendet beträffande böcker.”
Vad ser du som positivt med att ha en bokhandel på Gotland?
”Att ha en kulturell funktion, om än med vikande för- säljning under större delen av året med undantag för sommaren.”
Antikvariat Perssonligt
På Gotland finns även ett antal antikvariat. I Hemse finns Antikvariat Perssonligt, som drivs av Gunnar Persson. Han registrerade företaget hösten 1999, efter att ha övertagit det från en tidigare verksam något år tidigare. Antikvariatet säljer även böcker via Bokbörsen.
Det har ingen anställd i dag, men har haft en tidigare samt någon sommaranställd.
Samarbetar du med lokala författare?
”Jag har försökt vid något tillfälle, men det har inte blivit något av det. De skulle kunna signera böcker i butiken eller något annat arrangemang.”
Skulle du ha nytta av ett nätverk för litterära aktörer verksamma på Gotland?
”Vet inte, mycket beror på hur det skulle fungera och vad innehållet var.”
Vad ser du som positivt med att ha ett antikvariat på Gotland?
”Sommartid, med många besökare och nya bekantskaper.”
Vad saknar du som antikvariat på Gotland?
”Någon marknadsplats/forum att synas på.”
Antikvariat Drotten
Göran O:son Waltå och hans tidigare kompanjon tog över Antikvariat Drotten år 2001, då det funnits un- der samma namn i ca tio år. I dag har de en anställd på 60 procent av heltid förutom Göran O:son Waltå och Katrin Lilja Waltå, som inte tar ut lön. Drotten är medlem i Bokbörsen och för närvarande utgör 60 procent av försäljningen nätförsäljning – den andelen ökar hela tiden.
Samarbetar ni med lokala författare?
Göran O:son Waltå:
”Vi har med jämna mellanrum haft högläsningar där lokala författare deltagit. En del lokala författare deltar i något vi kallar ”Lördagsklubben” två gånger
i månaden då man diskuterar böcker och litteratur i antikvariatet. Men inget egentligt organiserat sam- arbete. Antikvariat Drotten är positiva till ett nätverk för litterära aktörer verksamma på Gotland och är öppna för förslag.”
Vad ser du som positivt med att ha ett antikvariat på Gotland?
”Framförallt småskaligheten och Visby innerstad – och sommarförsäljningen i affär.”
Vad saknar du som antikvariat på Gotland?
”Regionens utflytt och indirekta utarmning av Visby innerstad. Snart finns det bara inredningsaffärer och hårfrisörer kvar. Vi erbjuder kultur, vilket många turister efterfrågar här.”
Pangloss antikvariat
Pangloss antikvariat & textproduktion, som har sin adress på Terra Nova i Visby, registrerades som en- skild firma år 2001 av Per Granholm. Från början var verksamheten till stor del även inriktad på skrivande, språkgranskning och översättning (framför allt från ryska), men sedan ett decennium tillbaka dominerar bokförsäljningen, både vad gäller tid och inkomster.
Antikvariatet har inga anställda – det har i princip all- tid varit ett enmansföretag. Företaget är inte medlem i någon branschförening, endast en facebookgrupp för professionella antikvariatsbokhandlare. I nuläget säljer Pangloss nästan uteslutande via nätet, beroende på för trånga lokaler, och där främst via Bokbörsen och AbeBooks.
Per Granholm:
”Jag har inget direkt samarbete med lokala författare, men skulle jag ha en butik mer centralt och med mer regelbundna öppettider skulle jag gärna ha en viss verksamhet, såsom litterära aftnar, föreläsningar, boksläpp eller dylikt. Då skulle ett etablerat nätverk säkert kunna vara till viss nytta.”
Vad ser du som positivt med att ha ett antikvariat på Gotland?
”Jag har inte tänkt så mycket på vad just den geografiska etableringen betyder, men det stora antalet besöka- re, framför allt sommartid, är ju naturligtvis positivt i handelssyfte. Många hör av sig trots att lokalen inte ligger centralt och trots att jag för tillfället har svårt att ta emot kundbesök. Gotland som plats är en fin resurs och möjlighet och det är positivt att Östersjöns författar- och översättarcentrum finns på ön.”
Vad saknar du som antikvariat på Gotland?
”Jag kan inte påstå att jag tänkt att jag saknat något specifikt just här. Bra, centrala lokaler med överkomlig hyra är en bristvara överallt. Utbudet (för inköp) av rik- tigt avancerad och smal litteratur är också begränsat, jämfört med storstäder och universitetsstäder.”
4.2.3 Skrivutbildningar
Folkhögskolan
Gotlands folkhögskola har två längre utbildningar inom skrivande: Skrivarlinjen, som är en utbildning i skön- litterärt skrivande samt Story 1 och Story 2, som är en yrkesförberedande utbildning i manus och dramaturgi för den som vill bli manusförfattare i filmbranschen.
Båda finns i Fårösund och i nuläget finns det ingen skrivarlinje eller kortare litterär kurs på enheten Hemse folkhögskola.
Skrivarlinjen riktar sig till den som är beredd att ta sitt skrivande på allvar, arbeta självständigt, läsa mycket och olika typer av skönlitteratur och ge respons på egna och andras texter. På utbildningen får deltagarna lära sig att behärska skrivandets hantverk i olika genrer.
Det handlar om att utveckla sitt skrivande, hitta sitt eget språk och sin egen stil.
Ludvig Drakenfjord är linjeledare och lärare på Skri- varlinjen och även upphovsman till utbildningen, som han startade för 13 år sedan, i september 2007 på Folk- högskolan Fårösund. Han har även haft sommarkurser inom skrivandet och berättandet, som han hoppas på att komma tillbaka till i framtiden.
”Det är ett otroligt stort sökintresse varje år, så många ansökningar att en känner sig bortskämd. Och många olika författare inom olika litterära genrer kommer hit och undervisar. Vi har i dag en ettårig utbildning och det finns möjlighet att fortsätta ytterligare ett år ge- nom att söka till vårt projektår. Det gäller även andra som i Sverige eller Norden gått en ettårig skrivarlinje.”
Skrivarlinjen gör många arrangemang på olika ställen både på Gotland och fastlandet, bland annat uppläs- ningar av deltagarnas egna författade texter. Varje år ger de ut en antologi med texter av dem som studerar på Gotlands skrivarlinje. Skrivarlinjen har 14 utbild- ningsplatser och året 2019/2020 är det 13 deltagare.
”Det är få gotlänningar på Skrivarlinjen. De flesta som studerar här är från Skåne upp till Kalix, men vi har även haft studerande från Norge, Finland, Danmark och en gång till och med från Los Angeles, USA.”
