Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Gymnasienämnden

(1)

Utses att justera Mikael Nygren (SD)

Justeringens plats och tid

Tisdagen den 19 mars 2019, kl.08:00

Förvaltningskontoret, Värjan Paragrafer §16-§24

Underskrifter ...

Sekreterare Jan-Olof Ruuska

...

Ordförande Robin Tannarp

...

Justerande Mikael Nygren

Anslag/Bevis

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och

sammanträdesdatum Gymnasienämnden 2019-03-15

Anslaget sätts upp 2019-03-19 Anslaget tas ner 2019-04-09

Förvaringsplats för protokollet

Barn- och utbildningsförvaltningen, Förvaltningskontoret

Underskrift ...

Utdragsbestyrkande

Mikael Nygren (SD) Owe Ek (S)

Ann-Carina Carlsson (C) Servat Barzangi (M) Johan Sandberg (V) Linus Björk (L) Simon Lindbäck (SD)

Ersättare Shabaad Jabbar (S)

Caroline Hansson (SD)

Övriga närvarande Ingrid Sköldmo, förvaltningschef Karin Holmberg Lundin, skolchef Maria Hernodh, ekonom

Thomas Åkerblom, kvalitetschef Mart Saamel, gymnasiestrateg Åsa Lind Forsberg, biträdande rektor Marie Wallin, fastighetsplanerare Camilla Höök, personalföreträdare

Cecilia Rahbek-Nöhr, personalföreträdare Marie Johansson, kommunikationsstrateg Jan-Olof Ruuska, nämndsekreterare

(2)

Vi gör Eskilstuna – tillsammans

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

GN/2019:33

§ 16 Motion - Inrätta en skolkommission i Eskilstuna inlämnad av MP (KSKF/2018:474)

Beslut

Yttrandet antas med redaktionella ändringar.

Förslag till Kommunfullmäktige

Motionen avslås då det i det systematiska kvalitetsarbetet redan idag bedrivs det som föreslås att inrättande av en skolkommission ska uppnå.

Sammanfattning

I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att arbeta med trygghet och studiero. I Eskilstuna kommun finns flera olika etablerade samarbetsformer där bland annat barn- och utbildningsförvaltningen ingår. Exempel på samarbetsformer är

 I Eskilstuna kommuns brottsförebyggande råd sker en samordning av arbetet i den kommunala organisationen avseende aktuella händelser kring kriminalitet och annat som riskerar tryggheten i kommunen.

 Strategiska operativa gruppen (SOG) där chefer från förskolan, grundskolan och gymnasieskolan finns med och arbetar med samverkan på en övergripande nivå.

 Nära dialog med socialtjänst och kultur och fritid för att gemensamt bidra till social hållbarhet. Gymnasieskolan har även samarbete med socialtjänsten på andra områden gällande våra ungdomar i kommunen. Ett sådant exempel är Fristadshus

Erfarenheter från såväl våra egna verksamheter i Eskilstuna som riket i övrigt visar att när det systematiska kvalitetsarbetet utgör motorn i utvecklingsarbetet ger det ett bättre resultat än när skolhuvudmän skapar generella lösningar. Utvecklingsarbetet i såväl förskola, grundskola som gymnasieskola ska utgå från de analyser som görs inom det systematiska kvalitetsarbetet på såväl enhets- som huvudmannanivå. Det

systematiska kvalitetsarbetet regleras via Skolverkets allmänna råd och av dessa framgår att det är viktigt att förskolechef och rektor tillsammans med sin personal är drivande i detta arbete. De insatser och åtgärder förskolorna och skolorna beslutar om, ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

(3)

motion med yrkande om att inrätta en skolkommission i Eskilstuna.

Den föreslagna skolkommissionen ska ges fritt mandat att komma med förslag gällande allt som rör skolorna och förskolorna i syfte att minska våld och hot i våra skolor och förskolor.

Yttrande

Att hot och våld förekommer i våra skolor och förskolor avspeglar

samhällsutvecklingen. Här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i nära dialog med socialförvaltningen och kultur- och fritid för att gemensamt bidra till social hållbarhet. Samverkan har resulterat i flera gemensamma insatser i våra

bostadsområden. Insatser som påverkat kommunens förskolor och skolor i en positiv riktning.

I kommunen finns ett samarbete i det lokala brottsförebyggande rådet där

ordförandena i olika nämnder och polismyndigheten ingår med kommunstyrelsens ordförande som sammankallande. Där sker en samordning av arbetet i den

kommunala organisationen avseende aktuella händelser kring kriminalitet och annat som riskerar tryggheten i kommunen.

