Samverka med din kommun. Tips till FN-föreningar

(1)

Materialet har producerats med stöd från Sida. Sida har ej deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens.

(2)

Agenda 2030 och de globala målen gäller för alla människor och länder

och vi måste gemensamt arbeta för att nå dem. Det kräver engagemang från olika aktörer som civilsamhällesorganisationer, kommuner och regioner samt forskare och näringsliv.

Vi har alla en viktig roll att spela. Svenska FN-förbundet har idag ett 90-tal FN-föreningar runt om i landet. Nära hälften av Sveriges kommuner och regioner deltar i Svenska FN-förbundets och SKR:s gemensamma projekt Glokala Sverige, som syftar till att öka kunskap om och engagemang för Agenda 2030 och de globala målen.

Samverkan mellan olika aktörer är viktigt för att de globala målen ska nås.

Som FN-förening kan du söka samarbete med din kommun eller region i arbetet med att genomföra Agenda 2030

Här hittar ni alla FN-föreningar samt kommuner och regioner som deltar i

Glokala Sverige: https://fn.se/glokalasverige/deltagare/

(3)

INTERVJU MED STELLAN BÄCKLUND, ÖRNSKÖLDSVIKS FN-FÖRENINGEN

Beskriv ert samarbete med kommunen, hur har det gått till och vad har genomförts?

Örnsköldsviks FN-förening har sedan starten 1976 genomfört många projekt som idag är kända hos de flesta Öviksbor. De har genom åren bland an- nat bedrivit flertalet biståndsprojekt i Zimbabwe samt ett stort utbildningsprojekt i samarbete med skolor i Örnsköldsviks kommun.

- 1994 kom vi igång med vårt första biståndspro- jekt som var att ge en landsbygdsskola i

Zimbabwe elektricitet. Och sedan har det rullat på, med 11 biståndsprojekt hittills. Vi har även bjudit in lärare och rektorer på skolor där vi haft verksamhet som har fått komma till Sverige - alltid i samarbete med vår kommun. Besökarna har fått se hur vår kommun är uppbyggd, hur vi jobbar med skolor och vad som är aktuella pedagogiska frågor i Sverige, berättar Stellan Bäcklund, föreningens ordförande sedan år 2000.

FN-föreningen beslutade tidigt att de ville satsa på skolor, och då behövdes ett närmare samarbete med kommunen och kommunens ledning.

- Det största samarbetet vi har haft nyligen, det var 2014, då vi startade projektet Utopia World, berättar Stellan. Utopia World beskrivs som ett kul barndemokratiprojekt som syftade till att väcka intresse för samhällsfrågor hos barn och ungdomar. Projektet var ett samarbete med bland annat Örnsköldsviks kommun, Kulturverket och Allmänna arvsfonden.

Vilka konkreta resultat har ert samarbete lett till?

Projektet Utopia World som pågick mellan 2014–2017 nådde totalt eleverna på 5 skolor i kommunen.

Projektet resulterade i ett interaktivt digitalt spel vil- ket syftade till att belysa demokrati, hållbar utveck- ling och mänskliga rättigheter. Ett av projektets mål var att låta barnen vara experterna genom att de aktivt fick vara delaktiga i framtagningen av spe- let. Utvärderingen av projektet som gjordes med kommunen och skolorna visade att Utopia World va- rit mycket uppskattat hos såväl elever som pedagoger.

- Det var mycket jobb, men det var många som var delaktiga och alla tyckte att det var roligt, säger Stellan

(4)

Tre tips till andra FN-föreningar som vill samverka med sin kommun:

1. Gör en ordentlig research. På vilket sätt kan vi ge inspiration?

2. Våga fråga kommunen om eventuellt samarbete, exempelvis inom

internationella frågor eller skolfrågor!

3. Knyt olika skolor till FN-föreningen, koppla till FN-dagen som en början.

Skapa ett register av intresserade för att bilda olika kontaktvägar.

