Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

(1)

Revisionsrapport

Kommunens planering och framförhållning

avseende kommande pensionsåtaganden.

Mjölby kommun

Annika Hansson Certifierad kommunal revisor

12 juni 2013

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Bakgrund och revisionsfråga 2

2.1 Metod och avgränsning 2

2.1.1 Avtal, lagstiftning och redovisning av pensioner 2

3 Granskningsresultat 4

3.1 Kostnader och pensionsskuld för Mjölby kommun 2013-2015 4

3.1.1 Iakttagelser och bedömning 5

3.2 Mjölby kommuns val av finansiering av pensionsåtagandet 6

3.2.1 Iakttagelser och bedömningar 6

3.3 Pensionsavgångar 6

3.4 Finanspolicy 7

3.5 Kommunens underlag 7

3.6 Pensionskostnadernas påverkan på kommunens totalekonomiska förutsättningar och kommunens planer för pensionernas framtida utveckling 9

3.6.1 Iakttagelser och bedömning 10

4 Slutsatser och bedömning 10

Bilaga 1 1

Pensionsavtal 1

(3)

1 Sammanfattning

Kommunens kommande pensionsåtagande påverkar i hög grad förutsättningar- na för en god ekonomisk hushållning under många år framåt. Det är därför av största vikt att kommunen har en god planering och framförhållning för att kunna hantera dessa kostnader inom de årliga budgetramarna så att de inte i alltför hög grad påverkar förutsättningarna att bedriva kärnverksamheterna.

Mjölby kommuns kostnader för pensioner uppgick 2012 till 81,5 mnkr vilket motsvarar 7,0 % av nettokostnaderna inklusive finansförvaltning. De totala kostnaderna beräknas öka något kommande år utom under 2014, men andelen av kommunens kostnader beräknas sjunka något under perioden 2013-2015 jämfört med 2012. Kommunens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen som redovisas inom linjen var 2012-12-31 – 5,6 %. Kommunen har beslutat att finansiera hela åtagandet genom återlån.

Granskningens övergripande revisionsfråga är:

Säkerställer kommunstyrelsen att kommunen klarar det framtida pensionsåtagandet

Vår bedömning är att kommunstyrelsen i säkerställer det framtida pensionsåta- gandet. Det finns beslut om hur finansieringen ska ske och åtagandet finns redovisat och kommenterat både i årsredovisningen 2012 och i Mål och budget 2013-2015.

Granskningen har inriktats mot följande kontrollfrågor:

 Har kommunen uppgifter om framtida kostnader avseende pensioner på lång sikt? Kommunen har en prognos över de totala kostnaderna för pens- ionerna på lång sikt. Denna togs fram 2007 och ger en bild av hur öknings- takten ser ut och när toppen nås av utbetalningarna. Det finns också en bild av utbetalningarna från ansvarsförbindelsen under 40 år och denna togs tro- ligen fram 2010. Det finns en detaljerad prognos för utbetalningar och åta- gande de närmaste fem åren. Vi bedömer att kommunen behöver göra ett övervägande om man behöver uppdatera långtidsprognoserna.

 Har kommunen gjort någon bedömning av hur dessa kostnader kommer att påverka kommunens totalekonomiska förutsättningar? Kommunen har fattat beslut om att finansiera hela åtagandet med återlån. Detta fastställs i finanspolicyn och den fastställdes senast av Kommunfullmäktige 2010-03- 23 § 16.

 Har kommunen planerat för pensionernas framtida utveckling och vilken påverkan har detta haft på budgetprocessen med utgångspunkt från god ekonomisk hushållning. Kommunen har med pensionsåtagandet i ett sär- skilt avsnitt i Mål och budget 2013-2015. Kostnaderna redovisas särskilt i resultatbudgeten och balansbudgeten. Frågan tas upp i budgetprocessen.

(4)

2 Bakgrund och revisionsfråga

Kommunens kommande pensionsåtagande påverkar i hög grad förutsättningar- na för en god ekonomisk hushållning under många år framåt. Det är därför av största vikt att kommunen har en god planering och framförhållning för att kunna hantera dessa kostnader inom de årliga budgetramarna så att de inte i alltför hög grad påverkar förutsättningarna att bedriva kärnverksamheterna.