Barn- och utbildningsförvaltningen har dessutom sedan tidigare ett väl etablerat samarbete med andra förvaltningar i den Strategiska operativa gruppen (SOG) där chefer från förskolan, grundskolan och gymnasieskolan finns med och arbetar med samverkan på en övergripande nivå. Gymnasieskolan har även samarbete med socialtjänsten på andra områden gällande våra ungdomar i kommunen. I den Sociala insatsgruppen (SIG) samarbetar skola, polis, socialtjänst, arbetsmarknadsförvaltning och kultur och fritid kring elever som redan är inne i eller riskerar att hamna i en kriminell livsstil och parterna har hittat bra arbetsformer för detta arbete. SIG blir en samarbetsyta där parterna kan utbyta information och erfarenheter om hur det ser ut på skolorna, i bostadsområdena och hur polisens bild av kommunen ser ut.

Ett annat exempel på samarbete med socialtjänsten finns också i

gymnasieverksamheten Fristadshus där elever med hemmasittarproblematik får en möjlighet att komma tillbaka till skolverksamhet eller andra aktiviteter i den takt och omfattning de klarar av. Fristadshus verksamheter visar goda resultat och har lyckats med återgång till studier eller annan verksamhet för elever med långvarig

hemmasittarproblematik.

Erfarenheter från såväl våra egna verksamheter i Eskilstuna som riket i övrigt visar att när det systematiska kvalitetsarbetet utgör motorn i utvecklingsarbetet ger det ett bättre resultat än när skolhuvudmän skapar generella lösningar. Utvecklingsarbetet i såväl förskola, grundskola som gymnasieskola ska utgå från de analyser som görs inom

(4)

det systematiska kvalitetsarbetet på såväl enhets- som huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet regleras via Skolverkets allmänna råd och av dessa framgår att det är viktigt att förskolechef och rektor tillsammans med sin personal är drivande i detta arbete. De insatser och åtgärder förskolorna och skolorna beslutar om, ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

På det området är kommunens gymnasieskolor ett bra exempel på hur ett sådant arbete bedrivs på ett effektivt sätt. Samtliga tre skolor är certifierade i

kvalitetsverktyget Qualis och har ett gediget systematiskt kvalitetsarbete i

verksamheten och där de nationella målen i skolans styrdokument utgör grunden.

Tack vare denna struktur har verksamheterna fokus på huvuduppdraget och visar goda resultat både i måluppfyllelse och i elevernas upplevelse av sin utbildning. Bland annat visar elevenkäterna att eleverna är trygga och upplever skolan lugn och trivsam.

Inom gymnasieskolan bedrivs dessutom ett kollegialt utbyte och lärande mellan skolledarna i syfte att fördjupa analyserna och att dela med sig av goda exempel.

Gymnasieskolans ledning ger skolorna stöd, stimulans och utmaning i detta arbete och följer sedan upp skolornas resultatutveckling via dialoger och kvalitetsredovisningar.

Vid gymnasienämnden sammanträde den 12 februari 2019 presenterades resultat och analys av gymnasieskolans arbete med trygghet och studiero. Avsikten med detta är att ge nämnden insyn i resultat och analyser och därmed underlag för att diskutera med förvaltningen hur det fortsatta utvecklingsarbetet kan inriktas samt underlag för eventuella politiska beslut.

________

Beslutet skickas till:

Kommunstyrelsen

(5)

Motion - Verka för att etablera Fryshuset i Eskilstuna - inlämnad av MP (KSKF/2018:475)

Beslut

Yttrandet antas med redaktionella ändringar.

Förslag till kommunfullmäktige

Motionen avslås då etablerade samarbetsformer redan finns med socialtjänst och andra aktörer både inom och utanför skolan.

Ärendebeskrivning

Marielle Lahti och Hanna Hessling (båda MP) har lämnat in en motion med yrkande om att etablera Fryshuset i Eskilstuna. I remissen föreslås att:

 Eskilstuna kommun inleder en dialog med Fryshuset

 kommunen inleder en dialog med Lugna gatan

 Kommunfastighet AB (KFAST) får i uppdrag att ta fram förslag på lämpliga lokaler för verksamheten

Yttrande

Att arbeta med området trygghet och studiero är ett nationellt mål i skolans

styrdokument och som kommunens gymnasieskolor arbetar intensivt med i sin dagliga verksamhet och är därför också ett prioriterat arbete i det systematiska kvalitetsarbetet.