Har det funnits några utmaningar eller svårigheter? Hur hanterade ni dem?

- Inte direkt! Vi har haft bra samarbete med kommunen hela vägen. Vi har dock inte fått mycket ekonomiska bidrag av kommunen, mer än till projektet Utopia World, säger Stellan. Han förklarar att kommunen dock alltid ställt sig positiva till de projekt som föreningen genomfört under åren.

Varför tycker ni som FN-förening att man ska samarbeta med sin kommun?

Örnsköldsviks FN-förening är positivt inställd till allt samarbete.

- Man måste försöka hitta vägar till att få en gemen- sam lösning på svåra frågor, menar Stellan.

Föreningen har aktivt drivit påverkansarbete i kom- munen genom insändare, upprop och andra insatser.

Kärnvapenfrågan är en av de frågor föreningen engagerat sig i genom åren och 2012 fick de genom- slag i kommunen. Efter år av påverkansarbete röstade kommunfullmäktige, efter ett medborgar- förslag av Stellan Bäcklund, för att ingå i det globala nätverket för en kärnvapenfri värld, Mayors for Pea- ce. FN-föreningen har genom sina verksamma år uppfattat att delaktighet, transparens och samarbete är viktiga komponenter för att nå ut i kommunen.

- Jag tog en gång beslutet att vi måste nå ut till kommunen och känna oss förankrade i kommunen, och ska vi nu göra någonting så måste de veta vilka vi är och vad vi jobbar med. Vi har fått bra goodwill genom att vi har visat att vi kan genomföra de här projekten. Tänk noga på vad ni gör och varför, menar Stellan.

(5)

1. Hitta en politiker eller tjänsteperson som är intresserad av föreningens frågor, exempelvis någon som arbetar med fören- ingsliv. Ett tips är att inventera i sina led och se om någon föreningsmedlem har en ingång eller kontakt till politiker.

2. Ha en bra idé och samarbeta gärna med andra lokala föreningar. Har man en ny- tänkande idé och går samman med andra så kan inte kommunen bara strunta i er.

Då gör inte kommunen sitt jobb.

INTERVJU MED BODIL WIKTORSSON BENGTSSON, LAHOLMS FN-FÖRENING

- Fairtrade-butiken är föreningens stora projekt som vi arbetar med. I uppstarten av butiken så krävdes mycket kontakt med kommunen och idag har vi en god relation med politiker och tjänstemän, säger Bodil. Föreningen får bidrag från kommunen för hyra av lokalen till butiken som de måste ansöka om varje år.

- Sen är Laholm en liten kommun där alla känner alla, så det är ganska lätt att skapa en god rela- tion till tjänstemän och kommunpolitiker, förkla- rar Bodil.

Utöver Fairtade-butiken, så hade föreningen en lyckad fest för nyanlända svenskar från Syrien.

- Vi hade medlemmar och en styrelseledamot som var väldigt aktiva i mottagandet av syriska flyktingar till Laholm och som ville göra något extra, förklarar Bodil. Tillsammans med föreningen ‘Laholm utan gränser’ så anordnades en fest med live-musik och knytkalas med mat från hela världen. Evenemanget genererade ett stort intresse från allmänheten och ett hundratal gäster deltog. När det gäller kommunens involvering, så ansökte föreningarna om bidrag för arrangemanget, vilket godkändes av kommu- nen.

Har det funnits några utmaningar eller svårigheter?

Hur hanterade ni dem?

-I det stora hela så upplever jag att vi får gehör

Varför tycker ni som FN-förening att man ska samarbeta med sin kommun?

-Om vi vill vara en del av det lokala samhället så är det självklart att vi samarbetar med lokala förening- ar, men också med kommunen, säger Bodil. Kom- munen har också som idé att samarbeta med civil- samhället och det lokala. Bodil förklarar att Laholms kommun så liten att alla måste hjälpas åt.