Den övergripande revisionsfrågan är:

Granskningen har inriktats mot följande kontrollfrågor:

 Har kommunen uppgifter om framtida kostnader avseende pensioner på lång sikt?

 Har kommunen gjort någon bedömning av hur dessa kostnader kommer att påverka kommunens totalekonomiska förutsättningar?

 Har kommunen planerat för pensionernas framtida utveckling och vilken påverkan har detta haft på budgetprocessen med utgångspunkt från god ekonomisk hushållning

2.1 Metod och avgränsning

Granskningen inriktas på Kommunstyrelsens ansvar

Granskningen har genomförts genom intervjuer med kommunstyrelsens ordfö- rande, tf ekonomichef och redovisningschef. Kontakt har tagits med lönehandläg- gare. Studier av dokument.

2.1.1 Avtal, lagstiftning och redovisning av pensioner

Kostnaderna för de kommunala tjänstepensionerna är reglerade enligt avtal. Pens- ionerna är ett långsiktigt åtagande och det är flera avtal som reglerar största kostnaden för pensionerna. PA-KL och tidigare avtal som reglerar intjänad pension före 1998, PFA, som reglerar intjänad pension mellan 1998 och 2005 samt KAP-KL som reglerar intjänad pension fr o m 2006 och till vissa delar ersätter PFA även för tid före 2006. En kortfattad beskrivning av dessa avtal lämnas i bilaga 1.

Den lagstiftning och god redovisningssed som styr redovisningen av kommunens pensionskostnader är kommunallagen, kommunal redovisningslag och Rådet för kommunal redovisning rekommendationer nr 2.1, 7.1 och 17.

I 5 kap 4 § och 6 kap 11 § i kommunal redovisningslag regleras hur redovisningen av pensionsförpliktelsen ska ske i balansräkningen. För de pensioner som tjänas in före 1998 redovisas skulden inom linjen, d v s utanför balansräkningen. De utbetalningar som görs redovisas på resultaträkningen inklusive löneskatt. Förändringen av skulden redovisas endast utanför balansräkningen och påverkar inte resultatet.

För de pensioner som tjänas in efter 1998 redovisas kostnaden inklusive löneskatt på resultaträkningen det år den tjänas in. En del, avgiftsbestämd del, betalas ut till

(5)

de försäkringsinstitut och placerare som de anställda valt. En annan del av avtalet som avser förmånsbestämd pension redovisas som avsättning på balansräkningen.

Förändringen av avsättningen redovisas på resultaträkningen och påverkar resultatet.

Sveriges Kommuner och Landsting har sagt upp pensionsavtalet per 2012-12-31.

Avsikten med uppsägningen är att teckna ett nytt avtal som är helt avgiftsbestämt.

En avsiktsförklaring har gjorts om detta och att det nya avtalet ska vara klart och träda ikraft 2014-01-01. Avsikten är att avtalet ska vara helt avgiftsfinansierat och gälla för anställda födda 1986 och senare.

Enligt 8 kap 3a § i kommunallagen ska fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser.

(6)

3 Granskningsresultat

3.1 Kostnader och pensionsskuld för Mjölby kommun 2013-2015

Kommunen har i Mål och budget 2013-2015 beräknat kostnaderna för pensionerna på resultaträkningen enligt följande:

Pensionskostnader som belastar resultaträkningen 1)

Utfall Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017

mnkr

Pensionsutbetalningar och avgiftsbestämd

ålderspension inkl löneskatt 74,7 77,0 76,5 78,4 81,7 86,0 Pensionsskuldsförändring avsättning inkl

löneskatt 2) 2,8 2,1 0,9 1,3 1,7 1,4

Finansiell kostnad 3,9 2,9 2,6 3,8 4,6 5,3

Summa pensionskostnader 81,5 82,0 80,0 83,4 88,0 92,6 Pensionskostnadernas andel av netto-

kostnaderna inklusive finansförvaltning

enligt mål och budget 2013-2015 7,0% 6,7% 6,4% 6,5%

1) Uppdelning enligt KPA:s prognos 2012-12-28 2) Före förändring av diskonteringsräntan enligt RIPS

Diskonteringsräntan enligt RIPS sänks med 0,75 procentenheter fr om 2014 enligt beslut i april 2013. Detta innebär ökade pensionskostnader 2013, men belastar inte likviditeten. Beräkningen av förändringen är ännu inte klar och ingår inte i de be- räkningar som redovisas i denna granskning. Pensionskostnaderna förväntas öka under de kommande åren med undantag för 2014. Andelen av nettokostnaderna förväntas minska något under 2014 och 2015., se avsnitt 3,5.