Här är det viktigt att arbeta förebyggande i skolan och värna en bra dialog mellan elever och personalen i verksamheterna. Att ständigt arbeta med planen mot diskriminering och kränkande behandling är ett av målen i varje skolas

verksamhetsplan och arbetet följs upp i den årliga elevenkät som noggrant analyseras både på skol- och huvudmannanivå.

Resultaten på området ”Trygghet och studiero” i den senaste enkäten höstterminen 2018 visade på resultatet 3,41 på en fyrgradig skala; en siffra som i sammanhanget får anses vara hög. Naturligtvis kan gymnasieskolan inte slå sig till ro innan alla elever känner sig trygga och upplever studiero men gymnasieskolan kan slå fast att eleverna är trygga och upplever skolan som lugn och trivsam.

(6)

I kommunen finns ett samarbete i det lokala brottsförebyggande rådet där

ordförandena i olika nämnder och polismyndigheten ingår med kommunstyrelsens ordförande som sammankallande. Där sker en samordning av arbetet i den

kommunala organisationen avseende aktuella händelser kring kriminalitet och annat som riskerar tryggheten i kommunen.

Barn- och utbildningsförvaltningen har dessutom sedan tidigare ett väl etablerat samarbete med andra förvaltningar i den Strategiska operativa gruppen (SOG) där chefer från förskolan, grundskolan och gymnasieskolan finns med och arbetar med samverkan på en övergripande nivå.

Gymnasieskolan och grundskolan har även samarbete med socialtjänsten på andra områden gällande våra ungdomar i kommunen. I den sociala insatsgruppen (SIG) samarbetar skola, polis, socialtjänst, arbetsmarknadsförvaltning och kultur och fritid kring elever som redan är inne i eller riskerar att hamna i en kriminell livsstil och parterna har hittat bra arbetsformer för detta arbete. SIG blir en samarbetsyta där parterna kan utbyta information och erfarenheter om hur det ser ut på skolorna, i bostadsområdena och hur polisens bild av kommunen ser ut.

Ett samarbete med socialtjänsten finns också i gymnasieverksamheten Fristadshus där elever med hemmasittarproblematik får en möjlighet att komma tillbaka till

skolverksamhet eller andra aktiviteter i den takt och omfattning de klarar av.

Fristadshus verksamheter visar goda resultat och har lyckats med återgång till studier eller annan verksamhet för elever med långvarig hemmasittarproblematik.

Socialtjänsten finns också med i det dagliga arbetet med elever på våra skolenheter och tillsammans med respektive skolas elevhälsa samarbetar de i de fall där behov finns.

Gymnasienämnden anser att etablerade samarbetsformer redan finns med socialtjänst och andra aktörer både inom och utanför skolan och föreslår därför

kommunfullmäktige att avslå motionen.

Yrkande

Robin Tannarp (M) yrkar bifall till framlagt förslag till yttrande, med redaktionella ändringar.

________

Kommunstyrelsen

(7)

Motion - Inför ordningsbetyg i skolan (KSKF/2018:441)

Beslut

Yttrandet antas.

Förslag till kommunfullmäktige

Motionen avslås då införandet av ordningsbetyg inte är något en enskild

skolhuvudman kan genomföra utan är en fråga för riksdag, regering och Skolverket.

Ärendebeskrivning

Stefan Kristic (L) har lämnat in en motion med yrkande om att införa ordningsbetyg i skolan i Eskilstuna. I remissen föreslås följande:

Att Eskilstuna ansöker hos Skolverket om att få bli försökskommun för att få införa ordningsbetyg i skolan.

Motionen har överlämnats till grundskolenämnden och gymnasienämnden för yttrande. Yttrandet ska ha kommit in till kommunstyrelsen senast den 20 mars 2019.

Yttrande

Den svenska skolan styrs ytterst av regering och riksdag som ger Skolverket uppdraget att utforma styrdokument i form av läroplaner och betygssystem för de olika

skolformerna. Betygen utgår från skolans olika ämnen och kurser och betygsättningen görs utifrån av Skolverket angivna betygskriterier. Betygssystemet är alltså nationellt och Skolverket tillåter inga avvikelser i form lokala varianter. Antagningen till

högskola och universitet utgår dessutom i sin tur ifrån att betygssystemet är nationellt och likvärdigt.

Att ansöka hos Skolverket om att få bli försökskommun, vilket yrkas i motionen, är inte heller genomförbart eftersom möjligheten över huvud taget inte finns.

Införandet av ordningsbetyg är alltså inte något en enskild skolhuvudman kan genomföra utan är en fråga för riksdag, regering och Skolverket. Gymnasienämnden föreslår därför kommunfullmäktige att avslå motionen.

(8)

Yrkanden

Linus Björk (L) yrkar bifall till motionen.