- Det vill vi tydligt visa med på vår butik, säger hon.

(6)

INTERVJU MED JAN LINDELÖF, KRISTIANSTADS FN-FÖRENING

Beskriv ert samarbete med kommunen, hur har det gått till och vad har genomförts

Kristianstads FN-förening har genom åren genomfört flera projekt där de samarbetat med Kristianstads kommun. ”Framtidsveckan för hållbar utveckling” är ett av de större projekt som föreningen drivit tillsammans med kommu- nen och ett flertal andra föreningar och organi- sationer.

- Det hela började 2014 när vi gick samman med bland annat Naturskyddsföreningen i Kristian- stad. Vi bestämde oss för att försöka genomföra en vecka med fokus på den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten. Målet är att Kris- tianstad ska bli en ännu mer hållbar kommun.

Framtidsveckan har genom åren innefattat före- läsningar, filmer och aktiviteter av olika slag med målet att nå ett ännu mer hållbart Kristianstad – lokalt förankrat på det viset, berättar Jan.

Framtidsveckan har varit en framgångssaga i Kristianstad. Tillsammans med kommunen och nio andra föreningar/organisationer planeras nu för årets upplaga, som i år går av stapeln för sjunde året i rad. I arbetet med Framtidsveckan har kommunen bidragit finansiellt samt aktivt varit med i planeringen och genomförandet av det årliga projektet. Kommunens Agenda 21-samordnare har deltagit på alla planerings- möten, administrerat även hemsidan och skött all annonsering i lokaltidningen.

- Vi har hållit på med det här i sex år så det är sjunde året som vi nu hoppas kunna genomföra.

Det har krävt bra samarbete med kommunen, säger Jan.

(7)

Tre tips till andra FN-föreningar som vill samverka med sin kommun:

Har det funnits några utmaningar eller svårigheter?

Hur hanterade ni dem?

-Nja, det svåra är att locka publik. Man kan tycka att man fixat någon bra föreläsning men så kommer man till möteslokalen så kommer det endast tio personer. Det kan ibland kännas lite dystert att folk inte möter upp med en när det gäller viktiga frågor, såsom klimatfrågor. Det är väl egentligen det som varit svårigheterna, säger Jan. I övrigt tycker FN-föreningen att samarbetet med kommunen fungerat bra. Det finns dock andra tillfällen då samarbetet gått mindre bra.

Föreningen har bland annat varit med om att kommunen i vintras drog sig ur ett samarbete kring Agenda 2030 vilket ledde till ett missnöje hos många föreningar och organisationer i kom- munen. Lindelöf ställer sig dock allmänt positiv till att fortsätta samarbeta med kommen trots motgångar.

- Så kan det bli – konflikt ibland, och samarbete ibland!

Varför tycker ni som FN-förening att man ska samarbeta med sin kommun?

- Det handlar mycket om relationer, menar Jan.

Han lyfter vikten av att hålla goda relationer med kommunen samt att som förening ständigt vara aktiv i sin kommun och de frågor som kommunen driver. Kristianstads FN-förening har många goda exempel på tillfällen av sam- verkan såväl som påverkan av kommunen. För ett år sedan utlyste FN-föreningen, tillsammans med två andra organisationer i kommunen, klimatnödläge och krävde att kommunen skulle

1. Försök samverka! Se vad kommu- nen har på sin agenda. Ofta vill de att föreningarna ska vara engagerade och hjälpa till i frågor.

2. Skapa bra relationer med både politiker och tjänstemän i kommu- nen. Lär känna din kommun och försök samarbeta med dem, där så är lämpligt.

3.Var korrekt i er kontakt med kommunen. Visa att ni är en seriös förening!

(8)

INTERVJU MED BAM BJÖRLING ESKILSTUNA FN-FÖRENING

Bam beskriver att Eskilstuna FN-förening har lyckats få en bra samverkan med kommunen genom kontinuerlig kontakt med politiker och tjänstemän under flera år.