Den skuld som ska tas upp på balansräkningen avser de pensioner som har tjänats in efter 1998. Skulden för de pensioner som har tjänats in före 1998 redovisas utan- för balansräkningen, så kallat inom linjen. I tabellen på nästa sida redovisas poster ur Mjölbys balansräkning 2009-2012 samt i den mån uppgifter finns i Mål och budget 2013-2015. Tabellen redovisar sammanlagda pensionsskulden, både i balans- räkningen och inom linjen, även för kommande år. Kommunens egna kapital är negativt när även detta åtagande räknas med. För ett företag får inte det egna kapi- talet vara negativt, då är det företaget i konkurs. En kommun kan inte gå i konkurs och dess fortlevnad garanteras av rätten att ta ut skatt av invånarna. Summan av långsiktig skuld till kreditinstitut och det sammanlagda pensionsåtagandet per in- vånare redovisas för åren 2009-2012. Detta belopp ökar främst under 2011 och

(7)

2012, då även kommunens externa lån ökar. Förändringen av diskonteringsräntan enligt RIPS 2013 medför att åtagandet kommer att öka ytterligare under kommande år. Kommunens rörelsekapital är negativt

Bokslut Budget

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Summa tillgångar 1 272,9 1 283,6 1 330,3 1 407,1 1 409,3 1 441,5 1 454,4 Därav eget kapital 511,5 527,2 561,7 596,9 603,6 604,8 605,9 Avsättning för pensioner -61,3 -67,4 -82,1 -88,8 -92,9 -97,7 -104,8 Övriga avsättningar -31,2 -45,6 -37,1 -33,2 -11,6 -11,6 0,0 Långfristiga skulder till

kreditinstitut 1) -389,0 -369,0 -415,0 -424,8 -451,2 -477,4 -493,7 Kortfristiga skulder inkl

semester- och övertids-

skuld -279,9 -274,4 -234,4 -263,4 -250,0 -250,0 -250,0

Pensionsåtagande inom

linjen -625,6 -598,6 -660,9 -661,0 -656,7 -642,9 -642,1 Summa pensionsåta-

ganden -686,9 -666,0 -743,0 -749,8 -749,6 -740,6 -746,9 Eget kapital inkl pension-

er inom linjen -114,1 -71,4 -99,2 -64,1 -53,1 -38,1 -36,2 Rörelsekapital (omsätt-

ningstillgångar minus

kortfristiga skulder) -139,3 -134,2 -75,5 -115,5 -129,6 -129,6 -129,6

Ekonomiska mål

Resultatmål 2 % före ex- traordinära poster i relat- ion till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjämningen, enligt

kommunens definition 0,8% 0,7% 2,8% 2,7% 0,0% 0,0% 0,0%

Soliditet exkl pensions-

skuld inom linjen 40,18% 41,07% 42,22% 42,42% 42,83% 41,96% 41,66%

Soliditet inkl pensionsåta-

ganden -8,96% -5,56% -7,46% -4,56% -3,77% -2,64% -2,49%

Beräknat antal invånare 25 770 25 856 26 073 26 195 Långfristig skuld till kre-

ditinstitut samt summa pensionsåtagande per

invånare (kr) -41 750 -40 029 -44 414 -44 841 1) Total låneskuld, både avseende skattekollektiv, taxekollektiv samt för inve-

steringsbidrag.

3.1.1 Iakttagelser och bedömning

Kommunen redovisar det totala pensionsåtagandet både i årsredovisningen och i Mål och budget, främst för 2013, men kommenterar även 2014 och 2015. I årsredo- visningen kommenteras också årets pensionskostnader i förvaltningsberättelsen.

(8)

Detta visar att kommunen följer kostnaderna och de redovisningsregler som finns.

Mål och budget 2013-2015 ger en bild av kommunens totala ekonomiska situation.

Planen framåt pekar på att man inte kommer att klara det ekonomiska målet om 2

% före extraordinära poster för något av åren under perioden. Kommunen beräknar att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen kommer att forsätta vara negativ, även om beloppet beräknas minska. Detta kan dock förändras då förändringen av dis- konteringsräntan som är beslutad under 2013 kommer att öka ansvarsförbindelsen på samma sätt som skedde 2011. Kommunens rörelsekapital är negativt, vilket på- verkar handlingsfriheten på kort sikt.