Robin Tannarp (M), Johan Sandberg (V), Josefine Helleday(S) och Ann-Carina Carlsson (C) yrkar bifall till att anta framlagt förslag till yttrande.

Propositionsordning

Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut och frågar nämnden om han kan ställa dem emot varande vilket godkänns.

Ordföranden finner att nämnden beslutat i enlighet med Robin Tannarp (M), Johan Sandberg (V), Josefine Helleday(S) och Ann-Carina Carlsson (C) yrkande att anta framlagt förslag till yttrande.

________

Kommunstyrelsen

(9)

Inrättande av en fjärde kommunal gymnasieskola

Beslut

1. En fjärde gymnasieskola inrättas i Eskilstuna med start läsåret 2021/2022.

2. Den fjärde gymnasieskolan namnges Zetterbergsgymnasiet.

Sammanfattning

Eskilstuna kommuns befolkning växer och framöver ökar andelen ungdomar i gymnasieålder.

Kommunen har för närvarande tre kommunala gymnasier

 Rekarnegymnasiet

 Rinmangymnasiet

 S:t Eskils gymnasium

Därutöver finns för närvarande fyra fristående gymnasier i kommunen. Ökningen av antalet ungdomar i gymnasieålder innebär att nuvarande elevplatser och lokalkapacitet inte kommer att räcka till för de elever som går i grundskolan idag.

Eskilstuna kommun har samverkansavtal för flera nationella program med Strängnäs, Flens och Kungsörs kommuner, vilket innebär att elever från dessa orter pendlar in till gymnasierna i Eskilstuna. Barn- och utbildningsförvaltningens har gjort beräkningar utifrån befolkningsprognos och nuvarande skollokaler, som visar att alla framtida gymnasieelever inte kommer kunna beredas plats under 2020–talet med nuvarande lokalytor.

Barn- och utbildningsnämnden gav under hösten 2017 barn- och

utbildningsförvaltningen i uppdrag, BUN 2017:416, att utreda en utökning av gymnasieorganisationen och inrätta ytterligare en skola.

Namnet på en gymnasieskola är viktigt och har ett högt symbolvärde. En

gymnasieskolas studenter brukar med stolthet berätta om vilken skola de gått på och tagit studenten vid. Alla tre nuvarande kommunala gymnasier har namn som

förpliktigar och som är väl kända i hela landet. De tre namnen har på olika sätt en anknytning till Eskilstunas historia och bygd.

(10)

Många namnförslag har diskuterats under processen, även ett namnförslag via ett nämndinitiativ GN/2019:14 har lämnats den 11 februari av Linus Björk (L). Alla förslag har beaktats och nära nog konsensus har nåtts kring namnet

Zetterbergsgymnasiet.

Johanna ”Jeanette” Zetterberg (1782-1867). Johanna Fredrika ”Jeanette” Sundin föddes i Eskilstuna, döptes till Johanna men kallade sig själv för Jeanette. Under 1800-talet skapade hon en enorm förmögenhet och i sitt testamente donerade hon en stor del av sin kvarlåtenskap till Eskilstuna stad och dess innevånare. Tack vare henne kunde Rådhusbron byggas och även Klosters kyrka, som dock inte stod klar förrän 1929, samt Lasarettet, före detta Konstmuséet. Jeanette Zetterberg har med sin donation bidragit till att utveckla Eskilstuna, vilket även den nya gymnasieskolan får i uppdrag.

Särskilt yttrande

Linus Björk (L) lämnar särskilt yttrande, se bilaga.

Ärendebeskrivning

Bakgrund

Eskilstuna kommunala gymnasieskola växer snabbt och den demografiska prognosen pekar på fortsatt befolkningstillväxt i gymnasieåldrarna. Den kommunala

gymnasieskolan i Eskilstuna har den övervägande andelen av eleverna och det är cirka 80 procent av ungdomarna som går i de kommunala skolorna. Utifrån sin storlek erbjuder Eskilstuna kommunala gymnasier merparten av de nationella programmen med ett antal olika inriktningar. Mindre kommuner har ofta inte den möjligheten och därför har Strängnäs, Flen och Kungsörs kommuner tecknat omfattande

samverkansavtal med Eskilstuna så att dessa kommuners ungdomar får ett större utbud att söka och antas till.

De tre skolorna, Rekarnegymnasiet, Rinmangymnasiet och S:t Eskils gymnasium har om några år inte kapacitet att ta emot fler elever i sina nuvarande lokaler.

