• No results found

Strategi för lokalförsörjning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Strategi för lokalförsörjning"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Strategi för

lokalförsörjning

för Gnosjö kommun till och med 2030

Styrdokument

Strategi

Fastställd av: Fastställd datum: Diarienummer:

Kommunfullmäktige 2019-12-19 2019-00191

Ansvarig chef för revidering: Revideras senast: Giltighetsperiod:

2020-2030

Diarienummer: 2019-0000 §0

(2)

Om strategier

Strategier är de mest översiktliga av de aktiverande dokumenten, och samtidigt de mest abstrakta. De syftar till att peka ut handlingsriktning men går inte in på hur förvaltningarna praktiskt ska agera. Strategin gör bara ett vägval, som visar vad politiken vill.

Eftersom strategin är så abstrakt måste den, för att kunna användas, tolkas och brytas ned till en handlingsplan. För att kunna fungera praktiskt måste därför strategidokument ge ledning, peka ut en riktning och ange vad som ska prioriteras.

Strategier ska vi ha några få av, eftersom de naturligt handlar om de stora sammanhangen.

Endast för några få och verkligt kommunövergripande verksamheter kan vi koppla på strategier.

Strategierna är dokument som styrningen och alla andra styrdokument ska utgå ifrån.

(3)

Innehållsförteckning

Om strategier ... 2

Sammanfattning ... 4

1. Inledning... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte………4

1.3 Mål………...4

1.4 Genomförande……….4

1.5 Beslutsprocess………5

1.6 Avgränsning……….5

2. Strategi ... 5

2.1 Lokalförsörjning……….……….5

2.2 Befolkningsprognos………..5

2.3 Kommunens planarbete/markberedskap……….5

2.4 Områden avsedda för byggnation enlig Översiktsplanen………...5

2.5 Kultur- och utbildningsförvaltningen………6

2.5.1 Förskola/barnomsorg………...6

2.5.2 Låg- och mellanstadiet……….6

2.5.3 Högstadiet………6

2.5.4 Gymnasiet………6

2.6 Socialförvaltningen………6

2.6.1 Vårdbostäder………..6

2.6.2 Trygghetsboende/ medicinsk hemsjukvård………..6

2.6.3 LSS………6

2.7 Administrativa lokaler……….…………..6

3. Bilagor 3.1 Befolkningsprognos ……….………7

3.1 Tätortskartor enligt Översiktsplan ……….………..…………9

3.1 Tomma och hyrda lokaler ..………….………..……16

(4)

Sammanfattning

Den strategiska lokalförsörjningsplanen är ett försök att redovisa kommunens samlade lokalbehov. Syftet är att ge förutsättningar för att med framförhållning kunna planera och strukturera kommunens samlade lokalbehov på kort och medellång sikt.

Befolkningsprognos

Gnosjö kommuns befolkningsprognos är en målsättningsprognos. Vid antagandet av

Översiktsplanen 2015 antogs också ett mål om att befolkningen ska uppgå till 10 356 personer 2025.

Att vi blir fler invånare kommer främst att påverka planeringen av förskoleplatser, klassrum och boendelösningar för grupper som har svårt att hitta eget boende. Den demografiska

utvecklingen, med en större andel äldre invånare, pekar på ett ökat behov av bostäder för vård och omsorg.

1. Inledning

1.1 Bakgrund 1.2 Syfte

Syftet med lokalförsörjningsplanen är att ge förutsättningar för att, med god framförhållning, kunna planera och strukturera kommunens samlade lokalbehov i ett nuläge och på lång sikt.

1.3 Mål

Lokalförsörjningsplanen ska på leda till att:

• Balans mellan behov, tillgång och efterfrågan på lokaler för kommunens verksamheter uppnås.

• Kommunens förvaltningar har en gemensam bild av lokalbehovet i ett ekonomiskt perspektiv och ser kommunen som en helhet.

• Kommunens har ett ändamålsenligt lokalbestånd.

1.4 Genomförande

Lokalförsörjningsplanen uppdateras årligen i samband med budgetarbetet. Inför detta arbete inventerar förvaltningarnas verksamheter användningen av sina lokaler. Lokalbehovet beskrivs på kort och lång sikt och bedöms utifrån omvärldsbevakning, befolkningsutveckling och andra politiskt beslutande dokument.

Utökningar av lokaler på grund av utökad verksamhet kan komma att behövas. Ett arbete med effektivare lokalutnyttjande och digitalisering måste ske för att i största möjliga mån undvika att ytterligare lokaler behöver byggas.

(5)

1.5 Beslutsprocess

I samband med budgetberedningens förslag till budget lämna även förslag till Lokalförsörjningsplan.

1.6 Avgränsning

Lokalförsörjningsplanen redovisar kommunens samlade behov av verksamhetslokaler i ett nuläge fram till och med år 2030.