- Det viktigaste är uthållighet och kontinuitet.

Att hålla kontakten genom att ständigt bjuda in politiker och tjänstemän, ge feedback, skicka in remissvar och uppdatera kommunen om vad föreningen arbetar med. Då glömmer inte politiker bort en, säger hon. Bam beskriver att Eskilstuna FN-förening har lyckats få en bra samverkan med kommunen genom kontinuerlig kontakt med politiker och tjänstemän under flera år.

- Det viktigaste är uthållighet och kontinuitet.

Att hålla kontakten genom att ständigt bjuda in politiker och tjänstemän, ge feedback, skicka in remissvar och uppdatera kommunen om vad föreningen arbetar med. Då glömmer inte politi- ker bort en, säger hon.

Bam berättar att det i början var föreningen som initierade samarbetet med kommunen, men så småningom så började politiker och tjänstemän höra av sig för att få input av FN-föreningen i olika frågor eller samarbeten.

De senaste 10 åren har Eskilstuna FN-förening samarbetat med kommunen inom flera olika projekt. Exempelvis så har föreningen föreläst om könsstympning och hedersrelaterat våld för lärare och skolelever i Eskilstuna, ett projekt som stöttades ekonomiskt av kommunen. FN-föreningen har delta- git i en mängd andra arrangemang i samarbete med kommunen och andra lokala föreningar i Eskilstuna genom åren. Flera medlemmar i FN-föreningen deltar också i kommunen arbetsgrupper inom olika områden. Bam tycker det är svårt att lyfta fram ett projekt som varit extra lyckat, eftersom verksamhe- terna är viktiga på olika sätt.

- Men en betydande insats var när vi nyligen hade ett Agenda 2030-möte i Eskilstuna stadshus tillsam- mans med kommunen, där vi bjöd deltagare och föreläsare från civilsamhället, exempelvis en expert från FN-förbundet, säger Bam.

(9)

Har det funnits några utmaningar eller svårighe- ter? Hur hanterade ni dem?

-En stor utmaning är att tjänstemän ofta byts ut och då måste man ibland börja om från början. Det kräver tålamod och kontinuitet, säger Bam. Hon förklarar att en annan utma- ning i Eskilstuna, som är en arbetarstad, är att civilsamhällesorganisationer ofta uppfat- tas som vänsterorienterade. Bam poängterar därför hur viktigt det är för en FN-förening att vara partipolitiskt oberoende och samver- ka med alla politiska partier som är represen- terade i kommunen.

Varför tycker ni som FN-förening att man ska samarbeta med sin kommun?

Vi utgår ifrån den viktigaste strategin i Agen- da 2030 - nämligen samverkan mellan civil- samhälle, offentlig sektor och näringslivet. Vi som självständig aktör fyller en viktig funktion för att driva på kommunens utveckling och skapa förutsättningar för medborgarna, säger Bam. Hon poängterar att man måste se sam- bandet mellan det lokala och globala perspek- tivet, och uppskatta resultaten i det lilla.

1. Försök att hitta finurliga vägar till ett personligt möte med kommun- politiker. Ett tips för att etablera en kontakt, är att intervjua politiker angående deras ställning i relevanta frågor, som sedan kan publiceras i lokala eller sociala medier.

2. Var uthållig och kontinuerlig i kontakten med kommunen. Ge både positiv feedback, ställ krav och uppdatera kommunen om vad föreningen arbetar med. Se till att vara uppdaterade om vad kommunen arbetar med, så att ni inte uppfinner hjulet i onödan. Använd er av med- lemmarnas kontakter och erfarenheter.

3. Se till att ha kvar er integritet, så att ingen äger er. Man får respekt och muskler genom att vara politiskt självständig. Viktigt är också att möta alla aktörer med respekt och vilja till samverkan.