Respektive skola har nedanstående kapacitetstak:

Skola Maximalt antal elever

Rekarnegymnasiet 1 500 Rinmangymnasiet 1 500 S:t Eskils gymnasium 1 150

SUMMA: 4 150

Med de tre skolornas nuvarande lokalytor så kan totalt ca 4 150 elever tas emot.

Befolkningsprognos tillsammans med tidigare års söksiffror till kommunala skolorna pekar på att det kommer vara cirka 3 800 antal elever som behöver en utbildningsplats

(11)

ungdomar i gymnasieålder än år 2019.

Med tanke på det ökade lokalbehovet har Barn- och utbildningsförvaltningen anmält intresse och tecknat avtal för att gå in i högskolans nuvarande lokaler i kvarteret Verktyget då högskolan lämnar dessa och flyttar in i det nya campuset. Lokalerna lämpar sig väl för gymnasieverksamhet och planeras ingå i gymnasieskolans organisation och kan täcka lokalbehovet under större delen av 2020-talet.

I nuvarande gymnasieorganisation har de tre skolorna ett blandat utbud av introduktionsprogram, yrkesprogram och högskoleförberedande program. Det är stora fördelar för både elever och lärare att möta och befinna sig i en lärmiljö med olika kategorier av människor för att få en ökad förståelse av olikheter.

Utredningen

Det centrala i utredningen har varit elevens lärande. Det vill säga att alla elever ska ges förutsättningar att uppnå sina lärandemål.

Utredningen har haft i uppdrag att

 beakta sammansättningen av elever på alla fyra skolorna för att nå en så jämn könsfördelning som möjligt

 samtliga skolenheter behöver få en utformning för att ges förutsättningar till ekonomisk bärkraft

 programfördelningen ska ge en balanserad blandning av elever

 införandet av det fjärde gymnasiet inte ska få ekonomiska konsekvenser för de övriga tre skolorna

 den nya skolan inte får bidra till konkurrens utan strukturen måste medge ett fortsatt gott samarbete mellan alla fyra skolorna

 varje skola ska ha en tydlig och stark profil för att attrahera elever och medarbetare

 samtliga skolor ska präglas av goda kontakter med näringsliv, högskola och omgivande samhälle där respektive skola utgör en viktig del i utvecklingen av Eskilstuna kommun.

Utredarna har haft en styrgrupp med representanter från förvaltning och rektorer.

Projektgruppen har bestått av utredare och förvaltningsmedarbetare. I arbetsgruppen för verksamhetsanalys har rektorer, lärare och andra medarbetare ingått från de tre skolorna. Det har även funnits en arbetsgrupp som har tagit fram ekonomiska underlag. Projektupplägget har haft som utgångspunkt att genomföra utredningen med bred involvering och hög transparens. Allt material som har producerats under utredningen har kommunicerats på interportalens samarbetsyta, vilken alla

(12)

medarbetare haft tillgång till. Varje månad har fackliga företrädare fått information i gymnasieskolans fackliga samverkan, GYS.

Utredningens förslag har presenterats på respektive skolas arbetsplatsträffar, APT.

Medarbetare har då getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till ny gymnasieorganisation. På respektive skola har riskanalyser och bedömningar genomförts utifrån utredningens förslag.

Programstruktur på respektive skola

En tydlig styrka i nuvarande gymnasieorganisation är att samma program inte finns på flera skolor. Det underlättar elevens gymnasieval då hen i högre grad söker program och inte skola. Utredningen har beaktat att få en så likvärdig sammansättning av program och elever på alla fyra skolorna. Det har inneburit att vissa program behöver flyttas från nuvarande skola till andra. Några program har bedömts inte vara flyttbara på grund av ekonomiska orsaker eller att lokalerna inte medger det. De program som inte kan flyttas är:

 Bygg- och anläggningsprogrammet

 Restaurang- och livsmedelsprogrammet

 Industritekniska programmet

 Fordons- och transportprogrammet

 International Baccalaureate

 Estetiska programmet

Den nya gymnasieorganisationen innebär en förändring i programstrukturen för alla nuvarande tre skolor. Program flyttas från nuvarande skolor till den nya skolan och program flyttas mellan skolorna för att nå en så likvärdig sammansättning som möjligt.