2. Strategi

2.1 Lokalförsörjning

En grundprincip är att kommunal verksamhet i första hand ska bedrivas i egna lokaler.

Förhyrning av externa lokaler ska endast ske i de fall lämpliga lokaler inom kommunens bestånd saknas eller i de fall ombyggnation inte är ekonomiskt försvarbar.

Fastighetsägaren (kommunen) finansierar fastighetsinvesteringar och verksamhetsanpassningar genom hyresintäkter. I de fall myndighetskrav ligger till grund för investeringen kan berörd förvaltning i vissa fall medges ramtillskott för hyreshöjningar. Viktigt är att förvaltningarna ansvarar för att över tid bära sina lokalkostnader. Planerat underhåll ingår i hyran och leder inte till hyreshöjning.

Ändrade lokalbehov och större lokalinvesteringar ska inarbetas i Lokalförsörjningsplanen.

Renoveringsbehov beaktas i budgetarbetet varje år. Förnuvarande fördelat på renoveringar, 3,4 Mkr och åtgärder för klimat och miljö, 1 Mkr per år.

2.2 Befolkningsprognos

Gnosjö kommuns befolkningsprognos är en målsättningsprognos. Vid antagandet av

Översiktsplanen 2015 antogs också ett mål om att befolkningen ska uppgå till 10 356 personer 2025.

Att vi blir fler invånare kommer främst att påverka planeringen av förskoleplatser, klassrum och boendelösningar för grupper som har svårt att hitta eget boende. Den demografiska

utvecklingen, med en större andel äldre invånare, pekar på ett ökat behov av bostäder för vård och omsorg.

2.3 Kommunens planarbete/markberedskap

Med utgångspunkt i kommunens Översiktsplan ska Plangruppen arbeta fram planer för byggnationer. Det gäller både detaljplaner och tillgången på mark. För nuvarande finns det planbehov av förskola och skola i Gnosjö tätort

2.4 Områden avsedda för byggnation enlig Översiktsplanen

I kommunens översiktsplan finns det för varje tätort redovisat utvecklingsområden som kan nyttjas för byggnation. Dessa områden är utpekade för olika verksamheter.

(6)

2.5 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2.5.1 Förskola/barnomsorg

Det är ett stort tryck på förskoleplatser i kommunen. Byggnation i Hillerstorp och Gnosjö planerad. Vid byggnation byggs alltid minst 4-avdelningsförskolor.

Enligt befolkningsprognos behövs, utöver dagens behov, ytterligare 4 avdelningar fram till 2030. Elevstatistiken visar inte tydligt på var behov uppstår men huvuddelen är i Gnosjö och Hillerstorp.

2.5.2 Låg- och mellanstadiet

Dagens starka tryck på förskolan återspeglas något år senare i ett ökat tryck på skollokaler.

Ökningen av antalet barn motsvarar ytor för 5–6 klasser.

2.5.3 Högstadiet

Här gäller samma behov som låg- och mellanstadiet. Något mindre på grund av större klasser.

2.5.4 Gymnasiet

Med ökningen av antalet barn i skolåldrarna och förutsatt att lika stor andel av kommunens ungdomar söker till GKC behövs minst lokalyta motsvarande 2 klassrum (kan kanske klaras i nuvarande lokaler).

2.6 Socialförvaltningen 2.6.1 Vårdbostäder

Idag har ca 13 % av 80- och äldre en vårdbostad. Det innebär att 64 personer har det behovet.

Om man förutsätter att behovet i under kommande år är 15 % i åldersgruppen så behövs det 86 (+22) platser fram till 2025 och 116 (+52) vid 2030.

För att klara behovet enligt prognosticerad befolkningsökning behövs lokaler enligt ovan.

2.6.2 Trygghetsboende/ medicinsk hemsjukvård Digitalisering/medicinsk utveckling

2.6.3 LSS

Det finns idag ett antal personer inom skolan som kan tänkas ha behov av LSS-boende i framtiden. Detta behovet är dock mycket svårt att beräkna. En beredskap på att tillskapa boenden måste finnas.

2.7 Administrativa lokaler

Nya verksamheter ökar behovet av kontor under kommande år till exempel digitaliseringsstrateg (2019), Miljösamordnare (2019), kommunekolog (2020) med flera.

(7)

Digitalisering och möjlighet att arbeta hemifrån kan också göra att behovet av nya lokaler kan minska eller användas effektivare.