3.2 Mjölby kommuns val av finansiering av pensionsåtagandet

Mjölby kommun har en finanspolicy som senast reviderades 2010-03-23 § 16. En- ligt punkt 6 i denna ska hela åtagandet finansieras genom återlån till verksamheten.

Avkastning utgår i form av avtalsenlig ränta som gottskrivs pensionsåtagandet.

Kommunen ska i sin likviditetsplanering se till att medel finns för de årliga utbetalningarna för åtagandet. Återrapportering om utveckling, uppföljning och kontroll av verksamheten enligt finanspolicyn ske till Kommunstyrelsen och Kommunfull- mäktige i samband med delårsrapport och årsredovisning.

Pensioner till förtroendevalda som omfattas av PBF ingår inte alltid i de underlag kommunen får från KPA om inte detta särskilt begärs. Då en förtroendevald med tjänstgöringsgrad över 40 %, vilket beräknas motsvara heltid, aviserar sin avgång ska åtagandet tas med i avsättningen. Så har skett för de förtroendevalda som har avgått, men för förtroendevalda som är berättigade och som är berättigade ska åta- gandet redovisas i ansvarsförbindelsen enligt RKR 2.1. Detta görs inte och det är oklart i vilken omfattning det finns förtroendevalda som omfattas av detta.

3.2.1 Iakttagelser och bedömningar

Kommunen har valt att finansiera hela sitt pensionsåtagande med återlån, dvs genom att använda medlen till investeringar till utbetalning till de anställda ska ske.

Hur ränta ska beräknas är reglerat i avtalet. Kommunen redogör för detta och följer upp åtagandet i delårsrapport och årsredovisning under 2012 i enlighet med finanspolicyn.

3.3 Pensionsavgångar

I diagrammet nedan redovisas hur antalet pensionsavgångar beräknas bli de närm- aste fem åren enligt kommunens bedömning. Totalt beräknas 309 personer pens- ioneras under perioden. Beräkningen bygger på att personerna går i pension vid 65 års ålder. Toppen nås år 2016 med 79 personer. Antalet anställda 2012-12-31 var 2 379 och av dessa var 90 % tillsvidareanställda. Detta innebär att cirka 13 % av antalet anställda beräknas gå i pension under denna sexårsperiod. De ekonomiska konsekvenserna för pensionskostnaderna redovisas i avsnitt 3.1 och 3.5. Till detta kommer kostnader för rekrytering av ersättare på de tjänster som ska återbesättas.

(9)

3.3.1 Iakttagelser och bedömningar

Kommunen redovisar diagram med beräknat antal pensioneringar de kommande fem åren i personalredovisningen i årsredovisningen.

3.4 Finanspolicy

Enligt kommunallagen kap 8 § 3a ska fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Kommunfullmäktige har antagit en finanspolicy vilken också reglerar kommunens förvaltning av medel för pensionsförpliktelser. Denna reviderades senast 2010-03-23 § 16. Policyn innebär att kommunen inte har för avsikt att specificera och placera några tillgångar som pensionsmedel. Detta innebär att kommunen tillämpar alternativet återlån till verksamheten för finansiering av investeringar. Avkastning utgår i form av avtalsenlig ränta som gottskrivs pensionsåtagandet.

3.4.1 Iakttagelser och bedömningar

Vi ser positivt på att kommunen har en finanspolicy där det finns med uppgifter om placering av medel för pensioner och att det är tydligt att kommunens val av finansiering som är återlån för hela åtagandet.

3.5 Kommunens underlag

Kommunen har diagram från KPA som redovisar utbetalningarna från ansvarsför- bindelsen inklusive löneskatt. Det är oklart från vilket år uppgifterna har tagits fram, men de börjar år 2010 och löper fram till 2050. Diagrammet finns endast på bild i kommunen. En ungefärlig kopia av uppgifterna redovisas i diagrammet nedan.

44

56

65

79

65

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

2013. 2014. 2015. 2016. 2017.