Nuvarande programstruktur på Rekarnegymnasiet, 1 433 elever i okt 2018

 Bygg- och anläggningsprogrammet

 Ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi flyttar

 Ekonomiprogrammet, inriktning juridik flyttar

 El- och energiprogrammet flyttar

 Fordon- och transportprogrammet

 Handel- och administrationsprogrammet flyttar

 Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning beteendevetenskap

 VVS- och fastighetsprogrammet flyttar

 Introduktionsprogram

(13)

 Idrottsprofil med

o Ekonomiprogrammet

o Naturvetenskapsprogrammet nytt

o Samhällsvetenskapsprogrammet

o Teknikprogrammet nytt

o Samt övriga program på skolan

 Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning beteende

Rekarnegymnasiet behåller sina stora yrkesprogram, Bygg- och anläggning samt Fordon- och transportprogrammet. Även Samhällsvetenskapsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning är ett volymprogram. Barn- och fritidsprogrammet flyttar från Rinmangymnasiet till Rekarnegymnasiet för att förstärka skolans

idrottsprofil. För närvarande har Rekarnegymnasiet fyra NIU-utbildningar: bordtennis, fotboll, handboll och simning. Ett utvecklingsarbete pågår tillsammans med

idrottsrörelsen i Eskilstuna för att få till fler NIU - utbildningar och skapa en stark idrottsprofil på skolan till nytta för hela Eskilstuna. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi flyttar till nya Zetterbergsgymnasiet, likaså Handel- och

administrationsprogrammet. Ekonomiprogrammet med inriktning juridik flyttar till S:t Eskils gymnasium.

Nuvarande programstruktur på Rinmangymnasiet, 1 257 elever i oktober 2018

 Barn- och fritidsprogrammet flyttar

 Naturvetenskapsprogrammet

 Teknikprogrammet

 Vård- och omsorgsprogrammet

Ny programstruktur på Rinmangymnasiet, prognos 1 266 elever i augusti 2021

 Naturvetenskapsprogrammet

 Teknikprogrammet

 Vård- och omsorgsprogrammet

 VVS- och fastighetsprogrammet nytt

(14)

Rinmangymnasiets programstruktur förändras inte i så hög grad. Barn- och

fritidsprogrammet flyttar till Rekarnegymnasiet och VVS- och fastighetsprogrammet flyttar till Rinmangymnasiet. Det är ett program som kräver svetsutrustning, som redan finns på Rinmangymnasiet. Utrustningen kan samnyttjas av Industritekniska- och VVS- och fastighetsprogrammen, vilket blir mer kostnadseffektivt.

Nuvarande programstruktur på S:t Eskils gymnasium, 924 elever i oktober 2018

 Hantverksprogrammet, inriktning frisör

 Hotell- och turismprogrammet flyttar

 International Business & Management, Ekonomiprogrammet

 International Natural Science, Naturvetenskapsprogrammet

 International Social Science, Samhällsvetenskapsprogrammet

 Samhällsvetenskapsprogrammet, säkerhetsprofil och inriktning samhällsvetenskap

Ny programstruktur på S:t Eskils gymnasium, prognos 1 055 elever i augusti 2021

 Ekonomiprogrammet, inriktning juridik nytt

 El- och energiprogrammet nytt

 Hantverksprogrammet, inriktning frisör

 International Business & Management, ekonomiprogrammet

 International Natural Science, naturvetenskapsprogrammet

 International Social Science, samhällsvetenskapsprogrammet

 Samhällsvetenskapsprogrammet, säkerhetsprofil och inriktning samhällsvetenskap

Flera program på S:t Eskils gymnasium ligger kvar eftersom de bedöms inte kunna flyttas av kostnadsskäl. Programmet International Baccalaureate kan inte flytta då det är skolan som har tillstånd att bedriva programmet och inte kommunen. Hotell- och turismprogrammet flyttar till det nya Zetterbergsgymnasiet. Ekonomiprogrammet med juridikinriktning planeras stärka skolans profil mot säkerhet och juridik. El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram som tidigare funnits på skolan och bedöms nu ge en större jämvikt i skolans programstruktur och öka andelen pojkar på skolan.

Programstruktur för Zetterbergsgymnasiet, prognos 415 elever i augusti 2021

 Ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi

 Handel- och administrationsprogrammet

 Hotell- och turismprogrammet

(15)

tillsatt en utredning för att undersöka om Handel- och administrationsprogrammet istället för att vara ett eget program ska bli en inriktning på Ekonomiprogrammet. Det finns därför skäl till att hålla ihop dessa båda program. Skolan får en bra jämvikt med högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram och en blandad elevstruktur.

Skolans namn

Under projektets gång har en enkät skickats ut till cirka 500 medarbetare och elever för att få tankar och förutsättningar för den nya gymnasieskolan samt möjlighet att inkomma med möjliga namn på den nya skolan. Många förslag kom in och de kunde kategoriseras i tre grupper

 Platser med lokal förankring

 Starka lokala profiler

 Kvinnliga förebilder

Skolans namn har diskuterats i projektgruppen och i de tre gymnasiernas skolledningsgrupper. Till slut är det en eskilstunaprofil som alla har enats kring.