3 Bilagor

3.1 Befolkningsprognos

Förändringstabell

Befolkningsprognos för Gnosjö kommun 2018-2030

Folkmängdstabell

Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

0 112 108 109 111 113 115 116 116 116 115 115 114 113 113

1-5 572 599 615 624 617 622 627 634 639 642 643 641 638 635

6 115 106 113 122 142 130 133 131 132 134 135 136 137 137

7-15 1 122 1 138 1 139 1 141 1 144 1 186 1 197 1 229 1 248 1 261 1 275 1 296 1 313 1 325

16-18 373 377 374 408 433 427 433 410 419 416 431 429 427 432

19 130 117 130 103 120 128 131 140 123 137 123 131 134 134

20-24 535 536 527 534 520 525 534 545 559 565 577 574 578 583

25-39 1 692 1 734 1 771 1 784 1 806 1 815 1 829 1 839 1 859 1 862 1 865 1 854 1 844 1 828 40-59 2 537 2 525 2 521 2 543 2 543 2 549 2 551 2 545 2 539 2 522 2 527 2 535 2 568 2 591

60-64 603 588 556 534 537 543 551 569 585 607 611 630 616 622

65-79 1 444 1 462 1 511 1 546 1 573 1 583 1 577 1 562 1 548 1 525 1 516 1 499 1 493 1 500

80-84 227 244 239 250 241 251 262 291 317 366 390 410 422 419

85-89 163 158 159 149 150 154 168 166 173 167 175 186 209 228

90-94 80 84 88 81 82 79 77 79 73 74 77 85 85 88

95-w 28 26 23 26 27 25 26 27 26 27 25 25 26 24

Summa 9 733 9 801 9 875 9 958 10 048 10 133 10 212 10 284 10 356

10 421

10 485

10 546

10 603

10 658 Alla siffror avser den 31/12 respektive år. Faktisk folkmängd för

2017.

Förändringstabell

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Inflyttning 616 576 579 587 594 591 589 590 590 589 590 591 593 595

Utflyttning 533 523 522 524 525 529 535 542 542 547 547 550 554 557

Flyttnetto 83 54 58 63 69 62 55 48 49 42 43 41 39 38

Födda 113 106 107 110 111 113 114 114 114 114 113 112 112 111

Döda 89 91 91 90 90 90 90 90 90 91 92 93 94 95

Födelsenetto 24 14 17 19 21 23 24 24 24 23 21 20 18 16

Folkmängd 9 733 9 801 9 875 9 958 10 048 10 133 10 212 10 284 10 356

10 421

10 485

10 546

10 603

10 658

Folkökning 118 68 74 83 90 85 79 72 72 65 64 61 57 55

(8)

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Folkmängd vid årets slut 1975-2017 samt prognos 2018-2030

Gnosjö Antal

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

Ålder

Befolkning fördelad på ålder 2017 samt 2030

Antal

Gnosjö

2017

(9)

3.2 Tätortskartor enligt Översiktsplan

(10)

Gnosjö tätort

(11)

Hillerstorp tätort

(12)

Kulltorp tätort

(13)

Marieholm tätort

(14)

Nissafors tätort

(15)

Åsenhöga tätort

(16)

3.3 Tomma och hyrda lokaler

Hyrda lokaler

Kommunen hyr följande lokaler (som kan komma att ersättas):

Gnosjö folkbibliotek GIF

Missionskyrkan, Hillerstorp.

Fjärilens förskola, Hillerstorp

Törestorps förskola i Missionskyrkan, Törestorp Trygghetsboende i Holmanhuset, Hillerstorp

Tomma lokaler

Marieholms skola, Nissaforsskolan, Arken

Räddningsstationen, Åbacken i Gnosjö

References

Related documents

Resultaten, då djur exponerats för etomidat gav signifikanta skillnader i lågdos (0.3 mg/kg kroppsvikt) och mellandos (3 mg/kg kroppsvikt) jämfört med kontrolldjuren om

I kapitel 3 redovisas förslag till utveckling av länkningen mellan de två modell- verktyg, STRAGO och rAps, som används för att generera data på regional nivå.. Vid

Kvalitetssäkring av indata på kommunal nivå har gjorts genom att studera befolkningssiff- rorna i respektive kommun 4 för vart femte år, i respektive i +5, för att se hur

Nästan 40 procent uppger att den digitala marknadsföringen är mycket viktig för deras fortsatta konkurrenskraft, säger Jesper Öhrn. Västsvenska Handelskammaren är företrädare

I en senare studie av Klein och Rosenfeld (2010) för amerikanska avknoppningar är resultatet i paritet med det för Veld och Veld-Merkoulova (2004) då de

A-lagaren upptäcker den andre och flinar mot publiken och håller upp två fingrar för att visa att de blivit

Kommunen saknar en prognos över de totala kostnaderna på lång sikt, men det finns en översiktlig bild av kommunens utbetalningar för åtagandet enligt ansvarsförbindelsen på

Vi ser positivt på att kommunen har en finanspolicy där det finns med uppgifter om placering av medel för pensioner och att det är tydligt att kommunens val av finan- siering som