Antalet anställda som uppnår 65 år per år

(10)

Diagrammet visar att ökningstakten för ansvarsförbindelsen har varit som störst fram till 2013. Ökningen kommer att fortsätta fram till 2027. Utbetalningar från åtagandet kommer att fortsätta även efter 2050, om än i lägre omfattning. Som mest beräknas utbetalningarna uppgå till 40 mnkr per år.

Kommunen beställer en prognos hos KPA på kostnaderna för innevarande års pensionsskuld samt kostnader och skuld för de kommande fem åren. Beställningen görs till delår och bokslut och används utöver i dessa i budgetprocessen. Vid gransk- ningstillfället var senaste beställning gjord 2012-23-28. Några egna simuleringar görs inte. De totala pensionskostnaderna inklusive löneskatt enligt denna redovisas i tabellen på sidan 4. Det finns också diagram från 2007 som redovisar likviditetsbelastningen i löpande och fasta priser under åren 2006 – 2048. I fasta priser be- räknas kostnaderna öka årligen för att totalt uppgå till 75 mnkr 2027. De beräknas ligga kvar på ungefär den nivån i fortsättningen, med en viss mindre minskning efter 2035. Även här beräknas ökningstakten bli som störst fram till 2012. Då diagrammet är så pass gammalt tar vi inte med det i denna granskning, men noterar att trenden för ökningstakten verkar följa diagrammet i stort.

3.5.1 Iakttagelser och bedömningar

Kommunen har inte någon aktuell långtidsprognos för samtliga pensionskostnader.

Det finns diagram som visar likviditetsbelastningen under en längre tid, men de är framtagna för några år sedan. Dessa beräkningar behöver inte beställas årligen. Det viktigaste är att kommunen har beräkningar för de närmaste åren och en bild över vilken ökningstakt som är att förväntas framöver och när åtagandet kommer att bli som störst. De diagram som finns pekar på att kommunen nu går in i en lugnare ökningstakt av utbetalningarna, men att dessa kommer att fortsätta att öka under en lång tid framöver. Om kommunen märker förändringar under de närmaste åren som inte stämmer med trenderna i långtidsprognosen, kan det vara bra att beställa en ny långtidsprognos.

0 10000 20000 30000 40000 50000

2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039 2041 2043 2045 2047 2049

Utbetalningar från ansvarsförbindelsen inkl

särskild löneskatt

(11)

Åtagandet för förtroendevalda som ännu inte har avgått redovisas inte och detta kommenteras i årsredovisningen. Enligt kommunen ingår intjänad ålderspension för de förtroendevalda som är berättigade till det i underlaget.

3.6 Pensionskostnadernas påverkan på kommu- nens totalekonomiska förutsättningar och kommunens planer för pensionernas fram- tida utveckling

Kommunens pensionskostnader kommer att öka och därmed ställa ökade krav på kommunens ekonomi. Mjölby kommun har haft positivt resultat under de senaste åren, men det är endast under 2011 och 2012 som kommunen klarat det ekonomiska målet på ett överskott på 2 % av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. I planen Mål och budget 2013-2015 beräknas resultatet bli positivt på en mycket låg nivå och målet beräknas inte nås. Soliditeten beräknas fortsätta vara negativ inklusive ansvarsåtagandet för pensionerna. Rörelsekapitalet är negativt vilket ger kommunen en sämre ekonomisk handlingsfrihet på kort sikt. Kommunen har därmed små marginaler för att klara de ökande kostnaderna, även om öknings- takten för pensionskostnaderna blir lägre än tidigare.

Kommunens vision är sammanfattad i ledorden ”Världsvan & hemkär”. Visionen är indelad i fem områden och det finns 14 övergripande mål för god ekonomisk hus- hållning. Tre av dessa avser ekonomi.

 Årets resultat för skattefinansierad verksamhet, före extraordinära poster, ska i genomsnittligt under perioden 2012-2017 uppgå till 2 % av summan skatteintäkter och generella statsbidrag.

 Låneskulden för skattefinansierad verksamhet bör uppgå till högst 285 mnkr.

 Investeringsnivån för all verksamhet utom VA-verksamhet, avfallshantering och markexploatering ska under perioden 2011-2014 högst uppgå till genomsnittligt 77 mnkr per år, d v s maximalt 308 mnkr under fyraårspe- rioden.

Kommunen har med ett avsnitt om pensionskostnader och pensionsåtagandet i Mål och budget 2013-2015. Kostnaderna redovisas särskilt i resultatbudgeten och åta- gandet finns med i balansbudgeten.