Johanna ”Jeanette” Zetterberg (1782-1867). Johanna Fredrika ”Jeanette” Sundin föddes i Eskilstuna 1782, döptes till Johanna men kallade sig själv för Jeanette – det var fint med ett franskt namn. Under 1800-talet skapade hon en enorm förmögenhet och skänkte pengarna till Eskilstunas innevånare. Hennes första man, Sven Gustav, var handelsman och dog mycket ung. Jeanette tog då över hans specialhandel och drev den vidare, men redan ett år senare gifte hon om sig med Christopher Zetterberg (1775– 1852). Han var redan känd som en skicklig hantverkare och tillsammans med Jeanettes handelsföretag och Christophers sliperi och smidesföretag blev de oerhört framgångsrika.

Svensk armén beställde sablar och floretter under hela 50 år och ökade parets

förmögenhet. De var gifta i 41 år och efter makens död sålde Jeanette sina företag till medarbetaren Johan Svenngren som med dessa företag som grund startade Eskilstuna Jernmanufaktur AB på 1860-talet. Jeanette var nu en förmögen dam med många fastigheter och tomter. Hon hade inte fått några egna barn och det var kanske därför hon brydde sig så mycket om barnen i Eskilstuna. Hon utövade nämligen stor välgörenhet, speciellt bland barn och fattiga i staden, och hon var en välkänd och uppskattad profil. Jeanette Zetterberg avled 1867 och efterlämnade en efter sin tid mycket stor förmögenhet. I sitt testamente donerade hon en stor del av sin

kvarlåtenskap till Eskilstunas stad och dess innevånare. Tack vare henne kunde

Rådhusbron byggas och även Klosters kyrka samt Lasarettet, före detta Konstmuseet.

Genom att ge den nya skolan namnet Zetterbergsgymnasiet hedras minnet av en person som betydde mycket för den tidens barn i staden.

(16)

Finansiering

Gymnasiernas verksamheter finansieras genom skolpengen. För att planera och genomföra den nya gymnasieorganisationen inrättas den nya skolans rektorstjänst den 1 januari 2020. Rektorn får i uppdrag, tillsammans med förvaltningens funktioner och i samverkan med fackliga företrädare, planera och genomföra öppnande av

Zetterbergsgymnasiet. Denna kostnad på ca 1 000 000 kr inte är finansierad då skolpengen gymnasiet får under år 2020 är baserad på elevantal och befintlig organisation.

I och med att Zetterbergsgymnasiet inte har några intäkter förrän höstterminen 2021 så det saknas även finansiering för vårterminen 2021 med ca 500 000 kr.

Barn- och utbildningsförvaltningen får enligt plan tillträde till lokalerna i kvarteret Verktyget den 15 april 2021. Det innebär en ökad hyreskonsekvens om cirka 10 miljoner kronor. Under 2021 är kostnaden för vårterminen helt ofinansierad och höstterminen delvis ofinansierad då skolan inte kommer att vara fylld med elever från start. Den ofinansierade kostnaden uppgår till ca 7 500 000 kr under 2021.

Skolan får intäkt ifrån skolpeng först från och med 1 juli 2021.

Startkostnader

Startkostnader för den nya gymnasieorganisationen beräknas till:

år 2020 år 2021 Rektor från och med 1 januari 2020 ca: 1 000 000 kr 1 040 000 kr Lokalkostnad fr. om 15 april 2021 0 kr 7 500 000 kr Ökade hyreskonsekvenser på övriga skolor 800 000 kr IT-infrastruktur (accesspunkter mm) ________________300 000 kr

Summa 1 000 000 kr 9 640 000 kr

Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation

Utredningen har beaktat kraven på en effektiv gymnasieorganisation genom att se till vilka synergieffekter som kan skapas med ökat samordning av utrustning, lokaler och kompetens.

Zetterbergsgymnasiet går in i lokaler som Mälardalens högskola använder i dag. Det är inga större anpassningar som behöver göras för att skapa ändamålsenliga

undervisnings- och arbetsmiljöer. Lokalerna ligger centralt i Eskilstuna och blir lättillgänglig för såväl Eskilstunas ungdomar som inpendlande elever från andra kommuner.

(17)

_____

(18)

GN/2019:47

§ 20 Nämndinitiativ - Uppkalla den fjärde gymnasieskolan efter Sven Wedén

Beslut

1. Nämndinitiativet gällande namngivning av den fjärde gymnasieskolan anses besvarad och läggs till handlingarna.

Sammanfattning

Beslut om inrättande och namngivning av en fjärde gymnasieskola har fattats under nämndens sammanträde i mars 2019 och nämndinitiativet angående namngivning kan därmed anses vara besvarad.

Särskilt yttrande

Linus Björk (L) lämnar särskilt yttrande, se bilaga.

Ärendebeskrivning

Linus Björk (L) har den 11 februari 2019 inkommit med ett initiativ till

gymnasienämnden om att uppkalla den fjärde gymnasieskolan efter Sven Wedén. Av skrivelsen framgår bland annat att liberalerna anser att Sven Wedén är en av de största eskilstunaprofilerna i stadens moderna historia som ännu inte fått något uppkallat efter sig samt att partiet tidigare väckt frågan om att uppkalla en gata eller plats efter

honom. Initiativtagaren yrkade på att den planerade fjärde kommunala gymnasieskolan får namnet Wedénska gymnasiet efter Sven Wedén.

Nämnden beslöt den 12 februari 2019, § 15 att remittera ärendet till barn- och utbildningsförvaltningen för beredning.

_____

(19)

Delegationsbeslutsrapporter 2019

Beslut

1. Anmälda delegationsbeslut läggs till handlingarna.

Förteckning delegationsbeslut 2019-02-18

1.4 Förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser och resor.

Deltagande för Josefine Helleday i konferensen Skolriksdag 2019.

Dnr GN/2019:39.

2.4.1 Rätt att besluta om att teckna avtal i nämndens namn.

Årsöverenskommelse om utförande av arbetsuppgifter mellan Eskilstuna direkt och barn- och utbildningsförvaltningen. Dnr GN/2019:38.

Avtal mellan barn- och utbildningsförvaltningen och Praxair Sverige AB om leverans av gas och behållare. Dnr GN/2019:43.

5.1.12 Utreda omständigheterna och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier (inklusive sexuella trakasserier) eller kränkande behandling. Rekarnegymnasiet (2) Dnr GN/2019:1.

______

(20)

GN/2019:23, GN/2019:40

§ 22 Rapporter och meddelanden till gymnasienämnden 2019

Beslut

1. Ärendena anmäls och läggs till handlingarna.

Rapporter och meddelanden 2019-02-18

Anmälan om påbörjad utredning om kränkande behandling/trakasseri/diskriminering från rektor till huvudman enligt skollagen 2010:800 6 kap 10 § eller

Diskrimineringslagen.

 Rekarnegymnaiset (3) GN/2019:1

 Rinmangymnasiet (1) GN/2019:2

 S:t Eskils gymnasium (1) GN/2019:3

Beslut om omedelbar avstängning av elev i gymnasieskolan enligt Skollagen 5 kap 17

§, 19 §, Dnr GN/2019:13.

 Rinmangymnasiet (7)

 S:t Eskil (1)

Beslut om tilldelning av skriftlig varning enligt skollagen 5 kap 11 §, Dnr GN/2019:44.

 Rinmangymnasiet (6)

Universitets- och högskolerådets avslutningsbrev med slutbetalning av projektmedel efter fördjupad granskning av projektet inom Erasmus+ inom gymnasiet daterat den 8 februari 2019. Projektet beviljas totalt 164 757 euro varav tidigare betalats ut 154 703 euro. Dnr BUN/2016:468.

Migrationsverkets beslut 2019-01-30 om statlig ersättning för utbildning i ärende 733- 2018-51092. Kommunen beviljas 81 270 kronor efter ansökan om ersättning för utbildning och avslår ansökan om ersättning för utbildning med 34 830 kronor.

Dnr GN/2019:53.

Kommunfullmäktiges beslut 218-11-22, § 219 om Eskilstuna Agenda 2030 (KSKF/2018:400). Dnr GN/2019:40.

________

(21)

Frågor till förvaltningen 2019

Inga skriftliga frågor har inkommit.

______

(22)

GN/2019:24

§ 24 Informationsärenden till gymnasienämnden 2019

Preliminära söksiffrorna till gymnasiet den 15 februari

Skolchef Karin Holmberg Lundin redogör för antalet förstahandssökande till olika program.

Elevhälsan

Biträdande rektor på S:t Eskils gymnasium Åsa Lind Forsberg berättar om elevhälsan, främst det förebyggande och främjande arbetet med den, #SCHYSSTESKILIT.

Investeringar (fastigheter)

Fastighetsplanerare Marie Wallin redogör för tidigare års redan beslutade investeringsprojekt 2018 och 2019. Vidare information om preliminär investeringsbudget för anläggningar och lokaler 2020-2024.

_____