Pensionskostnaderna kan delas upp i två delar, en del som kommunens utveckling i framtiden påverkar och som belastar resultatet det år de tjänas in. Denna del kan kommunen till viss del påverka genom antalet anställda, löneutveckling osv. Den andra delen av pensionskostnaderna avser den del som tjänades in före 1998. Dessa kostnader belastar resultatet när de betalas ut och kommunen kan inte påverka de- ras storlek. Likviditeten belastas året efter intjänandet för den avgiftsbestämda delen och vid utbetalningen av pensionen för de övriga delarna.

(12)

Hur stor belastningen blir för kommunen av pensionskostnaderna beror på utveckl- ingen av kommunens ekonomi i sin helhet. Kommunen har redovisat positivt de senaste åren, men räknar inte med att klara sitt resultatmål om 2 % före extraordi- nära kostnader och intäkter, under 2013, 2014 och 2015. Pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto uppgick 2012 till 7,0 % beräknas uppgå till 6,7 % 2013 för att sedan sjunka till 6,4 % 2014 och 6,5 % 2015 enligt Mål och budget. 2013-2015. Låneskulden till kreditinstitut för den skattefinansierade delen be- räknas öka från 192 mnkr i årsredovisningen 2012 till 263 mnkr 2015. Till detta kommer lån för den taxefinansierade verksamheten som 2012 uppgick till 219 mnkr och dessa beräknas öka till 231 mnkr 2015. Kommunens soliditet inklusive hela pensionsåtagandet är negativ -4,6% 2012. Soliditeten förväntas förbättras något under perioden 2013-2015, men beräknas fortfarande vara negativ och uppgå till - 2,5 % 2015. Detta kommer att förändras då diskonteringsräntan är sänkt i beräk- ningsgrunderna för pensionsåtagandet, RIPS 07, under 2013. Avsättning och an- svarsförbindelse kommer att öka.

3.6.1 Iakttagelser och bedömning

De framtida pensionskostnaderna nämns inte särskilt bland kommunens ekonomiska mål, men måste hanteras för att man ska klara 2 procentmålet.

Kommunens redovisning uppfyller i stort kraven enligt RKR 2.1, 7.1 och 17. Det som saknas är redovisning av särskild pensionsavtal. Det nämns att det finns förtroen- devalda som har särskilt avtal och som inte ingår. Det går att få en helhets bild av pensionsåtagandet och kommunens finansiering av det genom att läsa årsredovis- ningen. I Mål och budget 2013-2015 framgår pensionskostnaderna i resultatbudgeten.

Enligt uppgifter i samband med intervjuerna tas pensionskostnaderna och pensionsskulden upp i budgetprocessen. Detta styrks också av att det finns särskilt avsnitt om pensionskostnaderna och pensionsåtagandet budgetdokumentet.

4 Slutsatser och bedömning

Mjölby kommun har fattat beslut om att finansiera hela pensionsåtagandet med återlån. Detta framgår av kommunens finanspolicy och redovisas även i årsre- dovisningen.

Den övergripande revisionsfrågan i vår granskning är:

Vår bedömning är att kommunstyrelsen säkerställer det framtida pensionsåta- gandet, då kommunen har fattat beslut om hur det ska hanteras och har det tydligt med i budgetprocessen. Kommunen har valt att återlåna hela beloppet. Det vi bedömer som viktigt är att kommunen har kontroll på sin ekonomi och pens-

(13)

ionsåtagandet även på lång sikt. Vi tar inte ställning till på vilket sätt kommunen ska säkerställa sitt åtagande, bara att det sker.

Vi grundar vår bedömning på följande kontrollfrågor:

 Har kommunen uppgifter om framtida kostnader avseende pensioner på lång sikt? Kommunen har en prognos över de totala kostnaderna för pens- ionerna på lång sikt. Denna togs fram 2007 och ger en bild av hur öknings- takten ser ut och när toppen nås av utbetalningarna. Det finns också en bild av utbetalningarna från ansvarsförbindelsen under 40 år och denna togs tro- ligen fram 2010. Det finns en detaljerad prognos för utbetalningar och åta- gande de närmaste fem åren. Vi bedömer att kommunen behöver göra ett övervägande om man behöver uppdatera långtidsprognoserna.

 Har kommunen gjort någon bedömning av hur dessa kostnader kommer att påverka kommunens totalekonomiska förutsättningar? Kommunen har fattat beslut om att finansiera hela åtagandet med återlån. Detta fastställs i finanspolicyn och den fastställdes senast av Kommunfullmäktige 2010-03- 23 § 16.

 Har kommunen planerat för pensionernas framtida utveckling och vilken påverkan har detta haft på budgetprocessen med utgångspunkt från god ekonomisk hushållning. Kommunen har med pensionsåtagandet i ett sär- skilt avsnitt i Mål och budget 2013-2015. Kostnaderna redovisas särskilt i resultatbudgeten och balansbudgeten. Frågan tas upp i budgetprocessen.

2013-06-12

Annika Hansson Håkan Lindahl

Projektledare Uppdragsledare

(14)

Bilaga 1

Pensionsavtal

PA-KL innebar mycket kortfattat och grovt att tjänstepensionen utgick i form av ett förmånsbestämt tillägg på pensionen. Med avtalet PFA som trädde i kraft 1998 er- sattes den förmånsbestämda delen med en individuell del för all inkomst under 7,5 förhöjt prisbasbelopp (28 062 kr/mån 2012). Denna del motsvarade 3,5-4,5 % av avgiften till tjänstepension (beroende på vilken avtalsgrupp den anställde hör till).

Den enskilde valde själv hur den individuella delen ska förvaltas. För inkomster över 7,5 förhöjt prisbasbelopp utgick en förmånsbestämd pension (kallad KÅP, kompletterande ålderspension) och mindre individuell del.

Det senast avtalet om kommunal tjänstepension, KAP-KL innebär en successivt ökad individuell del, till 4,5 % fr om 2010 för alla anställda från 21 år. Tidigare gällde från 28 år för vissa grupper. Gränsen för att få del av förmånsbestämd pension (som bytt namn och förkortning till förmånsbestämd pension, FÅP) höjs till 7,5 inkomstbasbelopp. Detta innebär både att färre får del av den förmånsbestämda pensionen och att det blir lägre belopp som denna del beräknas på. Omräknat till månadslön höjs gränsen och underlaget från 28 062 kr till 34 125 kr i 2012 års vär- den. Nivån på pensionen sänks också. Sveriges Kommuner och Landsting har sagt upp avtalet från 2012-12-31. Syftet är att även den förmånsbestämda delen ska by- tas ut mot en avgiftsbestämd del. En avsiktsförklaring finns om att ett nytt avtal ska träda ikraft från 2014-01-01. Parternas gemensamma målsättning är att avtalet ska vara helt avgiftsfinansierat i fortsättningen. Detta ska gälla för anställda födda 1986 och senare.

Det finns en särskild del av avtalet som berör personal inom räddningstjänsten.

Denna del kan upphöra (är antastbar) om personen slutar före en viss ålder. Det framgår inte av kommunens underlag hur stor denna del är av den totala avsätt- ningen i Mjölby.

I avtalen ingår också pension till efterlevande, livränta med mera. Det finns dessu- tom regler för om och att pension intjänad enligt tidigare avtal nu ska utgå i större utsträckning än tidigare samt andra övergångsbestämmelser. I avtalet finns också möjligheter att teckna avtal om särskild ålderspension. Detta kan tecknas enskilt, men det finns också ett särskilt avtal som gäller arbetstagare inom räddningstjäns- ten.

(15)

I praktiken innebär avtalen för kommunens del att största delen av det nyintjä- nande som sker efter 1998 utbetalas årligen via Pensionsvalet AB till de försäk- ringsbolag de anställda har valt och påverkar därmed inte det framtida pensionså- tagandet. De beräkningstekniska grunderna för det åtagande kommunen har kvar regleras från och med år 2008 enligt RIPS 07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Tidigare gjordes beräkningarna enligt P-finken (Pensionsfinansierings- kommitténs betänkande). 2011 sänktes räntan utifrån det allmänna ränteläget enligt reglerna i RIPS 07 vilket fick till följd att den kommunala avsättningen och an- svarsförbindelsen ökade. Det finns beslut om att detta kommer att ske även under 2013.

Det finns ett särskilt avtal för pension till förtroendevalda (PBF). Detta avtal gäller fr o m 2003-01-01 och ersatte ett tidigare avtal, PRF-KL.